Kategori: ungdomar

Malmös unga vuxna med utländsk bakgrund drabbades hårt under pandemin

I dag har en rapport publicerats som undersöker hur det gick för de unga vuxna i Malmö under pandemin. Tyvärr visar rapporten att för Malmös unga vuxna med utländsk bakgrund var pandemin något av en katastrof för utöver att många av dem med fr a utomeuropeisk bakgrund insjuknade i viruset så slog pandemin hårt på desammas skolresultat och förankring inom arbetslivet.

Rapporten undersöker samtliga invånare i Malmö kommun i ålderskategorin 22-27 år bland vilka 44% har utländsk bakgrund i den meningen att de antingen är födda utomlands (d v s invandrarna vilka utgör ca 1/3 av de som har utländsk bakgrund) eller födda i landet med två utrikes födda föräldrar (d v s de s k andragenerationarna vilka utgör ca 2/3 av de som har utländsk bakgrund) och de allra flesta av dem har utomeuropeisk bakgrund.

I Malmö är idag en av tre av alla unga invånare s k andragenerationare och de allra flesta av dem har två utrikes födda föräldrar som är utomeuropéer.

Av de manliga invånarna i Malmö i ålderskategorin 22-27 år med utländsk bakgrund saknar idag över 40% en fullföljd gymnasieutbildning och många av dem har aldrig ens satt sin fot på en gymnasieskola då de har misslyckats med sin skolgång redan i grundskolan. 

Tyvärr är det fr a de s k andragenerationarna som sticker ut – d v s det är de som är födda i landet med två utrikes födda föräldrar som misslyckas i allra högst grad inom utbildningsväsendet, vilket är paradoxalt: ”Normalt” borde nämligen de unga invandrarna misslyckas allra mest och inte de s k andragenerationarna vilka är två- eller flerspråkiga och vilka behärska svenska språket.

Bland de kvinnliga invånarna i Malmö i ålderskategorin 22-27 år med utländsk bakgrund saknar idag 33% en gymnasieutbildning.

Innan pandemin var nästan 40% av de manliga invånarna i Malmö i ålderskategorin 22-27 år med utländsk bakgrund s k UVAS:are eller NEET:are, d v s de varken studerade, arbetade eller gjorde praktik och efter pandemin handlar det om nästan 50%. 

Bland de kvinnliga invånarna i Malmö i ålderskategorin 22-27 år med utländsk bakgrund var nästan 30% s k UVAS:are eller NEET:are innan pandemin och efter pandemin handlar det om 35%.

Det finns idag en stark tendens att stigmatisera och demonisera de s k UVAS:arna eller NEET:arna vilka kopplas till skjutningarna och sprängningarna men de allra flesta av dem blir inte s k gängkriminella även om en del av dem tyvärr blir det utan i stället blir många s k folkskygga, asociala, närmast apatiska och snabbt åldrade i förtid och många vänder på dygnet och blir s k gamers och lever sina liv på nätet.

Idag är 30% av de manliga invånarna i Malmö i ålderskategorin 22-27 år med utländsk bakgrund beroende av arbetslöshetsersättning av något slag. En relativt hög andel av de kvinnliga invånarna i Malmö i ålderskategorin 22-27 år med utländsk bakgrund uppbär i stället föräldrapenning vilket indikerar att de får barn tidigare än de majoritetssvenska unga vuxna kvinnorna i Malmö tillhörande samma ålderskategori.

Överlag går det m a o mycket sämre för de unga vuxna i Malmö med utländsk bakgrund som är unga män än vad det gör för dem som är unga kvinnor och särskilt gäller det de s k andragenerationsmännen med utomeuropeisk bakgrund.

Det ska slutligen sägas att alla unga vuxna drabbades hårt under pandemin, d v s även Malmös majoritetssvenska unga vuxna blev sjuka i viruset och gjorde sämre ifrån sig i skolan och tappade i många fall sin förankring på arbetsmarknaden och fr a gäller det Malmös majoritetssvenska arbetarungdom.

Bland invånarna i Malmö i ålderskategorin 22-27 år med utländsk bakgrund som ändå har lyckats ta sig till högskolan och till någon slags eftergymnasial utbildning väljer avslutningsvis de allra flesta att studera vid Malmö universitet medan de majoritetssvenska invånarna i Malmö i ålderskategorin 22-27 år väljer att studera utanför kommunens gränser och sannolikt fr a vid Lunds universitet.

En ny rapport från SCB visar att en mycket hög andel av barnen med utländsk bakgrund växer upp i fattigdom

En ny rapport från SCB visar att en mycket hög andel av barnen med utländsk bakgrund, vilka idag utgör runt 40% av alla barn i landet, växer upp i fattigdom.

Runt en av fyra av alla barn med utländsk bakgrund bor och lever med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar en låg eller mycket låg inkomstnivå att jämföra med 4% av barnen med svensk bakgrund.

OBS: I kategorin barn med svensk bakgrund ingår också s k blandade eller s k mixade barn vilka i hög grad växer upp med en ensamstående förälder då skilsmässofrekvensen tyvärr är mycket högre vad gäller par (med barn) som t ex består av en svenskfödd man och en kvinna som är född i Thailand eller Ukraina eller en man som är född i Gambia eller Colombia och en svenskfödd kvinna. Kort och gott slutar de allra flesta s k blandäktenskap och bland(intim)relationer med skilsmässa och barn som växer upp med en ensamstående förälder som har utländsk bakgrund löper en mycket hög risk att växa upp i fattigdom.

Av barnen med utländsk bakgrund som bor tillsammans med båda två föräldrarna har hela en femtedel (SIC!) inte någon förälder som arbetar (d v s de står mer eller mindre helt och hållet utanför arbetslivet och både modern och fadern) att jämföra med endast 2% av barnen med svensk bakgrund.

Hälften (SIC!) av samtliga barn med utländsk bakgrund har någon gång under de senaste 5 åren bott och levt med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar en låg eller mycket låg inkomstnivå att jämföra med endast runt 10% av barnen med svensk bakgrund.

Många vuxna invånare, som är föräldrar, och som har utländsk bakgrund har tre barn eller fler barn än så (t ex 4-6 barn per hushållsenhet) och risken att växa upp i fattigdom som barn med utländsk bakgrund ökar kraftigt om föräldrar med utländsk bakgrund just har tre barn eller fler barn än så.

40% av alla barn med utländsk bakgrund har två syskon eller fler syskon än så att jämföra med under 10% av alla barn med svensk bakgrund. Vuxna invånare, som är föräldrar, och som har svensk bakgrund har generellt (till 90%) antingen ett eller två barn.

En av tre (SIC!) av alla barn som bor i miljonprogramsområden som domineras av invånare med utländsk bakgrund bor och lever med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar en låg eller mycket låg inkomstnivå

Idag bor sammanlagt 322 000 barn i miljonprogramsområden som domineras av invånare med utländsk bakgrund motsvarande över en av tre av samtliga barn i riket.

”Omvänt” bor endast 13% av alla barn i landet i områden som domineras av majoritetssvenskar och som uppvisar goda eller mycket goda socioekonomiska förhållanden – d v s det handlar konkret om TCO- och SACO-kollektivens stadsdelar, d v s konkret de historiska innerstäderna och villa- och radhusområdena.

Det faktum att antalet (och andelen) barn är så stort i miljonprogramsområdena som domineras av invånare med utländsk bakgrund och ”omvänt” så lågt i områden som domineras av majoritetssvenskar och som uppvisar goda eller mycket goda socioekonomiska förhållanden beror på att de vuxna invånarna i miljonprogramsområdena generellt är mycket yngre än de majoritetssvenska vuxna invånarna, d v s de är oftast fortfarande i s k reproduktiv och s k fertil ålder, medan de allra flesta majoritetssvenskar numera inte är i s k reproduktiv och s k fertil ålder p g a att den majoritetssvenska delen av totalbefolkningen är åldrad (och dessutom lever majoritetssvenskarna mycket länge numera).

”Översatt” till ras innebär ovanstående siffror att uppskattningsvis långt över 40% av alla icke-vita barn för närvarande växer upp med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar en låg eller mycket låg inkomstnivå att jämföra med runt 2% av de vita svenska barnen (vilket så klart är illa nog, d v s det är naturligtvis två procent för mycket) och även om många av dessa icke-vita barn kanske inte förstår att deras ena eller båda föräldrar är fattiga så gör rätt många nog ändå det och en hel del av dem lider antagligen av det och inte minst då de därtill växer upp trångt eller t o m mycket trångt med många syskon i miljonprogramsområdenas oftast nedslitna hyresrätter medan de majoritetssvenska barnen växer upp i oftast (ny)renoverade bostadsrätter och villa- och radhus som ensambarn eller med ett syskon vilka dessutom nästan alltid är rymliga eller t o m mycket rymliga rent ytmässigt sett.

I helgen avgick Ungsvenskarnas ordförande Tobias Andersson efter sju år vid rodret

I helgen gick (SD:s ungdomsförbund) Ungsvenskarnas (US) förbundskonvent av stapeln i östgötarnas huvudstad Linköping och i samband därmed avgick den skandalomsusade Tobias ”SD-Tobbe” Andersson, som utöver alla s k rasskandaler och s k trollfabriker också har gjort sig ö/känd som ännu en i (den långa, långa, långa) raden av SD:s alkoholstinna s k ”kvinnokarlar”.

Andersson kommer från Skövde och i stort sett hela hans familj och släkt är SD:are och utöver det i några fall lagförda (inklusive dennes egen far som likaså är SD:are, och som är dömd för våldtäkt mot barn) och i det valdistrikt på västgötaslätten (som f ö genom åren av någon anledning har ”producerat” ett försvarligt antal nazister) varifrån Andersson härstammar erhöll SD närmare 35% i det senaste valet.

Andersson har lett US sedan det bildades 2015 och US är till skillnad från de andra partiernas ungdomsförbund inte en normal, demokratisk och från moderpartiet självständig organisation utan US är toppstyrt av Åkesson och partiets ledargarnityr och dess ordförande är tillsatt av desamma p g a att SD har synnerligen dåliga erfarenheter av att ungdomsförbundet gång på gång har radikaliserats ända sedan partiets första ungdomförbund grundades 1993 och tidvis har SD inte ens haft ett ungdomsförbund efter att vid flera tillfällen ha tvingats upplösa eller utesluta detsamma såsom i fallet med SDU 2015.

Genom åren har SD:s ungdomsförbund kort och gott agerat plantskola för nazister och Anderssons företrädare har både gjort sig skyldiga till terroristliknande handlingar och beställningsmord samt till att lägga grunden för både NMR och AfS. Utan SD och dess olika ungdomsförbund hade antagligen vare sig NMR eller AfS existerat idag – d v s SD är och förblir den ”sol” som hela den svenska s k nationella rörelsen kretsar kring.

Efter sju år som ordförande för US ersätts Tobias Andersson, som snart blir ordförande för näringsutskottet, av Emil Eneblad som i en intervju i dagens SvD berättar att SD just nu har medvind samt lovar att SD ska bli det absolut största partiet bland barn, ungdomar och unga vuxna under dennes ordförandeskap genom att bl a fortsätta att dominera de sociala medierna (OBS: SD dominerar redan i stort sett samtliga sociala medier enligt flera olika mätningar).

Tyvärr är Eneblads vision nog också realiserbar mot bakgrund av att det just nu råder en högervåg utan dess like bland 12-34-åringarna att döma av skolvalsresultatet och riksdagsvalresultatet som ger vid handen att SD stöds av runt 22-23% inom denna ålderskategori samt av över 30% av landets alla pojkar och unga män och mot bakgrund av att runt 40-42% av alla invånare mellan 12-34 år numera har någon slags utländsk bakgrund varav majoriteten har utomeuropeisk dito så går det att anta att procentandelen som stödjer SD bland 12-34-åringarna t o m är än högre än så bland de infödda majoritetssvenska barnen, ungdomarna och de unga vuxna (och inte minst bland de infödda majoritetssvenska pojkarna och unga männen) även om det naturligtvis också finns en del barn och unga med utomeuropeisk bakgrund som likaledes röstar SD.

Ny studie av personer som är födda 1996 med avseende på de som har utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund

Sociologerna Jan O. Jonsson och Carina Mood presenterar idag sin färska studie av runt 5000 personer födda 1996 i form av en DN Debatt-artikel med särskilt avseende på de inom undersökningsgruppen som har utländsk bakgrund varav de allra flesta har utomeuropeisk bakgrund och är s k andragenerationare. 

Undersökningsgruppen har följts av forskarna via registerdata och enkätundersökningar ända sedan de var 10 år gamla och uppåt vilket innebär att en del av statistiken som redovisas rör tonåren och skoltiden medan andra siffror rör de unga vuxenåren.

Studien visar bl a att medan majoritetssvenskarna sällan eller aldrig har växt upp i och bor och lever i miljonprogramsområdena så har och gör de med utomeuropeisk bakgrund det i hög grad och fr a de som har bakgrund i Mellanöstern och Afrika. Den sistnämnda gruppen, som också är den största bland alla som har utländsk bakgrund och som är födda 1996, tenderar också att bli tillsammans med landsmän/landsmaninnor (d v s de uppvisar en hög grad av endogami) och att umgås med främst andra landsmän/landsmaninnor. Personer med bakgrund i t ex Somalia eller Irak blir m a o mestadels tillsammans med andra som har bakgrund i Somalia eller Irak och umgås mestadels med andra som har bakgrund i Somalia eller Irak.

De som har bakgrund i Mellanöstern har oftast växt upp med båda föräldrarna medan de som har bakgrund i Afrika i hög grad har växt upp med ensamstående frånskilda mödrar (hela 39% har gjort det jämfört med 20% bland majoritetssvenskarna).

Totalt sett har tyvärr hela en tredjedel av de som har utländsk bakgrund inte en avklarad gymnasieexamen bakom sig, varav hälften aldrig ens har lyckats ta sig in på gymnasiet efter grundskolan, och särskilt gäller det de som har bakgrund i Afrika, Mellanöstern, Latinamerika och f d Jugoslavien. Eftersom denna problematik fr a rör männen så handlar det om mycket höga procentandelar inom vissa ursprungsland/regiongrupper.

Totalt sett saknar exempelvis hela 38% av alla andragenerationare med bakgrund i Afrika och Latinamerika en gymnasieexamen liksom 30-32% av de som har bakgrund i Mellanöstern och f d Jugoslavien och 20% av de som har bakgrund i övriga Asien (som innefattar Sydasien, Sydostasien och Östasien) och siffrorna för männen är än högre än så.

Det innebär i praktiken att kanske 45% av alla andragenerationsmän med bakgrund i Afrika och Latinamerika saknar en gymnasieexamen liksom uppemot 40% av alla andragenerationsmän med bakgrund i Mellanöstern och f d Jugoslavien.

 

De som har bakgrund utanför Europa uppvisar vidare en låg grad av både sociala aktiviteter och föreningsaktiviteter på fritiden och särskilt gäller det kvinnorna med bakgrund i Afrika och Mellanöstern jämfört med majoritetssvenskarna vilka uppvisar en hög nivå av sociala aktiviteter och föreningsaktiviteter på fritiden.

Vad gäller upplevelser av diskriminering och kränkande behandling så uppger 24-25% av de som har bakgrund i Afrika och Mellanöstern att de regelbundet utsätts för det medan 17% av de som har bakgrund i övriga Asien gör det.


Vad gäller att identifiera sig med Sverige, svenskarna och svenskheten och med det svenska så uppvisar de som har bakgrund i Afrika den lägsta identifikationsgraden.

Vad gäller religion så identifierar sig 64-67% av de som har bakgrund i Afrika och Mellanöstern med islam liksom 51% av de som har bakgrund i f d Jugoslavien och 12% av de som har bakgrund i övriga Asien. 35% i den sistnämnda gruppen identifierar sig vidare med buddhism eller hinduism.

Relativt höga andelar av de som har bakgrund i Afrika och Mellanöstern är emot homosexualitet, skilsmässa, samboskap och abort – mellan 47-58 är exempelvis emot abort och homosexualitet och bland de som har bakgrund i övriga Asien är t ex 24% emot homosexualitet och 38% emot abort.

Mellan 44-56% av de som har bakgrund i Afrika och Mellanöstern är också anhängare av könsstereotypa attityder såsom att kvinnor ska laga all mat och att männen ska tjäna mycket pengar och 33-38% av de som har bakgrund i övriga Asien är för att kvinnor ska ta hand om barn och städa hemmet.

Vad gäller synen på att bruka fysiskt våld så sticker männen med bakgrund i Afrika och Mellanöstern ut som de som är mest positivt inställda till det såsom i samband med en upplevd förolämpning eller när någon talar illa om ens familj (t ex eventuell fru och/eller barn). Hela 74% av männen med bakgrund i Afrika och Mellanöstern är för att bruka fysiskt våld för att försvara familjen liksom 61% av männen med bakgrund i övriga Asien. 

Mellan 17-20% av männen med bakgrund i Afrika, Mellanöstern och övriga Asien uppger också att de någon gång har vandaliserat, stulit eller burit vapen (som oftast handlar om att bära kniv).

Slutligen föreligger mycket stora skillnader vad gäller föräldrarnas medelårsinkomster: Majoritetssvenskarna som är födda 1996 har föräldrar var medelårsinkomst ligger på 601 500 kr och endast 2,5% av majoritetssvenskarnas föräldrar har erhållit ekonomiskt bistånd.

Hela 35,2% av föräldrarna till de som har bakgrund i Afrika har erhållit ekonomiskt bistånd liksom 25,8% av föräldrarna till de som har bakgrund i Mellanöstern. Medelårsinkomsten för den första föräldragruppen ligger på 391 800 kr. 3,8% av föräldrarna till de som specifikt bakgrund i Östasien har vidare erhållit ekonomiskt bistånd liksom 17,1% av de som specifikt bakgrund i Iran och 13% av de som specifikt bakgrund i Chile.

”Att beskriva integration som lyckad eller misslyckad är vilseledande, då slutsatserna beror på vad man syftar på – som inkomst, utbildning, värderingar eller religiositet. Vår studie visar att integrationen bland unga i Sverige är både långt borta och nära, beroende på vilken dimension som avses, skriver sociologiprofessorerna Jan O. Jonsson och Carina Mood. ” 

https://www.dn.se/debatt/integrationsdebatten-har-hamnat-pa-villovagar

”Den svenska integrationsdebatten pendlar mellan önsketänkande och alarmism, och har två stora svagheter. För det första saknas en helhetsbild: Man drar slutsatser om integration utifrån enstaka indikatorer, som till exempel kriminalitet eller arbetslöshet. För det andra grundas argumenten sällan i god evidens. När det gäller unga med utländsk bakgrund dominerar negativa narrativ där de framställs som antingen offer eller problem.

Det är dags att se integrationen som det flerdimensionella fenomen det är. Att beskriva integrationen som lyckad eller misslyckad är vilseledande, eftersom slutsatserna beror på vilken dimension man menar.

Att studera integration bland unga är särskilt angeläget. I dag har en tredjedel av unga vuxna utländsk bakgrund, det vill säga är födda utomlands eller i Sverige med två utlandsfödda föräldrar, och hur deras liv ser ut jämfört med unga med svensk bakgrund är helt centralt för framtidens Sverige.

I en ny stor studie visar vi att den stora majoriteten av unga med utländsk bakgrund har höga ambitioner och mycket hög framtidstro, och de tar lika ofta universitetsexamen som unga med svensk bakgrund. De har inte heller sämre hälsa eller välbefinnande än andra. Eftersom de i genomsnitt har sämre socioekonomiska förutsättningar i uppväxthemmet, och kan väntas vara mer exponerade för fördomar och diskriminering, så är dessa resultat oväntade och upplyftande.

Det finns dock en viktig skuggsida: Runt en tredjedel av unga med utländsk bakgrund har inte gymnasieexamen vid 23 års ålder, och hälften av dessa har inte ens avslutat grundskolan med betyg som skulle ge behörighet till gymnasiet.

Samma tudelade mönster som för utbildning ser vi för inkomster i 30-årsåldern. Unga med utländsk bakgrund finns lika ofta som andra i toppen av inkomstfördelningen, men de är överrepresenterade i de lägsta inkomstgrupperna – om än i betydligt lägre grad än sina föräldrar.

Medan integrationen är tydlig vad gäller chanserna att nå hög utbildning och goda inkomster, liksom för hälsa och välbefinnande, finns stora och bestående skillnader i andra avseenden – i synnerhet när det gäller sociala och kulturella aspekter.

Den sociala integrationen, som vi mäter bland annat med vilka man är vän, sambo eller gifter sig med, har långt att gå. Det finns ingen omfattande fientlighet mellan grupper, men trots detta en stor faktisk separation mellan ungas världar – som delvis beror på boende- och skolsegregation, delvis på preferenser att hålla sig till dem med liknande bakgrund som en själv. Mest socialt isolerade från majoritetssamhället när det gäller samboende är flickor från Mellanöstern och Afrika, som också har ett mindre aktivt socialt liv på fritiden.

De största skillnaderna mellan unga med svensk och utländsk bakgrund handlar om religion och värderingar. Unga med svensk bakgrund är bland de mest sekulariserade i världen – bara 14 procent av dem ser religionen som viktig, men bland unga med utländsk bakgrund är motsvarande siffra över 70 procent.

Till skillnad från vad många tror återspeglar religiositeten region mer än religion – bland unga med bakgrund i Mellanöstern är religiositeten till exempel lika hög bland kristna som bland muslimer. Muslimska unga håller dock fast vid religionen i högre grad: Även de som fötts i Sverige med utrikesfödda föräldrar är i genomsnitt lika religiösa som sina föräldrar, medan unga kristna med utrikesfödda föräldrar är mindre religiösa än sina föräldrar.

Det syns heller ingen tydlig integration i termer av värderingar och attityder kring familj och sexualitet, frågor som ofta hänger samman med religiositet. Unga med utländsk bakgrund är i genomsnitt betydligt mer negativa till abort, skilsmässa och homosexualitet, och har oftare en konservativ syn på jämställdhetsfrågor.

Med åldern blir ungdomars attityder mindre traditionella, men denna utveckling går i nästan samma takt i olika grupper, vilket innebär att skillnaderna i hög grad kvarstår. Skillnaden mellan dem med svensk bakgrund och de som själva immigrerat är inte överraskande eftersom många regioner där immigranter har sitt ursprung domineras av traditionella värderingar, men det är mer förvånande att så stora skillnader kvarstår mellan unga med olika bakgrund som fötts och vuxit upp i Sverige.

Sverige präglas sammantaget av det vi vill kalla selektiv integration, där unga med utländsk bakgrund i genomsnitt har höga ambitioner och når långt vad gäller högre utbildning och inkoms­ter, medan de sociala och kulturella avstånden till unga med svenskfödda föräldrar ofta är stora. Särskilt stora är de när vi jämför unga med bakgrund i Sverige (och övriga västvärlden) och de med bakgrund i länder i Mellan-östern och Afrika.

Sverige av i dag är också ett separerat samhälle, där unga med utländsk respektive svensk bakgrund ofta lever avskilda liv i segregerade miljöer, med begränsade nära sociala relationer till varandra, och ofta med olika syn på livet.”

Edsbergs fritidsgård i Sollentuna kommun har i sommar ohämmat och skamlöst frossat i den så älskade svenska s k ”gulinghumorn” 

En av fritidsledarna, en majoritetssvensk man vid namn Magnus, satte i somras på sig en mask i form av en karikatyr av en asiatisk man och lät sig fotograferas i fritidsgårdens lokaler och därefter postades bilden på fritidsgårdens officiella Instagram-sida som i övrigt annars explicit hyllar mångfald och antirasism och kommunicerar att alla barm och ungdomar är välkomna till fritidsgården såsom exempelvis alla ”gäris”, alla afrosvenska barn, alla hbtq-ungdomar samt alla som gillar manga och japansk populärkultur.

Magnus benämndes i bildtexten som ”Jong Un” och en riktigt snäll tolkning från min sida säger att det kan ha handlat om en edgy:ig politisk kritik mot Kim Jong-uns regim i Nordkorea men det är dock inte särskilt troligt att det var intentionen och budskapet utan bilden hade egentligen bara ett enda syfte – att sprida glädje och njutning och locka fram till hånskratt och hånleenden bland alla icke-asiater. 

Det är f ö troligt att masken ifråga tillhör fritidsgården och i förlängningen komunnen och används vid maskerader och andra utklädningstillfällen av fritidsledarna och/eller av de barn och unga som besöker fritidsgården och deltar i dess aktiviteter.

Den person som tipsade mig om bilden, som i sammanhanget kan kallas en visselblåsare, är knuten till kommunen och hen försökte förgäves under en hel månads tid få fritidsgården och kommunen att reagera och även agera genom att avpublicera och ta bort fotot på Magnus. 

Detta gjordes också till slut (och för några dagar sedan) men först efter att visselblåsaren kontaktade Instagram-kontot Stop Asian Hate Sweden och andra antirasistiska Instagram-konton vilka tillsammans uppmärksammade och kritiserade Edsbergs fritidsgård och kommunen för att både ha postat bilden och låtit den vara kvar så länge.

OBS: Detta handlar inte om att underblåsa den s k identitetspolitiska s k cancelkulturen.

Det är nämligen en sak när majoritetssvenskar och icke-asiater i övrigt har kul åt hur asiater uppfattas se ut, röra sig och bete sig när den s k ”gulinghumorn” är riktad till vuxna majoritetssvenskar och vuxna icke-asiater i övrigt. 

Det är naturligtvis illa nog när svenska skådespelare och artister iscensätter sig själva som asiater i s k yellowface och ropar på låtsasasiatiska och ler lismande och bugar och bockar likt robotar till publikens (när det exempelvis handlar om scenkonstföreställningar och ståuppkomik-shower) eller tittarnas (när det handlar om spelfilmer, tv-program, reklamfilmer och annonser) förtjusning men när det handlar om utbildade (för att bli fritidsledare krävs utbildning) kommunanställda som arbetar med och för barn och unga så är det riktigt illa för att inte säga en ren katastrof.

De asiatiska barn och unga som bor i stadsdelen Edsberg i Sollentuna och som besöker den kommunala fritidsgården får för det första träffa och ha att göra med fritidsledare som öppet har kul åt deras förmodade utseende. 

De majoritetssvenska och icke-asiatiska barn och unga som frekventerar och ”hänger” på fritidsgården socialiseras för det andra in i att det är fullständigt socialt accepterat att ha kul åt hur asiater föreställs se ut när vuxenvärlden (i form av fritidsledarna) och det offentliga Sverige (i form av kommunen) både skapar och sprider, och sanktionerar och legitimerar rasstereotyper av asiater via ett officiellt Instagram-konto.

För det tredje innebär det att den så folkkära svenska s k ”gulinghumorn” fortsätter att vidmakthållas även in i framtiden och det faktum att Edsbergs fritidsgård och Sollentuna kommun inte på något sätt förstod visselblåsarens kritik och prompt vägrade att avpublicera bilden i en hel månads tid säger allt om den närmast fullständiga okunskapen om antiasiatisk rasism och rasstereotyper av asiater liksom nog också om den närmast totala bristen på empati för just asiater och detta trots att alla hatbrott som begicks mot asiater i Väst inklusive i Sverige under de båda pandemiåren 2020-21 borde vara i färskt minne.

Rekordsiffror för SD i skolvalet i ett flertal län och kommuner

Nu börjar 2022 års skolvalresultat att redovisas per län och per kommun och SD är det enskilt största partiet i ett flertal län och bl a i Värmland, Blekinge, Gävleborg, Västernorrland och Dalarna liksom i ett flertal kommuner. 

De gulfärgade delarna visar var SD blev det största partiet på läns- respektive kommunnivå, de blåfärgade delarna visar var M blev störst, de rödfärgade delarna var S blev störst och de svartfärgade delarna visar de kommuner där skolvalresultatet ännu inte är färdigräknat.

I skolvalet deltog i år nästan 400 000 högstadie- och gymnasieelever och en jämförelse mellan 2018 och 2022 års skolval ger vid handen att högervågen håller på att uppnå stormstyrka just nu bland landets barn och ungdomar för att inte säga orkanstyrka.


Statsvetaren Tommy Möller sade idag till SVT att ungdomen alltid känner av samtiden, framtiden och trenderna liksom vad som är på gång och vad som gäller före alla andra när han kommenterade att SD har fördubblat sitt stöd bland 18-21-åringarna i 2022 års riksdagsval jämfört med 2018 års val och så är det nog.

Mönstret är nämligen att SD är extremt starka i skolvalet i de kommuner där SD också gick framåt med stormsteg i söndags (d v s när de vuxna röstade) och tyvärr har SD lyckats erövra stora delar av den norrländska ungdomen i just detta val på samma sätt som att alltför många vuxna norrlänningar röstade SD i söndags. SD satsade också mycket hårt på det röda Norrland i årets valkampanj och fick också uppenbarligen utdelning för sin insats som heter duga.

resultat för SD i skolvalet 2022 i ett urval kommuner:

Storfors 66,3%

Färgelanda 58,24%

Älvdalen 54,55%

Bjurholm 54,39%

Askersund 53,33%

Pajala 52,34%

Åsele 50,79%

Åstorp 49,72%

Tomelilla 47,06%

Eda 45,45%

Vilhelmina 44,75%

Filipstad 44,56%

Överkalix 44,19%

Svenljunga 43,72%

Vara 42,92%

Jokkmokk 42,37%

Tidaholm 41,97%

Skurup 41,96%

Bengtsfors 41,49%

Älvsbyn 41,51%

Båstad 40,24%

Torsås 40,15%

Vindeln 40%

Köping 39,89%

Klippan 39,66%

Munkedal 39,62%

Perstorp 39,62%

Grums 39,25%

Timrå 39,25%

Storuman 39,13%

Lessebo 39,06%

Orsa 38,32%

Kramfors 37,86%

Sölvesborg 37,79%

Tierp 37,45%

Säffle 37,35%

Herrljunga 37,19%

Osby 36,89%

Sollefteå 36,89%

Strömsund 36,79%

Nybro 36,57%

Trelleborg 36,1%

Sunne 36,07%

Kungsör 35,81%

Örkelljunga 35,63%

Emmaboda 35,37%

Karlsborg 35,37%

Dals-Ed 35,36%

Kumla 35,24%

Sala 34,33%

Alvesta 34,23%

Kil 34,05%

Bjuv 34,04%

Karlshamn 33,72%

Avesta 33,61%

Surahammar 33,46%

Östhammar 33,46%

Borgholm 33,33%

Dorotea 33,33%

Kinda 32,92%

Bromölla 32,69%

Hedemora 32,67%

Torsby 32,74%

Eslöv 32,04%

Sotenäs 31,94%

Vaggeryd 31,9%

Arvika 31,79%

Hörby 31,61%

Vingåker 31,61%

Hallsberg 31,46%

Töreboda 31,44%

Östra Göinge 31,44%

Falköping 31,37%

Ulricehamn 31,29%

Ljungby 31,11%

Tanum 30,96%

Hultsfred 30,95%

Älvkarleby 30,92%

Hylte 30,82%

Boden 30,6%

Åtvidaberg 30,5%

Svedala 30,42%

Bräcke 30,41%

Laholm 30,11%

Det råder just nu en högervåg utan dess like bland landets tonåringar och unga vuxna

Nu har det preliminära resultatet för årets skolval offentliggjorts som genomförts bland över 382 000 högstadie- och gymnasieelever runtom i landet och även bland landets barn och ungdomar råder idag en högervåg utan dess like på samma sätt som bland de unga vuxna. Skolvalresultatet liknar hur förstagångsväljarna röstade igår (d v s 18-21-åringarna) och det är uppenbart att landets invånare som just nu är mellan 13-39 år står rejält till höger i politiken.

På ett flertal skolor där arbetarbarnen och arbetarungdomarna liksom den lägre medelklassens barn och ungdomar dominerar har SD f ö erhållit i det närmaste skyhöga valresultat i årets skolval.

Uppdelat på kön är det mycket troligt att uppemot 25-30% av alla pojkar, ynglingar och unga män röstar SD numera och på vissa skolor handlar det antagligen om 30-35% av alla högstadie- och gymnasieelever som är pojkar och unga män. I SVT:s valundersökning uppgav 26% av dee unga männen att de röstade på SD att jämföra med 11% bland de unga kvinnorna (18-29 år).

”Översatt” till ras handlar det troligen om extremt höga procentandelar bland landets vita barn och unga mot bakgrund av att runt 25-30% av alla barn och unga numera har utomeuropeisk bakgrund av något slag (och 30% av landets barn och unga talar dessutom ett annat språk än svenska som förstaspråk medan 20-25% av alla barn och unga har en kulturellt muslimsk bakgrund) och även om det naturligtvis finns barn och unga med bakgrund i subsahariska Afrika och i MENA-regionen som röstar SD så är SD-röstandet kraftigt koncentrerat till barn och unga som är vita majoritetssvenskar liksom till barn och unga som har någon slags bakgrund i övriga Norden och i Europa.

Det ”normala” är annars att barnen, ungdomarna och de unga vuxna står till vänster medan de äldre står till höger men numera råder en omvänd situation då det är bland invånarna som är över 65 år som de proportionellt flesta och mest lojala S-väljarna och röda väljarna överlag hittas numera.

Detta innebär kort och gott att pensionärerna sannolikt kommer att fortsätta att rösta övervägande socialistiskt även i framtiden och troligtvis mer eller mindre ”in i döden” medan barnen, ungdomarna och de unga vuxna till stora delar kommer att fortsätta att rösta höger och inte minst rösta på SD även när de blir äldre.

Huruvida en högervåg även råder bland landets invånare som är mellan 0-12 år är dock omöjligt att säga något om.

Imorgon kommer antagligen över en av tre av alla vita män att rösta på SD när den vita maskulinitetens kris slår till med full kraft i Sverige

I den allra sista Sifo-undersökningen innan valdagen är SD det enskilt största partiet bland landets alla män med 27,3% (att jämföra med endast 13,5% bland kvinnorna), bland sydsvenskarna med 29,1% (att jämföra med endast 13,8% bland storstockholmarna), bland arbetarna med 26,9% (att jämföra med endast 14,8% bland tjänstepersonerna) och bland företagarna med 25,8% (att jämföra med endast 10,7% bland akademikerna) men det mest oroväckande inför framtiden är SD:s under innevarande valrörelse rekordstora tillväxt bland landets unga vuxna män (18-29 år) varibland många också uppger att de stöttar övriga partier och det är då inte Fi eller Kommunistiska partiet som åsyftas utan AfS och MED och antagligen också NMR åtminstone till viss del. 

Det finns alldeles uppenbart ett rejält stort missnöje för att inte säga en riktigt stor vrede just nu bland de unga männen (och sannolikt också bland tonårspojkarna och det kommer nog därför att skrälla rejält i årets skolval – d v s landets högstadie- och gymnasieelever kommer antagligen att rösta SD i mycket hög utsträckning just i detta skolval) i landet som antagligen har många orsaker och som gör att en rekordhög andel av dem kommer att rösta på SD och på högerblocket i övrigt imorgon. Den vita maskulinitetens kris kallas detta med akademiska termer då denna högerradikalisering främst rör de vita tonårsgrabbarna och de unga vita vuxna männen.

De unga männens (och återigen sannolikt också tonårsgrabbarnas) uppenbara missnöje och vrede och oro och rädsla inför framtiden måste samtidigt både undersökas på ett djupare plan och adresseras efter valet för en sådan här oerhört kraftig högerradikalisering bland de unga männen bådar inte gott och har bara ägt rum vid några få tidigare tillfällen i den svenska samtidshistorien men aldrig på den här extrema nivån. 

Och slutligen – även om SD inte blir större än S i detta val så är det en gigantisk för att inte säga astronomisk förnedring för S om fler svenska arbetare föredrar SD före S imorgon och även om SD kanske inte blir större än M i detta val (dock tyder allt på det) så är det likaledes en gigantisk för att inte säga astronomisk förnedring för M om fler svenska företagare föredrar SD före M imorgon. Och att mer än 33% eller över en av tre av alla vita män i landet kommer att rösta SD imorgon ser åtminstone idag ut som ett statistiskt faktum.

Ska SD:s ungdomsförbund än en gång lyckas förstöra för moderpartiet? 

Ända sedan SD grundade sitt första ungdomsförbund 1993, som tidigare hette SDU och numera heter Ungsvenskarna, har SD gång på gång tvingats tampas med att förbundet radikaliseras och därmed ”sabbar” för moderpartiet. 

Detta är då ett slags förbannelse som den svenska s k nationella rörelsen har fått leva med ända sedan mellankrigstiden. 

Sveriges största nazistparti Nationalsocialistiska arbetarpartiet, som leddes av Sven Olov Lindholm, tvingades flera gånger upplösa och ombilda sitt ungdomsförbund Nordisk ungdom på 1930- och 40-talen p g a att dess ledning och ledande medlemmar radikaliserades och började ägna sig åt olaglig verksamhet och i vissa fall åt rent spioneri. 

År 1938 bröt sig delar av Nordisk ungdoms ledning exempelvis in hos Clarté och stal organisationens medlemsmatrikel liksom namnlistor över judiska och antifascistiska flyktingar från kontinenten vilka överlämnades till tyska ambassaden i Stockholm. Nordisk ungdoms ledare tvingades efter denna händelse att avgå och två personer som deltog i inbrottet blev f ö sedermera världsberömda – nämligen fotografen Christer Strömholm och Tom Nerman, som är den pojke som avbildas på Swedish Matchs logotyp, d v s den s k ”solstickepojken”.

SD tvingades redan 1995 upplösa sitt tvååriga ungdomsförbund efter att tre av styrelseledamöterna, varav en var SDU:s ordförande, antagligen försökte döda V:s dåvarande ledare Gudrun Schyman med en handgranat. Den uteslutne SDU-ordföranden bildade därefter Stockholms unga nationalsocialister (SUNS) som kom att ägna sig åt närmast terroristisk verksamhet och kretsen runt SUNS kom även att stå bakom ett mord.

Två år senare var det dags igen – den ungdomsorganisation som de facto fungerade som det andra SDU valde att lämna SD och ansluta sig till det som idag är NMR. Och år 2015 uteslöts hela det dåvarande SDU och bildade några år senare det som idag är AfS. 

Under innevarande valrörelse har ledande medlemmar i dagens SDU, d v s Ungsvenskarna, återigen gått över gränsen vid ett flertal gånger och bl a påkommits med att sprida högerextrema budskap och propaganda och dess ledare Tobias Andersson, som också är SD:s justitieministerkandidat, har orsakat flera skandaler med sina smått gränslösa utspel i sociala medier. 

Senast idag avslöjade ETC att Ungsvenskarna har försökt att infiltrera den milijöaktivistiska scenen och fotat miljöaktivister och därefter hängt ut dem samt lånat ut sina medlemmar från olika delar av landet, vilka tidvis har övernattat på britsar i SD:s lokaler vid Slussen på Södermalm i Stockholm, för att trakassera feminister och antirasister i sociala medier och det är inte utan att en nu hoppas på en rejäl skandal från Ungsvenskarnas sida under de kommande dygnen som kommer att påverka valutgången, d v s förhoppningsvis slår den svenska s k nationella rörelsens förbannelse snart till igen.

Sedan är det utan tvivel ett faktum att SD:s ungdomsförbunds medlemmar både har bytt klädstil och frisyr men utöver den ytliga aspekten kvarstår förhoppningsvis förbannelsen ifråga.

Barn- och ungdomsförfattaren Hans Peterson har gått bort som skapade den adopterade karaktären från Korea Hassan Hassan

Barn- och ungdomsförfattaren Hans Peterson gick bort igår i en ålder av 99 år som debuterade 1945 och därefter kom att publicera långt över 200 böcker varav den sista utkom 2016. Fram till sin bortgång igår kan Peterson mycket väl ha varit den svenska författare som har givit ut flest böcker under sin livstid.

För ett antal år sedan publicerade jag en akademisk artikel om olika framställningar av koreanska adoptivbarn i svensk barn- och ungdomslitteratur och då skrev jag bl a följande p g a att Peterson på 90-talet skapade barnbokskaraktären Hassan Hassan som förärades totalt fyra böcker:

”Hans Peterson är sedan debuten 1945 en av den svenska barn- och ungdomslitteraturens mest publicerade författare, och särskilt ensamma barn har varit det genomgående temat i hans stora produktion. Genom alla år har Peterson blåst liv i mängder av barnbokskaraktärer såsom Stina och Lars, Magnus, Liselott och Petter, och Pelle och Simon, och en av dessa är en pojke som går under smeknamnet Hassan Hassan, som är adopterad från Korea, bor i Norrland och går på lågstadiet. Den bok som berör Hassan Hassans koreanska bakgrund mest är ”Hassan Hassan svartskalle” från 1993 där frågor om rasism tas upp. I berättelsen kommer en ny pojke till byn som kallas Bamse, och som är bråkig och stökig och kallar Hassan Hassan svartskalle. Hassan Hassan har aldrig varit med om att bli betraktad som utlänning tidigare, förutom att någon då och då tror att han är en samisk pojke. När Bamse även bråkar med Elin som Hassan Hassan tycker bra om, blir Hassan Hassan arg och i en tvekamp på fjället vinner denne till slut över Bamse.”