Kategori: ungdomar

Mycket stora skillnader föreligger mellan majoritetssvenska barn och invandrarbarn vad gäller förekomst av karies

En ny studie baserad på registerdata över alla barn och unga som bor och lever (och är folkbokförda) i Stor-Stockholm och som är födda 2000-2003 (totalt närmare 85 000 individer) har nyligen (för)publicerats i den vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica.


Studien visar att mycket stora skillnader föreligger vad gäller förekomst av karies mellan de majoritetssvenska barnen i Stockholms län och minoritetsbarnen, varav de allra flesta är födda och uppväxta i Sverige med en eller två invandrade föräldrar.


Även om vårdnadshavarnas och hushållens klassbakgrund slår igenom för både majoritets- och minoritetsbarnen så är klyftorna vad gäller tandhälsa tyvärr närmast gigantiska:


För minoritetsbarn vars föräldrar härrör från medelinkomstländer (t ex Iran, Kina, Colombia o s v) handlar det om en överrisk på 322% vad gäller att utveckla karies jämfört med majoritetssvenskarnas barn, för minoritetsbarn vars föräldrar härrör från låginkomstländer (t ex Somalia, Indien, Filippinerna o s v) handlar det om en överrisk på 180% och för minoritetsbarn vars föräldrar härrör från höginkomstländer (t ex Turkiet, Chile, Sydkorea o s v) handlar det om en överrisk på 77%.


Alltför många ”Ortenbarn”, d v s s k ”andrageneration:are” i miljonprogramsområdena (d v s i de s k förorterna), lider helt enkelt av karies i huvudstadsregionen och forskarna som ligger bakom studien spekulerar bl a i följande samverkande orsaker:


”Prolonged breastfeeding, a known risk factor for dental caries, is significantly more common in immigrant mothers compared with mothers born in Sweden and may be one explanation of our results for the 3-year-olds. Another explanation is that changing living conditions, adoption of new lifestyles, and the ability to buy more soft drinks, candy, and sticky products resulted in poorer dental health from 3 to 7 years of age.


In fact, one study found that children of immigrant mothers who had lived more than 5 years in Norway had worse dental health than newly arrived immigrant families. Another factor of importance is toothbrushing habits which differ in different parts of the world and foreign-born parents are reported to stop helping their children to clean their teeth at a younger age compared with parents of Western orgin”.

Är hiphop-musiken vår tids vit makt-musik? Om likheter och skillnader mellan den vita vit makt-musiken och den icke-vita hiphop-musiken

Är hiphop-musiken vår tids vit makt-musik? På 90-talet och en bit in på 2000-talet var vit makt-musiken den antagligen största subkulturella musikstilen bland Sveriges barn, ungdomar och unga vuxna. Sedan 2010-talet och idag på 20-talet är hiphop-musiken den antagligen största subkulturella musikstilen bland Sveriges barn, ungdomar och unga vuxna.

Vit makt-musiken framfördes nästan enbart av vit arbetarklass och hiphop-musiken nästan enbart av icke-vit arbetarklass. Vit makt-musiken glorifierade våld och starka negativa känslor (vrede, hat o s v) och sjöng om att misshandla och överfalla och t o m kniva ihjäl eller skjuta icke-vita och homosexuella som uppfattades som politiska fiender medan hiphop-musiken glorifierar våld och starka negativa känslor (vrede, hat o s v) och sjunger om att misshandla och överfalla och t o m kniva ihjäl eller skjuta andra icke-vita i andra miljonprogramsområden som uppfattas som ekonomiska rivaler.

Både vit makt-musiken och hiphop-musiken sjöng och sjunger också om konspirationer och inte minst om den s k judiska makten och nästan alltid i kodad form.

DN:s Hugo Lindkvist skriver om hur hiphop-musiken glorifierar våld, mord och ond bråd död och t o m kan ”bistå” poliser och jurister i brottsutredningar. Självklart är Sveriges hiphop-musikartister konstnärer vars verk ska betraktas som konstverk på samma sätt som att landets vit makt-musikartister var konstnärer vars verk kunde bektraktas som konstverk. Det är samtidigt ett faktum att åtskilliga våldsdåd på 90- och 00-talen kunde kopplas till förövare som innan dåden hade lyssnat på vit makt-musik och det verkar som att åtskilliga våldsdåd på 10- och 20-talen kan kopplas till förövare som innan dåden har lyssnat på hiphop-musik och både vit makt-musikartisterna och hiphop-musikartisterna sjöng och sjunger om den verklighet de levde respektive lever i och liksom hiphop-musiken förekommer i dagens svenska förundersökningar så förekom även vit makt-musik i dåtidens svenska förundersökningar:

”Både låttexter och musikvideor från raplåtar ingår som pusselbitar i Stockholms hittills största gängbrottsutredning. Enligt förundersökningen finns ”musiktematisk koppling mellan ett flertal individer” som är parter i kidnappningsmålet, där en känd artist ska ha förts bort, skadats och förnedrats. I ett konfiskerat brev nämns även krav om att ”catcha nån från P3” för att en av de åtalades musik ska spelas oftar.”

https://www.dn.se/kultur/sa-ar-rapmusiken-kopplad-till-det-stora-gangmalet/?fbclid=IwAR1oMXEZhqQOJ1CSEGIEiwcYyxR0dsGJQsa7-D2kcVCucgp227MY0McJuAI

”… i förundersökningen, som löper över tusentals sidor, finns flera hänvisningar till den svenska rapscenen, samt uppgifter från låttexter och musikvideor. Informationen används bland annat för att visa kopplingar mellan flera personer som ska ha varit inblandade när en då 17-årig rapartist kidnappades, kvällen den 14 april 2020. – Musiken spelar ingen roll för brottsligheten.

Det handlar om att visa på vilket sätt de känner varandra, säger åklagaren Anna Stråth. Den 17-årige rapartisten blev enligt åtalet bortförd mot sin vilja och utsattes under mycket förnedrande former för hot och våld. Denne ska ha tvingats bära en peruk, klänning, stringtrosor, ha ett hundkoppel runt halsen och rånats på en Rolexklocka och två guldkedjor. En sammanställning kring parterna i målet påvisar enligt polisen ”en musiktematisk koppling mellan ett flertal individer”.

Man syftar i denna del inte på artisten Yasin Abdullahi Mahamoud (som är åtalad för stämpling till människorov) utan tre andra åtalade män, som är mellan 20 och 25 år gamla, samt på brottsoffret. Två av personerna som står åtalade för kidnappningen är artister som fått över en miljon spelningar på flera låtar på Spotify.

De båda personerna har tidigare även medverkat på låtar med flera andra kända rapartister i Sverige. Artisterna nekar båda till brott. Den ene, en 25-årig man, besvarar inte en enda fråga i polisförhören, men två brev han skickat från häktet har beslagtagits, något P3 Nyheter var först att rapportera på torsdagen.

Breven, som DN också tagit del av, handlar till största del om artistens egen musikkarriär och idéer han har för att öka sina inkomster, och var tänkta att skickas till andra personer med koppling till gängkriminalitet i Stockholm. I det första brevet ber artisten om att påtryckningar ska utövas mot en musikproducent, för att han själv ska höja sina inkomster. I det andra brevet vill han ta hjälp för vad som sägs vara ett ”jobb”. Han skriver: ”Jag vill att ni catchar nån från P3 eller ring o hota dem…”, med målet att hans musik ska spelas minst var tredje timme.”

(…)

”Skärmdumpar från musikvideor som ingår i förundersökningen visar hur tre av männen som åtalats för kidnappningen har samarbetat musikaliskt och deltagit i samma inspelningar. I en musikvideo, släppt månaderna efter den misstänkta kidnappningen, syns två av de åtalade hålla i två guldkedjor och en Rolexklocka. Polisen skriver att klockmodellen liknar den som brottsoffret blev av med i samband med brottet, men tillägger att klockan ”är av en annan modell”.

En annan skärmdump visar att en av de åtalade männen också medverkat i samma musikvideo som brottsoffret. Musikvideon släpptes dagarna efter att den misstänkta kidnappningen ska ha inträffat. I förundersökningen refereras till låttexter som brottsoffret står bakom, och polisen har särskilt markerat enskilda rader. Den misstänkta kidnappningen nämns där inte rakt ut, men i texterna verkar artisten anspela på något som denne har utsatts för.

Det är inte första gången raptexter återges i förundersökningar kring grova brott i Sverige, något som SR-programmet ”I lagens namn” och SVT Kulturnyheterna tidigare rapporterat om. Det har även förekommit vid utredningar i exempelvis USA och Storbritannien.

– Det finns anledning att ställa frågor till de inblandade om vad de menar med sina texter, säger Anna Stråth till DN på frågan om vilken betydelse låttexterna kan ha i det nu aktuella gängmålet.”

Ungdomar med utomeuropeisk bakgrund uppvisar högre skol- och yrkesambitioner än majoritetssvenskar

En ny artikel i en akademisk tidskrift författad av Stephanie M. Plenty och Jan O. Jonsson visar att ungdomar med utomeuropeisk bakgrund har högre skol- och yrkesambitioner än majoritetssvenska ungdomar. Faktum är att ungdomar vars föräldrar har invandrat från Afrika, Mellanöstern och Asien uppvisar de högsta ambitionerna vad gäller skolresultat och yrkesval.

Detta avspeglar enligt de båda forskarna deras föräldrars drömmar, förväntningar och ambitioner och antagligen också att många invandrare från Afrika, Mellanöstern och Asien tillhörde medelklassen och ibland t o m överklassen i sina hemländer till skillnad från de nordiska och europeiska invandrarna, vilka ofta tillhörde arbetarklassen eller den lägre medelklassen i sina hemländer.

De utomeuropeiska invandrarna tenderar som bekant generellt att proletariseras rejält i Sverige och hamna i miljonprogramsområdena även om de tillhörde medelklassen och ibland t o m överklassen i sina hemländer men de bibehåller ändå antagligen sina socioekonomiska klassideal från hemländerna vad gäller skol- och yrkesambitioner och överför dem sedan på sina barn.

Sedan är det tyvärr så att alltför många barn, ungdomar och unga vuxna misslyckas i svenska skolan och särskilt gäller det just de som har föräldrar som har invandrat från Afrika, Mellanöstern och Asien och som växer upp och bor i miljonprogramsområdena. Faktum är att Sverige är ett av de s k utvecklade i-länder på jorden där skillnaden i skolresultat är som allra störst mellan majoritetsbefolkningens barn och invandrarnas barn och särskilt gäller det just de utomeuropeiska invandrarnas barn. Och senare i arbetslivet är det just de unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund som allra oftast inte lyckas realisera sina yrkesdrömmar utan hamnar i arbetslöshet eller tvingas ta en anställning som inte motsvarar deras utbildningsnivå:

”15-16 åringar med utländsk bakgrund siktar högre i yrkes- och studieval än andra jämnåriga. Det här gäller särskilt för unga med bakgrund utanför Europa. Det visar en studie som också delvis kan förklara varför.”

https://www.iffs.se/nyheter/unga-med-utlandsk-bakgrund-siktar-hogt

”I studien av Stephanie Plenty, docent i sociologi och Jan O. Jonsson, professor i sociologi, båda forskare vid Institutet för framtidsstudier, fick 5 926 tonåringar i Sverige och Tyskland svara på frågor om vilka utbildningar och yrken de ville ha som vuxna. Svaren visade att unga med utländsk bakgrund i genomsnitt hade betydligt högre aspirationer.

– Även när vi tar hänsyn till föräldrarnas yrken och socioekonomiska situation, samt ungdomarnas kognitiva och språkliga förmåga kvarstår en skillnad till fördel för de som har utländsk bakgrund, säger Stephanie Plenty. Studien visar också att ungdomar med ursprung i Mellanöstern, Afrika eller Asien tenderar att ha högre aspirationer än de med ursprung i Europa och andra västländer.

– I allmänhet har den här gruppen de sämsta förutsättningarna. Trots detta har de högst aspirationer, säger Stephanie Plenty.

Att ha utländsk bakgrund innebär oftare lägre socioekonomisk status vilket är förknippat med lägre aspirationer. Något verkar alltså kunna kompensera och påverka aspirationerna i positiv riktning för ungdomar med utländsk bakgrund. Men vad?

Forskarna tittade särskilt på en av faktorerna som skulle kunna spela roll – familjerelationerna. De undersökte bland annat hur mycket föräldrarna uppmuntrade studier, hur mycket de visade intresse i sitt barns vardag, samt familjens sammanhållning. Familjer med utländsk bakgrund rankade högre på alla dessa områden. Men när de tittade på kopplingen till aspirationer blev forskarna förvånade.

– Inom psykologi anses sådana familjerelationer vara bra för barns aspirationer. Men i vår studie spelade de nästan ingen roll alls, säger Stephanie Plenty. Den största effekten som familjerelationerna hade på aspirationerna hade istället att göra med föräldrarnas egna önskningar för sitt barn.

– När föräldrarna har höga aspirationer för sina barn, så smittar det av sig. Exakt hur föräldrarna förmedlar det här vet vi inte men barnen snappar upp vad föräldrarna har för drömmar för dem, säger Stephanie Plenty. Föräldrars aspirationer förklarade ungefär en femtedel av de högre aspirationerna bland unga med utländsk bakgrund men flera okända orsaker finns kvar att hitta poängterar forskarna.

Datan i studien om ungdomarnas familjerelationer samlades in under 2010 och 2011 och elevernas aspirationer rapporterades in under skolåret 2011/2012.

– Inget tyder på att något har förändrats sedan dess vad gäller gruppskillnader i ungas aspirationer. Det här är ett stabilt mönster, säger Stephanie Plenty. Att ungdomar med utländsk bakgrund har höga aspirationer är viktigt att lyfta fram enligt Stephanie Plenty.

– Vi hör ofta att framtidstron är låg i denna grupp. Men det stämmer inte helt. Tvärtom är många optimistiska och gör ambitiösa val. I samhället pratar vi mycket om svårigheter och dåliga förutsättningar – vilket är viktigt – men det finns också styrkor hos många ungdomar med utländsk bakgrund, både vad gäller aspirationer och faktorer inom familjen, som kan ha positiv effekt på deras studier. Det är fördelar och styrkor som det går att bygga vidare på, säger Stephanie Plenty.”

Ny språkvetenskaplig studie om ortensvenskan

Det är verkligen inte vanligt att svenska forskare operationaliserar ras och inte ens de som forskar om invandrare och minoriteter och det ska ”så klart” därför till en engelsman att göra det och närmare bestämt en engelsk språkvetare.


Den engelske språkvetaren Nathan Young som är knuten till Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet har i nyligen publicerat en studie av den s k ”Rinkebysvenskan”, ”ortensvenskan”, ”blattesvenskan” eller kreolsvenskan (OBS: o/kärt barn har som bekant rejält många namn) i Stor-Stockholm som fr a icke-vita s k ”andrageneration:are” talar i miljonprogramsområdena med utgångspunkt i den gamla arbetarklassvenskan som tidigare gällde på Södermalm och i Söderort – det s k Ekensnacket.


Young fortsätter därmed den forskning om den s k ”Rinkebysvenskan”, ”ortensvenskan”, ”blattesvenskan” eller kreolsvenskan som den idag bortgångna Ulla-Britt Kotsinas en gång i tiden inledde. Den s k ”Rinkebysvenskan”, ”ortensvenskan”, ”blattesvenskan” eller kreolsvenskan var då när den ”upptäcktes” på 1980-talet både Sveriges och Europas första s k etnolekt som hade uppstått bland flerspråkiga barn och ungdomar i miljonprogramsområdena vilka inte talade svenska som förstaspråk.


Youngs studie har främst fokus på språkrytm och specifikt på det staccato:aktiga sätt att tala svenska på som just den s k ”Rinkebysvenskan”, ”ortensvenskan”, ”blattesvenskan” eller kreolsvenskan ofta anses utmärkas av och som också hörs inom hiphop-musiken och han finner då följande något förenklat: De vita arbetarna i Stor-Stockholm talar fortfarande en sociolekt som emanerar från det gamla s k Ekensnacket och som är minst påverkat av den s k ”Rinkebysvenskan”, ”ortensvenskan”, ”blattesvenskan” eller kreolsvenskan medan de högutbildade höginkomsttagande stockholmarnas sätt att tala svenska på kan vara påverkat av den icke-vita och proletära s k ”Rinkebysvenskan”, ”ortensvenskan”, ”blattesvenskan” eller kreolsvenskan:


“The question of “staccato” rhythm in Stockholm’s multiethnolect is investigated by comparing nPVIV measurements of the speech of 36 adult male speakers.


The men, ages 24–43, come from a stratified sample of social classes and racial groups. Three contextual styles were recorded and analyzed: informal, formal, and very formal.


The distribution of nPVIV values in informal speech across class and racial group indicates that speech rhythm splits three ways: low-alternation “staccato” rhythm among the racialized lower-class men, high-alternation rhythm among the white lower-class men, and an intermediate level of rhythm among higher-class men, regardless of racialized category.


The “staccato” low-alternation feature is also less stylistically sensitive than the high-alternation feature, implying that the latter is a more established feature than the former.


Further, the “staccato” feature is more stylistically sensitive among younger speakers than older speakers, implying an ongoing change from indicator to marker status.


For all speakers, age has a stable main effect, which means that younger speakers, independent of racial group and class, have lower alternation than older speakers.


Implied here is that low-alternation is a change from below that originates within the racialized working class. While it may be incrementally transmitting into the wider speech community, the white working class is the most resistant to its incursion.”

Dokumentär om den brittiska organisationen Rock Against Racism som i mångt och mycket var ursprunget till den moderna vita antirasismen som varande en ungdomsrörelse kopplad till populärkulturen och subkulturer

DN:s Magnus Säll skriver idag om dokumentärfilmen ”White riot” som handlar om den brittiska organisationen Rock Against Racism (RAR) som verkade mellan 1976-82 och bekämpade högerextrema National Front och vars företrädare också kom att besöka Sverige vilket resulterade i att flera Rock mot rasism-föreningar och arrangemang även uppstod här i relation till den svenska proggen, punken och rocken.


RAR blev i mångt och mycket ursprunget till den moderna vita antirasismen som varande en barn/ungdoms/unga vuxna-rörelse och som ett ungdomsfenomen som kopplas till populärkultur, mode, livsstil och subkulturer bland fr a vita barn, ungdomar och unga vuxna och det är också mellan ca 1975-85 som termen antirasism slår igenom i språket och som beteckningen antirasist blir en självidentifikation/identitet för många vita barn, ungdomar och unga vuxna. Innan dess hade populärmusiken och populärkulturen i stort mer engagerat sig för den s k Tredje världen, d v s för icke-vita människor, urfolk och slavättlingar över haven i Europas gamla kolonier eller bosättarstater, men i och med RAR började allt fler pop- och rockband/artister att producera sånger och album som tematiserade antirasism på hemmaplan.


”Den femte augusti 1976 grundades den antirasistiska, brittiska rörelsen Rock Against Racism (RAR). Inte formellt kanske, men då gick startskottet. På en scen i Birmingham den kvällen stod Eric Clapton och sade bland annat: ”Jag tycker att vi ska skicka tillbaka allihop. Vi måste se till att Storbritannien inte blir en svart koloni. Ut med utlänningarna”, och avslutade med ”Keep Britain white!”


Det var en grov rasistisk spya vars hela innehåll överhuvud taget inte skulle gå att trycka i dag. Även Rod Stewart gjorde liknande uttalanden och David Bowie sade att landet var redo för en fascistisk ledare. Samtidigt växte sig högerextrema National Front starka. Claptons ord blev droppen för en liten krets musikintresserade antirasister som grundade RAR nere på sin Londonpub.


Organisationen växte snabbt till en brokig folkrörelse, med lokalföreningar över hela Storbritannien. De ordnade konserter, startade fanzinet ”Temporary hoarding” och gick ut på gatorna och affischerade.
Gräsrotsarbetet skildras i den briljanta dokumentärfilmen ”White riot” av regissören Rubika Shah, som just nu visas på C More. Den kan i bästa mening sägas vara folkbildande.


Visst kan man, som Pauline Black från bandet Selecter, hävda att RAR var vita människor som till sist fått upp ögonen för att rasismen existerar, medan svarta hade levt med den hela sina liv. Men otvivelaktigt blev organisationen en samlande kraft i en mörk tid, där rasismen till och med gjorde sig bekväm i BBC:s tv-tablåer.


”Temporary hoarding” gav konkreta tips om hur man arrangerar egna konserter och försvarar högtalarsystemet från attackerande skinheads. RAR var årsbarn med punken och deras tidning präglades av dess vildsinta typografi och estetik. Detsamma gäller för ”White riot”.


Den pulserande filmens klimax är en konsert inför 80 000 människor i Victoria Park i London med bland annat The Clash, Steel Pulse och X-Ray Spex. Det viktigaste budskapet är kanske det som grundaren Red Saunders säger i slutet: ”Vanliga människor kan också förändra världen.”

Den senaste TIMSS-undersökningen visar att skillnaderna mellan majoritetseleverna och minoriterseleverna är fortsatt stora

Majoritetseleverna fortsätter att prestera bättre än minoritetseleverna i den senaste TIMSS-undersökningen och tyvärr fortsätter andragenerationseleverna att tendera att prestera lika dåligt och lågt som invandrareleverna: Det samlade resultatet i TIMSS 2019 som publicerades idag och som mäter svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap har överlag mottagits med en viss besvikelse jämfört med 2015 års TIMSS-undersökning (https://www.expressen.se/nyheter/svenska-elevers-presterar-lika-bra-som-2015).

Framför allt kvarstår tyvärr de stora skillnaderna mellan å ena sidan majoritetssvenska elever och eleverna som dels är utrikes födda och invandrade samt de som är inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, d v s den s k ”andra generationen”. Dessa båda sistnämnda grupper av minoritetselever har nästan alltid sämre och lägre betygs- och kunskapsnivåer än de förstnämnda majoritetseleverna.

I matematik presterar majoritetseleverna i genomsnitt knappt 30 TIMSS-poäng bättre än andragenerationseleverna och knappt 50 poäng bättre än invandrareleverna. I naturvetenskap presterar majoritetseleverna vidare i genomsnitt knappt 50 poäng bättre än andragenerationseleverna och ungefär 80 poäng bättre invandrareleverna.

I matematik presterar majoritetseleverna i genomsnitt knappt 30 TIMSS-poäng bättre än andragenerationseleverna och knappt 50 poäng bättre än invandrareleverna. I naturvetenskap presterar majoritetseleverna vidare i genomsnitt knappt 50 poäng bättre än andragenerationseleverna och ungefär 80 poäng bättre invandrareleverna.

I avancerad matematik presterar majoritetseleverna i genomsnitt ungefär 65 poäng bättre än andragenerationseleverna och ungefär 75 poäng bättre än invandrareleverna. I fysik presterar majoritetseleverna vidare i genomsnitt ungefär 70 poäng bättre än andragenerationseleverna och ungefär 90 poäng bättre än invandrareleverna.

Att andragenerationseleverna tenderar att prestera lika dåligt och lågt som invandrareleverna i stället för att ligga närmare majoritetseleverna är tyvärr rätt så anmärkningsvärt i en negativ bemärkelse mot bakgrund av att många invandrarelever har ankommit till Sverige efter skolstart medan andragenerationseleverna samtliga är födda och uppvuxna i Sverige och fr a då matematik och naturvetenskap anses vara ämnen som allmänt är mindre kulturspecifika och mer universella än andra ämnen som generellt kräver en djupare både kulturell och språklig förankring i majoritetskulturen/språket.

För första gången i svensk skolhistoria har flickorna nu gått om pojkarna vad gäller skolresultat

För första gången någonsin i svensk utbildnings- och skolhistoria har flickorna nu gått om pojkarna i samtliga ämnen mätt i betyg och skolresultat enligt en undersökning som Tidningen Läraren står bakom: Sedan det nuvarande betygssystemet infördes 2012/13 har skillnaderna mellan de båda könen eskalerat och det gäller även det skolämne där pojkarna tidigare presterade bättre än flickorna – d v s idrott och hälsa.


I genomsnitt har landets flickor numera hela 12% högre genomsnittspoäng än pojkarna. Förutom att ha högre genomsnittspoäng i samtliga ämnen uppvisar fickorna även många fler toppbetyg och dubbelt så många A i genomsnitt som pojkarna. Skillnaden mellan könen fortsätter sedan även i gymnasieskolan liksom än mer bör tilläggas på högskolan. Till exempel gick hela 80,8% av flickorna ut gymnasiet med grundläggande högskolebehörighet 2019 att jämföra med endast 66,4% bland pojkarna. Idag dominerar de unga kvinnorna kraftigt på landets högskolor och det är också de som lyckas slutföra sina högskolestudier allra mest jämfört med de unga männen.


Hela 1/3 per årskull misslyckas idag med sina grundskole- och/eller gymnasiestudier vilket innebär att kring 33% per kohort numera saknar en genomgången, avslutad och godkänd gymnasieutbildning/examen varav de allra flesta är unga män och tyvärr innebär detta med att sakna en gymnasieutbildning/examen en mycket hög risk för att hamna i arbetslöshet och bidragsberoende.


Under 1800-talet och större delen av 1900-talet presterade pojkarna bättre än flickorna i de allra flesta ämnen och pojkarna presterade även bättre på gymnasiet och på högskolan men sedan 1900-talets slut och fr a under 2000-talet har pojkarna fått allt sämre betyg och uppvisat allt lägre skolresultat.


Det är pojkarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund som presterar allra sämst liksom pojkar vars båda föräldrar uppvisar en låg utbildning generellt. Idag talar ca 30% av alla barn och ungdomar och unga vuxna ett annat språk än svenska som förstaspråk och det finns skäl att misstänka att det fr a är denna grupp som det går sämst för i det svenska skolsystemet.

Skillnaden i språk-, kunskaps- och läsförståelsenivåer mellan majoritets- och minoritetselever är större i Sverige än i andra västländer och i-länder

En oerhört sorglig larmnyhet som bl a avspeglar sig i både Pisa- och PIAAC-undersökningarna – d v s skillnaderna är större i Sverige mellan majoritets- och minoritetsbarnen än i andra västländer och i-länder:


Skillnader i grundläggande läsfärdigheter mellan inrikes och utrikes födda i den internationella jämförelsen PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) – genomsnittligt resultat i läsförståelse år 2016 i PIRLS-undersökningen:


födda i Sverige med minst en inrikes född förälder (d v s ”blandbarnen”): 562
utrikes födda (d v s invandrarbarnen): 528
födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar (d v s ”andragenerationsbarnen”): 523


Bland inrikes födda 15-åringar med en inrikes född och en utrikes född förälder (d v s ”blandbarnen”) har närmare 15% inte uppnått grundläggande läsfärdigheter. Bland inrikes födda 15-åringar med två utrikes födda föräldrar (d v s ”andragenerationsbarnen”) handlar det om över 20% och bland utrikes födda 15-åringar närmare 45% (d v s invandrarbarnen).

Närmare hälften av samtliga elever med utländsk bakgrund misslyckas idag i PISA (Programme for International Student Assessment )-undersökningens delprov i matematik. Sådana nivåer och skillnader hittas numera bara i OECD-länder som Ungern och Slovakien där de romska eleverna står för samma typ av ”bottenstatistik”. Sverige är det land i OECD där skillnaden i grundfärdigheter i läsning, räkning och problemlösning mellan inrikes och utrikes födda är som allra störst: 35% av de utrikes födda uppvisar otillräckliga färdigheter inom läsning, räkning och problemlösning jämfört med ca 5% av de inrikes födda.

Mer än var fjärde 15-åring i OECD-länderna klarar inte baskraven i ett eller flera av skolans centrala ämnen och inte ens de enklaste uppgifterna i ett eller flera av PISA-undersökningens delprov i läsning, matematik respektive naturvetenskap. I Sverige är denna siffra ännu högre – det handlar om 34%. Sverige är idag det OECD-land där andelen lågpresterande grundskoleelever har ökat allra mest och allra snabbast under de senaste åren och fortsätter att göra det och där klyftorna dessutom ökar kraftigt.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/halften-av-sexaringarna-pratar-for-dalig-svenska?fbclid=IwAR3NQ-Hebdxnsu59zgOhVAE7Oa8AFKtAAFmRYuPKQdpD67rIafMkTmzgRrM

”Varannan sexåring på grundskolorna i Järvaområdet i Stockholm pratar svenska för dåligt. Barnen riskerar att inte klara kunskapsmålen, larmar grundskolechefen Happy Hilmarsdottir-Arenvall.” 

Närmare en tredjedel av alla s k UVAS:are är födda utanför Europa

En ny rapport som undersöker de svenska s k UVAS:arna, d v s ungdomar och unga vuxna vilka varken arbetar, studerar eller gör praktik och vilka nästan alltid bor kvar hemma hos föräldrarna långt upp i åldrarna och vilka dessutom ofta ”nolltaxerar”, visar att runt 10% av Sveriges ungdomar och unga vuxna numera är s k UVAS:are.Av dessa, vilka motsvarar över 80 000 individer, är 40% utrikes födda och närmare 30% är födda utanför Europa. Av de 60% som är inrikes födda är en hög andel s k ”andrageneration:are” och en del är också blandade, d v s de har en inrikes och en utrikes född förälder.

Utöver dessa 80 000 individer tillkommer 10 000-tals ungdomar och unga vuxna vilka är arbetssökande och vilka ofta uppbär ekonomiskt bistånd och andra typer av bidrag.Uppemot 20% av samtliga utrikes födda ungdomar och unga vuxna är s k UVAS:are och uppemot 15% av samtliga s k ”andrageneration:are” som är ungdomar och unga vuxna är likaså UVAS:are. Av samtliga s k UVAS:are är runt 9% majoritetsinvånare.

Två tredjedelar av friskolorna i storstäderna saknar nyanlända elever

DN:s Lovisa Herold skriver idag om att över två tredjedelar (eller 67%) av alla friskolor i de tre storstadsregionerna inte har en enda nyanländ elev samt uppmärksammar att friskolekoncernen Academedia nyligen har öppnat för att börja praktisera den i Sverige mycket kontroversiella metoden kvotering för att åtminstone försöka bryta den extrema skolsegregationen i landet som just nu bara blir allt värre och värre i statistikens och siffrornas värld (idag finns det då åtskilliga kommunala skolor i storstadsregionerna och runtom i landet i övrigt där endast mellan 0-5% av barnen/ungdomarna är majoritetssvenskar och talar svenska som förstaspråk):


”Rektorn Linnea Lindquist ler när hon berättar vad en av hennes lågstadieelever sa häromdagen. Ett ord som ”initiativ” är sällsynt på Hammarkulleskolan i Göteborg, där endast två procent av eleverna har svenska som modersmål.


– Vi jobbar jättemycket med elevernas ordförråd. Det räcker inte med ett vardagsspråk för att klara grundskolan, säger hon.


Skolverkets statistik från 2019 visar att nyanlända elever är ojämnt fördelade mellan kommunala och fristående skolor. I Stockholm, Göteborg och Malmö saknar 67 procent av friskolorna elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren. Motsvarande andel bland de kommunala skolorna är 6 procent.


Nyanlända elever placeras på kommunala skolor, om de inte aktivt söker till en friskola. 2016 införde regeringen en lagändring som var tänkt att skapa en jämnare fördelning av eleverna. Friskolor tilläts införa en särskild kvot för nyanlända, som av naturliga skäl saknade lång kötid.


Men året efter lagändringen var skillnaden mellan andelen nyanlända i friskolor och kommunala faktiskt något större än tidigare. 2015 var 3,4 procent av de fristående skolornas elever nyanlända, att jämföra med 7 procent i kommunala. 2017 var andelen 3,3 procent i friskolor, och 8,5 procent i kommunala, enligt Skolverkets statistik.”


(…)


”1992 genomfördes den så kallade friskolereformen, som gav fristående skolor rätt till skolpeng från staten. Reformen var tänkt att bidra till en större variation inom skolväsendet och att höja utbildningens kvalitet genom ökad konkurrens mellan olika skolor.


Ett större antal fristående skolor och ett fritt skolval har dock lett till att den etniska och sociala segregationen ökat. Det visar forskning som presenteras i utredningen ”En mer likvärdig skola”, som publicerades i våras.


(…)


”Utredningen föreslår även ett nytt krav på att skolans huvudman ”aktivt verkar för en allsidig social sammansättning av elever”. Det kan bland annat ske genom att skolor tillåts ha särskilda kvoter för elever från socioekonomiskt svaga familjer, eller genom att skolans geografiska upptagningsområde konstrueras för att inkludera elever från olika typer av bostadsområden. Ingen elev ska dock kunna kvoteras in på en skola den inte har sökt till. Friskolekoncernen Academedia säger till Sveriges Radio att man är öppen för att ta bort kö som huvudsakligt urvalssystem och för att införa ett kvotsystem för att öka mångfalden bland eleverna.”