Kategori: Sverigedemokraterna

En intervju i fransk tv om det nya SD-präglade Sverige som just nu håller på att växa fram

Blev nyss intervjuad av franska SVT, d v s av Frankrikes public service-tv, angående både Sveriges nya regering och det nyligen påbörjade svenska EU-ordförandeskapet med fokus på SD och journalisten blev alldeles perplex när jag passade på att ”lägga ut texten” vad gäller att ge en historisk kontext till vad SD just nu håller på att göra.

Jag berättade kortfattat om att Sverige ända sedan efterkrigstiden, Kalla kriget och avkoloniseringen och inte minst fr om 1960-talet och framåt har framstått som den utomvästerländska världens (d v s Latinamerika, Karibien, Afrika, Mellanöstern, Asien och Oceanien minus Australien och Nya Zeeland) närmaste vän i Väst liksom som alla icke-vita människors närmaste vän i Väst inklusive de svarta amerikanerna vilka Sverige stöttade officiellt. 

Bl a berättade jag att Sverige var det första västlandet som erkände den röda sidans seger i Kinesiska inbördeskriget 1949 (även om det också innebar att 1000-tals vita s k ”settlers” (inklusive svenskar) som hade bott i Kinas kuststäder sedan 1800-talet drevs ut från fastlands-Kina av Folkets befrielsearmé) att Sverige var det första västlandet som gick emot Frankrike och erkände Algeriets självständighet, att Sverige var det första västlandet som skrev under FN:s konvention mot rasdiskriminering som västvärlden i övrigt ställde sig skeptisk till då konventionen på sin tid betraktades som antivästerländsk och att Sverige var det första västlandet som gick emot USA under Vietnamkriget o s v och inte minst att Sverige är det enda västlandet som tillhör de länder på jorden som härbärgerar den högsta andelen flyktinginvandrare – d v s inget annat västland har per capita tagit emot så många människor från den utomvästerländska världen (d v s Latinamerika, Karibien, Afrika, Mellanöstern, Asien och Oceanien minus Australien och Nya Zeeland) som just Sverige och därtill har Sverige fram tills valet 2022 alltid varit världens proportionellt sett största biståndsland.

Det är då den närhistorien som SD vill bryta med en gång för alla – d v s för SD:s del handlar det om att en gång för alla bryta det historiska bandet mellan Sverige och icke-Väst och på så sätt är SD ett genomideologiskt och historiemedvetet parti som vill så mycket mer med Sverige än vad M, KD och L vill.

Den franske journalisten var stundtals helt tyst när jag ”docerade” på och mot slutet när intervjun formellt hade avslutats och hen framträdde mer som en fransk privatperson gentemot mig så sade hen att liberaler och socialister i Frankrike, d v s den franska vänstern i bred mening, alltid har sett upp till och älskat Sverige och svenskarna som världens mest progressiva land och folk som alltid har stått upp för ”Tredje världen” (OBS – många fransmän använder fortfarande denna term som en fransman just myntade en gång i tiden) och att många liberaler och socialister i Frankrike numera är både chockade och djupt sorgsna över det nya Sverige som håller på att framträda på den både europeiska och internationella arenan p g a Tidöavtalet och SD.

Slutligen sade hen (d v s den franske journalisten) att det finns paralleller mellan Le Pens parti och SD då de båda kan sägas företräda en alternativ vision av Frankrike respektive Sverige som fram tills nu har sett sig som historiens förlorare i respektive land:

Le Pens parti har sina rötter i det monarkistiska och aristokratiska ancien régime-Frankrike, i anti-Dreyfusrörelsen och Action française, i Vichyregimens franska extremhöger och i det en gång så gigantiska franska kolonialimperiets mångmiljonhövdade förlorare (och inte minst alla de miljontals ”colons” eller bosättare som kastades ut med våld från de franska kolonierna på 1950-, 60- och 70-talen) medan SD har sina rötter i den unghöger som växte fram runt förra sekelskiftet och som harmades över unionsupplösningen med Norge och närde drömmar om att ”återta” Finland, i Finlandsaktivisterna som stred i Finska inbördeskriget och senare i Finlands olika krig 1939-44, i den förkrigstida och krigstida svenska extremhögern och i den svenska anti-68-rörelsen som växte fram i opposition mot den maoistiska nya vänstern och som stod emot SAP och den svenska arbetarrörelsen som på den tiden till fullo omfamnade antikolonialismen, antiimperialismen och den s k ”Tredje världen” och de svarta amerikanernas kamp liksom de svarta och icke-vita sydafrikanernas dito.

Idag skröt SD:s Henrik Vinge om att hans parti de facto dikterar landets migrationspolitik

Idag bjöd regeringen in till en pressträff för att presentera vad som har åstadkommits vad gäller det så beryktade ”paradigmskiftet” inom migrationsområdet, som officiellt och explicit benämndes av regeringen som ”Sveriges viktigaste samhällsproblem”, under de 100 dagar som har gått sedan regeringsbildningen offentliggjordes. 

Symboliskt nog representerades regeringen av migrationsminister Maria Malmer Stenergard (m) OCH SD:s gruppledare Henrik Vinge som nöjt bl a informerade om att polisen har fått i uppdrag att öka antalet s k inre utlänningskontroller med hela 25%, att Sida numera ska verka för att minska invandringen till Sverige och även öka återvandringen och att regeringen snart ska sjösätta en internationell informations- och upplysningskampanj för att kommunicera att det västland på jorden som tidigare uppvisade den mest generösa invandringspolitiken numera tillhör ett av de mest restriktiva västländerna på migrationsområdet. 

Det handlar konkret om att avskräcka potentiella flyktingar från att vilja komma till Sverige och söka asyl här och det samlade budskapet var att Sverige ska lägga sig på den absoluta miniminivån vad gäller migrationspolitiken utifrån vad EU-rätten och de olika avtal som Sverige har ingått på internationell nivå möjliggör. 

Att ett parti med nazistiska rötter, som dessutom just nu är världens största och mäktigaste parti med en nazistisk bakgrund, idag formulerar och dikterar Sveriges migrationspolitik hade nog de gamla nazister och fascister som grundade SD 1988 aldrig kunnat drömma om att det någonsin skulle ske men numera är det verklighet och för oss som har följt SD på nära håll i flera årtionden går det knappt att ta in att dagens pressträff faktiskt ägde rum och att SD just nu har i stort sett all makt över den svenska migrationspolitiken med allt vad det innebär.

Allt fler forskare deltar numera i SD:s tv-kanal Riks

SD:s tv-kanal Riksstudios eller Riks som har nästan 100 000 prenumeranter (SIC!) på Youtube och som har registrerat närmare 90 miljoner visningar (SIC!) sedan kanalen startade i januari 2020 för nästan exakt två år sedan har på sistone lyckats få allt fler svenska forskare att ställa upp och delta i dess olika program och senast gäller det statsvetaren docent Katarina Barrling som nyligen lät sig intervjuas av språkvetaren Richard Sörman som likaledes är docent. 

Tidigare har bl a sociologen docent Göran Adamson, historikern docent Johan Sundeen, fysikern professor Jan Blomgren, teknologen professor Per Fahlén, kemisten professor Christian Ekberg, meteorologen professor Lennart Bengtsson, medicinaren professor Germund Hesslow, teknologen professor Harry Frank, medievetaren Nils Funcke samt kriminologen docent Manne Gerell deltagit i Riks liksom ett flertal andra disputerade personer och jag hade själv kunnat finnas med på denna växande namnlista då jag vid åtminstone tre tillfällen har bjudits in att delta i olika Riks-program men varje gång valt att tacka nej.

Jag är rätt så övertygad om att de svenska forskare och disputerade som väljer att delta i något av Riks olika program vet att det är en kanal som ägs och drivs av SD med undantag för Manne Gerell som i efterhand ångrade sitt deltagande då han nog faktiskt inte visste vad Riks var men Barrling vet definitivt det. Det ska samtidigt sägas att detta med att delta i Riks inte betyder detsamma som att vara SD:are men det innebär åtminstone en legitimering av SD och det faktum att fler och fler forskare, disputerade och högutbildade generellt tillhörande vad som kan kallas SACO:s övre skikt numera deltar i Riks är nog antagligen något slags tecken i tiden.

Igår fick Kristersson kritik i EU-parlamentet i Strasbourg för att ha allierat sig med SD

Igår blev Kristersson hårt ansatt av både de röda och gröna partigrupperna i EU-parlamentet i Strasbourg vars företrädare använde sig av samma ord och liknelse som bl a jag har spridit i ett stort antal intervjuer i utländska medier – d v s kort och gott att den gamla, svenska högern och Kristerssons regering numera är gisslan hos SD. En fransk vänsterpolitiker sade bl a att ”man kan inte leka med extremhögern – när den tar makten lämnar den inte tillbaka den” med hänvisning till den aktuella stormningen av den brasilianska kongressen och på EU-nivå liksom på den internationella arenan i allmänhet är chocken som bekant stor att landet som under decennier har varit känt som världens mest progressiva land och bäst på bl a miljö- och klimatpolitik, jämställdhet och feminism och sist men inte minst migration och antirasism numera fjärrstyrs av världens just nu största parti med en nazistisk bakgrund.

Samtidigt hyllades Kristerssons nya regering inte oväntat av en samlad radikalhöger som numera blickar mot Sverige där ett syskonparti som under många år utgjorde ett av Europas allra minsta partier i sin klass (de sedan länge mycket stora högerpopulistiska partierna i bl a Frankrike, Belgien och Österrike brukade tidigare betrakta svenska SD som något av den bortkomna och töntiga ”kusinen från landet” som ingen trodde skulle kunna ta sig in i svenska riksdagen) plötsligt har kommit att bli kontinentens mäktigaste högerpopulistiska och högerradikala parti bredvid regeringspartierna i Italien, Polen och Ungern och partier som schweiziska SVP och franska RN.

Kristersson försvarade sig med att högern i Sveriges tre nordiska grannländer alla har samarbetat med högerpopulistiska partier när de har suttit i regeringsställning och dessutom sedan många år tillbaka. Därmed likställde Kristersson norska FrP, finska PS och danska DF med svenska SD, vilket är en jämförelse som haltar rejält då SD har en nazistisk bakgrund medan de övriga tre partierna har ett klassiskt högerpopulistiskt ursprung.

Kristersson vet naturligtvis att det inte går att likställa SD med norska FrP, finska PS och danska DF: Under Kristerssons tid som ordförande för Adoptionscentrum (AC) på 00-talet var det SD som ständigt var i skottgluggen när AC uttalade sig mot rasism, adoptivpappan och DN:s dåvarande chefredaktör Hans Bergström (som senare i livet skulle komma att bli en av världens just nu rikaste svenskar tillsammans med sin fru Barbara) vägrade vid samma tid att låta SD annonsera i DN med hänvisning till att SD var emot internationell adoption och det var också just på 00-talet som SD slutligen övergav sitt tidigare rasideologiska krav på att stoppa alla adoptioner av specifikt utomeuropeiska barn.

Ironiskt nog attackerade f ö SD:s Charlie Weimers Kristersson och svenska M, KD och L igår i EU-parlamentet för att de tre svenska regeringspartierna har ställt sig bakom EU:s linje vad gäller EU:s syn på migration, d v s att EU-medlemsstaterna ska ta ett gemensamt och solidariskt ansvar för flyktingarna som kommer till EU, så gårdagens besök i Strasbourg bjöd m a o också på ett som alltid lika ilsket SD för Kristerssons del. 

”Statsminister Ulf Kristersson kritiserades i EU-parlamentet för att gå extremhögerns ärenden när det gäller klimat, migration och brist på jämställdhetsfrågor under Sveriges ordförandeskap. Han fick samtidigt beröm för att sätta fokus på att stärka europeisk ekonomi och konkurrenskraft.”

http://www.europaportalen.se/2023/01/svenska-regeringens-sd-stod-ifragasatt-i-eu-parlamentet

”Flera ledamöter från rödgröna partier uttryckte tydlig oro för hur regeringen ska hantera frågor som migration och klimat med Sverigedemokraterna som stödparti.

– Din regering hålls nu som gisslan av Sverigedemokraterna, ett populistiskt och EU-skeptiskt extremhögerparti. Ditt avtal med dem ger dem ett direkt inflytande inte bara över nationell utan även EU-politik, sade belgaren Philippe Lamberts som leder parlamentets gröna partigrupp där Miljöpartiet ingår.

Han lyfte fram migrationsfrågan som det mest tydliga exemplet på detta. Lamberts menade även att det svenska ordförandeskapet inte har med några frågor som rör miljö och ekosystem i sin planering.

Även den socialdemokratiska partigruppens ledare, spanjorskan Iratxe García Pérez, varnade för regeringens möjligheter att driva på för klimatomställningen med Sverigedemokraterna som stödparti. Hon pekade på regeringens skrotande av stöd för elbilsinköp och försvåranden för att installera vindkraftverk.

– Era extremhögerpartner i denna kammare röstar ständigt mot EU:s klimatpaket, sade García Pérez.

Den finländske socialdemokraten Eero Heinäluoma oroades för att Sverige inte längre ska stå upp för grundläggande demokratiska rättigheter som rättsstatlighet i EU.

Ledamöter från partier på den yttersta högerkanten som franska Nationell samling, estniska EKRE och österrikiska FPÖ välkomnade däremot att Sverigedemokraterna nu har inflytande över den svenska regeringens migrationspolitik.

– Man kan alltid fråga Sverigedemokraterna, som länge varnat faror [med stor invandring], om råd i denna fråga. Därför hoppas jag innerligt att det under Sveriges ordförandeskap kommer läggas mer vikt vid behovet av att kontrollera Europas yttre gränser, förhindra illegal invandring och säkerheten och framtiden för Europas olika nationaliteter, sade Jaak Madison från estniska högerextrema EKRE.

Statsminister Kristersson besvarade kritiken med att alla svenska riksdagspartier är för EU-medlemskapet och att regeringssamarbeten med liknande partier fungerat tidigare i de nordiska grannländerna.”

Idag debuterar ett nytt Sverige officiellt i EU-sammanhang vars regering är SD:s gisslan

Idag tar Sverige över EU:s ordförandeklubba efter Tjeckien och i europeiska medier har oro luftats för att det är ett helt nytt Sverige som EU möter fr o m idag – ett land som tidigare kännetecknades av att i stort sett alltid vara bäst i klassen vad gäller klimat- och miljöpolitik, migrations- och integrationspolitik, jämställdhet, bistånd, en pro-Globala Syd-utrikespolitik o s v är numera ett av de EU-länder som präglas av en s k klimatskepticism och inte minst av en migrationspolitik som räknas som en av EU:s mest restriktiva.

Själv har jag under hösten blivit intervjuad i en rad europeiska medier – nu senast för bara några dagar sedan i franska Sveriges Radio (d v s i Radio France) – och jag skrev också en artikel om SD:s valseger och om den nya svenska högerregeringen i det amerikanska vänstermagasinet Boston Review som igår utsågs till den sjunde mest uppskattade artikeln under året i detta magasin (min artikel ”slog” f ö en artikel författad av Angela Davis).

Igår uppmärksammade också SvD:s politiska kommentator Teresa Küchler att Sverige numera omskrivs i utländska och europeiska medier på ett nytt sätt – d v s att det just är ett helt nytt Sverige som framträder på den internationella och europeiska arenan (d v s ett land som tidigare hade en historia av att vara världens mest progressiva land men som idag är något helt annat) samt att det finns en oro över SD:s påverkan på Sveriges EU-ordförandeskap.

I en intervju, där också Magdalena Andersson och några till framträdde, använde jag ordet gisslan i sammanhanget och jag menade kort och gott att Tidöavtalet har resulterat i att den gamla, svenska borgerligheten i form av M, KD och L har hamnat i en gisslansituation för så fort Kristerssons regering enligt SD anses bryta mot avtalet så kan SD när som helst fälla regeringen. M, KD och L är därigenom kort och gott SD:s gisslan på en metaforisk-symbolisk nivå.

Küchler använder nu mitt uttryck i sin artikel och på Twitter verkar en del SD:are anse att det är Magdalena Andersson, jag och några till som är ”alarmistiska” och som enligt dem hetsar EU och omvärlden i övrigt att i onödan oroa sig över det nya Sverige som framträder under Kristerssons regering och tack vare Tidöavtalet och som idag den 1 januari 2023 gör sin officiella debut i EU-sammanhang.

Igår skrev SD historia – aldrig tidigare har en representant för den svenska s k nationella rörelsen företrätt en svensk regering men igår hände det för första gången någonsin

Igår kallade Kristerssons nya regering till presskonferens på Rosenbad i Stockholm och för första gången i SD:s historia sedan partiet bildades 1988 deltog partiet på en pressträff i Regeringskansliet.

Konkret handlade det om att migrationsminister Maria Malmer Stenergard offentliggjorde nya myndighetsdirektiv till Migrationsverket som går ut på att dra in alla uppehålls- respektive arbetstillstånd och ”studentvisum” för de flyktingar, arbetskraftsinvandrare och gäststudenter som anses ha ljugit eller uppgivit falska uppgifter. 

Under pressträffen deltog SD officiellt i form av partiets vice ordförande och gruppledare i riksdagen Henrik Vinge som flankerade Malmer Stenergard som om SD är ett av regeringspartierna och på regeringens hemsida uppges dessutom SD:s presschef Oskar Cavalli-Björkman som en av kontaktpersonerna, vilket inte heller har hänt tidigare.

Allt detta beror då på Tidöavtalet och på det inre kabinett som har upprättats efter regeringsskiftet, som överser att den nya regeringen efterföljer avtalet och där SD (i form av sin s k äntringsstyrka) har flest företrädare på det s k samordningskansliet (som består av företrädare för M, KD, L och SD)

Det nya direktivet till Migrationsverket handlar om att dra in alla uppehålls- och arbetstillstånd i efterhand för invandrare som anses ha uppgivit falska uppgifter och inte minst gäller det personer som studerar på de svenska högskolorna men egentligen arbetar samt personer som har ingått s k skenäktenskap eller som har åberopat att de har en släkting i Sverige på falska grunder. 

Därtill ska alla som har uppehållstillstånd kontinuerligt kontrolleras framöver – t ex ska alla flyktingar som besöker sitt ursprungsland betraktas som att de har uppgivit falska uppgifter och flyktingar som inte längre anses behöva skydd enligt svenska UD:s bedömning ska också utvisas.

Igår var m a o en triumfens dag för SD när partiet skrev historia och Vinge sade bl a följande till media:

”– Äntligen! Nu är vi här och kan äntligen få på plats en ansvarsfull migrationspolitik i Sverige. På sätt och vis är det här första steget.”

Och SvD:s Henrik Torehammar kommenterar idag att SD skrev historia igår:

https://www.svd.se/a/9zB4JM/torehammar-detaljen-som-visar-att-sd-har-lyckats

”Partiet som hela tiden väckt så starka känslor att en stor del av 10-talets politik gick ut på hur de andra partierna skulle hindra partiet att få inflytande står nu i maktens hjärta och genomför sin politik. 

I sak är ju Tidöavtalet och vad som blir de faktiska effekterna av pressträffen viktigare. Men nu har vi bilden. Sverigedemokraterna i Regeringskansliet, i själva rummet där Sveriges politik kommuniceras. SD har lyckats.”

(…)

”Det var väldigt viktigt för Sverigedemokraterna att få med pressträffar i Tidöavtalet. ”Alla partier som ingår i samarbetet ska ha synlighet och kunna vara avsändare vid beslut om reformer” står det på sidan tre. 

Det kanske verkar som fåfänga men är framför allt förståelse för medielogik. Som Jimmie Åkesson själv sa i SVT-dokumentären ”Maktspelet”: ”Vi hade kommit överens om att ingen skulle peta sig i ansiktet så att jag fick låta svetten rinna.” Man kan beundra stoicismen i fingerkontroll men faktum är att en enda hand i ansiktet hade kunnat bli bildsättningen för varje kommande krisrubrik. En Jimmie som desperat smetar bort desperationssvett med fumliga labbar hade fungerat till allt från dåliga opinionssiffror till nya rasistskandaler.”

SD har redan markerat mot två av Kristerssons ministrar

Expressens Tomas Nordenskiöld rapporterar om att M:s, SD:s, KD:s och L:s smekmånad nu är över:

SD har nämligen redan via sin äntringsstyrka, som ingår i det inre kabinettet (som utgörs av representanter för M, SD, KD och L och SD:s s k äntringsstyrka bestående av sammanlagt nio SD-tjänstemän utgör den största gruppen inom detta kabinett) inom Regeringskansliet och som leds av Gustav Gellerbrant (som är SD:s ”hjärna” vad gäller utformningen av SD:s migrationspolitik och som också var SD:s chefsförhandlare när M, SD, KD och L träffades på baron von Schinkels slott Tidö efter valsegern) hunnit markera mot två av Kristerssons ministrar.

Det handlar om sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) och justitieminister Gunnar Strömmer (M) vilka båda har ifrågasatt två av de krav som SD fick igenom i Tidöavtalet – att ta bort rätten till tolkhjälp för invandrare i vårdsammanhang samt att det ska kunna gå att utvisa invandrare som ägnar sig åt prostitution och missbruk och som inte respekterar svenska värderingar samt ”i handling missaktar befolkningen” – d v s invandrare som enligt SD karaktäriseras av ett s k asocialt beteende (d v s kort och gott invandrarkvinnor som säljer sex och invandrare som missbrukar alkohol och droger) samt invandrare som förestår s k svenskfientlighet eller s k omvänd rasism (svenskfientlighet- eller omvänd rasism-frågan är då en av de kärnfrågor som SD har drivit hårt ända sedan 90-talet och som partiet också fick med i Tidöavtalet).

Kort och gott har SD:s äntringsstyrka satt Kristerssons regering ”på plats”:

”Sverigedemokraterna har ”markerat” mot regeringen efter att två ministrar, som SD uppfattat det, tagit avstånd från delar av Tidöavtalet. Det erfar Expressen. 

– Det finns inget utrymme att distansera sig från avtalet, säger en central SD-källa.

Konflikten handlar om utvisning på grund av bristande vandel och de föreslagna begränsningarna av rätten till tolk i vården – två förslag som mötts av hård kritik.”

https://www.expressen.se/nyheter/sds-irritation–har-markerat-mot-regeringen/

”Det har gått tre veckor sedan den nya regeringen tillträdde och det nära och omfattande samarbetet med Sverigedemokraterna formaliserades. 

Än så länge beskrivs samarbetet mellan SD och regeringen som bra och konstruktivt, i alla fall i officiella sammanhang. Men Expressen kan nu rapportera att det omgående uppstått spänningar och att SD känt sig tvungna att ”markera” mot den nya regeringen. 

Det uppger flera centralt placerade källor i SD för Expressen.

– Tidöavtalet är det som gjort att regeringen kunnat tillträda och deras uppgift är att genomföra det, det är viktigt att de förstår det. Det är inget smörgåsbord som man kan titta lite på och inspireras av. Det finns inget utrymme att distansera sig från avtalet, säger en central företrädare i SD. 

Irritationen har sin grund i uttalanden av två av de nya ministrarna i regeringen, där det enligt SD uppfattats som att regeringen distanserat sig från centrala skrivningar i Tidöavtalet.
Ett av uttalandena gjordes av sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson (KD), som i Svenska Dagbladet slog fast att det inte finns några lagliga möjligheter att ta bort rätten till tolkstöd i den svenska sjukvården. 

– Det skulle strida mot flera skarpa lagar om patientsäkerhet och en jämlik vård. Patientsäkerheten är en grundbult i vården och utifrån befintliga lagar kan knappast utredningen komma med ett sådant förslag, sa Acko Ankarberg Johansson till SvD.

I en intervju i SVT:s Agenda samma dag uttalade sig den nya justitieministern Gunnar Strömmer (M) om en annan punkt i avtalet: Möjligheten att utvisa utländska medborgare på grund av ”bristande vandel”. 

När Strömmer fick frågor om de exempel på bristande vandel som anges i avtalet, som prostitution, missbruk eller att man ”i handling missaktar befolkningen”, gjorde justitieministern klart att det inte alls är säkert att allt detta verkligen kan bli skäl för utvisning. 

– Nu ska det tillsättas en utredning som måste se på vilka grunder som kan leda till att man utvisas på grund av bristande vandel. Av dem som du räknar upp så skulle jag gissa att en del kommer överleva en sådan utredning, andra kanske inte gör det, sa Strömmer och utlovade en ”mycket balanserad lösning”.

Båda dessa intervjuer fick SD att reagera starkt, enligt Expressens uppgifter. 

– Det är klart att vi markerade. Det är viktigt att alla förstår att det är ett bindande avtal, säger en källa i SD.

Partiet ska på hög nivå och genom olika kanaler ha framfört detta och ”sagt ifrån”, som en uttrycker saken. 

Enligt SD har markerandet också haft avsedd effekt och man säger sig ha fått lugnande besked från regeringen om att den står upp för alla delar i Tidöavtalet. 

Expressen har sökt de två statsråden för en kommentar. 

– Självklart kommer vi att hålla Tidöavtalet, säger Niklas Gillström, pressekreterare åt Gunnar Strömmer, i en kommentar om SD:s kritik. 

Acko Ankarberg Johansson har inte kunnat nås för en kommentar, men hon har i en DN-intervju senare förtydligat att regeringen ska utreda en begränsning av rätten till tolk.”

SD ingår nu i det nya styret i Storfors och därmed bryts ett närmare 90-årigt socialdemokratiskt styre i kommunen

Idag blev det klart att SD tar över styret i ännu en Värmlandskommun och i ännu en tidigare ”knallröd” bruksort tillsammans med M, KD och C. 

Det handlar om Storfors, som har styrts ”nonstop” av S ända sedan kommunen bildades 1971 och som innan dess också styrdes av S när kommunen hette Kroppa ända sedan 1930-talet, d v s S har obrutet styrt Storfors i åtminstone 90 år men nu är det då slut med det. 

Storfors utmärkte sig i det senaste skolvalet genom att vara den kommun där SD fick flest röster proportionellt sett – runt 65% – och i riksdagsvalet erhöll SD över 30% i kommunen medan kommunvalsresultatet slutade på 18%.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/klart-sd-tar-plats-i-storforsstyret

”Nu är det klart vilka som ska styra Storfors kommun de kommande fyra åren: En koalition mellan Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Arbetsnamnet sägs vara ”Omstart Storfors”. 

– Det är historiskt, säger Per Henning (M).

Tillsammans samlar de en majoritet i fullmäktige och ekonomin uppges vara den stora gemensamma fråga. Det ska bli ordning i kommunen som i flera år har dragits med underskott.

– Vi måste få till en realism i pengahanteringen, säger Juhani Verkkoperä (SD).

Som sista kommun i Värmland att presentera ett nytt styre kallade M, KD, C och SD slutligen till pressträff på måndagen. Men något nytt kommunalråd presenterades inte. Förstenamnet på det största partiets lista, Stefan Valentin Larsson (M), var inte där.

Det är dock redan klart vem som ska få högsta posten men det kommer presenteras senare, enligt Per Henning som hållit i förhandlingarna från Moderaternas sida.

Socialdemokraterna har lett kommunen sedan den bildades 1971. Det är med andra ord en dröm som går i uppfyllelse för högersidan. För Centerpartiets del innebär det dock samarbete med Sverigedemokraterna och ordet ”samarbete” får Mikael Lind (C) att skruva på sig en aning.

– Ja, vad ska man säga…”

Än en gång om den svenska s k nationella rörelsens besatthet vid återvandring

Det aktuella Tidöavtalet innehåller som bekant och tack vare SD en rad skrivningar om återvandring eller repatriering, vilket påminner om att den svenska s k nationella rörelsen alltid har varit fullständigt besatt vid att kräva återvandring, repatriering, utvisning och deportering (”kärt” barn har som bekant många namn) av s k ”rasfrämlingar” ända sedan den uppstod efter Första världskriget och inte minst har de olika partierna laborerat med olika årtal:

År 1924 bildades världens första nazistparti utanför den tysktalande världen i Sverige och partiet, som leddes av Birger Furugård, krävde att alla judar som hade invandrat till Sverige efter 1914 skulle återvandra.

På 1930- och 40-talen ledde Sven Olov Lindholm det största svenska nazistpartiet och i 1938 års partiprogram krävde partiet att alla judar som hade invandrat till Sverige efter 1900 skulle återvandra, d v s Lindholms parti var på sätt än mer radikalt än Furugårds dito.

På 1990-talet krävde SD att alla utomeuropeiska invandrare eller s k ”etniska främlingar” som inte ingick i den ”västerländska kulturkretsen” och som hade invandrat till Sverige efter 1970 skulle återvandra. 

SD gjorde dock ett undantag för utomeuropeiska utlandsadopterade med vetskap om att deras majoritetssvenska adoptivföräldrar antagligen skulle ha protesterat om deras adopterade barn hade hotats med återvandring men samtidigt stod det att läsa i SD:s partiprogram att inga hänsyn skulle tas till s k blandrelationer, d v s till s k intimrelationer över de s k rasgränserna, d v s även en utomeuropeisk invandrare eller en s k ”etnisk främling” som var gift med eller tillsammans med en majoritetssvensk person skulle omfattas av återvandringskravet såvida personen ifråga hade invandrat efter 1970. SD sade dock mig veterligen inget om vad som skulle hända med de barn som blev till som ett resultat av s k intimrelationer över de s k rasgränserna.

På 2010-talet krävde det idag nedlagda Svenskarnas parti att alla utomeuropeiska invandrare som hade invandrat till landet efter 1975 skulle återvandra, d v s trots att Svenskarnas parti var ett radikalare parti än SD så var partiet ändå ”snällare” än SD vad gäller just återvandringsfrågan.

Idag på 2020-talet kräver NMR likaså att alla utomeuropeiska invandrare som har invandrat till Sverige efter 1975 ska återvandra men NMR gör dock flera undantag: 

Dels är utomeuropeiska utlandsadopterade undantagna då NMR likt SD förstår att de majoritetssvenska adoptivföräldrarna är en i det svenska samhället både röst- och resursstark grupp, dels är alla utomeuropeiska invandrare som lider av en sjukdom av en sådan allvarlig art att de skulle kunna avlida om de återvandrar undantagna och dels är även de blandade eller mixade undantagna (d v s de som har en utomeuropeisk förälder och en majoritetssvensk förälder – t ex en person med en thailändsk mor och en svensk far, med en chilensk far och en svensk mor, med en turkisk far och en svensk mor, med en gambiansk far och en svensk mor eller med en brasiliansk mor och en svensk far) och om jag har tolkat saken rätt även deras föräldrar.

NMR har dessutom en specialklausul som säger att utomeuropeiska invandrare som har invandrat till Sverige efter 1975 och som har varit ”starkt behjälpliga” för det svenska samhället också ska undantas från återvandringskravet och t o m kunna utnämnas till hedersmedborgare. Överlag framstår 2020-talets NMR m a o och kort och gott som mer ”humant” än 1990-talets SD vad gäller synen på återvandring.

SD är nu med och styr över Sveriges första nazistledare Birger Furugårds hemkommun

I veckan blev det klart att M, KD, L och SD tar makten i värmländska Årjäng, där Sveriges första nazistledare Birger Furugård föddes, växte upp och bodde och där han också ligger begravd. Furugård var ledare för världens första nazistparti utanför den tysktalande världen som bildades just i Sverige 1924 med säte i Värmland och som är det direkta ursprunget till den svenska s k nationella rörelsen med dess efterföljande myriad av partier och organisationer inklusive SD.

I veckan blev det klart att M, KD, L och SD tar makten i värmländska Årjäng, där Sveriges första nazistledare Birger Furugård föddes, växte upp och bodde och där han också ligger begravd. Furugård var ledare för världens första nazistparti utanför den tysktalande världen som bildades just i Sverige 1924 med säte i Värmland och som är det direkta ursprunget till den svenska s k nationella rörelsen med dess efterföljande myriad av partier och organisationer inklusive SD.

När Svenska nationalsocialistiska frihetsförbundet bildades 1924 var dess partiprogram på sin tid mer radikalt än tyska NSDAP:s dito vad gällde synen på den s k rasfrågan (som på den tiden inte minst handlade om den s k judefrågan) och Furugårds parti inledde den långa traditionen inom den svenska s k nationella rörelsen med att sätta upp ett visst år och kräva repatriering eller återvandring för alla som tillhör en viss invandrargrupp, som har ankommit till landet efter det uppsatta året.

År 1924 krävde Svenska nationalsocialistiska frihetsförbundet att alla dåtida judar i Sverige som hade invandrat till landet efter 1914 skulle återvandra och senare skulle SD kopiera Furugårds koncept genom att införa den s k 70-regeln som innebar att alla utomeuropeiska invandrare som hade anlänt till Sverige efter 1970 skulle återvandra (dock med undantag för de utlandsadopterade).

Varje år den 8 december genomför lokala värmländska nazister en minnesceremoni vid Furugårds grav i Årjäng på dennes födelsedag och just i år den 8 december kommer historiens vingslag m a o att vara mer närvarande än någonsin tidigare när den svenska s k nationella rörelsen i form av SD nu är med och styr över Furugårds hemkommun och det är högst troligt att Sveriges första nazistledare ler i sin grav (OBS – detta är ju enbart ett talesätt – Furugårds skelett kan så klart inte le). 

Just i Årjäng hittas också det valdistrikt där SD är som starkast i Värmland och erhåller runt 40%. SD gick i övrigt framåt i samtliga värmländska kommuner utom i Hagfors där lokalpartiet Oberoende realister sannolikt ”stal” SD Hagfors röster och partiet är även med och styr i Filipstad tillsammans med M, L och C medan det nya borgerliga minoritetsstyret i Sunne är beroende av SD:s röster. I 4-5 Värmlandskommuner är det fortfarande oklart hur styret kommer att se ut under de kommande fyra åren och det är inte otroligt att SD till slut kan komma att ingå i styret i åtminstone 3-4 av de värmländska kommunerna.

SD gick vidare framåt kraftigt i skolvalet i Värmland och blev med 27% det enskilt största partiet bland länets barn, ungdomar och unga vuxna och i vissa värmländska kommuner röstade runt 40-45% av alla grundskole- och gymnasieelever på SD såsom i Filipstad (44,36%), Eda (45,45%), Grums (39,29%) och Säffle (37,35%).

SD Årjäng vädjade slutligen till sina många sympatisörer i kommunen att välja M och inte SD i kommunvalet under den senaste valrörelsen då partiavdelningen var väl medveten om att det inte fanns kandidater nog att fylla alla mandat som SD potentiellt skulle erhålla i Årjäng. Ibland kallas detta med att SD ofta får mer röster än vad de har kandidater för internt inom partiet för ett ”lyxproblem” men i praktiken ställer det till problem då alltför många tomma stolar runtom i kommunerna knappast är särskilt förtroendeingivande i relation till och inför den gamla, svenska borgerlighetens partier (d v s M, KD, L och C, som är de partier som SD samarbetat med runtom i kommunerna).

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/uppgifter-till-svt-historiskt-maktskifte-i-arjang

”Det blir ett historiskt maktskifte i Årjängs kommun.
Kristdemokraterna har gjort upp med Moderaterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna om den politiska ledningen i kommunen.

– Det här är fantastiskt roligt. Jag är stolt som kristdemokrat, säger Stefan Moberg som tillsammans med partikollegan Jonas Ås ska dela på kommunalrådsuppdraget i kommunen.

De fyra partierna som står bakom det nya styret får egen majoritet i kommunen, 19 av 35 mandat. 

Enligt Stefan Moberg är det tre partier, Kristdemokraterna, Moderaterna och Liberalerna som har posterna i den politiska kommunledningen med stöd av Sverigedemokraterna genom ett valtekniskt samarbete.”