Kategori: mångfald

En tredjedel av alla invånare i landet har idag utländsk bakgrund av något slag och Sverige är idag västvärldens mest mångrasiala land efter USA

Idag uppdaterade SCB den allra senaste befolkningsstatistiken som rör andelen invånare med någon form av utländsk bakgrund en generation bakåt, d v s alla de invånare i landet som antingen är utrikes födda och invandrade eller adopterade, inrikes födda med två utrikes födda föräldrar (d v s de s k ”andrageneration:arna”) eller inrikes födda med en utrikes född och en inrikes född föräldrar (d v s de s k ”blandade”) medan de inrikes födda med två inrikes födda föräldrar vars båda föräldrar i sin tur är utrikes födda (d v s de s k ”tredjegeneration:arna”) kategoriseras som att de har svensk bakgrund och hade denna sista demografiska subkategori inom det samlade minoritets-Sverige medtagits så hade nedanstående siffror ytterligare plussats på med 2-3%:

 

Den 31 december 2018 hade 3 311 312 invånare i landet utländsk bakgrund enligt ovanstående definition motsvarande 32,37% av den svenska totalbefolkningen och vilket kan jämföras med exempelvis 30,6% 2016, 26,5% 2011, 21% 2002, 16,2% 1990, 13,1% 1980, 10,6% 1970, 6,2% 1960, 4,3% 1950 och mellan 0-2% under tidsperioden 1840-1940.

 

Av dessa 32,37% som i praktiken innebär en tredjedel av alla invånare i landet har majoriteten numera bakgrund utanför Europa och västvärlden och andelen s k synliga minoritetsinvånare utifrån definitionen att ha någon form av bakgrund i Afrika, Asien, Latinamerika, Karibien, Oceanien och Sydöstra Europa uppgår idag till över 20% av samtliga invånare i landet (och återigen inräknat både de utrikes födda, de adopterade, den så kallade andra generationen och de s k blandade).

 

Möjligen är Sverige numera västvärldens mest mångrasiala land efter USA och bredvid Australien, Kanada, Frankrike, Nya Zeeland och Storbritannien utifrån andelen s k synliga minoritetsinvånare och våra nordiska grannländer ligger då långt efter oss i detta sammanhang och följande västländer är i praktiken de enda länderna vi kan jämföra oss med idag vad gäller just raslig mångfald:

 

andel s k synliga minoritetsinvånare:

USA: ca 45%

Australien: ca 25%

Kanada: ca 25%

Frankrike: ca 20%

Nya Zeeland: ca 20%

Storbritannien: ca 20%

Belgien: ca 15%

Nederländerna: ca 15%

 

I 259 av 290 kommuner i landet ökade vidare andelen invånare med utländsk bakgrund under 2018 och här nedan följer ett urval av de siffror som SCB publicerade idag.

 

andel invånare med utländsk bakgrund i ålderskategorin:

0-4 år: 39,02% (och varav den absoluta majoriteten har ursprung utanför västvärlden)

5-14 år: 37,28% (och varav den absoluta majoriteten har ursprung utanför västvärlden)

15-24 år: 37,87% (och varav den absoluta majoriteten har ursprung utanför västvärlden)

25-34 år: 39,34%

35-44 år: 40,35%

 

andel invånare med utländsk bakgrund i de tre storstadsregionerna (d v s i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö där sammanlagt 40% av samtliga invånare i landet numera bor och lever): 46% (över en tredjedel av alla invånare i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö är numera s k synliga minoritetsinvånare)

 

andel invånare med utländsk bakgrund i de tre storstadsregionerna i ålderskategorin:

0-4 år: 51,24% (och varav den absoluta majoriteten har ursprung utanför västvärlden)

15-24 år: 52,6% (och varav den absoluta majoriteten har ursprung utanför västvärlden)

35-44 år: 52,66%

 

andel invånare med utländsk bakgrund i:

Botkyrka: 67,72%

Södertälje: 62,38%

Malmö: 54,65%

Göteborg: 44,9%

Stockholm: 43,67%

 

andel invånare med utländsk bakgrund i:

Borås 35-44 år: 45,65%

Botkyrka 25-34 år: 76,71%

Burlöv 15-24 år: 61,01%

Eskilstuna 25-34 år: 48,95%

Fagersta 35-44 år: 55,96%

Flen 5-14 år: 49,45%

Göteborg 0-4 år: 52,2%

Malmö 5-14 år: 67,2%

Helsingborg 25-34 år: 50,74%

Hylte 5-14 år: 48,04%

Huddinge 25-34 år: 62,25%

Gnosjö 5-14 år: 46,49%

Haninge 25-34 år: 52,59%

Landskrona 35-44 år: 51,43%

Sigtuna 5-14 år: 57,92%

Solna 35-44 år: 59,04%

Stockholm 15-24 år: 50,27%

Sundbyberg 25-34 år: 53,36%

Södertälje 35-44 år: 73,6%

Upplands Väsby 15-24 år: 51,26%

80% av folkökningen under 2018 utgjordes av invandring och 80% av de största invandringsländerna var under samma år utomeuropeiska länder

Idag publicerade SCB färsk statistik om 2018 års befolkningsförändringar och av de 10 största invandrargrupperna utgjorde utomeuropéerna under året 80%, d v s 8 av de 10 största ursprungsländerna för invandrare under förra året var utomeuropeiska länder.

sss.jpg

Invandringen fortsätter också att vara den allra främsta anledningen till att den svenska befolkningen överhuvudtaget ökar och så har det i praktiken mer eller mindre varit sedan 1993 och samtliga svenska kommuner uppvisade ett invandringsöverskott under 2018. Mansöverskottet är också stort idag i vissa åldrar fr a och idag råder ett mansöverskott i hela 254 av landets 290 kommuner och särskilt gäller det ålderskategorin 15-40 år. Den 31 december 2018 fanns det 10 230 185 personer i riket i folkbokföringsregistret plus naturligtvis ett okänt antal invånare vilka inte är registrerade i statistiken och 80% av folkökningen under 2018 utgjordes då av (fr a utomeuropeisk/a) invandring/invandrare.

Den svenska vänsterns medier är sannolikt allra bäst vad gäller representation utifrån kön men allra sämst vad gäller raslig, etnisk, religiös och språklig representation

Kajsa Ekis Ekman gör det som inte får göras (och säger väl samtidigt även det som inte får sägas), d v s hon räknar antalet och andelen majoritetssvenskar (eller omvänt antalet och andelen invånare med utomeuropeisk och i praktiken utomvästerländsk bakgrund, för det är ju de handlar om, d v s det är de som är den demografiska subgrupp i den svenska totalbefolkningen som är extremt underrepresenterad i sammanhanget) som både skriver och som det skrivs om i den svenska vänsterns medier och finner att vänstern sannolikt är allra bäst vad gäller representation utifrån kön men allra sämst vad gäller raslig, etnisk, religiös och språklig representation (d v s det som ofta sammanfattas under mångfaldstermen).
 
När SVT gjorde samma sak för bara några år sedan, d v s räknade antalet och andelen majoritetssvenskar liksom antalet och andelen invånare med utomvästerländsk bakgrund som är styrelseledamöter i de svenska företagen så blev det ett ramaskri från både vänster och höger och bland både antirasister och ”sverigevänner” och det talades om att det största public service-företaget SVT präglades av ”rasfixering” o s v. Det hela slutade med att SVT backade, bad om ursäkt och tog tillbaka publiceringen då protesterna var så massiva mot att ”dela upp så här” eller ens ”tänka så här”. Att räkna representation utifrån kön och även att räkna utifrån klass och ålder anses numera vara helt accepterat i Sverige men att räkna raslig, etnisk, religiös och språklig representation anses fortfarande vara i det närmaste detsamma som ”rasism”.
 
Sedan går det ju för övrigt att tänka sig att de konservativa och högerradikala medierna antagligen är allra bäst vad gäller representation utifrån klass, d v s de SD-, AfS-, MED- och NMR-anslutna medierna uppvisar sannolikt den högsta andelen journalister och skribenter som härrör från LO-kollektivet och har arbetarbakgrund.
 
Tyvärr är det nog slutligen så att andelen nyantagna studenter vid de svenska journalistutbildningarna som har någon form av utomvästerländsk bakgrund fortfarande är mycket låg och antagligen inte överstiger 5-7% (andelen invånare med någon form av utomvästerländsk bakgrund uppgår idag till uppemot 20% och bland unga vuxna i ”studentåldern” så handlar det troligen om 25% i vissa ”årsklasser”).
 
 
”97 procent av Dagens ETC:s anställda har helsvensk bakgrund – alla utom en.
 
100 procent av ETC helgs anställda har svensk bakgrund. (Två personer reds. anm.)
 
Detta är anmärkningsvärt. Det får inte vara så att vänsterns dagstidning har en mer etniskt rensad redaktion än SD:s riksdagslistor – men tyvärr är så fallet idag. 33 av 34 anställda som listas i redaktionsrutan är svenskar. Denna homogenitet avspeglas även i tidningens material. För att ta just torsdagstidningen som exempel, så är alla porträtterade i tidningen vita västerlänningar förutom den amerikanska politikern Ocasio-Cortez och en flykting från Irak som i en notis får säga att det är fantastiskt att RFSU ger sexualundervisning till nyanlända.
 
I övrigt är det vita experter, programledare och författare som syns. Samtliga publicerade läsarkommentarer har svenska namn. Och av de senaste månadernas intervjuade kulturpersoner har 9/10 svensk bakgrund och tillhör ofta samhällseliten: Jessica Gedin, Leif GW, Martina Montelius. Det enda undantaget är Theodor Kallifatides! Intet ont om honom – en av våra bästa författare – men är det BLM 1972 vi har att göra med? Det har kommit många nya människor sedan dess! Visst ser det bättre ut bland frilansmedarbetarna och fristående krönikörer – tyvärr blir de ofta inte långvariga.
 
I vänsterns andra tidningar ser det tyvärr likadant ut, om inte ännu sämre. I Arbetet har 17 av 18 fast anställda svensk bakgrund vad jag kan se, i Flamman är det 12 av 13, i Arbetaren 10 av 12 (chefredaktören har finsk pappa) i Fib/K 12/12, Arena 5/6, Internationalen 5/5, Fria Tidningar har ingen redaktionsruta men alla skribenter i senaste numret har svenska namn förutom de översatta texterna från IPS. Nu måste undersökningen tas med en nypa salt då jag inte fått svar från alla skribenterna själva, och namn säger inte allt, men den kan tas som en fingervisning om läget.”

Den svenska poliskåren är fortfarande påtagligt homogen: 94% av landets 20 000 poliser hade svensk bakgrund år 2017

Att inte särskilt många av landets 20 000 poliser har någon form av utländsk bakgrund är väl ett faktum som i stort sett alla känner väl till (liksom att de allra flesta poliser därtill är män):
 
År 2017 hade då hela 94% av alla poliser svensk bakgrund och så har det sett ut åtminstone under 2010-talet, d v s den procentsiffran har varit tämligen konstant i flera år på raken samtidigt som andelen invånare med utländsk bakgrund har skjutit i höjden rejält under samma årtionde och idag har uppemot en tredjedel av alla invånare i landet någon slags utländsk bakgrund.
 
Bland landets unga vuxna har idag kring 40% utländsk bakgrund och möjligen talar idag kring en tredjedel av alla barn och ungdomar och unga vuxna ett annat språk än svenska som förstaspråk, och vilket betyder att behovet av poliser som talar andra språk än svenska är mycket stort idag.
 
Det ska också tilläggas att de 6% poliser som har utländsk bakgrund antagligen i huvudsak har bakgrund i övriga Norden och i Europa och många av de som har utomeuropeisk bakgrund är antagligen adopterade och i stort sett alla adopterade har då svenska som förstaspråk och talar i regel enbart svenska (d v s de ser bara annorlunda ut till kroppen och kan därför inte bidra till någon ökad språkkompetens inom polisen).
 
Dock saknas inte intresset att bli polis bland unga vuxna med utländsk bakgrund: Kring en fjärdedel av alla som söker till polisutbildningen har idag utländsk bakgrund men vid själva antagningen när flera olika tester genomförs faller de allra flesta av dem bort medan de flesta av de majoritetssvenska unga vuxna som söker till polisutbildningen verkar komma in på utbildningen. De allra flesta unga vuxna med utländsk bakgrund som söker till polisutbildningen verkar f ö falla bort i samband med problemslösnings- och personlighetstesten (och vilket väl också innefattar ett IQ- eller begåvningstest).
 
 
”Polisen har som uttalat mål att fler av dem som sätter sig i skolbänken har utländsk bakgrund, det vill säga att de själva eller båda deras föräldrar är födda utanför Sverige.
 
– Fler poliser som pratar andra språk ger bättre service till dem som inte behärskar svenska fullt ut. Och vi behöver folk som kan se saker ur olika perspektiv, säger Stefan Wehlin på polisens HR-avdelning.
 
Och intresset finns uppenbarligen: drygt 23 procent av alla som lämnade in godkända ansökningar inför höstterminen 2018 hade utländsk bakgrund.
 
Men någonting händer på vägen. När utbildningen väl började i september hade gruppen krympt till knappt 9 procent. Räknat i huvuden handlar det om 59 av sammanlagt 663 studenter. Med andra ord löper sökande med utländsk bakgrund mer än dubbelt så hög risk att slås ut på vägen jämfört med resten.”

Nya färska siffror om det nya supermångfalds-Sverige

SCB publicerade igår en ny rapport om olika demografiska skillnader i dagens Sverige som intressant nog konsekvent delade upp befolkningen mellan födda utanför Europa (11% av alla invånare som är 20 år eller äldre), födda i Europa (10% av alla invånare som är 20 år eller äldre) och födda i Sverige (79% av alla invånare som är 20 år eller äldre) men som samtidigt inte gör någon uppdelning mellan invånare med utländsk respektive svensk bakgrund.
Namnlöst.jpg
I rapporten framgår det bl a att bland landets 35-åringar är idag 20% födda utanför Europa och tillsammans med de 35-åringar som är födda i Sverige och som har utomeuropeiska föräldrar så bör procentandelen med någon form av utomeuropeisk bakgrund i ålderskategorin 30-40 år numera uppgå till kring 30%.
 
I rapporten redovisas också föräldrarnas bakgrund till de barn som föddes i Sverige 2017 – av dessa hade 21% en mor (och även en far) som är född utanför Europa och inräknat alla de nyblivna mödrar som är födda i Sverige och som har utomeuropeiska föräldrar så bör procentandelen med någon form av utomeuropeisk bakgrund i ålderskategorin 0-1 år numera uppgå till kring 30%. 83% av alla barn som föddes i Sverige 2017 har f ö föräldrar från samma födelseland (oavsett födelseland).
 
I rapporten framgår det också att en kvinna som är född utanför Europa i genomsnitt får 2,42 barn jämfört med en kvinna som är född i Sverige som i genomsnitt får 1,72 barn samt att medelåldern bland de som är födda utanför Europa är betydligt lägre än bland de som är födda i Sverige. Vidare framgår det att det finns ett mansöverskott bland invånarna som är födda utanför Europa samt att de som är födda utanför Europa är koncentrerade till de tre storstadsregionerna.
 
andel barnlösa 30-åriga kvinnor 2017
födda utanför Europa: 38%
födda i Sverige: 49%
 
andel män över 20 års ålder som bor i småhus 2017
födda utanför Europa: 28%
födda i Sverige: 63%
 
andel män över 20 års ålder som bor på mindre än 20 kvm 2017
födda utanför Europa: 34%
födda i Sverige: 6%
 

Den senaste Mångfaldsbarometern uppvisar rekordlåga positiva attityder till mångfald och minoriteter och hela 22% tar nu avstånd från påståendet att ”den etniska mångfalden utvecklar den svenska kulturen”

Den senaste Mångfaldsbarometern som publicerades igår uppvisar de allra lägsta s k ”toleransnivåerna” någonsin vad gäller synen på mångfald (ett indextal på 1.7 jämfört med exempelvis 2.6 2005 och 2.5 2014) och det är fr a bland de kvinnliga respondenterna som den s k toleransen för mångfald och minoriteter går ned (då den redan var relativt låg bland männen) och den negativa ökningen gäller både bland låg- och högutbildade kvinnor liksom bland kvinnor över 50 år.
 
Särskilt medelålders och äldre kvinnor och högutbildade kvinnor har annars tidigare varit de allra mest s k toleranta i landet vad gäller synen på mångfald och minoriteter.
 
Den senaste Mångfaldsbarometern uppvisar också den allra högsta siffran någonsin vad gäller andelen respondenter som helt tar avstånd från påståendet att ”den etniska mångfalden utvecklar den svenska kulturen”: Denna andel uppgår nu till hela 22% att jämföra med exempelvis 11% 2014 och 18% 2016 och kan möjligen tolkas som något av SD:s kärnväljarkår (Mångfaldsbarometern har nämligen tidigare lyckats ”pricka in” SD:s valresultat).
 
45% av respondenterna anser i senaste Mångfaldsbarometern att män från den s k MENA-regionen utgör en fara för den svenska kulturen och kvinnor från den s k MENA-regionen (26%) anses vidare utgöra en större fara än män från Afrika (22%). En majoritet av respondenterna uppfattar att det finns stora skillnader mellan den majoritetssvenska kulturen och kulturer i Afrika och den s k MENA-regionen.
Fara.jpg
Olikhet.jpg
 
46% av respondenterna är positiva till att det svenska majoritetssamhället bör skapa möjligheter för människor med utländsk bakgrund att kunna bevara sin kultur (inklusive språk) och vilket är den lägsta siffran någonsin medan fyra av tio är av motsatt uppfattning.
 
Fler än någonsin (66%) är vidare för att utvisa alla människor med utländsk bakgrund som begår brott.
 
I senaste Mångfaldsbarometern uppger även fler än någonsin tidigare rekordlåga s k ”toleransnivåer” vad gäller synen på mångfald och religion och detta gäller särskilt män över 50 år med grund- eller gymnasieutbildning som sin högsta utbildningsnivå och fler respondenter än någonsin anser även att muslimska kvinnor är mer förtryckta än andra kvinnor (66% jämfört med exempelvis 61% 2016), att islamska friskolor motverkar integration (71% jämfört med exempelvis 46% 2009) samt att böneutrop stör mer än kyrkklockklang (56% som också är den högsta siffran någonsin).
 
På frågan om vilken religion som anses stå för värderingar som kolliderar med de mänskliga rättigheterna så svarar hela 95% islam, 35% judendom, 31% hinduism och 26% buddhism (detta är då en fråga som det går att ange flera svar på).
Framgång.jpg
 
Vidare har bara tre av tio av respondenterna kontakt med människor med någon form av bakgrund från den s k MENA-regionen åtminstone en gång i månaden och färre än en av tio har daglig kontakt med någon med någon form av bakgrund från den s k MENA-regionen och mer än tre av tio av respondenterna uppger att de aldrig har kontakt med någon med någon form av bakgrund från den s k MENA-regionen, Asien, Afrika eller Latinamerika. Mellan 4-6% umgås slutligen dagligen med någon med någon form av bakgrund från Asien, Latinamerika och Afrika (d v s adoptivföräldrar, hetero- och homosexuella partners som lever i s k blandrelationer, kollektivboende, nära vänner o s v).
Grannar 2.jpg
Grannar 1.jpg
 
Fereshteh Ahmadi och Irving Palm som står bakom Mångfaldsbarometern 2018 tolkar resultaten som att de i hög grad är en konsekvens av den tyvärr ständigt växande rumsliga, klassmässiga, (privat)ekonomiska, sociala och nog även alltmer psykologiska segregationen mellan invånarna med utomeuropeisk bakgrund och alla andra invånare (d v s majoritetssvenskarna plus de nordiska, europeiska och västerländska invandrarna och deras barn och efterkommande) medan den klassiska s k kontakthypotesen omvänt kan förklara att allt fler i den senaste Mångfaldsbarometern rapporterar positiva attityder till att ha en kollega på arbetsplatsen med utländsk och utomeuropeisk bakgrund.
 

Nya siffror rörande det urbana Sveriges demografiska ”supermångfald”

Nu är befolkningsstatistiken uppdaterad för samtliga av landets 290 kommuner vad gäller landets utländsk bakgrund-invånare och allt tyder nu på att det urbana Sverige numera utgör och tillhör västvärldens allra mest mångfaldspräglade urbana miljöer och städer och kommuner som Göteborg, Landskrona och Sigtuna är numera med råge ifatt och på nivå med brittiska Manchester, Liverpool och Birmingham, franska Marseille, Lyon och Toulouse, kanadensiska Toronto, Vancouver och Montréal, australiensiska Melbourne, Brisbane och Perth samt nederländska Rotterdam, Haag och Utrecht vad gäller ”supermångfald” (dock är det en bit kvar till den amerikanska ”supermångfalden” som ju är i en klass för sig).
 
Procentandelen invånare med utländsk bakgrund den 31 december 2017 inklusive de utrikes födda och de inrikes födda med en eller två utrikes födda föräldrar (sedan dess har några hunnit dö eller utvandra medan andra har tillkommit via reproduktion, adoption och invandring) – ett urval kommuner:
 
Botkyrka: 66,9% (25-34 år: 76,03%)
Burlöv: 50,96%
Eda: 42,94%
Fagersta: 42,27%
Flen: 35,16% (5-14 år: 47,16%)
Gnosjö: 38,07% (5-14 år: 45,26%)
Göteborg: 43,82% (0-4 år: 51,12%)
Haninge: 44,67%
Helsingborg: 41%
Huddinge: 49,21%
Hultsfred: 29,19% (5-14 år: 46,81%)
Hylte: 37,69% (5-14 år: 47,88%)
Järfälla: 50,02%
Landskrona: 43,63%
Malmö: 53,67% (5-14 år: 66,29%)
Sigtuna: 51,99%
Sollentuna: 41,8%
Solna: 48,48%
Stockholm: 43,04% (15-24 år: 49,77%)
Strömstad: 40,82%
Sundbyberg: 50,76%
Södertälje: 61,17% (35-44 år: 71,95%)
Upplands-Bro: 44,75%
Upplands Väsby: 48,7%
 
I hela riket så handlar det idag om 32,91% och i ålderskategorin 0-44 år så handlar det om mellan 36-39% och just i åldrarna 0-44 år så har de allra flesta invånare med utländsk bakgrund numera utomeuropeisk bakgrund. Utomeuropeisk bakgrund-invånarna är utpräglat unga medan de infödda majoritetssvenska invånarna blir allt äldre och äldre och vilket är märkbart just i ålderskategorin 0-44 år. Om även den s k ”tredje generationen” skulle adderas till ovanstående siffror så handlar det om ytterligare 2-3%.