Kategori: män

Några reflektioner kring varför så många arbetarmän verkar attraheras av SD mot bakgrund av att SD nu har gått om SAP som det parti som de förvärvsarbetande facklärda arbetarmännen sympatiserar mest med

Apropå att SD nu har gått om SAP som det parti som de förvärvsarbetande facklärda arbetarmännen sympatiserar mest med enligt SCB:s färska partisympatiundersökning samt att det just nu står mycket jämnt mellan SD och SAP bland samtliga arbetarmän som har ett arbete:
 
ej facklärda förvärvsarbetande arbetarmän: SD 25,1%, SAP 32,6% (M 15,2%)
facklärda förvärvsarbetande arbetarmän: SD 33,8%, SAP 27,4% (M 19,2%)
förvärvsarbetande arbetarmän: SD 29,4%, S 30,1% (M 17,1%)
 
Den som ”kan sina arbetare” och specifikt hur den västerländska arbetarklassens sympatier för extremhögern i bred mening såg under mellankrigstiden och krigsåren vet att i stort sett samtliga rörelser som idag oftast går under beteckningen de fascistiska rörelserna dominerades av (den övre) medel- och överklassen medan de arbetare som lockades till fascismen i exempelvis Tyskland, Italien och Sverige antingen bestod av arbetslösa och oorganiserade arbetare eller av facklärda arbetare.
 
De icke-facklärda organiserade arbetarna och också en del facklärda arbetare lockades under mellankrigstiden lika mycket eller mer av både anarkosyndikalismen eller av kommunismen som av socialdemokratin som de allra flesta facklärda arbetarna sympatiserade med och tillhörde.
 
Idag är nästan alla högerpopulistiska och högerextrema rörelser i stället ”omvänt” dominerade av arbetarklassen och den lägre medelklassen med något enstaka undantag i något enstaka västland och det är i stället den övre medelklassen och överklassen som inte i någon större utsträckning attraheras av de högerpopulistiska och högerextrema partierna (i varje fall än så länge).
 
Den (klass)statistik som finns att tillgå verkar dessutom tyda på att de arbetare som attraheras av de högerpopulistiska och högerextrema rörelserna idag främst är de facklärda arbetarna medan de icke-facklärda arbetarna verkar vara fortsatt trogna socialdemokratin i högre utsträckning än de förstnämnda (i varje fall än så länge).
 
En mycket generaliserande tolkning av ovanstående skillnader mellan mellankrigstiden och samtiden brukar väl förklara skillnaderna med att under mellankrigstiden så var det medelklassen och den gamla högborgerligheten, överklassen och aristokratin som drabbades hårdast av dåtidens globalisering och dess ekonomiska konsekvenser men idag så är det arbetarklassen och den lägre medelklassen som gör det.
 
Att det verkar vara de facklärda arbetarna som dominerade bland de arbetare som attraherades av mellankrigstidens fascism och som idag dominerar inom de högerpopulistiska rörelserna är väl i så fall den enda (arbetar)klasslikheten som föreligger mellan mellankrigstiden och vår samtid.

Arena Idés Sandro Scocco skriver idag om varför så oproportionerligt många män sympatiserar med SD

Arena Idés Sandro Scocco presenterar idag på DN Debatt ännu en hypotes för att försöka förstå och förklara varför så oproportionerligt många majoritetssvenska män sympatiserar med och röstar på SD för möjligen röstade närmare 30% av alla infödda majoritetssvenska män på SD för en månad sedan och bland majoritetssvenska män mellan 35-55 år, som då är SD:s kärnväljargrupp, så kan det ha handlat om en tredjedel.
 
Trots att kvinnor generellt mår sämre än män (och både till kroppen och till psyket) samt oftare arbetar deltid, oftare är osäkert anställda, oftare känner stress och olust och även tjänar mindre så upplever män generellt en alltmer ökad otrygghet på arbetsmarknaden (såsom osäkra anställningsförhållanden och perioder av arbetslöshet) på ett mer negativt sätt på den existentiella nivå.
 
Det är då den existentiella ”ångesten” som politiseras och omvandlas till vrede hos många män och som gör att de blir SD:are genom att de börjar uppleva att både kvinnor och invandrare tar resurser från dem alternativt ligger dem till last.
 
Visserligen är det ett faktum att de unga kvinnorna numera har ”brädat” och ”akterseglat” de unga männen på livets i stort sett alla områden och inte minst gäller det i just Sverige efter årtionden av jämställdhetspolitik (t ex är höga procentandelar av landets unga män idag lågutbildade, singlar, barnlösa o s v) men i stort sett alla majoritetssvenska män över en viss ålder (kanske alla som är över 30 år och uppåt) har fortfarande klara minnen av att deras egna fäder och än mer deras far- och morfäder hade fasta heltidsanställningar (och oavsett socialgrupp) och så länge det minnet hålls vid liv så kommer mäns existentiella ångest antagligen att fortsätta att vara större än kvinnors dito på en alltmer prekär arbetsmarknad.
 
 
”I en ny rapport för Arena Idé har forskarna Anna Baranowska-Rataj och Björn Högberg bland annat studerat hur arbetslöshetsförsäkring påverkar både arbetslösas och sysselsattas välbefinnande (mental hälsa) i Europa. Anledningen är att en försäkring som ger trygghet om man blir sjuk eller arbetslös även har ett värde för sysselsatta och inte bara för de som drabbats.
 
I rapporten mäts personernas välbefinnande med det internationellt erkända MHI-5 index som mäter välbefinnandet på en skala 0–100, där noll är perfekt välbefinnande och 100 är mycket dåligt välbefinnande.
 
Rapporten konstaterar att för män finns det ett klart samband mellan en sämre arbetslöshetsförsäkring och en påtaglig försämring av välbefinnande. För arbetslösa män innebär en förändring från den sämsta till den bästa a-kassan en stark förbättring av välbefinnande med 12 punkter på hälsoindexet (medel för gruppen är 41). För de med ofrivilliga deltider förbättras välbefinnandet med drygt 11 punkter (medel 36) och för de med visstidskontrakt 9 punkter (medel 30). För alla med anställning, inklusive de med trygga anställningar, påverkas välbefinnandet också påtagligt och förbättras med 7 punkter (medel 27).
 
Det märkliga är dock att det inte finns något signifikant samband mellan arbetslöshetsförsäkring och välbefinnande när det gäller kvinnor. Särskilt som kvinnor i genomsnitt har något sämre välbefinnande och har både högre andel osäkra anställningar samt ofrivilliga deltider.
 
Rapporten pekar på att detta skulle kunna bero på att jobb värderas olika, vilket är i linje med tidigare forskning på europeisk nivå som visar att män på grund av ännu existerande konservativa föreställningar om det manliga familjeförsörjaridealet upplever arbetslöshet och osäkra anställningar som ett större misslyckande än vad kvinnor gör.”

Om två högerradikala Giertz:are och synen på de manliga s k ”drifterna” – SD:aren Rasmus Giertz och SNF:aren Bo Giertz

Jag vet så klart att det är fel att biologisera och jag vet också att ingen väljer sina föräldrar eller sin släkt men jag kan bara inte låta bli att just idag kommentera huvudpersonen bakom den senaste SD-rasskandalen (d v s dagens SD-rasskandal för det är ju nya SD-rasskandaler i stort sett varje dag) – d v s Rasmus Giertz som är ordförande för Ungsvenskarna i Dalarna och som tillhör den s k högborgerliga släkten Giertz som genom århundradena har ”producerat” både jurister, läkare, författare, högre tjänstepersoner, fabrikörer och forskare ”i parti och minut” liksom även präster.
 
Namnlöst.jpg
 
En av Rasmus släktingar är då den gamle prästen och Göteborgsbiskopen Bo Giertz som en gång i tiden var en hängiven medlem och aktivist i SD:s ideologiska föregångare och förebild socialkonservativa och pro-nazityska Sveriges nationella förbund (SNF): 1936 höll Bo t ex den predikan i Linköpings domkyrka som ägde rum i samband med SNF:s förbundsstämma i Linköping i mitten av juni 1936 när över 1000 SNF:are (och varav åtskilliga f ö var grevar och grevinnor, docenter och professorer, fabrikörer och miljonärer samt officerare och högt uppsatta s k män i staten) ”invaderade” östgötarnas ståtliga residensstad och marscherade genom den medeltida innerstaden med den egna musikkåren i spetsen och med hela 147 avdelningsfanor och standar som fladdrade för vinden till tonerna av SNF:s kampsång ”Frihetsmarsch” (”Handens och hjärnans arbetskamrater, skuldra vid skuldra, stålgrå soldater! Högt, högt lyfta vi vår fana, mot nya tider föra vi vårt land!” o s v).
 
Biskop_Giertz.jpg
Utöver att vara SNF:are var Giertz också som student medlem i både antisemitiska Gymniska förbundet och i högerradikala Fosterländska ungdomssällskapet och efter kriget var han engagerad i motståndet mot kvinnliga präster och landets kanske mest kände företrädare för den gamla lutherska högkyrkligheten och på 1980- och 90-talen var han en av förgrundsgestalterna för ärkereaktionära Svenska kyrkans fria synod innan han gick bort så sent som 1998.
 
Och eftersom Rasmus Giertz har uppmanat infödda majoritetssvenska våldtäktsmän att skärpa sig och skaffa sig ett gymkort för att sublimera sina drifter genom att träna och bygga sina kroppar/muskler (medan våldtäktsmän med utomeuropeisk bakgrund ska utvisas omedelbart enligt denne) så kan jag ju bara inte hålla mig ifrån att påminna om att Bo Giertz stod bakom en artikel i Gymniska förbundets tidskrift Gymn när han var nästan exakt lika gammal som Rasmus är idag (d v s lite innan 30 – d v s den ålder då många män fortfarande är tämligen omnipotenta av sig och tror sig ha koll på allt) och som bar titeln ”Självbehärskning och askes” och som handlade om att majoritetssvenska eller s k vita eller s k ariska män måste kontrollera sitt ”driftsliv” och sina ”begär” och vilket Bo menade att judiska eller s k orientaliska eller s k semitiska män inte riktigt klarar av att göra…
 
OBS: Jag säger så klart inte detta för att jag vill förolämpa en på alla sätt och vis ärevördig gammal svensk s k borgarfamilj (d v s Giertz:arna) och jag menar inte att de judiska män som Bo syftade på går att jämställa med de gissningsvis muslimska män som Rasmus syftar på idag och det är heller inte min intention på något sätt att ”ha kul åt” alla de kvinnor som verkligen faller offer för mäns s k ”driftsliv” och vare sig dessa män är judar, muslimer eller majoritetssvenskar.

Nästan en femtedel av landets chefer sympatiserar med SD och hela 60% av cheferna tycker att Åkesson är en kompetent ledare

Att SD fortsätter att vara det överlägset största partiet bland landets manliga väljare (med 26,8%) såsom i Demoskops senaste opinionsundersökning är väl tyvärr inte att förvåna. Bland alla opinionsundersökningar som undersöker sympatierna för SD hos specifika demografiska subgrupper såsom bland just manliga väljare, bland väljare i Stor-Stockholm, bland arbetarväljare, bland kristna väljare och bland väljare som är lantbrukare så är nog den mest uppseendeväckande undersökningen hittills (åtminstone för min del) den som härom veckan publicerades av tidskriften Chef och Novus och som visar att hela 19,2% av landets chefer sympatiserar med SD.
Namnlöst.jpg
 
Av landets ca 500 000 chefer (d v s samtliga högsta chefer och samtliga mellanchefer – d v s var åttonde anställd i Sverige har idag ett chefsuppdrag och ett chefsansvar av något slag) har endast 8,5% någon form av utländsk bakgrund bland cheferna i den offentliga sektorn medan ej mer än 11,5% har det bland cheferna inom den privata sektorn. Den absoluta majoriteten av landets chefer är m a o majoritetssvenskar och de flesta är också män (knappt 40% av Sveriges chefer är idag kvinnor).
rosta1-768x839.jpg
 
Att SD är näst störst bland landets chefer och att nästan 25% av cheferna sympatiserar med M förvånar kanske samtidigt inte då få chefer sympatiserar med S eller V men det som faktiskt skrämmer (åtminstone mig) är dels att en så hög andel chefer sympatiserar med SD överhuvudtaget då detta är en mycket högutbildad och mycket högavlönad och därmed också mycket mäktig, priviligierad, välmående och välsituerad grupp i det svenska samhället och dels att chefernas relativt höga SD-stöd också är en mycket stark indikation på att SD-väljarna fortfarande domineras av majoritetssvenskar och vilket gör att det antagligen går att säga att långt över 1/3 av alla majoritetssvenska män skulle rösta på SD om det hade varit val idag.
 
Slutligen är Åkesson en av de svenska chefernas mest ”populära” ledare – medan endast 30% av cheferna har förtroende för Åkesson som politiker så ser hela 60% av cheferna Åkesson som en kompetent ledare i tidskriften Chefs och Novus undersökning och även om denna diskrepans även existerar i befolkningen i stort (d v s långt fler väljare är ”för” Åkesson än vad de är för SD vad gäller att ha förtroende för Åkesson och vad gäller att uppskatta Åkesson) så är detta en mycket stark indikation på att landets chefer uppskattar s k ”starka ledare”.

Ett antal frågor kring SVT:s Uppdrag gransknings kartläggning av de som har dömts för våldtäkt och försök till våldtäkt: Framgår det även att det är flickor och kvinnor med utländsk bakgrund som är överrepresenterade bland offren samt att pojkar och män med utomeuropeisk bakgrund döms oftare och hårdare?

Nu har SVT:s Uppdrag granskning kartlagt och kategoriserat samtliga som har lagförts för våldtäkt eller försök till våldtäkt i en svensk tingsrätt under de senaste fem åren och delat upp dessa på inrikes och utrikes födda samt specificerat om de har utomeuropeisk bakgrund eller ej och fr a om de har bakgrund i den s k MENA-regionen och i subsahariska Afrika samt i vissa ursprungsländer såsom Afghanistan.
 
Förutom att public service-företaget SVT:s kartläggning och sändning är närmast perfekt ”tajmad” (d v s Uppdrag granskning-programmet som sänds ikväll och som bl a låter brottsoffer samt debattörer som Joakim Lamotte, Ann Heberlein och Mustafa Panshiri komma till tals liksom en till synes ångerfull Jerzy Sarnecki kommer antagligen eller åtminstone möjligen att påverka valutgången då frågan om utomeuropeiska män och sexuella trakasserier och sexualbrott har debatterats intensivt under de senaste åren och engagerar långt fler i väljarkåren än både skjutningar, mord, bilbränder och s k upplopp i miljonprogramsområdena) så undrar en samtidigt, när nu SVT ändå ”är igång”, varför SVT:s statistik inte redovisar de s k andrageneration:arna, de adopterade (dock är de kanske medräknade i gruppen utrikes födda) och de blandade med utomeuropeisk bakgrund (d v s SVT verkar enbart ha fokus på invandrarna med utomeuropeisk och i praktiken med utomvästerländsk bakgrund, d v s de utrikes födda) vilka tyvärr sannolikt också är rejält överrepresenterade i sammanhanget samt om SVT också kommer att redovisa att mycket tyder på att det är flickor och kvinnor med utländsk bakgrund som är överrepresenterade bland offren (och inte majoritetssvenska flickor och kvinnor) samt att mycket tyder på att pojkar och män med utomeuropeisk bakgrund både fälls oftare och döms hårdare för sexualbrott än majoritetssvenska pojkar och män vilka då oftare kommer undan och får lindrigare straff jämfört med de förstnämnda i de fall då de döms (d v s kommer Uppdrag granskning enbart att intervjua majoritetssvenska brottsoffer och kommer Uppdrag granskning att redovisa siffror som indikerar att flickorna och kvinnorna i miljonprogramsområdena är kraftigt överrepresenterade som offer för sexualbrott samt att pojkarna och männen med utomeuropeisk bakgrund döms oftare och hårdare när de misstänks för att ha begått ett sexualbrott?):
 
 
”58 procent av de som dömts för våldtäkt och försök till våldtäkt de senaste fem åren är födda utomlands.
 
• Tittar man bara på försök till och fullbordade överfallsvåldtäkter – där offer och gärningsman inte känner varandra – är siffran ännu högre. Drygt åtta av tio dömda gärningsmän är födda i ett annat land. 40 procent av dessa har varit i Sverige ett år eller mindre.
 
• Kartläggningen visar också att över hälften av de dömda gärningsmännen är födda utanför Europa – 427 av 843. Nästan 40 procent är födda i Mellanöstern eller Afrika. När det gäller överfallsvåldtäkter är 97 av 129 födda utanför Europa.”

SD fortsätter att vara världens största parti med ett direkt nationalsocialistiskt ursprung liksom landets största parti för män

SD fortsätter att vara världens största parti med ett direkt nationalsocialistiskt ursprung och förflutet (i världens mest antirasistiska och antifascistiska land) liksom landets absolut största parti för män och i synnerhet för majoritetssvenska män och uppemot en tredjedel av alla vita män i landet skulle rösta på SD om det vore val idag (i världens mest feministiska och jämställda land och i västvärldens näst mest mångkulturella, mångrasiala, mångspråkiga och mångreligiösa land efter USA och bredvid Storbritannien, Frankrike, Kanada, Australien, Nederländerna och Belgien):
 
I flera av de senaste opinionsmätningarna har SD ”slagit i taket” och även vid flera tillfällen varit ”hack i häl” på de två partier som under våren har gjort allt för att ta tillbaka sina redan förlorade arbetar- (S) respektive medelklassväljare (M) från SD genom att kopiera och anamma SD:s retorik och politik och nu verkar det stå bortom allt tvivel att den ”naturlag” som gäller i andra västländer även gäller i Sverige:
 
Så fort de två gamla, stora och traditionella vänster- respektive högerpartierna försöker konkurrera med högerextremisterna och högerpopulisterna på deras egna ”planhalva” så fortsätter väljarflykten till desamma och slutar oftast inte förrän de två gamla, stora och traditionella vänster- respektive högerpartierna är omsprungna av desamma.Namnlöst.jpg
 
SD är nu med all säkerhet och i rasande takt på väg emot sitt bästa valresultat någonsin och kommer återigen att i det närmaste fördubbla sin röstandel sedan förra valet och SD:arnas gamla ”skryt och skrävel” om att en gång i framtiden bli Sveriges största parti (som ingen av oss antirasister och antifascister trodde på på 1990-talet utan faktiskt både ofta och gärna hånflinade åt) kan nu mycket väl bli verklighet och om inte i detta val så möjligen i kommande EU-val och därefter i nästa val.

Alexander Bard talar ut om den nygamla mansrörelsen som ska lösa den vita maskulinitetens kris

Alexander Bard som regelbundet kallar både kända och okända kvinnor för ”hora” och ”bitch” och som kallar svarta för ”n-r” (och ibland maniskt upprepar ”n-r n-r n-r” för att den svarte person han tilltalar verkligen ska fatta att hen verkligen är en ”n-r”) och som gärna gör utfall mot muslimer och andra minoriteter och som har en entusiastisk s k ”fan base” på Twitter full med ”SD-grabbar” och som numera backas upp av en Facebookgrupp som också den består av ”SD-killar” liksom av tidningarnas ledarsidor och ett flertal profilerade skribenter som just nu drar lans för hbtq-ikonen och Sydkoreaexperten Bards yttrandefrihetsrätt (som alla ”h-r” och ”n-r” sägs vilja förstöra) intervjuas idag i DN och berättar bl a om den nygamla (paleokonservativa och mytopoetiska) mansrörelse som han är engagerad i (och som Fryshusets legendariske grundare Anders Carlberg tidigare var talesperson för) och som ska lösa den vita maskulinitetens kris, d v s den kris som vita västerländska män (och fr a pojkar och unga män mellan ca 15-40) just nu genomlider p g a ett s k ”tvåfrontskrig” då de både utkonkurreras av kvinnorna och utmanas av minoriteterna (och Bards ”botemedel” för de enligt honom feminiserade hipstermännen är samma typ av mansideal som Horace Engdahl i Svenska Akademien förespråkar, d v s det s k gentlemannaidealet som Engdahls näre vän och akademiledamoten Katarina Frostensons man Jean-Claude Arnault lever efter):

”På en kursgård i de värmländska skogarna samlades i höstas 150 män från Norden för ett mansläger där de lyssnade på föreläsningar, gjorde intimitetsövningar och tillverkade en totempåle med penis som de sedan sjöng vid. Bakom initiativet stod bland andra Alexander Bard, som kallar sig för ”aktivist i den nya mansrörelsen”, Men’s work movement, tidigare Men’s movement 2.0.

– En komplett man är en man som har kuken mellan benen och kuken i huvudet, säger Alexander Bard.”