Category: ungdomar

Vilka ungdomar och unga vuxna saknar egentligen en gymnasieutbildning i dagens Sverige?

Det heter numera att i den postindustriella kunskaps- och informationsekonomi som vi lever med och i idag så är det riktigt svårt att som ung vuxen komma in på arbetsmarknaden utan en slutförd gymnasieutbildning (som helst också ska ge högskolebehörighet även om det inte betyder att en nödvändigtvis måste skaffa sig en högskoleexamen): Idag går uppemot 93-­94% av alla infödda majoritetssvenska ungdomar ut grundskolan med gymnasiebehörighet och ca 94% av alla majoritetssvenska unga vuxna har idag en gymnasieutbildning bakom sig medan över hälften och över två tredjedelar av alla majoritetssvenska unga vuxna män respektive unga vuxna kvinnor dessutom har en uttagen högskoleexamen. Samtidigt och omvänt så går ej mer än 57% av alla utrikes födda ungdomar och endast uppemot 65-­70% av alla ungdomar med utländsk bakgrund ut grundskolan med gymnasiebehörighet men det finns också stora skillnader mellan de olika minoritetsgrupperna liksom om de utrikes födda ungdomarna har bott i landet i mer än 6 år eller i 5 år eller mindre.
 
Procentandel av alla invånare i landet födda 1985 som inte hade en fullgjord gymnasieutbildning innan de fyllde 21 år (och vilket visserligen kan betyda att flera av dem har gjort det därefter) och vilket betyder att de antingen aldrig ens har börjat på gymnasiet då de har gått ut grundskolan med ofullständiga betyg utan att ha gymnasiebehörighet alternativt att de har påbörjat gymnasiet men antingen har hoppat av i förtid (och vilket mycket höga procentandelar av landets minoritetsungdomar tyvärr just gör) eller har gått ut gymnasiet med ofullständiga betyg:
 
infödda majoritetssvenska flickor: ca 3-4%
infödda majoritetssvenska pojkar: ca 5-6%
 
flickor födda i Sydasien, Östasien och Sydostasien som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 7%
pojkar födda i Sydasien, Östasien och Sydostasien som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 18%
 
flickor födda i Sydasien, Östasien och Sydostasien som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 28%
pojkar födda i Sydasien, Östasien och Sydostasien som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 40%
 
flickor födda i Sydeuropa och på Balkanhalvön som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 13%
pojkar födda i Sydeuropa och på Balkanhalvön som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 23%
 
flickor födda i Sydeuropa och på Balkanhalvön som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 27%
pojkar födda i Sydeuropa och på Balkanhalvön som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 29%
 
flickor födda i Mellanöstern och Nordafrika som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 17%
pojkar födda i Mellanöstern och Nordafrika som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 26%
 
flickor födda i Mellanöstern och Nordafrika som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 32%
pojkar födda i Mellanöstern och Nordafrika som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 46%
 
flickor födda i subsahariska Afrika som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 23%
pojkar födda i subsahariska Afrika som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 35%
 
flickor födda i subsahariska Afrika som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 33%
pojkar födda i subsahariska Afrika som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 42%
 
flickor födda i Latinamerika: 25%
pojkar födda i Latinamerika: 28%
 
Fotnot: Naturligtvis går det att skaffa sig och att få ett s k bra och ett s k fullgott s k ”good enough”-liv även i dagens postindustriella Sverige utan att ha en gymnasieutbildning bakom sig och det måste inte gå illa för alla unga vuxna som inte har gått ut gymnasiet med fullständiga betyg och det finns också åtskilliga exempel på unga vuxna som har klarat sig alldeles utmärkt i livet utan att ens någonsin ha satt sin fot på en gymnasieskola överhuvudtaget.

En tredjedel av alla pojkar och unga män som uppger att de diskrimineras anger att de gör det p g a etnicitet

Folkhälsomyndighetens nya rapport om de svenska ungdomarnas hälsa och sexualitet som publicerades idag (d v s den s k UngKAB15) är ännu en myndighetsrapport som på senare tid väljer att bruka jämlikhetsdatametoden utifrån de sju diskrimineringsgrunderna då bara två av dessa grunder går att mäta och följa upp via befolkningsregistret och i den offentliga statistiken (d v s diskrimineringsgrunderna kön och ålder vilka ju är registrerade i vars och ens personnummer). Rapporten bygger på närmare 8000 enkätsvar från unga i ålderskategorin 16-29 år vilka bl a fick ange (anonymt och frivilligt och utifrån självidentifikation) på vilka grunder de har utsätts för diskriminering liksom inom vilka arenor de har utsätts för diskriminering.
18342775_10154654077015847_6352849595129073372_n.jpg
 
22% av de knappt 8000 ungdomarna uppgav att de har utsatts för diskriminering under det senaste året och bland flickorna uppgav 29% det jämfört med 15% bland pojkarna. Den vanligaste diskrimineringsgrunden bland flickorna var kön (51%) medan den vanligaste diskrimineringsgrunden bland pojkarna var etnicitet (33%) och därefter kom i båda fallen diskrimineringsgrunden ålder. De vanligaste arenorna där diskriminering äger rum är skolan eller arbetet (56%) följt av allmänna platser (29%) samt internet och sociala medier (20%).
 
Inom ålderskategorin 16-29 år har uppemot 40% en annan bakgrund än en majoritetssvensk sådan och minst 25% om inte fler har någon form av utomvästerländsk bakgrund och vilket sannolikt förklarar varför hela en tredjedel av pojkarna uppger att de utsätts för diskriminering p g a etnicitet då det i hög grad sannolikt handlar om minoritetspojkar som har uppgivit det även om naturligtvis även majoritetssvenska pojkar också kan tänkas ha uppgivit att de har diskriminerats och ”kryssat” etnicitet som grund (det har de s a s all rätt att göra om de så vill – jämlikhetsdatametoden utgår just ifrån principerna frivillighet, anonymitet och självkategorisering).

60% av alla unga vita fransmän röstade på Le Pen i söndags och möjligen har SD idag stöd av 30% av alla unga vita majoritetssvenskar

I Frankrike är Frontens väljare liksom SD:s väljare starkt koncentrerade till vissa regioner i landet liksom till landsbygden och småstäderna och till (fr a den övre) arbetarklassen och den lägre medelklassen. Likaså domineras de båda partiernas väljarkårer av invånare med infödd majoritetsbakgrund men vad gäller kön så liknar Le Pens väljarbas snarare Trumps – även om män dominerar som Fronten-väljare så röstar långt fler franska kvinnor på Fronten (liksom på Trump) än vad svenska kvinnor röstar på SD. Att männen, arbetarna och den lägre medelklassen och landsbygdens och småstädernas invånare är starkt överrepresenterade bland högerpopulismens och extremhögerns väljare är illa nog men än värre är det nog trots allt att de unga också är det: 60% av alla unga vita majoritetsfransmän röstade antagligen på Fronten i söndags och troligen skulle 30% av alla unga vita majoritetssvenskar rösta på SD om det vore val idag.

 

18387055_10154653850200847_2122286124_n

 
Både i Frankrike och i Sverige (liksom i nästan alla andra västländer) så har högerpopulismen och extremhögern sitt allra svagaste stöd bland de äldre invånarna/väljarna vilka fortfarande i mycket hög rad röstar klassmedvetet och ideologiskt utifrån den klassiska höger-vänster-skalan: Över 70% av 60-plusarna i Frankrike röstade på Macron och uppemot 35-40% av 60-plusarna i Sverige skulle exempelvis rösta på S om det vore val idag (det ”normala” under större delen av 1900-talet var att S var ett 40%-parti).
18403625_10154653931930847_8924988581231775468_n
 
Omvänt har högerpopulismen och extremhögern sitt allra starkaste stöd bland unga vuxna och lägre medelålders: 44% av 18-24-åringarna röstade på Le Pen liksom 40% av 25-34-åringarna. I flertalet västländer ser det likadant ut – de högerpopulistiska och högerextrema partierna är påtagligt stora bland både barn och ungdomar (vilka i och för sig ännu ej får rösta) liksom bland förstagångsväljarna, de unga vuxna och de unga medelålders.
 
I ålderskategorin 60+ är en absolut majoritet av invånarna/väljarna majoritetsfransmän och majoritetssvenskar (och majoritetsvästerlänningar) men i de yngre ålderskategorierna/väljargrupperna är mycket höga procentandelar vare sig vita eller kristna (kring 25% i Frankrike och Sverige) och icke-vita fransmän och icke-vita svenskar röstar i mycket låg utsträckning på Fronten och på SD (i varje fall än så länge). I takt med att de äldre majoritetsfransmännen och de äldre majoritetssvenskarna (och de äldre majoritetsvästerlänningarna) försvinner av s k naturliga/biologiska/medicinska skäl för varje år som går så kommer högerpopulismens och extremhögerns valresultat m a o att sakta men säkert stiga alltmer.
 
Det allra mest obehagliga är dock att då så höga procentandelar av Frankrikes och Sveriges (och västvärldens) barn, ungdomar och unga vuxna idag är minoritetsinvånare så innebär det ”översatt” till ras att extremt höga procentandelar av Frankrikes och Sveriges (och västvärldens) unga vita väljare/invånare numera stödjer högerpopulismen och extremhögern – troligen röstade 60% av alla unga vita majoritetsfransmän på Fronten i söndags och möjligen skulle 30% av alla unga vita majoritetssvenskar rösta på SD om det vore val idag.

Skillnaderna mellan elever med svensk och utländsk bakgrund är fortsatt stora i senaste PISA-undersökningen

Glädjeropen var med all säkerhet både mångtaliga och högljudda idag när OECD:s senaste PISA-undersökning publicerades och indikerade att botten nu har passerats och att de svenska eleverna (15-åringarna) nu är på väg att ”återhämta” sig vad gäller kunskapsnivåerna i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
 
Samtidigt bekräftade tyvärr den senaste PISA-undersökningen att landets elever med utländsk bakgrund och sannolikt fr a med utomvästerländsk bakgrund fortsätter att sacka efter och vilket också den senaste TIMMS-undersökningen indikerade.
 
PISA-undersökningen visar exempelvis att 10 procent av eleverna med svensk bakgrund uppnår de högsta prestationsnivåerna i naturvetenskap. Motsvarande andel för elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige (d v s de s k ”andrageneration:arna) är 3 procent och för elever födda utomlands handlar det om 2 procent. Omvänt når 17 procent av eleverna med svensk bakgrund inte upp till nivå 2, d v s de lägsta nivåerna. Motsvarande andel för elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige (d v s de s k ”andrageneration:arna) ligger på 33 procent och vad gäller elever födda utomlands når hälften av eleverna inte upp till nivå 2. En tredjedel av resultatskillnaderna kan förklaras med socioekonomisk bakgrund och skillnaderna är större i Sverige än i andra OECD-länder. Samtidigt är det tragiskt nog så att elever med utländsk bakgrund förväntas och tros ha en framtida yrkeskarriär med naturvetenskaplig inriktning i högre grad i Sverige än i något annat OECD-land.
Resultat migration.jpg
 
15326424_10154179891950847_6328335443235956691_n.jpg
Elever med utländsk och framför allt utomvästerländsk bakgrund är tyvärr både kraftigt överrepresenterade bland de elever som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet, bland de elever som går ut gymnasiet utan högskolebehörighet samt bland de studenter som hoppar av högskolestudierna och ej fullföljer en högskoleutbildning. Detta gäller både de som är utrikes födda och har bott i landet en längre tid, de som är nyanlända och de som är födda och uppvuxna i Sverige och tillhör den s k ”andra generationen”.
 
Idag går uppemot 93-94% av alla majoritetssvenska ungdomar ut grundskolan med gymnasiebehörighet och ca 92-93% av alla majoritetssvenska ungdomar har idag en gymnasieutbildning medan över hälften och över två tredjedelar av alla majoritetssvenska unga vuxna män respektive unga vuxna kvinnor har en högskoleexamen. Omvänt går idag ej mer än ca 57% av alla utrikes födda ungdomar, ca 75-80% av alla födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och kring 65-70% av alla ungdomar med utländsk bakgrund ut grundskolan med gymnasiebehörighet och dessa procentsiffror är tyvärr ännu lägre bland utomvästerländsk bakgrund-eleverna.

En hög andel av Stockholms unga med utomeuropeisk bakgrund varken arbetar eller studerar

Den svenska huvudstadens totalbefolkning domineras idag av invånare med utländsk bakgrund och alltmer av invånare med utomeuropeisk bakgrund.

 
Stockholms utomeuropeisk bakgrund-invånare är framför allt unga medan Stockholms majoritetssvenskar blir allt äldre och äldre och en växande andel av de majoritetssvenska stockholmarna är idag över 65 år gamla.
 
Idag är en sjättedel (15%) av alla stockholmare mellan 16-29 år födda i Afrika, Asien och Latinamerika och en tredjedel (66%) av samtliga stockholmare som är födda i Afrika, Asien och Latinamerika är idag mellan 16-29 år gamla medan endast några procent är över 65 år gamla. Totalt har idag närmare en tredjedel av alla stockholmare mellan 16-29 år bakgrund i Afrika, Asien och Latinamerika inräknat de s k ”andrageneration:arna”.

Stockholmarna med utomeuropeisk bakgrund är tyvärr samtidigt inte bara kraftigt överrepresenterade bland de arbetslösa och bland de deltids-, tim- och projektanställda som inte har en fast anställning utan även bland den grupp som är den allra mest utsatta och allra mest marginaliserade liksom allra mest fattiga – d v s de s k UVAS:arna/NEET:arna, d v s de som står helt och hållet utanför både arbetsmarknaden och utbildningsväsendet, d v s de som varken arbetar eller studerar och inte heller gör praktik och inte ingår i några arbetsmarknadsåtgärder och endast en liten andel av dem tar emot och är beroende av bidrag och en hög andel av dem har ingen som helst inkomst överhuvudtaget.
 
Idag är en femtedel (20%) av samtliga utrikes födda stockholmare som är mellan 16-29 år gamla så kallade UVAS:are/NEET:are. Den grupp som är allra mest överrepresenterad bland Stockholms UVAS:are/NEET:are är just de som har bakgrund i Afrika, Asien och Latinamerika: Det handlar om uppemot 25-30% av samtliga stockholmare som är födda i Afrika, Asien och Latinamerika i ålderskategorin 16-29 år som är UVAS:are/NEET:are och dessutom tillkommer tusentals s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund vilka också tyvärr är UVAS:are/NEET:are. Vidare saknar hela 81% av de UVAS:are/NEET:are som är födda i Afrika, Asien och Latinamerika helt och hållet någon som helst inkomst, d v s de är helt enkelt s k nolltaxerare.
 
Samtliga ovanstående siffror är tyvärr än mer extrema i Göteborg och Malmö, d v s både i Göteborg och i Malmö så är invånarna med utomeuropeisk bakgrund proportionellt sett ännu fler än i Stockholm och tyvärr även än mer marginaliserade, d v s andelen UVAS:are/NEET:are bland ungdomarna och de unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund i Göteborg och i Malmö är än högre än i Stockholm.

 

35-40% av alla barn och unga har idag utländsk bakgrund: 63,64% i Malmö, 49,69% i Göteborg och 46,14% i Stockholm

Igår släppte SCB de senaste siffrorna över landets samtliga barn, ungdomar och unga vuxna som var folkbokförda i riket år 2015 (0-21 år) och som då inte inkluderar de över 50 000 barn och ungdomar som anlände till Sverige förra året som asylsökande (och varav långt över 90 procent hade utomeuropeisk bakgrund och över 35 000 var ensamkommande tonåringar) och naturligtvis ej heller alla papperslösa barn och ungdomar som befann sig i riket under förra året såsom de nordafrikanska s k gatubarnen och ej heller alla barn och unga som är s k EU-migranter.
 
 
Siffrorna ger vid handen att år 2015 hade 35 procent av alla barn och ungdomar utländsk bakgrund och av dessa var 25 procent utrikes födda – d v s 75 procent av alla barn och ungdomar som har utländsk bakgrund tillhör idag den s k ”andra generationen” och de s k blandade. Den s k ”tredje generationen” är inte ens med i statistiken och räknas in under svensk bakgrund. I storstadsregionerna översteg denna procentsiffra långt över 40 procent och mellan 20-25 procent av dem hade utomeuropeisk bakgrund.
 
 
I ett 15-tal kommuner hade över 50 procent av alla invånare under 18 år utländsk bakgrund år 2015 och i kommuner som Botkyrka, Malmö (63,64 procent) och Södertälje hade mellan 60-70 procent av alla barn och ungdomar utländsk bakgrund under samma år. Vidare hade 49,69 procent av alla göteborgare och 46,14 procent av alla stockholmare under 18 år utländsk bakgrund och kring 25 procent av dem hade utomeuropeisk bakgrund år 2015.
 
 
Efter 2015 års invandring av 10 000-tals barn och ungdomar med fr a utomeuropeisk bakgrund (och varav huvudparten är pojkar) är ovanstående siffror än mer förhöjda: Bland alla invånare i landet som just nu (år 2016) är mellan 16-29 år gamla och inkluderande de ensamkommande som anlände till landet under förra året har idag 40 procent utländsk bakgrund motsvarande 580 000 ungdomar och unga vuxna och uppemot 25 procent av dem har utomeuropeisk bakgrund.
 
 
Idag (år 2016) har antagligen över 40 procent av alla barn och ungdomar (0-17 år) utländsk bakgrund i riket i stort och kring 25 procent av alla barn och ungdomar i landet har idag antagligen utomeuropeisk bakgrund och båda dessa procentsiffror är med all sannolikhet än mer förhöjda i storstadsregionerna och i de mellanstora kommunerna.
 
 
I fråga om demografisk mångfald är Sverige med andra ord idag med råge ”ikapp” de västländer där andelen minoritetsbarn och minoritetsungdomar numera överstiger 50 procent och landet närmar sig snart USA:s mångfaldsnivåer (i USA är andelen barn och ungdomar som kategoriseras som icke-vita idag i majoritet) som är de mest utpräglade i hela västvärlden.

Om landets s k NEET:are

Samtidigt som arbetslösheten bland ungdomar och unga vuxna fortsätter att rasa och just nu är lägre än på många år så är de ungdomar och unga vuxna som varken arbetar eller studerar (de s k NEET:arna eller UVAS:arna) fler än någonsin tidigare:

 
 
Hela 165 000 ungdomar och unga vuxna mellan 16-29 år varken arbetar eller studerar just nu, ingen av dem uppbär någon arbetslöshetsersättning och en mycket hög andel av dem erhåller inga bidrag och är i praktiken s k ”nolltaxerare”, d v s de redovisar ingen skattepliktig årsinkomst överhuvudtaget.
 
Tyvärr har den absoluta majoriteten av landets 165 000 NEET:are eller UVAS:are utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund – procentandelar som saknar behörighet till gymnasiet och som gick ut grundskolans årskurs 9 vårterminen 2016:

inrikes födda elever med två inrikes födda föräldrar (d v s majoritetssvenska elever): ca 2-3%
inrikes födda elever med två utrikes födda föräldrar (d v s s k ”andragenerationen”-elever): ca 8-9%
utrikes födda elever som har invandrat före skolstart: 11,2%
utrikes födda elever som har börjat skolan i årskurs 1-5: 16%
utrikes födda elever som har börjat skolan i årskurs 6-9: 70%
utrikes födda nyanlända elever: 96,4%

Bland alla invånare i landet som just nu är mellan 16-29 år gamla har idag 40 procent utländsk bakgrund motsvarande 580 000 ungdomar och unga vuxna och uppemot 20-25 procent av dem har utomeuropeisk bakgrund.