Kategori: våld

Om min kommande rättegång och om de högerradikala alternativmediernas betydelse för hot och våld

Har precis nyss läst förundersökningen rörande det olaga hot som en man på Hammarö talade in i min (eller snarare i min mobiltelefons) röstbrevlåda i september 2017 och som handlade om att jag inte borde få vara anställd vid Karlstads universitet och undervisa där och bl a då mannens dotter då var student vid Karlstads universitet.
 
Till att börja med är jag tacksam för att det nu blir en rättegång i Karlstad den 12 september i år om nu mannen ifråga behagar infinna sig till Värmlands tingsrätt på den utsatta tiden och jag är dessutom (i mitt fall positivt) överraskad av att Karlstadspolisen och Värmlands tingsrätt inte har några betänkligheter att fortfarande använda glosan ras och inte bara skriva ”hudfärg, nationalitet eller liknande omständigheter” såsom de allra flesta svenska myndigheter numera annars gör då rasbegreppet har utrangerats från den officiella nutidssvenskan efter ett riksdags- och regeringsbeslut.
69307406_10156695719820847_5468683443116179456_n.jpg
 
Samtidigt blir jag betänksam när jag ser hur polisen har förhört mannen ifråga vad gäller detta med att jag enligt mannen skulle vara en s k ”kinesjävel: ”Tror du att du hade haft samma reaktion om han hette Jonas Andersson?” frågar polisen mannen ifråga i förhöret som om jag inte skulle bära ett s k svenskklingande namn även om mitt tilltalsnamn visserligen ursprungligen är bibliskt och mitt familjenamn från början vallonskt.
69708582_10156695718945847_3072362579830505472_n.jpg
 
Än mer fundersam blir jag när jag (in)ser vilken effekt en artikel (som då handlar om mig) publicerad på den högerradikala alternativmediesajten Fria Tider kan få på sina läsare, d v s det var då en Fria Tider-artikel som hetsade upp mannen ifråga och hans vänner och så till den grad att han till slut valde att ringa och hota mig.
 
För övrigt associerar jag denna effekt och detta beteende till 1990- och 2000-talen: På 2010-talet radikaliseras uppenbarligen alltför många genom att läsa de högerradikala alternativmedierna och vara aktiva i sociala medier samt genom att skriva i allehanda kommentarsfält och delta på olika debatt- och diskussionssidor men på 90- och 00-talen så var det i stället och snarare musiken som radikaliserade och hetsade alltför många att skrida till (våldsam) handling.
 
Det var exempelvis mycket vanligt på 1990- och 2000-talen att först lyssna på vit makt-musik och vikingarock därhemma och därefter gå ut ”på stan” och trakassera eller misshandla icke-vita eller icke-heteros efter att ha hetsat upp sig med hjälp av musiken för ”våldet börjar med musiken” som en kanadensisk vit makt-musikartist ”träffande” uttryckte det någon gång på 90-talet och på 2010-talet har uppenbarligen de högerradikala alternativmedierna samma typ av effekt på åtminstone vissa av sina läsare – d v s ”våldet börjar med alternativmedierna” skulle det kanske kunna heta idag.

Antalet skjutningar och antalet människor som dödas och skadas av skjutvapen och handeldvapen ökar dramatiskt

Antalet fall av dödligt våld har ökat under de senaste åren och jämfört med 1990-2014 då antalet fall av dödligt våld gick ned men sett till totalbefolkningens storlek (d v s antal dödade per capita) är nivån av dödligt våld fortfarande längre än i början av 1990-talet.
 
Dock har antalet skjutningar och antalet människor som dödas och skadas av skjutvapen och handeldvapen ökat dramatiskt. Skjutvapen och handeldvapen användes i 126 av de totalt 410 fallen av dödligt våld som ägde rum i Sverige under perioden 2014–17 och 100-tals människor (i huvudsak tonårspojkar och mycket unga män) har sårats av skottskador mellan dessa år.
 
Under 1990-talet dödades omkring fem människor per år av skjutvapen och handeldvapen men numera handlar det om ungefär 45 fall per år och de allra flesta som både skjuter, ihjälskjuts och skadeskjuts är tonåringar och unga vuxna och vilket innebär att det antagligen inträffar fler dödsskjutningar per capita och per år bland invånarna under 30 år i Sverige än i något annat land i Europa.
 
2019
antal skjutningar hittills i år: 195
antal ihjälskjutna hittills i år (mordet på kvinnan i Malmö är ännu ej medräknat): 26
antal skadskjutna hittills i år: 68
 
2018
antal skjutningar: 306
antal ihjälskjutna: 45
antal skadskjutna: 135
 
2017:
antal skjutningar: 324
antal ihjälskjutna: 43
antal skadskjutna: 139
 
2016:
antal ihjälskjutna: 28
 
2015:
antal ihjälskjutna: 28
 
2014
antal ihjälskjutna: 19
 
2013
antal ihjälskjutna: 18
 
2012
antal ihjälskjutna: 12
 
2011
antal ihjälskjutna: 13
 
2010
antal ihjälskjutna: 9
 
2009
antal ihjälskjutna: 10
 
2008
antal ihjälskjutna: 10
 
2007
antal ihjälskjutna: 13
 
2006
antal ihjälskjutna: 8

Dödligt våld p g a hatbrott

Går igenom BRÅ:s nya rapport ”Dödligt våld i Sverige 1990–2017” och noterar att en viss uppgång tydligen har ägt rum under 2010-talet vad gäller dödligt våld p g a hatbrott, som i praktiken i just Sverige oftast (men dock inte alltid) handlar om högerextrema gärningspersoner. Om jag har förstått BRÅ:s siffror rätt så blev hela 12 personer dödade i Sverige bara mellan 2014-17 p g a hatbrott.
HAT2.jpg
 
Själv har jag då alltid trott eller i varje fall haft självuppfattningen att jag har ”skaplig koll” på det dödliga hatbrottsvåldet som då mestadels har högerextremister som gärningspersoner men så är det tydligen inte för de här fallen är uppenbarligen fler än jag trodde att de var.
HAT 1.jpg
 
Samma slutsats drar jag när jag BRÅ:s longitudinella kurva över det dödliga våldet p g a hatbrott mellan 1990-2017: Att 1990-talet upplevde en rejäl ”topp” visste jag så klart om då jag var den på Expo som på den tiden systematiskt samlade på domar och fall som just rörde dödligt våld från högerextremisters sida (i huvudsak var det homosexuella män och icke-vita män som dödades under 90-talet) men sedan har jag nog missat ett antal fall därefter som jag verkligen inte kan identifiera ”på rak arm”.

Tråkigt med allt våld och alla skjutningar i Flemingsberg

Spåren av de s k ”andragenerationsgrabbarna” i miljonprogramsområdet Flemingsberg i Huddinge (där jag då bor och lever) och av vilka de allra flesta också är s k ”NEET:are”/”UVAS:are” (d v s de har sannolikt inte ens gått ut grundskolan ordentligt och samtliga ser tyvärr också ut att ha utomeuropeisk bakgrund) förskräcker alltmer även om jag inte ropar på 10 000 fler poliser i landet som M nyligen krävde i ännu ett ”hårdare tag”-utspel (och vilka väl antagligen ska sättas in i miljonprogramsområdena gissar jag) och det är trist och tråkigt att var och varannan gång då jag har ärenden i Flemingsbergs centrum så ser jag dem där, där de mer eller mindre permanent står och ”hänger” och ”markerar revir” medan polisen titt som tätt stannar till och ibland ser ut att identifiera, visitera och plocka in någon av dem (och ibland står där också flera vakter och bevakar varje steg som de s k ”andragenerationsgrabbarna” tar – en gång såg jag f ö att några av de s k ”andragenerationsgrabbarna” brottade ned och slog en av vakterna på ett synnerligen brutalt sätt):
 
58694182_385530042289525_5146429796334436352_n.jpg
Alltid är det numera ett eller flera färska skotthål genom något eller några av småföretagarnas skyltfönster i centrumet och antingen skjuter de ”bara” prick på nätterna eller så varnar eller straffar de ägarna till småbutikerna för något och ett flertal skott med något slags skjutvapen har också avlossats mot pizzerian i området som också är en bensinmack och som även nyligen utsattes för ett allvarligt brandattentat. Ungdomsgården vandaliseras vidare regelbundet, kanske för att de s k ”andragenerationsgrabbarna” nog inte får vara där överhuvudtaget, och slutligen brändes den fristående restaurangen och puben i Flemingsberg ned mer eller mindre till grunden för några veckor sedan.
59526520_344906986372844_1685964561364025344_n.jpg
 
Därtill hittas klotter överallt i området som ”kräver” att den och den (”Free X” eller ”Free Y”) ska friges (som jag gissar ”sitter inne” för tillfället) och mitt i området står det på en väl synlig vägg att de s k ”andragenerationsgrabbarna” är ”trötta på polisen” vilket gissningsvis innebär att de har tröttnat på vad de upplever som rasprofilering och övervåld från polisens och vakternas sida och att de inte vill att polisen överhuvudtaget ska besöka och visa sig i Flemingsberg.
Namnlöst.jpg
 
Sammantaget innebär det att mer eller mindre all kommersiell verksamhet och alla s k etablissemang i Flemingsberg numera är drabbade av de s k ”andragenerationsgrabbarnas” våld, bränder och skjutvapen.
 
OBS: Flemingsberg är då inte ens med på den så beryktade och famösa listan över landets särskilt utsatta (miljonprograms)områden.

Kvinnor med bakgrund i Sydost- och Nordostasien är antagligen överrepresenterade bland de kvinnor som dödas av en närstående

Så har ännu en (sydost/nordost)asiatisk kvinna blivit dödad av sin partner och tyvärr tyder mycket på att de (sydost/nordost)asiatiska kvinnorna är rejält överrepresenterade bland de 15-talet kvinnor i Sverige som varje år just dödas av en närstående i samband med en heterosexuell intimrelation:

https://www.expressen.se/kvallsposten/cecilia-blev-kar-ett-halvar-senare-hogg-han-ihjal-henne/?

I just detta fall handlar det om en adopterad kvinna från Sydkorea som nyligen hade kommit i kontakt med sin koreanska familj och av de 5-6 mord på (sydost/nordost)asiatiska kvinnor som jag känner till och som har ägt rum bara under de senaste åren så har mördaren i praktiken alltid varit en majoritetssvensk man och så verkar vara fallet även denna gång.

Antagligen avspeglar detta att mördarna nästan alltid är majoritetssvenska män det demografiska faktumet att den absoluta majoriteten av alla (sydost/nordost)asiatiska kvinnor i Sverige som är heterosexuella och som inte är singlar och som är mellan ca 15-60 år gamla och vare sig de är invandrade, blandade, adopterade eller ”andrageneration:are” just är tillsammans med en icke-(sydost/nordost)asiatisk man och nästan alltid med en majoritetssvensk man även om det blir allt vanligare även bland heterosexuella minoritetsmän att vara tillsammans med en (sydost/nordost)asiatisk kvinna.

OBS 1: Det är lika fel när majoritetssvenska kvinnor dödas.

OBS 2: Det är lika fel när minoritetsmän dödar.

OBS 3: Det är inte fel med blandrelationer.

Det inträffar fler dödsskjutningar per capita och per år bland invånarna under 30 år i Sverige än i något annat land i Europa och innevarande år är det värsta hittills i svensk historia

Det verkar inträffa fler skjutningar per capita och per år inklusive både skade- och dödsskjutningar bland invånarna under 30 år i Sverige än i något annat land i Europa (och tyvärr möjligen även fler granatexplosioner per capita och per år än i något annat land i Europa) och undantaget möjligen vissa regioner och städer vilka också når upp till de extrema svenska nivåerna och vilka är mer eller mindre ö/kända som ”hypervåldsamma” regioner och städer (d v s vissa specifika delar av Nordirland inklusive Belfast, vissa specifika delar av Serbien inklusive Belgrad, vissa specifika delar av södra Italien inklusive Neapel, vissa specifika delar av södra Frankrike inklusive Marseille samt vissa specifika delar av Nederländerna inklusive Amsterdam) att döma av den allra ”färskaste” statistiska sammanställningen som presenterades precis nyss i SVT:s Aktuellt (och som även inkluderar dagens dödsskjutning i Enskede i Stockholm) och allt tyder tyvärr på att innevarande år kommer att slå alla tidigare rekord vad gäller antalet dödsskjutningar och det totala antalet skjutningar verkar i år kunna landa på kring 300 incidenter och antalet skadeskjutningar verkar i år hamna på åtminstone 100 skottskadade.

SKjut.jpg

EU.jpg

1544390924.jpeg
Ingen verkar veta exakt varför så många personer skjuter på andra personer just i Sverige jämfört med andra länder i Europa:
 
Finns det fler skjutvapen på drift och ”på marknaden” i Sverige än i andra länder i Europa?
 
Finns det fler krigsveteraner och personer i övrigt som kan hantera skjutvapen i Sverige än i andra länder i Europa?
 
Är straffen för vapenbrott lägre i Sverige än i andra länder i Europa?
 
Är de unga vuxna mer våldsamma och mer ”skjutglada” i Sverige än i andra länder i Europa?
 
Är de unga vuxna fattigare och därmed mer desperata i Sverige än i andra länder i Europa?
 

Eller är (ras/klass)segregationen och (ras/klass)klyftorna mellan majoritets- och minoritetsinvånarna mer extrema i Sverige än i andra länder i Europa mot bakgrund av att i stort sett alla som både skjuter, beskjuts och blir skjutna (och vare sig de grips eller kommer undan och vare sig de dödas eller såras) har utländsk och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund?

Det högerextrema våldet ökar enligt ”Global Terrorism Index 2018”

SvD:s Frida Svensson om den nya rapporten ”Global Terrorism Index 2018” som bl a konstaterar följande:
 
”The threat of far-right political terrorism is on the rise. There were 66 deaths from terrorism caused by far-right groups and individuals from 113 attacks for the years from 2013 to 2017. Of those, 17 deaths and 59 attacks occurred in 2017 alone. In Western Europe, there were 12 attacks in the UK, six in Sweden, and two each in Greece and France. In the US, there were 30 attacks in 2017 which resulted in 16 deaths. The majority of attacks were carried out by lone actors with far-right, white nationalist, or anti-Muslim beliefs.”
 
Far.jpg
 
”Det finns flera positiva nyheter att hämta från rapporten ”Global Terrorism Index 2018”, som publicerades på onsdagen och redovisar hur antalet terrorattacker och dödsfall förändrats under förra året.
 
Under 2017 sjönk antalet dödsfall globalt med 27 procent, jämfört med året innan. Förändringarna är störst i Irak, där 5 000 färre dödsfall, registrerades. Även i Syrien dog betydligt färre, vilket kan förklaras med att terrorsekten IS tappat mark och de flesta IS-anhängarna tvingats bort och ut i ökenområden.”
 
(…)
 
”Rapportens författare beskriver en radikal förändring i Europa där antalet dödsfall minskade med 75 procent. Anledningarna är flera, bland annat bättre övervakningsmöjligheter, förebyggande arbete samt att IS inte längre har samma möjligheter att koordinera attacker i andra länder.
 
Preliminär data från det här året vittnar om att trenden kommer att hålla i sig, då mindre än tio dödsfall i västra Europa registrerats mellan januari och oktober 2018.”
 
(…)
 
”Men det som beskrivs som ”en växande oro” av rapportförfattarna är våldet som begås av personer från vit makt-miljön. Antalet döda efter attacker från högerextremister har ökat från bara tre 2014 till 17 under 2017.
 
Under förra året skedde 59 attacker – varav sex inträffade i Sverige, enligt databasen.”

Våldet i miljonprogramsområdena drivs på av sociala medier

Förra året dödssköts uppemot 45 personer i landet (och uppemot 140 sårades mer eller mindre allvarligt av skottskador medan 100-tals skjutningar ägde rum som lyckligtvis inte träffade någon människa och nästan alla som skjuter och nästan alla som skjuts har tyvärr bakgrund i miljonprogramsområdena och har tyvärr någon form av utomeuropeisk bakgrund) och vilket är den högsta siffran någonsin i svensk historia (och åtminstone sedan 1700-talets andra hälft då extremt lättkränkta och hårt hedersbesatta unga adelsmän kunde döda varandra med bl a skjutvapen) och det fortfarande relativt nya året har tyvärr redan inletts med nya dödsskjutningar som inte bådar särskilt gott inför de kommande och resterande 354 2018-dygnen och alltmer drivs det fysisk-kroppsliga våldet i den materiella världen på av ett allt hårdare tonläge och ett allt grövre symboliskt-visuellt våld i den digitala världen som 10 000-tals följer, läser, tittar och lyssnar på och deltar i interaktivt genom att bl a ”like:a” (eller ”dislike:a”) ”heroiserande” poseringsbilder (med vapen, muskler, alkohol och droger och med smycken, klockor, bilar och ”brudar”) eller fotomontage på döda(de) eller svårt sårade och film- och videoklipp som dokumenterar våldsamma handlingar och grova övergrepp:
 
 
””Shounon (fritt översatt: snubben) fick hjärnan bortskjuten, jao”.
 
Bokstäverna är vita, skrivna på en svart textplatta som ligger tvärs över en bild på en person som sitter ihopsjunken mot en kaklad pelare i vad som ser ut att vara en restau­rang.
 
Bilden laddas upp på internet strax efter att en 25-årig man sköts till döds på en pizzeria i Rinkeby i måndags kväll. Ännu har ingen gripits för dådet.
 
Strax därpå börjar det cirkulera även rörliga bilder från mordplatsen, rakt in i människors mobil­telefoner.
 
Polisen vill inte kommentera bilderna. Men enligt DN:s källor tas de på allvar, en polisanmälan om brott mot griftefriden har med anledning av den djupt kränkande bilden upprättats.
 
Äkta eller inte – bilden, som kunnat ses av tiotusentals människor, visar att ytterligare en gräns är passerad.
 
Tidigare har den del av gängkriget i Järva som utspelat sig på sociala medier handlat om att hota, kränka och visa upp sig – med vapen, knark och pengar.
 
I augusti förra året togs dock konflikten till en högre nivå när en i området välkänd person filmades när han förnedrades och misshandlades. Klippet spreds som en löpeld via olika kanaler.
 
Alla poliser och åklagare DN har talat med är säkra på att just det filmklippet fick betydelse för konfliktens fortsatta utveckling – även i den fysiska världen.
 
– Sociala medier är ett ultimat sätt att exponera sitt våldskapital på. Det blir 10 000-tals visningar direkt och det ökar definitivt polariseringen, konstaterar en polis.
 
De konton på Instagram, Snap­chat och Youtube som skapats av personer kopplade till de två gäng som kommit att utkristalliseras på Järvafältet följs av många tusen människor. Vissa av budskapen rappas ut till fans och följare – ”Minst tio personer ska dö, Gud är mitt vittne”, ”Nu är det krig”, ”Vi ska hämnas, bror”, ”33 skott på tre fakking sekunder”.”

Svenska Dagbladets ledarredaktion skämtar om skjutningarna i miljonprogramsområdena

Svenska Dagbladets ledarsignatur ”Körsvennen” skämtar idag ganska så hjärtligt (och hjärtlöst?), och bara några dagar efter ett flertal skjutningar och flera ihjälskjutna och flera skottskadade i flera miljonprogramsområden runtom i landet, om att ”andragenerationsgrabbarna i förorterna är numera i det närmaste de enda i landet som både har tillgång till vapen och som kan hantera vapen efter den skandalösa nedrustningen av försvaret och de är därför de enda som kan försvara och skydda landet om Putin kommer” [OBS: mina ord och min ”översättning” av nedanstående citat som du kommer från SvD:s ledarsida]:
 
”Även invasionsförsvaret har uppgraderats. Visserligen har de traditionella försvarsanläggningarna outsourcats, men i stället har civilbefolkningen beväpnats med handeldvapen från Balkan. Övningsskyttet är att döma av nyhetsnotiserna i full gång. Så fort ryssen närmar sig Järvafältet, Ronna, Angered, Rosengård eller något av de andra 57 särskilt utrustade områdena kommer han att mötas av en Landstorm 2.0.”

Tyvärr ökar det dödliga våldet och otryggheten bland utomeuropeisk bakgrund-invånarna och i miljonprogramsområdena

Tyvärr är det nog så att det dödliga våldet (d v s antalet invånare som med säkerhet har dödats av andra invånare per år) som under många år minskade nu ökar igen: Hela 110 personer föll offer för dödligt våld förra året (2016) att jämföra med ”endast” ett 80-tal per år under 2010-talets första hälft. I siffran ingår enbart människor som har dödats av andra människor, d v s inte människor som har dödats av djur, växter eller andra arter eller människor som har dödats av maskiner.

Tyvärr har en oproportionerligt hög andel av de invånare som dödas utomeuropeisk bakgrund och tyvärr har en oproportionerligt hög andel av de invånare som dödar utomeuropeisk bakgrund.

Tyvärr är det nog även så att det dödliga våldet också delvis förklarar den extremt höga överdödligheten bland landets ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund: Bland de manliga ”andrageneration:arna” som har någon form av bakgrund i Afrika, Asien eller Latinamerika i åldrarna 20-39 år ligger överdödligheten på osannolika och surrealistiska 40-45%.

Tyvärr kan nog det kraftigt växande antalet UVAS:are i landet förklara en stor del av ovanstående statistik: De allra flesta som går ut grundskolan/högstadiet/9:an utan fullständiga betyg är tyvärr barn och ungdomar med utomeuropeisk bakgrund som bor i miljonprogramsområdena och tyvärr hamnar de allra flesta av dem i kategorin UVAS (andel unga som varken arbetar eller studerar), d v s de varken studerar eller arbetar överhuvudtaget och idag utgör denna grupp över 160 000 invånare och för varje år som går så ökar antalet UVAS:are stadigt (tyvärr). Bara i Stor-Stockholm är uppemot 25-30% av samtliga invånare som är födda i Afrika, Asien eller Latinamerika i ålderskategorin 16-29 år redan s k UVAS:are och dessutom tillkommer tusentals s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund vilka också tyvärr numera är UVAS:are i Stor-Stockholm. Vidare saknar hela 81% av de UVAS:are som är födda i Afrika, Asien och Latinamerika helt och hållet någon som helst inkomst, d v s de är helt enkelt s k ”nolltaxerare”. Tyvärr är andelen UVAS:are bland barnen, ungdomarna och de unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund än högre i Stor-Göteborg och i Stor-Malmö än i Stor-Stockholm.

Tyvärr förklaras nog åtminstone delar av ovanstående statistik med det faktum att ej mer än 2,5-3% av landets majoritetssvenskar numera är arbetslösa att jämföra med långt över 30% av landets invånare med utomeuropeisk bakgrund – d v s arbetslösheten är mer än 1000 (tusen) procent högre bland invånarna med någon form av bakgrund i Afrika, Asien och Latinamerika än bland majoritetssvenskarna.

Tyvärr är det också så att de som känner sig allra mest otrygga är landets invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund och landets invånare i miljonprogramsområdena: Hela 30% av de utrikes födda (d v s ”förstageneration:arna”) känner sig otrygga och därefter kommer de s k ”andrageneration:arna” (20%) och slutligen majoritetssvenskarna (17%). Dessutom är det bland invånarna i landets miljonprogramsområden som känslan av otrygghet är som allra mest påtaglig. Vad gäller att vara orolig för att utsättas för fysiska överfall och misshandel så svarar vidare hela 19% av de s k ”andrageneration:arna” att de är det och dessutom uppger hela 21% av de utrikes födda att deras känsla av otrygghet har en hög påverkan på deras beteende (vanor, rutiner, att överhuvudtaget gå utanför hemmet och röra sig på offentlig plats o s v) jämfört med 13% av majoritetssvenskarna.

Tyvärr är det nog så att alla de 100 000-tals som just nu ”är på väg åt SD-hållet” (och så klart alla 100 000-tals SD:are) och som säger att våldet eskalerar samt att otryggheten i miljonprogramsområdena ökar dramatiskt tyvärr nog har rätt i just denna fråga.

Tyvärr är det nog slutligen så att att landets 100 000-tals antirasister och antifascister om och om igen upprepar att våldet och otryggheten minskar, och vilket visserligen stämmer för landets majoritetssvenskar, hjälper nog tyvärr inte invånarna med utomeuropeisk bakgrund, invånarna i miljonprogramsområdena och det tyvärr alltför snabbt växande antalet UVAS:are.