Kategori: nazister
Kungens mor var sannolikt medlem i det tyska nazistpartiet
”Upptäckte” nyligen av en slump att vår nuvarande kungs mor prinsessan Sibylla sannolikt var inskriven som medlem i NSDAP, d v s i A.H.:s tyska nazistparti, precis som hennes far hertig Carl Eduard av Sachsen-Coburg und Gotha liksom hennes bröder prins Johann Leopold och prins Hubertus. Därmed går det att konstatera att prinsessan inte bara var pro-nazitysk, vilket har varit känt sedan länge, utan troligen också partimedlem precis som vår nuvarande drottnings far Walther Sommerlath var.
Jag har sedan många år tillbaka ”umgåtts med” hypotesen att kungen och drottningen ”föll för” varandra på en omedveten nivå bl a för att de båda är barn till föräldrar som valde A.H.:s sida innan och under kriget och nu går det m a o att konstatera att de båda antagligen har det gemensamt att de är ”NSDAP-barn”, d v s barn till partimedlemmar.
Uppgiften kommer från ett brev som den högerextrema mångmiljonären C.E. Carlberg skickade till Stockholmstidningen-Stockholms Dagblad och som tidningen lät publicera i augusti 1932, d v s uppgiften bör betraktas som kommande från en välinformerad källa mot bakgrund av att Carlberg var synnerligen insatt i den nazistiska rörelsen i Tyskland då han sympatiserade med densamma och kände flera av partitopparna.
Den högerextrema polisen Stellan Åkebring har gått bort som figurerade i Palmemordsutredningen
Polisen kriminalinspektör Stellan Åkebring har nyligen gått bort, som figurerade i Palmemordsutredningen och närmare bestämt i polisspåret som också med fördel kan benämnas som det högerextrema spåret.
Åkebring betecknades som nazist liksom som en notorisk Palmehatare av sina dåvarande kollegor och han hade en bakgrund i högerradikala Demokratisk allians samt var medlem i det högerextrema sällskapet Societas Avantus Gardiae. Efter mordet ska Åkebring enligt uppgift ha skålat i champagne samt uttalat ”så dog den fähunden” och ”nu bet han i trottoaren” till en kollega och efter mordet hittade polisen även en gammal SS-hjälm hemma hos denne.
År 2008 var Åkebring sedan paradoxalt nog inblandad i att utreda det högerextrema brandattentatet mot kulturhuset Cyklopen i Högdalen i egenskap av att vara brandutredare på Söderortspolisen.
Åkebring representerade den s k polisnazismen, som har existerat sedan mellankrigstiden, d v s inom polisen har det ända från 1920- och 30-talen funnits aktiva nazister och högerextremister.
På 1980-talet organiserade Åkebring och kollegan Kjell-Arne Karlsson högerextrema sammankomster i en källarlokal i Gamla stan i Stockholm som inbegrep ett försvarligt antal poliser och som beskrevs på följande sätt i Granskningskommissionens betänkande i anledning av brottsutredningen efter mordet på statsminister Olof Palme (SOU 1999:88):
”Dess ledare och organisatör av sammankomster är Stellan Åkebring, som sägs vara nazist och stark motståndare till det rådande demokratiska statsskicket. ”Klubben” har sedan början av 1982 och till dags dato haft åtminstone 11 sammankomster. Dessa äger regelmässigt rum i van der Lindeska valven vid Västerlånggatan i Stockholm. Sammankallande är ovannämnde Åkebring. Någon kallelse eller affischering om sammankomsterna förekommer icke, utan budskap om sammankomst framföres muntligt till var och en av Stellan Åkebring.
Rutinerna vid sammankomsterna är alltid desamma. Stellan Åkebring tar emot samtliga vid ingångsdörren och hälsar genom att ta i hand. Nazisthälsning förekommer. Efter en drink i baren samlas man till middag vid ett långbord där alltid Stellan Åkebring presiderar. Efter middagen kommer ett föredrag av inbjuden föredragshållare, varefter tillfälle gives för åhörarna att ställa frågor. Stellan Åkebring brukar därefter tacka föredragshållaren och i samband med detta håller han alltid ett anförande om sin egen syn på det ämne som behandlats. Han låter därvid sin politiska inställning komma fram på ett sätt som inte kan missförstås av åhörarna.
Ämnen för föreläsningarna är som regel valda i en anda som speglar Stellan Åkebrings politiska inställning. Följande kända ämnen har förekommit: överlevnad (föreläsare NN, FOA, känd för kontakter med högerextrema organisationer), kapprustning i Öst kontra Väst (föreläsare NN, har förekommit två gånger), vänstervridningen i pressen (föreläsare NN, Idrottsbladet), terrorism (föreläsare NN, FOA). Andra föredrag har rört bl a rätts- och skolfrågor. Föredragshållare utöver ovan nämnda har varit advokat NN, kammaråklagare NN, samt en tingsrättsdomare m. fl.
Vid säkerhetsavdelningen finns namnuppgifter på 40 polismän som vid något tillfälle besökt tillställningarna. Normalt brukar 25-talet besökare finnas vid sammankomsterna. Vid de flesta möten som avhållits har en i högerextremistiska sammanhang mycket känd person, nämligen NN, deltagit. Då han varit närvarande har han också stått vid ingångsdörren och hälsat deltagarna välkomna tillsammans med Stellan Åkebring. Han har också presiderat vid bordets kortända tillsammans med denne. Mötena brukar avslutas omkring klockan 24.00.”
Den antinazistiska prästen Erik Myrgren hade en nazistisk bakgrund
Den kända antinazistiska prästen Erik Myrgren har nu fått en egen gata uppkallad efter sig i Hörby (som f ö styrs av SD) p g a att han hjälpte judar och andra från att deporteras till olika förintelse- och koncentrationsläger när han verkade som pastor för svenska församlingen i Berlin 1944-45.
Den 1 maj 1945 uppsökte en grupp svenska SS-frivilliga, som hade deltagit i slaget om Berlin, Myrgren och berättade då för denne om A.H.:s självmord som hade ägt rum dagen dessförinnan, innan det blev officiellt att så hade skett.
Det som är mindre känt är att Myrgren hade ett nazistiskt förflutet: 1935-36 var Myrgren medlem i Birger Furugårds Svenska nationalsocialistiska partiet när han var student i Uppsala, där de nazistiska och högerextrema studentorganisationerna var relativt starka vid denna tid.
Det ska i sammanhanget påminnas om att det inte var ovanligt att f d nazister och högerextremister ändrade åsikt under krigsåren och fr a sin syn på antisemitism och på judar.
På nyårsnatten 1982 dödades sedan Eriks son Magnus i Köpenhamn när han var på väg att undsätta en turkisk invandrare som misshandlades av danska rasister.
Ny akademisk artikel om Nils-Erik Hansegård och halvspråkighetstermen
I dagarna har språkvetarna David Karlander och Linus Salö publicerat en artikel i en akademisk tidskrift som handlar om Nils-Erik Hansegård, professor i finsk-ugriska språk och expert på samiska och tornedalsfinska som ibland räknas som den svenska andraspråks- och flerspråkighetsforskningens ”fader” liksom 1977 års hemspråksreforms ”chefsideolog”. Hansegård gjorde sig under sin levnad känd som en stridbar antirasistisk förkämpe för samerna och tornedalingarna och han var själv gift med en samisk kvinna.
I artikeln går Karlander och Salö till botten med termen halvspråkighet, som Hansegård lanserade inom svensk forskning och samhällsliv i övrigt och som han menade kännetecknade inte minst de tornedalsfinska barnen och ungdomarna liksom också de samiska dito.
Idén om halvspråkighet, som kort och gott innebär att en person vare sig behärskar sitt förstaspråk eller sitt andraspråk väl, hade Hansegård fått från den nazistiska lingvistiken och närmare bestämt från flera nazistiska språkvetare som fortsatte att vara verksamma som forskare även under efterkrigstiden och fr a vid Wiens universitet, som alltid har varit något av ett centrum för språkvetare och som bl a har frambringat den kritiska diskursanalysens ”moder” Ruth Wodak.
Hansegård själv hade dessutom en bakgrund i det största svenska nazistpartiet som leddes av Sven Olov Lindholm liksom hans mor Hilma Hansegård som var advokat och en ledande medlem av partiet och även hans syster.
De nazistiska språkvetarna idealiserade fr a homogenitet och det är inte svårt att tänka sig att den nazistiska lingvistikens dyrkan av homogenitet föll i god jord just i Sverige som odlade sin egen homogenitetskult under större delen av 1900-talet.
Karlander och Salö menar i sin färska artikel att Hansegård genom sin nazistiskt anstrukna forskning har gjort sig skyldig till att stigmatisera två- och flerspråkiga personer som inte tillhör den (enspråkiga) majoritetssvenska befolkningen och att arvet efter dennes forskning ekar än idag – på Hansegårds tid handlade det främst om samer och tornedalingar som stigmatiserades och idag handlar det om invandrare och barn till invandrare som stigmatiseras:
“This conceptual legacy is manifested in the rigid, pathological view of non-normative bilingual speakers and non-standard minority languages upon which the notion of semilingualism rests.”
För att tala klarspråk så handlar det om den fortfarande alltför utbredda synen bland många enspråkiga majoritetssvenskar att två- och flerspråkiga personer i Sverige tenderar att tala en undermålig svenska liksom också ett undermåligt förstaspråk och att två- och flerspråkighet därför helt enkelt inte är något att sträva efter och på senare år har det också väckts politiska förslag om att både avskaffa modersmålsundervisningen och svenska som andraspråk som skolämnen.
Slutligen ska det sägas att Hansegård inte är den enda av det efterkrigstida Sveriges antirasister som har en högerextrem bakgrund – det hade till exempel även den svenska antiapartheidrörelsens ”fader” Gunnar Helander, den svenska Latinamerikaforskningens ”fader” Magnus Mörner, den kristna antirasisten Sigtunastiftelsens chef Olov Hartman, germanisten Gustav Korlén, idéhistorikern Åke Holmberg m fl m fl.
Så har ännu en härva med beväpnade högerradikaler uppdagats
DN:s Lisa Röstlund, Hugo Ewald Hurinsky och Sofia Tanaka rapporterar idag om ännu en i raden av alltför många individer och grupper som under de senaste åren har radikaliserats kraftigt och valt att beväpna sig och vapenträna inför ett kommande s k ”raskrig” och för att kunna genomföra olika attentat och mord.
För några år sedan greps en radikaliserad f d moderat i södra Botkyrka, som hade börjat tillverka bomber hetsad av en flerårig (över)konsumtion av de SD-associerade alternativmedierna, och denna gång handlar det om en överstelöjtnant i Sundbyberg och en vapeninstruktör och vapenhandlare i Värmdö som har en bakgrund som nazist och även som SD:are och som är tillsammans med SD Värmdös Christer Löfving som också han greps för vapenbrott för två år sedan.
I härvan runt överstelöjtnanten och vapeninstruktören, som greps för olaga vapeninnehav på 90-talet när han var aktiv nazist, finns ett 15-tal personer varav en är en framgångsrik och känd fastighetsägare, en är en restaurangägare och en är en allsvensk fotbollsspelare. Både överstelöjtnanten och vapeninstruktören har en bakgrund inom Försvarsmakten och vapeninstruktören har sålt och levererat vapen till Polismyndigheten.
Under den senaste tiden har det talats mycket i SD-miljön och överhuvudtaget inom den svenska s k nationella rörelsen om det alltmer trängande behovet av att beväpna sig och lära sig att hantera vapen som en förberedelse på att samhället fortsätter att ”kollapsa” och de senaste årens upptrappade skjutningar och sprängningar har därtill ökat känslan av att befinna sig i ett ”belägringstillstånd” hos många som ingår i SD-miljön och den s k nationella rörelsen.
Vapenhandlaren ska f ö enligt uppgift ha varit den som prydde omslaget på vit makt-musikbandet Vit Aggressions debutalbum ”Död åt ZOG!” från 1993, d v s han ”modell:ade” åt det legendariska Södertäljebandet som ”tonsatte” den nazistiska terroristgruppen Vitt Ariskt Motstånd (VAM) och som också spelade för SD. Han har en bakgrund som nazistisk skinnskalle och tillhörde även Sthlm Skins-kretsen och skinheadprojektet på Fryshuset under Anders Carlbergs tid.
”En tidigare överstelöjtnant och en vapeninstruktör misstänks för det ovanliga brottet olovlig kårverksamhet.
– Han ville stå redo med en milisgrupp när invandrarna tar över, säger en källa till DN om en av männen.
Nu öppnar åklagaren för att fler personer kan komma att delges misstanke i fallet.
Omkring klockan 14 den 6 februari rullade flera bilar in vid en 46-årig mans villa i ett sommarstugeområde i Stockholms skärgård. Ett tjugotal uniformerade och civilklädda poliser, alla med munskydd, sökte igenom fastigheten med bomb- och vapenhundar. De tog med sig bland annat ett tjugotal burkar av olika sorters krut, enligt uppgift till DN.
Villans källare är ljudisolerad och där har 46-åringen låtit bygga en privat skjutbana, enligt vad DN erfar.
46-åringen arbetar som vapeninstruktör och är engagerad i flera skytteföreningar i Stockholmsområdet och i nedre Norrland. Han har enligt DN:s källor skjutit med automatkarbiner bland annat på en inomhusbana i ett bergrum utanför Stockholm. På en större, 300 meter lång utomhusskjutbana i nedre Norrland har 46-åringen också tränat.
Tillslaget skedde bara timmar efter att 46-åringen och en 64-årig man gripits misstänkta för olovlig kårverksamhet – ett ovanligt brott som handlar om planer som kan utvecklas till försök att störta samhällsordningen i Sverige.
Enligt kammaråklagare Henrik Olin fortskrider utredningen med flera åtgärder, och att fler gripanden kan komma att bli aktuella.
– Att det blir ytterligare misstänkta kan inte uteslutas.
En av DN:s källor har känt 46-åringen under lång tid och beskriver honom som ”en drömmare”.
– Han tycker att det har blivit för mycket invandrare och att det måste bli någon slags milisgrupp som kan slå tillbaka när de sätter i gång och tar över det här landet, riksdagen och allt möjligt. Att det till exempel skulle kunna bli en muslimsk statsminister. Jag tror han ville förbereda sig på att stå redo – han har nog lekt lite för mycket med den tanken.
Så sent som förra veckan avslutades en tingsrättsförhandling mot 46-åringen, som åtalats för bland annat grovt vapenbrott och medhjälp till vapenbrott. Mannen ska bland annat ha ägt en pistol och ett grovt automatvapen som han inte haft tillstånd för.
Han ska också ha förfalskat intyg som gjort att flera personer kunnat köpa vapen de annars inte skulle ha rätt till. Han har en bakgrund inom den svenska vit makt-miljön. Enligt uppgift till DN ska han bland annat ha en SS-tatuering.
46-åringen var under förra året arbetsledare inom ett stort anläggningsföretag, som inte vill kommentera händelsen. Han var också engagerad i ett företag som arbetade med att förse bland annat polis och militär med utrustning.
– Man sålde till poliser och alla vapenintresserade, säger en källa till DN.
Den andra misstänkta mannen, som är 64 år, arbetar inom den privata säkerhetsbranschen. Han var så sent som i oktober 2008 anställd som överstelöjtnant inom Försvarsmakten. Han anmäldes dock till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd i samband med att han åtalades för bland annat våldtäkt mot barn, ett brott han sedan dömdes till fängelse i tre år och sex månader för.”
Påmindes idag om den nazistiske ”varulven” Åke J. Eks sista operation som riktade sig mot mig
Intervjuades idag av en dansk journalist angående min relation till framlidne Åke J. Ek som jag själv har utnämnt till Sveriges meste/värste varulv och denna term används här för att beteckna de nazister som fortsatte kampen efter 1945 och i Eks fall ända fram till sin död 2011.
Intervjun handlade fr a om att Ek och hans krets bestående av gamla krigsveteraner från Finlands olika krig, f d SS-soldater och allsköns högerextremister av det yngre slaget kontaktade en kriminell aktör i Storstockholm under senvåren 2007 och lovade denne 200 000 kr om han och hans gäng såg till att jag hamnade bakom ”lås och bom” under många års tid.
Beställningen gick ut på att jag skulle dömas för ett antal anlagda bränder hemma hos bl a min före detta handledare och min före detta prefekt vid Stockholms universitet samt på den institution som jag hade studerat och doktorerat vid. Bränderna skulle den kriminelle aktören och dennes gäng stå för och de skulle sedan också se till att jag skulle åka dit för desamma genom att lämna spår och bevismaterial i direkt anslutning till brottsplatserna som kunde knytas till mig.
Det fanns flera orsaker till detta och bl a handlade det om att jag hade lyckats lura mig in på f d WACL:s (World Anti-Communist Leagues) högkvarter i Seoul i Sydkorea genom att offra X antal kronor och ta in på Seouls finaste hotell och därefter medelst lögner och en del teaterknep lyckats övertala den dåvarande generalsekreteraren för WACL att öppna WACL:s svenska avdelnings arkiv för mig som jag helt sonika kopierade av och därefter publicerade jag namnen på alla de svenskar som varit aktiva i WACL-sammanhang varav flera var moderata riksdagsledamöter. WACL:s svenska avdelning leddes under många år av just Ek och han förlät mig sannolikt aldrig för denna fräcka ”kupp”. Därtill hade jag på ett synnerligen fräckt sätt lurat mig in på middagar som Ek och hans krets avhöll och kartlagt Eks krets och likaså hade jag bevistat begravningar mm som Ek och hans krets närvarade vid.
Den kriminelle aktören, som på sin tid var något av en ”storspelare” i Storstockholms ”undre värld” och som jag tror möjligen kan ha dödats på senare år i någon av huvudstadsregionens närmast otaliga gängkonflikter (men det låter jag vara osagt), kontaktade dock mig i förväg och tillsammans gjorde vi upp bakom Eks rygg om att genomföra beställningen till vissa delar så att aktören skulle få sina pengar medan jag skulle slippa undan ett långt fängelsestraff.
Den kriminelle aktören var då enbart intresserad av pengarna och jag hade inte mycket att sätta emot gentemot denne annat än att gå med på dennes detaljerade instruktioner rörande hur Ek skulle luras att tro att beställningen hade realiserats medan jag visserligen skulle slippa att behöva ”sitta inne” men jag skulle ändå tvingas genomlida ett åtal och en rättegång och inte minst rejäla uthängningar i media om att vara en s k ”villain”.
Själv gick jag sedan i min tur bakom ryggen på den kriminelle aktören genom att dels gå till polisen och berätta om beställningen och om det ”upplägg” som aktören hade tvingat mig att gå med på och dels ta reda på vem den kriminelle aktören egentligen var (d v s hens riktiga identitet, bakgrund, företagsinnehav, domar o s v).
För att göra en lång historia kort så resulterade det hela i att en brand anlades på både min gamla institution vid Stockholms universitet, som Ek själv bevittnade när den anlades, liksom på min dåvarande arbetsplats Mångkulturellt centrum och att jag nödgades skriva ett argt meddelande på min hemsida/blogg riktat till min före detta handledare och före detta prefekt som kunde tolkas som ett förtäckt hot. Stockholms universitet uppfattade också till Eks glädje och fröjd att meddelandet var ”autentiskt” och universitetets dåvarande säkerhetschef hyrde t o m in vakter som patrullerade utanför min före detta handledares och före detta prefekts privatbostäder för att skydda dem och deras fruar och barn från mig.
Jag blev också tvungen att överlämna ett antal fotografier till den kriminelle aktören som Ek hade begärt från denne, som föreställde mig själv halvnaken och blodig och som skulle se ut som att jag helt enkelt hade blivit våldtagen – d v s en våldtäkt ingick också i beställningen.
Jag åtalades till slut för att ha hotat min före detta handledare och före detta prefekt vid Stockholms universitet och flera rättegångar följde därefter i både tingsrätten och hovrätten.
Under de olika rättegångsförhandlingarna berättade jag detaljerat och sanningsenligt om hela händelseförloppet och p g a att Ek och dennes krets närvarade som åhörare under förhandlingarna så kom Ek omedelbart att förstå att han hade blivit lurad av den kriminelle aktören. Innan hovrättsförhandlingen försökte Ek dessutom att stoppa mig från att närvara i hovrätten genom att hyra två s k torpeder som besökte Mångkulturellt centrum på morgonen innan rättegången för att kidnappa mig men jag hade innan dess sett till att befinna mig på annan plats.
Till slut frikändes jag från åtalet och den kriminelle aktören och jag skiljdes åt och vid det laget hade Ek sedan länge förstått att han hade blivit lurad samtidigt som att Eks 200 000 kronor hade förorsakat mig själv en massa lidande och skada då det utåt sett och i media såg ut som att jag var ”the bad guy” och ”den onde” under dessa år eftersom jag ju var den misstänkte och den åtalade även om jag till slut frikändes från anklagelserna.
Med all sannolikhet var detta Eks sista stora operation och denna typ av ”set up:s” ska han då ha varit något av en ”hejare” på att iscensätta.
Kungen talar om att hans familj präglades av en ”delad lojalitet” till Nazi-Tyskland
Snacka om understatement: Den svenske kungen är utan konkurrens den furste i Europa vars familj var allra mest pro-nazistisk när det begav sig och i den aktuella SVT-dokumentären ”Sveriges sista kungar” säger kungen lite kryptiskt att det fanns en ”delad lojalitet” i hans familj innan och under andra världskriget vad gällde synen på Nazi-Tyskland.
Detta får nog sägas vara något av ett understatement utan dess like för i samma film bjuder SVT på talande interiörer från när kungens familj både öppet och entusiastiskt stod på Nazi-Tysklands sida i form av bl a kungens gammelfarfar (d v s kung Gustaf V), morfar (d v s hertig Karl Edvard) och föräldrar (d v s arvprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla) och därtill var även drottningens familj nazister.
Och som om inte det var nog så är både kungen och flera av kungens barnbarn uppkallade efter nazistiska familjemedlemmar: Exempelvis heter kungen Hubertus i andranamn efter sin morbror som stupade på östfronten 1943 i nuvarande Ukraina och Carl Philips son Alexander har fått överta den nazistiska krigshjältens namn (som andranamn).
Om den högerradikala, rasideologiska och antisemitiska miljöns användande av musik i samband med mord och massakrer
Säkerligen är jag inte ensam om att ha följt de två första rättegångsdagarna i Visby och jag är antagligen långt ifrån den enda som har noterat att Theodor Engström om och om igen talar om sig själv som en ”sagopojke” i rättssalen och indirekt refererar till vad jag uppfattar som fantasylitteraturens värld som högerextremister världen över storligen uppskattar inklusive inte minst Tolkien. Engström är t ex fixerad vid svärd och pilbågar och fantasygenrens klassiska narrativ om manliga (anti)hjältar som ger sig ut på ett s k sök eller quest och uträttar heroiska stordåd.
Därtill är den högerradikala, rasideologiska och antisemitiska miljön inte minst en estetiskt (hyper)medveten rörelse som inte bara tenderar att uppskatta en viss typ av litteratur utan också en viss typ av konst (läs: figurativ konst), en viss typ av arkitektur (läs: klassicistiska och historiska stilar) och en viss typ av filmer och tv-dramaserier liksom en viss typ av musik.
Engström berättade under dagens förhandlingar att han lyssnade på ett musikstycke strax innan han mördade Ing-Marie Wieselgren – nämligen den tyska gruppen Sacred Spirits ”Cradlesong” som han också uppgav att han lyssnade på om och om igen när han reste till Visby med Gotlandsfärjan – och detta med att lyssna på musik och samtidigt mörda människor verkar vara ett återkommande drag hos högerextremister.
När Nazi-Tyskland invaderade Sovjetunionen 1941 skedde det bl a till tonerna av Chopin som spelades vid fronten från jättelika högtalare samtidigt som tyskarna mejade ned 10 000-tals Röda armé-soldater under de första dygnen av invasionen och massakrer på judar genomfördes samtidigt som Strauss-valser spelades. I KZ-lägren kunde kommendanter spela Wagner på högsta volym medan lägervakterna nynnade på Värmlands stora dotter Zarah Leanders på sin tid omåttligt populära schlagerdängor.
Och Breivik, som i övrigt var som uppslukad av den svenska vit makt-musikartisten Saga från Kalmar och hennes cover-version av den kanadensiska gruppen Rahowas sång ”Ode to a Dying People”, lyssnade på Clint Mansells ”Requiem for a Tower” som var den specialversion av Mansells ”Lux Aeterna” som specialproducerades som trailermusik till filmatiseringen av Tolkiens roman ”Sagan om de två tornen” när han massakrerade de norska vänsterungdomarna (musikstycket gick på repeat om och om igen under de tre timmar som Breivik befann sig på Utøya) medan Anton Lundin Petterson lyssnade på Rob Zombies ”Dragula” från Matrix-filmen under skolmassakern i Trollhättan och Brenton Harrison Tarrant lyssnade i sin tur på Arthur Browns ”Fire” och Manuels ”Gas Gas Gas” när han genomförde massakern i de två moskéerna i Christchurch på Nya Zeeland.
Nu är detta så klart inte vare sig fantasylitteraturens eller Tolkiens fel eller de övriga här nämnda artisternas och musikernas fel och i förundersökningen framgår det även att Engström var rejält besatt vid flera olika populärkulturella sånger såsom Leonard Cohens ”First We Take Manhattan” vilket visar att högerextremister helt enkelt läser in det de vill läsa in i den litteratur de läser, den musik de lyssnar på och den konst de uppskattar.
Idag citerade Engström f ö också Jokern, d v s huvudkaraktären i Todd Phillips film ”Joker” från 2019, genom att säga ”you get what you fucking deserve” som ett slags förklaring till mordet.
Om rättegången i Visby mot Theodor Engström
Annie Lööf uppmärksammar med rätta den svenska s k nationella rörelsens besatthet vid att ”segra eller dö” under den pågående rättegången i Visby och hon berättar också om samma rörelses fixering vid lyktstolpar samt vittnar om att hon under sin tid som partiledare stundom har varit rädd för sin egen säkerhet och vid ett tillfälle valde hon enligt egen utsago att ställa in ett planerat möte på offentlig plats p g a en just då pågående NMR-demonstration.
Theodor Engström själv säger att han just nu utsätts för en ”lynchningsprocess” och att han utförde ett ”hjältedåd” under Almedalsveckan som riktade sig mot samhället och dess ”elit” samt att han ser sig som en soldat som deltar i ett krig – för honom var Visby helt enkelt ett ”slagfält”.
Så händer det igen som har hänt så många gånger förut: Jag förekommer på en högerextrem s k dödslista utan att ha blivit informerad av polisen om det
Idag åtalades nazisten Theodor Engström för mordet på Ing-Marie Wieselgren i Visby och i förundersökningen som offentliggjordes idag framgår det att jag återigen förekommer på en högerextrem s k dödslista och även denna gång har polisen inte kontaktat mig om detta samtidigt som polisen har kontaktat andra personer som hittas på listan.
Ända sedan 90-talet har nazister och högerextremister listat mig på liknande s k dödslistor varav flera har gjort sig skyldiga till både mord och andra grova brott men bara vid ett enda tillfälle har polisen kontaktat mig och berättat om det i samband med utredningsarbetet.
I de allra flesta fall förekommer mitt namn dessutom bland de s k ”toppnamnen” vad gäller ”prioriteringsordningen” om det nu går att uttrycka det så – d v s mitt namn förekommer oftast bland de som hittas överst på sådana högerextrema s k dödslistor och ofta tillsammans med personer som just Fredrik Reinfeldt, Annie Lööf plus ihop med ett antal andra antifascister.
I just Engströms fall har mitt namn hamnat bland ”klass A”-personerna på dennes s k dödslista. Att Lööf också förekommer på samma ”klass A”-namnlista framkom som bekant i media vid ett tidigt stadium och Lööf blev också informerad om detta och högst sannolikt har även Reinfeldt fått veta detta tidigt men ingen av oss antifascister som hittas på Engströms s k dödslista har mig veterligen underrättats om det av polisen.
Tobias Hübinette 