Den idéburna sektorns toppskikt består till över 90% av vita personer

Organisationen Famna har nyligen genomfört en undersökning av vilka som sitter i styrelserna samt ledningsgrupperna för sammanlagt 188 svenska civilsamhällesorganisationer som verkar inom den idéburna sektorn och resultatet visar att 70% av organisationerna i praktiken är helvita på den högsta nivån.

Totalt har 7% av styrelseledamöterna bakgrund utanför Europa liksom 9% av organisationernas ledningsgrupper och endast 4% av organisationerna kan sägas motsvara den demografiska sammansättningen i landet på styrelse- och ledningsnivå.

Charlie Weimers torgför två konspirationsteorier på en och samma gång

SD:s toppnamn i EU-parlamentet och inför EU-valet värmlänningen Charlie Weimers har idag gått in i ett ”full conpiracy”-läge genom att på X torgföra den högerradikala tesen att S och vänstern ”massimporterar” utomeuropéer som valboskap i takt med att den inhemska majoritetssvenska arbetarklassen förborgerligas och slutar rösta rött liksom den likaledes högerradikala idén om folkutbytet som säger att S och vänstern ”massimporterar” utomeuropéer för att på sikt ersätta majoritetssvenskarna.

Därtill verkar Weimers till synes bygga sin prognos på mina statistiska sammanställningar som enbart handlar om att försöka räkna fram andelen invånare som har växt upp i en kulturell muslimsk kontext, vilket är långt ifrån detsamma som att vara praktiserande och troende muslim. Det vill säga även om kanske 20% av totalbefolkningen har en kulturell muslimsk bakgrund och uppväxt i Sverige år 2050 så betyder det inte på något sätt att 20% av invånarna kommer att vara praktiserande och troende muslimer om 26 år och inte heller att desamma kommer att rösta på S och vänstern.

Hanif Bali backar nu från det han sade om ras i GP-intervjun samtidigt som att han fortsätter att gå i mina fotspår

Hanif Bali backar nu från det han sade i en GP-intervju för en månad sedan när han även, enligt GP-journalisten, hänvisade till mig vilket sedan inte kom med i den tryckta versionen av intervjun. Samtidigt fortsätter Bali att upprepa det jag har sagt i många många år såsom t ex att klyftorna är mer extrema i Sverige än i USA när invånare med utomeuropeisk bakgrund jämförs med majoritetssvenskar respektive när svarta och icke-vita amerikaner jämförs med vita amerikaner.

Vidare skriver Bali i sin krönika i Expressen om den mycket stora gruppen barn och unga (ca 0-39 år) som har utomeuropeisk bakgrund och som är bosatt i och/eller uppväxt i miljonprogramsområdena (OBS – de allra flesta av dem är andragenerationare och en del är också tredjegenerationare) och som jag själv har varit närmast besatt av i många år då jag menar att denna grupp kommer att avgöra Sveriges framtid. Just i Expressen varnade jag exempelvis för tio år sedan att en jättelik icke-vit underklass höll på att växa fram i landet som har mycket stora svårigheter att ta sig fram i livet såsom i skolan och inom arbetslivet och alltför många av dem hamnar tyvärr i kriminalitet.

Bali går, vill jag hävda, m a o i mina fotspår och vi är också båda överens om att vi måste sluta vara så fixerade vid migration och nyanlända och inte längre dela upp totalbefolkningen i så grova kategorier som invandrare och svenskar mot bakgrund av att 100 000-tals och åter 100 000-tals invånare som uppfattas som ”invandrare” enbart för att de ser annorlunda ut rent kroppsligen är andragenerationare och i en del fall, vilket Bali mycket riktigt påpekar, även tredjegenerationare.

Kontentan av det Bali vill säga verkar vara – och detta är min ”översättning” – att han anser att det är vissa inom vänstern som förestår ett rastänkande och tror att allt beror på rasism, att högern inte behöver rasbegreppet samt att vi i Sverige inte är betjänta av att använda kategorin ras såsom den engelskspråkiga världen gör för att förstå det svenska samhället.

Dock ljuger Bali när han säger att ”vänstern lär ignorera det faktum att det i Sverige finns störst skillnader i hela västvärlden i förvärvsfrekvens, färdigheter och utbildningsnivå mellan den inrikes och utrikes födda befolkningen”. Det är ju just det jag själv har tjatat om – ja närmast vrålat ut – i decennier vid det här laget och både i tal och i text och i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Sedan har Bali måhända rätt i att inte så många som står till vänster har velat lyssna på det men jag har då basunerat ut både detta med att Sverige härbärgerar en gigantisk icke-vit underklass och att de svenska rasklyftorna är ”sju resor värre” än de som gäller i andra västländer långt innan Bali.

Slutligen stämmer det inte heller att det saknas ett intresse för blandrelationer och blandäktenskap och deras ”produkter” i form av blandade eller mixade personer inom akademin för det är de ”fenomenen” som Bali syftar på när han talar om att ”här saknas data och nyfikenhet från akademin”. Faktum är nämligen att Sverige är intimrelationernas förlovade land när det gäller s k sexuella relationer över de s k rasgränserna och inget annat land i västvärlden uppvisar antagligen samma höga proportion av blandade eller mixade personer som Sverige och också det är något som bl a jag har tjatat om i åratal.

https://www.expressen.se/ledare/hanif-bali/lagg-ner-det-tramsiga-snacket-om-ras

För några veckor sedan hamnade jag i blåsväder efter en intervju i Göteborgs-Posten. I en bisats råkade jag använda r-ordet. Efter migrationsdebatten kommer Sverige att få en rasdebatt, sa jag.

Ibland undrar jag om vänstern tror att den bara klarar av att vinna debatten om den utmålar sin meningsmotståndare som doktor Mengele. Socialistiska Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis gick i alla fall snabbt till attack och anklagade mig för att vara skallmätare.

Men till alla som greppat sina pärlhalsband och nosringar: En debatt om ras är inget jag önskar, det är bara vad jag tror att vi kommer att få.

Att det finns kluster av människor som har en stark kulturell överlappning med varandra är visserligen sant. Dessa kluster blir i sin tur biologiska och genetiska när de i generationer reproducerar sig främst inom sin grupp. Det är så etniciteter skapas. Som svenskar, palestinier eller kurder.

Men jag vill klargöra att människan är allt för komplex för att sammanfattas med begreppet ras. Det är en pseudovetenskaplig term, ungefär lika precis och vetenskaplig som Migrationsverkets okulära åldersbedömning.

Lustigt nog blossade en rasdebatt raskt upp i Flamman efter Aretakis angrepp på mig. Där fick han svar på tal från vänsterdebattörer som försvarade rasbegreppet och poängterade vikten av dess användbarhet.

Evolutionsforskaren Patrik Lindenfors, religionshistorikern Stefan Arvidsson, sociologerna Tobias Hübinette och Catrin Lundström har alla i omgångar tagit begreppet i försvar. Kanske är de färgade av amerikansk litteratur, där r-ordet är mer frekvent än skiljetecken.

Sveriges sits skiljer sig dock markant från USA:s. Vår situation är mycket värre. Det är större skillnader i arbetslöshet mellan utrikes födda och inrikes födda i Sverige än mellan svarta och vita i USA. Även i vuxen-PISA, kallad PIAAC, har svarta och vita i USA mindre skillnader mellan sig än vad inrikes- och utrikesfödda har i Sverige.

Jag ber om ursäkt för denna grova indelning baserad på hudfärg, men det är så amerikanerna delar upp sin statistik. Det är även på detta sätt som vänsterns rasideologer vill dela upp konflikten i Sverige. På så sätt får man en evig och olöslig diskussion om ras och rasism.

Vi är nu inne på vår tredje generation av segregerade invandrarättlingar. De faktiska och bestående skillnaderna i framgång mellan inrikes- och utrikesfödda får så klart gigantiska konsekvenser för samhället.

Vänstern lär ignorera det faktum att det i Sverige finns störst skillnader i hela västvärlden i förvärvsfrekvens, färdigheter och utbildningsnivå mellan den inrikes och utrikes födda befolkningen. Men vi vet att dessa förmågor ärvs i generationer – vare sig man vill tro på biologisk eller social teori.

Därmed måste skillnaderna förklaras – något som vänstern självklart gör med anklagelser om rasism. Det går dock inte att anklaga någon för rasism utan att kategorisera det påstådda offret i termer av ras. I Sverige har vänstern valt begreppet ”rasifierade”.

Tar man del av demografisk statistik, håller ett öga på barnafödandet och tar volymen av etniskt segregerade i beaktande står det klart att Sverige håller på att få en nybildad etnicitet.

I våra betongförorter ser vi konturerna av en ny grupp, multietniskt beblandade, men icke-försvenskade invandrarättlingar med en gemensam ortenkultur. Det man kallar för kreolisering. Att försöka kategorisera denna grupp med begrepp som ras eller i enlighet med hudfärg är idiotiskt.

Samtidigt finns det en rörelse från andra hållet. Leonidas Aretakis och jag har – tillsammans med de flesta andra välkända debattörer i detta ämne – något gemensamt: Vi är försvenskade invandrarbarn. Aretakis ättlingar kommer förmodligen att vara lika grekiska som Selma Lagerlöf och Gustav Fröding var iranska.

Den stora frågan är dimensionerna av dessa två parallella rörelser. Här saknas data och nyfikenhet från akademin. I stället har sociologerna fastnat i oanvändbara amerikanska rasbegrepp.

Vi försöker sätta ord på det hela tiden: etnicitet, ras, adidasriddare och guccikepsar. Vi bör lämna denna diskussion om semantik och i stället fråga oss hur Sverige ska hantera denna nya destruktiva blandkultur som etablerat sig i våra miljonprogram.

I vilken takt kan den svenska gruppen absorbera och assimilera dessa utan att förlora sig själv?

Det är en diskussion där begreppet ras inte gör oss klokare.

Extremhögern erhöll närmare 12% i gårdagens katalanska val

I gårdagens katalanska regionalval erhöll högerradikala Vox, som står nära SD, 8% medan högerextrema Aliança Catalana, som tidigare inte har haft någon representation i Parlament de Catalunya, tog hem 3,8% och två mandat. Valets stora vinnare var annars det spanska högerpartiet PP och socialistpartiet PSC–PSOE medan de olika katalanska separatistpartierna gick bakåt. Katalonien är Spaniens och hela den iberiska halvöns rikaste region och innan 2021 års val, när Vox kom in i det katalanska parlamentet, var Katalonien den sista av de rika delarna av kontinental-Europa som saknade ett högerpopulistiskt parti i sin folkvalda församling.

Den partipolitiska könspolariseringen bland den svenska ungdomen verkar bara fortsätta att eskalera

Barn och unga – för allt tyder på att det ser ut så här även bland invånarna som är 12-17 år gamla – har aldrig någonsin tidigare varit så här politiskt splittrade utefter kön.

Det närmaste som möjligen går att jämföra med är kanske när kvinnorna fick börja rösta på 20-talet och generellt röstade höger under de första årtiondena medan männen i allmänhet röstade vänster på den tiden men det är samtidigt inte en jämförbar situation och därmed inte en relevant jämförelse.

Just nu stöds oppositionspartierna av nästan 70% av flickorna och de unga vuxna kvinnorna medan närmare 55% av pojkarna och de unga vuxna männen sympatiserar med Tidöavtalet-partierna och därtill stöttar nästan 6% av de sistnämnda övriga partier som stavas AFS, MED och Folklistan – d v s partier som är än mer radikala än SD.

Samma typ av könspolarisering bland unga människor är märkbar i hela västvärlden men flera har påpekat att könspolariseringen är än mer extrem i Sverige än i övriga Väst vilket blir paradoxalt mot bakgrund av att det svenska samhällsbygget rankas som världens mest jämställda samhälle (tillsammans med några länder till).

Andra vänder på det hela och menar att det är just därför som den politiska könspolariserigen har blivit så extrem bland ungdomen just i Sverige då de svenska flickorna och de unga kvinnorna ”race:ar” förbi de svenska pojkarna och de unga männen i en långt snabbare takt och i en mycket högre utsträckning än vad som är fallet i andra västländer.

Oavsett orsak så är det samtidigt ett faktum att den svenska fruktsamheten just nu är nere på den allra lägsta nivån ända sedan de statistiska fertilitetsmätningarna inleddes på 1700-talet – d v s aldrig tidigare i modern svensk historia har fruktsamheten varit så låg som just nu och att den extrema politiska könspolariseringen (som dessutom bara fortsätter att växa) ”har ett finger med i spelet” är det nog ingen som ifrågasätter.

Massadoptionernas och de privata adoptionsbyråernas tid är nu förbi i Sydkorea

Idag den 11 maj infaller Sydkoreas särskilda adoptionsdag (입양의 날), som inrättades 2006 för att uppmärksamma att landet har en minst sagt speciell relation till adoption. Sydkorea är då det land på jorden som har adopterat bort ojämförligt flest barn till västvärlden sedan 1950-talet och både proportionellt sett och i absoluta tal – det handlar om runt 200 000 utlandsadoptioner varav 10 000 till Sverige. Det var dessutom också i Sydkorea som den internationella adoptionsverksamheten föddes och uppstod från första början i kölvattnet efter Koreakriget.

Inför årets adoptionsdag offentliggjorde den koreanska regeringen igår att landet ska ratificera Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, vilket både innebär att de koreanska massadoptionernas tid nu äntligen är över samt att de privata och inte minst korrupta koreanska adoptionsbyråernas tidigare närmast oinskränkta makt är bruten.

För Sveriges del innebär allt detta att adoptionerna från Sydkorea till Sverige sannolikt är över för gott efter att genomkorrupta Adoptionscentrum, världens näst största adoptionsförmedlande organisation, för en tid sedan valde att dra tillbaka sin ansökan hos den svenska adoptionsmyndigheten Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd om förnyat tillstånd att få adoptera barn från just Sydkorea till Sverige.

Och om exakt ett år i maj 2025 offentliggörs slutligen både den pågående svenska och koreanska adoptionsutredningen vilka i båda fallen handlar om att försöka gå till botten med den korrupta adoptionsverksamheten i världens proportionellt sett mest adopterande land (d v s Sverige) och i världens största ursprungsland (d v s Sydkorea).

https://en.yna.co.kr/view/AEN20240510008600315?input=tw

The government plans to establish a state-led adoption system to better ensure the well-being of adoptees and reduce the number of children adopted overseas, health ministry officials said Friday. 

The announcement of the adoption system reform comes ahead of the scheduled implementation of laws on overseas and domestic adoption in July next year, aimed at enhancing the rights and well-being of adoptees and adoptive families. 

In the envisioned system, the central and the regional government will take over the adoption process, currently managed by private agencies, to facilitate the placement of adoptees with new parents and provide support for adoptive families.

Under the measures, local governments will permit adoption only when it is determined to be in the best interest of the child, and the heads of regional municipalities will assume the role of official guardians to safeguard the adoptees until the adoption process is completed.

The health ministry, meanwhile, will be responsible for selecting candidates for overseas adoption and verifying the qualifications of prospective adoptive parents.

As part of the adoption system reform, the health ministry will also seek a policy to minimize the number of children adopted abroad and promote domestic adoptions.

A total of 79 South Korean children were adopted abroad last year alone, the health ministry said, although the rate of overseas adoptions decreased to 34.5 percent last year from 43.8 percent in 2022.

Under the reform, the health ministry and an affiliate agency will together be tasked with providing consulting services and processing adoption applications from prospective adoptive parents.

In addition, the government will also provide future adoptive parents with preparenting courses and those willing to adopt children over 24 months old or with medical issues will be eligible for an expedited adoption process, the ministry officials said.

The qualification verification system for future adoptive parents will also be upgraded to more thoroughly assess financial and other qualifications.

SD ser ut att göra ett rekordval i EU-valet samtidigt som den radikala högerns sajter fortsätter att dominera

Två färska opinionsundersökningar indikerar att SD tyvärr ser ut att kunna göra ett rekordval i EU-valet som infaller om en månad såsom i stort sett samtliga av SD:s syskonpartier runtom i EU också kommer att göra.

SD stöds för närvarande bl a av över 31% av arbetarna, av 30% av egenföretagarna, av 27% av samtliga män (och bl a av 33% av alla män som är mellan 50-64 år gamla) samt av 27% av alla invånare som inte bor i de tre storstadsregionerna och i de mellanstora städerna (men också av 18% av invånarna i huvudstadsregionen).

Samtidigt stjäl Folklistan, AFS, MED och ett antal andra småpartier röster från SD – d v s hade inte dessa konkurrerande partier funnits så skulle stödet för SD antagligen ligga på ytterligare 2-3%. Och bland männen som är 18-29 år gamla uppger hela 6% att de sympatiserar med ett parti utanför riksdagen.

Anders Svensson (https://blog.zaramis.se) har samtidigt återigen sammanställt en lista över de största svenskspråkiga sajterna på internet (därav att finlandssvenska Ny Tid också listas) som står till vänster om S (inklusive S’ vänsterfalang) mätt i antal besökare.

Tyvärr är de svenskspråkiga sajter som står till höger om M, KD och L och fr a de som står nära SD fortsatt störst: Samnytt hade exempelvis över 2,5 miljoner besökare i april månad medan bl a Nyheter idag uppnådde 621 700 besökare, Fria Tider 340 000 och Swebbtv 302 200 o s v.

Och i sociala medier-sammanhang är dominansen för den radikala högern än mer extrem jämfört med den radikala vänstern – enbart SD som parti dominerar på både X, Facebook, Instagram och Youtube och bara på Tiktok hamnar SD tvåa och då efter M.

Det är samtidigt antagligen bara en tidsfråga innan SD går om M på Tiktok mot bakgrund av att SD nyligen meddelade att partiet just nu satsar stora resurser på att ”erövra” än fler barn och unga just på Tiktok.

Generation Z genomsyras av en giftig blandning av nyliberalism, nykonservatism och högerpopulism

DN:s Emil Sonander skriver om generation Z (personer som är födda ca 1996-2010) som politiskt står till höger – i många fall t o m långt till höger (läs SD och än mer extrema partier) – och som attraheras av pengar, märkesvaror, materiella föremål och utseende liksom dyra bilar och klockor, många och lyxiga utlandsresor, lyxhotell, lyxmiddagar, rymliga och s k fina bostäder o s v.

Medan grisch har blivit ett ideal för pojkarna och de unga männen (tänk maffiabossar och direktörer) så är soft girl ett ideal för flickorna och de unga kvinnorna (tänk hemmafruar och s i älskarinnor till äldre män).

Det är då denna generation som står för flertalet av skjutningarna och sprängningarna – d v s de över 60 000 barn och unga som är inblandade i den s k gängkriminaliteten är m a o i mycket hög grad präglad av generation Z:s ideal och det går nog att hävda att de i högsta grad bidrar till denna generations normer och ideal.

Inte minst är generation Z – och till stora delar även generationerna som kommer före och efter densamma – fullständigt marinerade i nyliberalism parad med ett slags nykonservatism vad gäller värderingar och politiskt sett handlar det om högerpopulism och högerradikalism.

”Ett liv i lyx och överflöd verkar vara alltmer viktigt för dagens unga killar – samtidigt som tjejer i större grad är ute efter en bekymmerslös vardag.

En grisch försöker visa sin rikedom med dyra märkeskläder, klockor och dyra utgångar på klubben. Inte alltid en ekonomiskt hållbar livsstil för en tonåring – därför talas det ibland om en ”fake-it til you make it”-attityd.

Soft girl är en trend där unga tjejer uppmuntras att anamma ett enklare liv där man lämnar idealet att göra karriär för att i stället prioritera sitt välmående. Detta uppnås genom en lugn livsstil präglat av mjuka och inte sällan ”feminina” aktiviteter.

– Att kunna konsumera är väldigt viktigt för ungdomar i dag, säger Anders Parment, generationsforskare vid Stockholms universitet.

På sociala medier lyfts trender som ”grisch” och ”CEO-estetik” fram som populära livsstilar, främst för unga killar. Där man genom hårt arbete ska kunna ha råd med dyra märkeskläder, klockor och dyra restaurangbesök.

Motsatt handlar det för tjejer mer om mjukare trender som exempelvis ”soft girl” som uppmuntrar en lugn livsstil framför en framgångsrik karriär. I stället för att jobba romantiserar man mjuka och ”feminina” ideal. Underförstått är att pengar kommer in från annat håll.

(…)

Generation Z i välmående medelklass och överklass är van vid att få swish av sina föräldrar när man ber om det och man får följa med på alla semestrar gratis, långt upp i åldrarna. Samtidigt har föräldrarna varit duktiga på att följa med på fritidsaktiviteter och varit väldigt insatta i ungarnas liv. Det har nog bidragit till utvecklingen, säger Anders Parment.

Samtidigt översvämmas sociala medier och populärkulturen i stort av framgångshistorier och bilder på lyxiga semestrar och en dyr livsstil.

– Det har även generation Z:s föräldrar varit med och skapat när Facebook kom för 18 år sedan. Det blir ett allmänt förskönande av vad man gör. Man berättar inte när det går dåligt utan man lever i en pseudovärld halvt om halvt. Man vill inte vara en loser.

(…)

Även om de olika trenderna är extremversioner så visar de underliggande beteendena var unga befinner sig just nu, säger Johanna Göransson, expert inom livsstil och konsumtion på Ungdomsbarometern.

För varje trend verkar det finnas en mottrend, där anhängarna tenderar att vara av motsatt kön. Tjejer prioriterar lugn och ro, killar lägger i en extra växel. Olika strategier för att hantera samma omvärld, menar Göransson.

Christian Petersons olika tweets om mig nådde ut till 100 000-tals svenskar i höstas

Jag har sedan många år tillbaka regelbundet blivit igenkänd av för mig okända personer på allmän plats varhelst jag befinner mig i landet men sedan i höstas har jag upplevt att detta för min egen del högst ofrivilliga fenomen har blivit alltmer påtagligt.

För någon vecka sedan befann jag mig exempelvis i Norrköping och besökte en konstutställning och blev då ”hejad på” på stan samt tilltalad med namn av en för mig okänd person som jag förmodar kan ha varit en lokal, östgötsk SD:are trots att jag bara befann mig just på stan under sammanlagt några minuters tid (p g a att jag nyttjade spårvagnen som färdmedel).

Likaså hände detta – och till och med två gånger efter varandra – när jag spenderade en ynka knapp timme i Kristinehamn mellan ett tågbyte och då passade på att promenera till stadens vackra kyrka för att bese den. Och i Stockholm och i Karlstad sker denna typ av igenkännanden och tilltal med namn regelbundet och, vill jag påstå, än mer sedan i höstas. Mönstret har dessutom i de flesta av dessa fall varit att det handlar om relativt unga personer – i Kristinehamn handlade det i ett fall t o m om en grupp tonårskillar som alldeles uppenbarligen kände igen mig omedelbart och sedan valde att hälsa på mig med namn.

Jag har misstänkt att detta troligen har att göra med den uppmärksamhet som omgärdade den högerradikala s k influeraren Christian Petersons sabotage av min kurs i kritiska ras- och vithetsstudier, som särskilt de s k gammelmedierna rapporterade om och inte minst dagstidningarna. Dock vet jag ju samtidigt att inte så många läser papperstidningar längre även om en hel del fortfarande gör det inom vissa ålderskategorier och i vissa delar av landet.

Idag insåg jag dock vad som sannolikt är orsaken till att jag så ofta igenkänns på allmän plats sedan i höstas och kanske särskilt av yngre personer och svaret stavas (så klart, kan tyckas) sociala medier.

Peterson och personer i hans ålder, och både de som är yngre och äldre än honom (d v s personer som är ca 10-35 år gamla), lever ju idag sina liv på internet och inte minst i de sociala medierna och några av de s k tweets som denne postade om mig på Twitter, som idag heter X, med tillhörande fotografier och i vissa fall filmklipp (d v s jag blev rejält exponerad rent utseendemässigt utöver att jag blev omskriven i text) nådde helt enkelt ut till 100 000-tals svenskar runtom i landet.

En av dessa tweets har exempelvis nått ut till över 860 000 personer som jag antar i huvudsak är svensktalande och bor och lever i Sverige medan andra tweets ”bara” har nått ut till runt en kvarts miljon personer vardera och sammantaget kan en bra bit över en miljon enskilda personer ha tagit del av enbart Petersons egna tweets på Twitter/X.

Om en utgår ifrån att de invånare i landet som är mellan 0-9 år nog inte bryr sig så mycket om politik samt även subtraherar alla invånare som är över 80 år gamla (och de är väldigt många numera) vilka sällan ”hänger på” och frekventerar sociala medier så innebär det att en försvarlig och antagligen tvåsiffrig procentandel av samtliga invånare i landet tog del av dennes olika tweets i höstas.

Därtill tillkommer de andra sociala medieplattformarna där Peterson också är verksam och lade ut material om mig och utöver det tillkommer en mängd andra likasinnade personer och aktörer som antingen delade vidare dennes material eller skrev om och lade ut material om mig på egen hand med tillhörande fotografier och filmsnuttar.

Internet och fr a sociala medier har m a o och kort och gott numera ett enormt genomslag som inte kan jämföras med det genomslag som de s k gammelmedierna har och särskilt gäller det bland yngre personer.

Det gör heller inte saken bättre (för min del) att så oerhört få (öst- och sydost)asiater är aktiva som antirasister eller överhuvudtaget synliga i den svenska offentligheten i stort, d v s det gör att de/vi få som är det troligen sticker ut ännu mer.

Och eftersom en så hög andel av landets barn och unga numera är SD:are eller än mer extrema än så, och särskilt gäller det pojkarna och de unga männen, så är det avslutningsvis antagligen så att en hög andel av de som tilltalar mig med namn på allmän plats gör det för att kommunicera att jag är igenkänd och implicit inte särskilt omtyckt av de som just väljer att göra så.

TV4:s Kalla fakta avslöjar att SD:s trollfabrik är ett faktum samt att Riks och kommunikationsavdelningen flyter samman

TV4:s Kalla fakta avslöjar idag att SD:s s k trollfabrik, som ETC tidigare har rapporterat om, både har varit och fortfarande är ett faktum samt att mediekanalen Riks och SD:s kommunikationsavdelning inte bara sitter ihop rent bokstavligen utan i praktiken är samma sak.

ETC:s Eigil Söderin kommenterar Kalla faktas avslöjande:

https://www.etc.se/kommentar/sd-kan-inte-laengre-foerneka-sanningen-om-trollfabriken

Med vattenkammad frisyr och en lite bredare tangorabatt lyckas reportern Daniel Andersson, med dold kamera, nästla sig in i partiets hemligaste rum. Vägen in i rörelsen går via SD-toppen Julian Kroon som över en stor stark berättar hur han arbetsledde tio ungsvenskar som nätkrigade för partiet i valrörelsen 2018.

Gruppen kallades Avantgarde och redan i valrörelsen 2022 avslöjades Dagens ETC hur de organiserade attackerna via Messenger-chattar.

Trots obestridliga bevis förnekade partiet gruppens existens och kallade granskningen ”oseriös och uppenbar aktivism”. Men på puben, framför Kalla faktas dolda kamera, hörs en helt annan ton när Julian Kroon erkänner att gruppen var ”inne och krigade i kommentarsfält”.

– Man kan kalla det för trollfabrik, säger han i programmet.

Kalla fakta-reportern har ägnat månader åt att knyta kontakter med profiler i SD:s frontorganisation Konservativa förbundet. Det öppnade dörren till ett jobb på Youtube-kanalen Riks och till slut in i trollfabriken.

På kommunikationsavdelningen finns ett rum med runt åtta kontorsplatser där skärmarna är vända utom synhåll. Där har nätkrigaren Linus 70 dolda konton och när TV4-infiltratören frågar en annan kollega om dennes trollprofiler blir svaret:

– Schhh.

emlighetsmakeriet är utstuderat. När Expressens journalist kommer på besök beordrar kommunikationschef Joakim Wallerstein att lokalerna utryms och att städa undan alla bevis på partikoppling plockas bort från Riks redaktion:

– Absolut ingen SD-personal här och superstängt.

Men i en intervju med TV4:s nyhetsreporter, vid ett senare tillfälle, tittar en leende Wallerstein sig över axeln och säger sig inte se några troll i lokalerna.

Partiet hävdar också att Riks-kanalen knoppats av och nu är oberoende. Men som den nya ägaren Jacob Hagnell sa till Dagens ETC redan för ett halvår sedan är SD fortfarande deras största kund. Och när Wallerstein tror att ingen utomstående ser går han in på redaktionen och styr Youtube-kanalen med hjärnhand. Han säger rakt ut att Riks anställer unga tjejer som programledare för att locka ”män i 55-årsåldern”.

En källa bekräftar för Kalla fakta att trollfabriken och Riks är sammankopplade och att en handfull personer i toppen kring Jimmie Åkesson drar i trådarna. Hagnell och Wallerstein har deras mandat att styra trollverksamheten.

De har använt taktiken sedan 2010 då hatbloggen Politiskt inkorrekt gav Sverigedemokraterna en extra skjuts in i riksdagen. Sedan dess har partiet byggt upp en imponerande arsenal av alternativmedier, anonyma Facebooksidor och trollkonton. Målet är att gå över alla gränser, pressa samtalet åt höger och attackera politiska motståndare. Och de har lyckats. Som Joakim Wallerstein sa i Riks nyligen:

– Det som var direkt hat för tio år sedan är regeringspolitik idag.

Propagandamaskinen skapar underströmmar som Jimmie Åkesson surfar på i offentligheten. Och varje gång granskande medier avslöjat olika delar av partiledningens dolda operationer svarar de med förnekelse, misskreditering av avsändaren och startar drev mot journalister.

När Aftonbladet avslöjade kopplingen till Axpixlat påstod pressansvarige Martin Kinnunen:

– Vi kan inte påverka innehållet och vi vet inte vilka som ingår i redaktionen.

Men det var inte sant. Avpixlat såväl som efterföljaren Samnytt kontrolleras av SD-politikern Kent Ekeroth.

Förnekelseapparaten gick också på högvarv när Dagens ETC avslöjade SD:s trollfabrik i augusti 2022. Då kallade Jimmie Åkesson publiceringarna ”fria fantasier” och svärmar av trollkonton gick till angrepp.

Trakasserierna syftar till att nöta ner journalister, höja insatserna och göra det jobbigt att granska partiet. Många redaktionerna lät bli och SD kom billigt undan i valrörelsen. Ingen pressade Jimmie Åkesson om trollfabriken.

Därför är Kalla faktas tvådelade reportage så viktigt. Det första avsnittet visar journalistikens kraft när TV4 tar vid efter andra redaktioners granskningar och lyckas fånga lögnen på band.

Wallerstein har redan lanserat en motkampanj och mer är att vänta. Men Kalla fakta utlovar ännu mer detaljer inifrån trollfabriken i del två som kommer nästa vecka.