Timbros och Smedjans skribent och den före detta (?) sverigedemokraten Urban Lindström hoppades en gång på en framtid när ”ingen klagar på att vi firar Hitler ibland”

För några veckor sedan hamnade jag i en märklig och upphetsad dispyt med Timbros VD Karin Svanborg-Sjövall som frenetiskt försvarade Timbros redaktionschef och Smedjans chefredaktör Lars Anders Johansson samt Timbro/Smedjan-skribenten Urban Lindström efter att jag hade anklagat Lindström för att ha en högerradikal bakgrund och för att driva en högerradikal agenda (se https://tobiashubinette.wordpress.com/2018/01/26/lars-anders-johansson-hogern-konservatism-georg-frostenson-extremhogern – OBS: blogginlägget är dock reviderat i enlighet med Timbros önskemål).
 
Svanborg-Sjövall skrev bland annat till mig att ”Jag har läst många osakliga och svepande angrepp på oss under åren, inte minst när jag själv varit ute i debatten med ett invandringspositivt perspektiv. Men det här var verkligen något i hästväg. Den blir samtidigt obegriplig och ännu mer obehaglig som du inte namnger den före detta nazist som du påstår att Smedjan har gett utrymme för”.
 
Då Johansson nyligen har utkommit med en ny diktsamling (”Sonetter”) så skadar det inte att påminna om att Johansson (som bl a har den smått högerradikala dikten och sången ”Arminius” på sin repertoar – se http://www.larsandersjohansson.se/texter/sangtext_arminius.htm?keepThis=true&TB_iframe=true&height=450&width=450) publicerar sig på Bokförlaget Augusti som har specialiserat sig på att utge radikalkonservativ litteratur på svenska och där bl a Timbro/Smedjan-skribenten Urban Lindström också har publicerat sig liksom den högerradikale germanisten Per Landin.
 
Lindström är smålänning liksom Johansson och de båda delar även fascinationen för högerradikala tänkare som Jünger (och Evola) och eftersom jag just nu råkar befinna mig i Eksjö så kom mitt antifascistiska minne plötsligt tillbaka alldeles nyss:
 
Timbro/Smedjan-skribenten Lindström som då är Johanssons (personliga och ideologiska) vän och Svanborg-Sjövalls skyddsling har då både en bakgrund i Riksfronten och i Sverigedemokraterna och 1995 deltog han på SD:s partistämma i Norrköping där han representerade SD:s Eksjö-avdelning.
 
Under förhandlingarna satt Lindström och tecknade antisemitiska och rasstereotypa nidbilder av judar i sitt kollegieblock och berättade för min sagesperson att han är historierevisionist och fascineras av konservativa tänkare som GK Chesterton och också uppskattar Mussolini. Lindström berättade vidare att SD och den nationella rörelsen i stort inte längre borde satsa på att massrekrytera nya proselyter utan på att skapa och odla en elit som är ideologiskt medveten och som är beredd att arbeta och verka på lång sikt och i Eksjö-avdelningen hade de därför valt att endast välja in en ny medlem per halvår. Lindström hoppades slutligen att den unga generationen inte är lika påverkad av det han kallade ”hjärntvätten i skolan” och han tillade att han hoppades på en framtid när ”ingen klagar på att vi firar Hitler ibland”.

Kunskapsnivån om vad jämlikhetsdata är fortsätter att vara låg bland landets forskare och högutbildade

Ikväll var det tänkt att SVT1:s debattprogram ”Opinion live” skulle ha tagit upp den pågående och så upphetsade debatten om jämlikhetsdata men av allt att döma så kommer detta inte att bli av då inte heller SVT fattar vad jämlikhetsdata är och jag vågar påstå det då SVT ringde och talade med mig och även med flera andra som är kunniga i jämlikhetsdatafrågan inför programmet.
 
Det har nu snart gått två veckor sedan V:s kongress i Karlstad röstade igenom motionen om jämlikhetsdata i opposition mot partiledningen och jag har fram tills dags dato själv samlat på mig över 110 inlägg i debatten: Den bild av debatten som framträder hittills är antingen i bästa fall en naiv okunskap om eller i värsta fall en medveten oförståelse för frågan mot bakgrund av att mängder med högutbildade, experter, docenter och professorer hittills har uttalat sig i frågan och i debatten i form av ledarstick, debattartiklar, kolumner och essäer och varav nästan alla med några få undantag har missuppfattat vad jämlikhetsdata är.
 
Det som fr a sticker ut är ett antirasistiskt avståndstagande från allt vad statistik heter om landets minoriteter och de ständiga raljerande referenserna till nazismen, Jim Crow och apartheid, till doktor Goebbels, Himmler och professor Lundborg samt till J-stämplar i passen, romregistret och samernas lidanden. Anders Svensson svarar här Sven-Erik Liedman som är en av alla de forskare, debattörer, politiker, högutbildade och intellektuella på både vänster- och högerkanten och med både majoritets- och minoritetsbakgrund som har kritiserat och fördömt jämlikhetsdata:

 
blog.zaramis.se/2018/02/22/jamlikhetsdata-rasism-och-identitetspolitik
 
”Jämlikhetsdata är helt klart användbart i många sammanhang och det har som jag ser det inget med identitetspolitik att göra. Nån rasism är det helt klart inte.
 
(…)
 
Jämlikhetsdata är helt enkelt ett redskap som rätt använt ger större möjligheter att skapa en mer jämlik och jämställd värld. Inget annat.”
 
artiklar om jämlikhetsdata i svenskspråkiga medier (OBS: exklusive finlandssvenska medier):
innan 2014: 0 även om termen myntades 2012 i Yamam Al-Zubaidis DO-rapport ”Statistikens roll i arbetet mot diskriminering” och även om jämlikhetsdatafrågan togs upp av FN:s rasdiskrimineringskommitté i utfrågningen av Sverige i Genève 2013.
2014: 6 (p g a att Svenska FN-förbundet väckte frågan om jämlikhetsdata)
2015: 48 (p g a debatten om Botkyrka kommuns beslut att pröva jämlikhetsdata)
2016: 40 (dito)
2017: 7 (p g a kampanjandet från Team Jämlikhetsdatas sida)
2018: 191 (p g a V:s kongressbeslut)

Den svenska befolkningssammansättningen fortsätter att bli alltmer heterogen

Den svenska totalbefolkningen och fr a den svenska befolkningssammansättningen förändras verkligen (blixt)snabbt just nu: Hela 80% av den reella befolkningsökningen utgörs idag av invandringsöverskottet jämfört med exempelvis 70% 2012 och 2017 invandrade 144 489 personer till landet jämfört med exempelvis 122 162 personer 2015.
 
I januari 2017 passerades en historisk gräns: Antalet invandrare från Syrien gick då om antalet invandrare från Finland vilka idag (d v s i februari 2018) uppgår till 172 258 personer respektive 150 877 personer och därmed detroniserades Finland som det största födelselandet för landets utrikes födda och vilket det hade varit sedan 1939 (innan 1939 var Tyskland f ö det största invandrarlandet i Sverige borträknat alla återvändande svenskamerikaner).
 
I många kommuner är idag mellan 25-40% utrikes födda (i Botkyrka t o m över 40%) och tillsammans med de s k blandade och de s k ”andrageneration:arna” utgör invånarna med utländsk bakgrund numera över 50% av befolkningen (i Malmö och Botkyrka två tredjedelar) i samtliga storstadsregioner och i flera av de större och mellanstora kommunerna i landet.
 
Totalt är idag närmare 19% av den svenska totalbefolkningen utrikes födda och de som är födda i Afrika, Asien, Sydamerika och Oceanien dominerar över de som är födda i övriga Norden, Europa och Nordamerika och den utomvästerländska invandringen har varit större än den inomvästerländska invandringen ända sedan 1990-talet.
 
De utomvästerländska invandrarna och deras barn är generellt unga eller t o m mycket unga (d v s många är under 18 år och barn och ungdomar) medan de inomvästerländska invandrarna och deras barn generellt är äldre eller t o m över 65 år gamla (d v s många är pensionärer).
 
Den svenska befolkningsssammansättningen är idag tillbaka på samma extrema heterogenitetsnivå som gällde i det gamla Östersjöimperiet och i stormakts-Sverige på 1600-talet.

Om den namnbytande extremhögern

Apropå att Arbetaren har avslöjat att (deras f d medarbetare) Egor Putilov har bytt namn (flera gånger dessutom) och numera heter Martin Dahlin: Är det något politiskt läger som formligen frossar i namnbyten så är det den svenska s k nationella rörelsen – här nedan följer ett axplock exempel av mängder:
 
 
SS-veteranen Carl-Göran Edquist bytte namn till Carl-Göran Borgenstierna
 
NRP-aktivisten Kenneth Johansson bytte namn till Göring Johansson
 
Nazisten Peter Rindell bytte namn till Peter Melander
 
SD:s gamle chefsideolog Leif Zeilon bytte namn till Leif Ericsson
 
Radio Islams Ahmed Rami bytte namn till Ben Midom
 
SD:s partisekreterare Richard Lohikoski bytte namn till Richard Jomshof
 
Nazisten David Emilsson bytte namn till David Twaland
 
SS-veteranen Ingemar Joelsson bytte namn till Ingemar Donar
 
SD:aren Hannu Jansson bytte namn till Adolf Arbelius
 
Radio Islams Lars Holthagen bytte namn till Lars Solstråhle
 
Nazisten Johan Hellström bytte namn till Airikr Hellström
 
NRP-aktivisten Hans Pettersson bytte namn till Himmler Pettersson
Nazipastorn Tommy Rydén bytte namn till Tommy Rahowa Rydén
 
SD:aren Johan Axelsson bytte namn till Johan Rinderheim
 
SS-veteranen Ingemar Johansson bytte namn till Ingemar Somberg
 
o s v o s v o s v

Idag fyller den svenska s k nationella rörelsens ”grand old lady” Vera Oredsson 90 år

Idag fyller den svenska s k nationella rörelsens ”grand old lady” Vera Oredsson 90 år och vars status och position närmast kan liknas vid 90-åringen Jan Myrdals dito för den svenska vänstern: Alla vet vem hon/han är, alla har en åsikt om henne/honom och även om inte alla håller med henne/honom så är hon/han ett respekterat och aktat namn i kraft av sin ålder och livslånga politiska verksamhet.
 
Faktum är att Oredsson i stort sett är lika gammal som den svenska s k nationella rörelsen i sig – Oredsson föddes 1928 och 1924 bildades världens första nazistparti utanför den tysktalande världen av bröderna Furugård i Värmland.
 
Oredsson föddes i Tyskland som Vera Schimanski med en svensk mor och en tysk far och hon var under ungdomsåren medlem i Bund deutscher Mädel (BdM) medan hennes far som avled så sent som på 1990-talet var SA-medlem. Oredsson svor trohetseden till A.H. som 14-åring och denna ed gäller enligt henne för henne än idag (märkligt nog blev Myrdal kommunist vid samma tid och i samma ålder och har sedan dess förblivit den kommunistiska kampen trogen – OBS: inga andra jämförelser i övrigt).
 
Våren 1945 kom Oredsson till Sverige med Vita bussarna som räddade och transporterade hem ett flertal svensk-tyska och svenska nazister och SS-frivilliga som fortfarande var vid liv vid krigsslutet och vilka fram till dess hade överlevt de allierades massbombningar och Oredsson själv var iklädd BdM-uniform när hon steg på en av greve Folke Bernadottes och Svenska Röda korsets vita bussar.
 
I Sverige anslöt sig Oredsson till Svensk socialistisk samling (SSS) efter att på årsdagen av Tysklands undergång ha kontemplerat och varit nära att begå självmord och hon fick uppleva det största och viktigaste svenska nazistpartiets sista år innan det upplöstes 1950 och hon gifte sig också med dess ledare Sven-Olov Lindholm. Några år senare blev Oredsson medlem i nybildade Nordiska rikspartiet (NRP) som kom att utgöra bryggan mellan mellankrigstidens och krigsårens s k nationella rörelse och dagens SD och resten är historia som det heter: Oredsson skilde sig från Lindholm och gifte om sig med NRP:s ledare Göran Assar Oredsson och mellan 1975-78 var hon själv partiets ledare och därmed även Sveriges första kvinnliga partiledare.
 

 

02_238vera_med-nrp-vanner_01.png

Paret Oredsson bodde under flera decennier i Strängnäs men flyttade på 1990-talet till Borensberg utanför Motala där NRP:s grundare idag vilar på Kristbergs kyrkogård medan Oredsson själv numera är bosatt i Vadstena några mil från sin förste mans barndomshem i Väderstad utanför Mjölby.
 
Under de senaste åren har Oredsson varit aktiv i Nordiska motståndsrörelsen (NMR) vari hon är hedersmedlem och vilket bl a har resulterat i att hon alldeles nyligen stod inför rätta i Falu tingsrätt efter att ha s k segerhälsat eller ”heil:at” på NMR:s 1 maj-möte i Borlänge 2016.
 

1200

Oredsson är idag på sin 90-årsdag något av en ”maskot” för hela den svenska s k nationella rörelsen då hon föddes i och upplevde det s k Stortyska riket eller Tredje riket, då hon har varit gift med Sveriges viktigaste nazistledare vilka verkade mellan 1933-50 (Lindholm) och 1956-2010 (Oredsson) och då hon har varit medlem i de två viktigaste svenska s k nationella partierna (d v s SSS och NRP) innan SD bildades 1988 och dessutom varit ledare för ett av dem under en period.
 
Idag lär därför gratulationerna strömma in från när och fjärran som det heter inklusive naturligtvis även från utlandet och det är inte utan att en undrar över var och hur födelsedagsfesten ska äga rum och gå av stapeln och en påkostad födelsedagstårta med hakkors är väl ingen dålig gissning och kanske heller inte Klosterhotellet i Vadstena där A.H.:s vän och Tredje rikets dåvarande andreman Rudolf Hess (som ju gick bort så sent som 1987) bodde och övernattade i maj 1934 när han reste runt i och besåg de magnifika och mångtaliga fornminnena, kyrkorna, slotten och ruinerna i Östergötland och bl a avlade ett besök hos den svenske diktarfursten och nationalskalden Verner von Heidenstam på Övralid utanför Motala.

 

 

Stockholms stad är landets första kommun som sedan 2016 har börjat praktisera jämlikhetsdata och fråga stockholmarna om tre diskrimineringsgrunder som det saknas siffror på

Mot bakgrund av den så upphetsade debatten om jämlikhetsdata så skadar det inte att visa vilka typer av siffror som faktiskt går att få fram med hjälp av jämlikhetsdatametoden:
 
Namnlös.jpg
Sedan 2016 är Stockholms stad, d v s Sveriges största kommun och landets huvudstad, den första och hittills enda kommunen i landet mig veterligen som har börjat praktisera jämlikhetsdata genom att åtminstone ha börjat fråga stockholmarna om tre diskrimineringsgrunder som det inte går att hitta siffror om i den offentliga statistiken och i folkbokföringsregistret, d v s könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning och funktionsnedsättning.
 
Dessutom har Stockholms stad valt att också fråga stockholmarna om de är utrikes födda eller s k andrageneration:are även om de uppgifterna visserligen går att hitta i folkbokföringsregistret.
 
Det var då jag som föreslog Stockholms stad att börja göra detta i sin medborgarenkät från och med 2016 och som är den absolut största medborgarenkäten i landet då Stockholm är Sveriges folkrikaste kommun. Tyvärr har Stockholms stad hittills vägrat och inte vågat att fråga om de diskrimineringsgrunder som bland fr a majoritetssvenskar, högutbildade och antirasister anses vara de mest känsliga att fråga om, d v s etnisk tillhörighet, nationellt ursprung eller hudfärg samt religion eller annan trosuppfattning.
 
Här nedan redovisas i alla fall resultaten från 2017 års medborgarenkät i Stockholms stad samt de två stadsdelar som uppvisar de lägsta respektive de högsta procentandelarna:
 
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck: 3782 svar
man: 55%
kvinna: 44%
annan könsidentitet: 8 svar
kan/vill inte svara: 1%
 
sexuell läggning: 3635 svar
heterosexuell: 82%
bisexuell: 3% (Östberga 0%, Spånga-Tensta 1% – Kungsholmen 5%, Skarpnäck 5%)
homosexuell: 2% (Bromma 0%, Rinkeby-Kista 1% – Östermalm 4%, Norrmalm 4%)
kan/vill inte svara: 13%
 
funktionsnedsättning: 3690 svar
ja: 9% (Norrmalm 5%, Kungsholmen 6% – Rinkeby-Kista 13%, Skärholmen 14%)
nej: 88%
kan/vill inte svara: 3%
 
jag är utrikes född (d v s att vara invandrad): 3713 svar
ja: 21% (Östermalm 8%, Södermalm 10% – Skärholmen 46%, Rinkeby-Kista 54%)
nej: 77%
kan/vill inte svara: 1%
 
jag har två utrikes födda föräldrar (d v s att vara en s k ”andrageneration:are”): 3701 svar
ja: 21% (Östermalm 9%, Södermalm 11% – Skärholmen 44%, Rinkeby-Kista 49%)
nej: 77%
kan/vill inte svara: 2%
 

Sveriges antirasistiska och antifascistiska vänsterforskarelit smutskastar grovt sina kritiker och låter ideologi gå före bibliometri och kompetens

Efter alltför många bortkastade timmar av trixanden och lirkanden har jag äntligen fått ut åtminstone en del av de Uppsala universitet-mejl som rör tillsättningen av en fyraårig forskartjänst i rasismforskning vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CemFor) vid Uppsala universitet (för bakgrundsinformation, se https://tobiashubinette.wordpress.com/2017/12/12/uppsala-hogskolevarlden-antirasism-nepotism) och nog måste en säga att flera av mejlen bär syn för sägen som det heter och därtill framkommer det också att Mattias Gardells förläggares son nyligen har anställts vid CemFor samt att Gardells förlag (som förläggarens son dessutom sitter i bolagsstyrelsen för) ska inleda ett samarbete med CemFor och börja ge ut böcker med Gardell, Ulrika Dahl, Irene Molina och Ylva Habel i redaktionsrådet samt att de även anser att afrofobirapporten (som jag då författade åt förra alliansregeringen) är undermålig:
 
Mejlväxling mellan de sakkunniga Mekonnen Tesfahuney vid Karlstads universitet och Diana Mulinari vid Lunds universitet:
 
Från Mekonnen Tesfahuney till Diana Mulinari 2017-07-17
Håller med om rangordningen – för min del är delvis för att utlysningen är tvetydigt i första hand är det de som disputerade under de senaste sju åren samtidigt som jag fick veta när jag pratade med Ingela Johansson att de som disputerade före skall räknas inte bort heller.
 
Från Diana Mulinari till Mekonnen Tesfahuney 2017-08-22
Jag tycker inte du är hårt men undantag av Adrian G, inte minst i jämförelse med kollegor som aldrig engagerat sig i frågor om antirasism.
 
Från Mekonnen Tesfahuney till Diana Mulinari 2017-08-25
Vi få ”skilja oss” i vår rankning – det ser inte bra ut om vi lämna exakt samma tror jag.
 
Från Diana Mulinari till Mekonnen Tesfahuney 2017-10-01
Jag sätter Lena Sohl också som tvåa så att det blir stabli ifall lärarförslagsnämnden inte acceptera vår första kandidat.
 
Mejlväxling mellan Mattias Gardell, Irene Molina, Shahram Khosravi och Per-Erik Nilsson vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CemFor) vid Uppsala universitet samt med Paulina de los Reyes vid Stockholms universitet som är nära vän med de inblandade samt med Sandra Torres vid Uppsala universitet och Fredrik Hertzberg vid Stockholms universitet vilka båda har ifrågasatt om tillsättningen har gått rätt till:
 
Från Mattias Gardell till Irene Molina 2017-10-29
Kanske bör man ändå svara Tobias på FB? Hans post har 112 likes…
Från Irene Molina till Mattias Gardell 2017-10-29
Jag hittade många namn som gjorde mig ledsen som Rami och andra men även andra som var helt oväntade som Mats Deland, Christian Abrahamsson, min fd doktorand som flippade ur för länge sedan och dito Zahra Bayati m fl.
 
Från Per-Erik Nilsson till Irene Molina och Mattias Gardell 2017-10-30
Jag håller med dig Irene om att vi borde lägga till en snygg formulering att anklaga universitetet, Teologen och CEMFOR för korruption är utom rim och reson.
 
Från Irene Molina till Paulina de los Reyes 2017-10.30 (översättning från spanska till svenska)
Angående den fördömda T så skrev vi till honom på fb. Jag fördömde flera som försvarade honom och bland dem Mats Deland.
 
Från Paulina de los Reyes till Irene Molina 2017-10-30 (översättning från spanska till svenska)
De som stödjer Tobias har alla det gemensamt att de är bittra. Jag vet att Mats Deland är bränd för alltid genom hans koppling till Stasi. Han är inte etisk och han skulle utan ånger ha skickat oss till Sibirien och Gulag. Jag skrev till Patricia och hon svarade mig och tackade och självklart är hon inte likgiltig inför vad TH skriver: ”Jag försöker nu hålla huvudet kallt i den ganska ledsamma storm som brutit ut kring rankningen, och ser fram emot intervjuerna. Oavsett vad som händer kommer jag att glädja mig åt den bedömning som de sakkunniga gjort.”
Även om du nu måste kämpa för detta, kommer det att vara värt det. Vi är också vana vid det.
 
Från Irene Molina till Diana Mulinari 2017-11-03 (översättning från spanska till svenska)
Jag vet inte riktigt vad vi kan göra med Tobias. Jag kommer att diskutera detta med Mattias. Kanske också med dekanen. Sanningen är att han förstör för mycket. Jag känner mig hemsk med det här. Jag föreställer mig att du också gör det. Vi behöver en strategi.
 
Från Sandra Torres till Irene Molina 2017-11-17
Ja, det är illa men problemet är att om han har rätt så finns det klara jävsförhållanden här. Det faktum att den ena av de sökande som rangordnats har angivit den ena av de sakkunniga som referensperson är illa… Dessutom är frågan om vem som varit redaktör för antologierna i vilka man publicerat en oerhört delikat fråga… Det är på basis av allt detta som jag inte kan låta bli att undra om inte ni borde avbryta tillsättningen. Det ser illa ut helt enkelt… Måste också säga att om Tobias är rätt så är det oerhört svårt att förstå att de sakkunniga tackade JA när det finns så många jävförhållanden.
Från Irene Molina till Shahram Khosravi, Per-Erik Nilsson och Mattias Gardell 2017-11-17
Ja detta, kommer att medföra en och annan huvudvärk. Jag fick brev från en kvinna på sociologen, Sandra Torres, som trodde på allt han påstod och frågade mig om vi inte borde avbryta tillsättningen… Jag mår illa av denna häxjakt.
 
Från Fredrik Hertzberg till Mattias Gardell 2017-12-18
Jag tycker det är riktigt konstigt att Mählck och Tobias blivit så lågt rankade, när de med ett trots allt delvis rimligt kompetenskriterium är de mest kvalificerade.
Från Mattias Gardell till Fredrik Hertzberg 2017-12-20
Förstår inte hur du kom fram till att Mählk och Tobias skulle vara de mest meriterade… Visst kan man ondgöra sig över att antalet publicerade texter inte var enda kriterium om man nu vant sig vid new public management och bibliometrins framfart inom humsam… (Personligen skulle jag gärna se att humsam gör helt om. Sluta räkna antalet publikationer – ingen forskare har ändå en chans att läsa allt som publiceras. Premiera de som publicerar sig först då de faktiskt har något att säga).