Kategori: Sverigedemokraterna

När fick du ditt ”jag-ska-aldrig-rösta-SD”-ögonblick?

Läkaren Kajsa Dovstad, som tidigare på ledarplats i Vestmanland Läns Tidning bl a har argumenterat för att det är ”trams” att säga att samer skulle ha varit särskilt utsatta för rasism i Sverige, ”out:ar” nu när hon fick sitt ”Jimmie moment” som definieras och beskrivs på följande vis i hennes gästkolumn i GP:
 
 
”Jimmie moment, kallar min bekant det. Ögonblicket när man slås av tanken “Nästa gång röstar jag på Jimmie!”. Min bekant är inte rasist och väljer inte ens Sverigedemokraternas valsedel på valdagen. Uttrycket är lite skämtsamt menat, men sätter fingret på den förbjudna känsla många moderna svenskar drabbas av då och då. Känslan av att Sverige har förändrats, att landet man växte upp i inte längre finns kvar.”
 
Kanske är det dags att börja vittna om när en fick sitt ”anti-Jimmie-ögonblick” – d v s ens ”jag-ska-aldrig-rösta-SD”-ögonblick?
 
För min egen del minns jag inte ens när jag fick det men antagligen skedde det samtidigt som jag för första gången fick höra om SD:s existens när partiet var ett kryptonazistiskt parti och vilket måste ha varit ungefär samtidigt som när just Jimmie gick med i partiet.

Filmen ”30 november” är en nyttig påminnelse om hur SD och SD:arna kunde skildras på film år 1995

malmc3b6-1994-sdavtw-6fceaikxhs-largesdu.jpg

Jimmie-Åkesson 2Jimmie-Åkesson

image.pngUlf Ekberg 2

Igår ”slötittade” jag på SF-Kanalens (tablå)sändning av den gamla spelfilmen ”30 november” från 1995 samtidigt som jag läste studentuppsatser och påmindes då om att år 1995, d v s när Åkesson och större delen av SD:s nuvarande toppskikt anslöt sig till och gick med i SD, så var det fullt normalt och helt accepterat att skildra dåtidens SD (och dåtidens SD:are) som ett mer eller mindre öppet nazistparti och detta måste ju Åkesson och SD:s ledargarnityr mycket väl ha känt till och vetat om, d v s det kan inte ha undgått någon att så var fallet på 1990-talet och det är i ärlighetens namn svårt att skilja på ovanstående autentiska bilder och nedanstående fiktiva bilder.

 

62449769_10156511006115847_933133266267930624_n.jpg

 

62599650_10156511005950847_9142526321253941248_n.jpg

62604797_10156511005875847_2229585491211059200_n.jpg

64305338_10156511005890847_7571011484298248192_n.jpg

64527535_10156511005970847_7464350446858010624_n.jpg

64225854_10156511006010847_2417361066255187968_n.jpg

 

64688927_10156511006060847_3766922292685176832_n.jpg

Ett urval anmärkningsvärda resultat i SCB:s partisympatiundersökning vad gäller stöd för SD

Ett urval anmärkningsvärda resultat i SCB:s senaste stora partisympatiundersökning vad gäller stöd för SD:

samtliga invånare i Sydsverige: 20,1%

manliga medelinkomsttagare: 20,2-22,3%

män i östra Mellansverige: 20,3%

samtliga företagare: 21,2%

män 50-64 år: 21,1%

män med gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå: 21,5%

män i Småland och på öarna: 21,6%

män med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå: 22,1%

män mellan 55-65 år: 22,8%

samtliga sysselsatta LO-medlemmar: 22,8%

sysselsatta facklärda arbetarmän: 23,9%

samtliga privatanställda arbetare: 24,9%

sysselsatta arbetarmän: 27%

sysselsatta manliga LO-medlemmar: 28,1%

sysselsatta ej facklärda arbetarmän: 29,8%

En oproportionerligt hög andel av SD:s väljare består av personer som antingen själva har invandrat från Norden och Europa eller som är födda i Sverige och som har en eller två föräldrar som har invandrat från Norden och Europa

SVT:s stora (EU-)vallokalsundersökning som innefattar enkätsvar från 9256 väljare som har samlats in vid 100 olika val(dags)lokaler och vid 50 olika förtida röstningslokaler visar bl a att hela 67% av SD:s väljare har en mycket negativ inställning till EU och 41% anser att Sverige ska gå ur EU.
 
Endast 3% av SD:s väljare ser sig som vänster och 4% som något till vänster medan 28% uppger att de vare sig är vänster eller höger och hela 66% svarar att de är något eller klart till höger.
Namnlöst.jpg
 
41% av SD:s väljare säger att det är mycket bra om Sverige tar emot färre flyktingar, endast 7% tycker att det är mycket bra att satsa på ett miljövänligt samhälle och endast 3% av SD:s väljare har ett mycket stort förtroende för svenska politiker medan hela 39% svarar att de har ett mycket litet förtroende för desamma och endast 35% svarar att de är mycket eller ganska mycket nöjda med demokratin i Sverige.
 
I övrigt så uppbär 26% av SD:s väljare sjuk- eller aktivitetsersättning och 24% är arbetslösa eller ingår i ett arbetsmarknadspolitisk åtgärdsprogram.
 
Hela 28% av SD:s väljare är arbetare och innehar en arbetsledande funktion, 23% är LO-anslutna och 20% är egenföretagare och har någon anställd i sitt företag.
 
27% av SD:s väljare har ej fullgjort grundskolan eller motsvarande obligatorisk skola, 24% har endast grundskola eller motsvarande obligatorisk skola bakom sig och 23% har en eftergymnasial utbildning som inte är en högskoleutbildning.
 
Slutligen medan 15% av SD:s väljare är uppväxta i Sverige så är 18% uppväxta i övriga Norden, 16% i Europa utom Norden och 14% i ett utomeuropeiskt land. Därtill har 12% av SD:s väljare en far och/eller en mor som är uppväxt i övriga Norden och 17% en far och/eller en mor som är uppväxt i Europa utom Norden medan 9% har en far och/eller en mor som är uppväxt i ett utomeuropeiskt land.
 
Med andra ord består SD:s väljare av en oproportionerligt hög andel som antingen själva har invandrat från Norden och Europa eller som är födda i Sverige och som har en eller två föräldrar som har invandrat från Norden och Europa.

En redovisning av ett urval anmärkningsvärda EU-valresultat för SD och AfS

Nu är det slutgiltiga valresultatet från söndagens EU-val klart (inklusive alla post- och förtidsröster och alla utlandssvenskars röster) och SD har då inte gått bakåt i en enda kommun, d v s SD har gått framåt i samtliga av landets 290 kommuner, och SD:s bästa resultat på kommunnivå hittas i Bjuv med 37,57% och på valdistriktnivå i Örkelljunga 1 med 50,74% och i Stockholm har SD återigen visat att Östermalm (såsom bl a längs Strandvägen, runt Humlegården, kring Nybroplan, kring Karlaplan samt kring Östermalmstorg) är partiets starkaste fäste i den historiska innerstaden.

ÖM.jpg

Vidare har Alternativ för Sverige erhållit 0,46% och därmed gått framåt även om det är svårt att jämföra AfS EU-valresultat med partiets riksdagsvalresultat från förra året som stannade på 0,31%.

ÖL.jpg

I 2019 års EU-val har SD dessutom slagit ett historiskt rekord som inget annat s k nationellt parti tidigare har lyckats med just i ett svenskt val, d v s att erhålla över 50% av rösterna i ett visst valdistrikt: 1936 erhöll Svensk Socialistisk Samling (SSS, d v s de s k lindholmsnazisterna) hela 47% i valdistriktet Kainulasjärvi i Tärendö och i 2018 års val lyckades SD uppnå 49,9% i Örkelljunga 1 i Örkelljunga och 47,3% i Oderljunga i Perstorp men nu är då det ”magiska” 50%-valresultatet m a o överskridet.

ÖL 2.jpg

Sverigedemokraterna 15,34% = 636 753

Alternativ för Sverige 0,46% = 19 176

Medborgerlig samling 0,15% = 6361

Landsbygdspartiet 0,05%=2059

Kristna värdepartiet 0,04%=1596

Vi socialkonservativa 0,02%=715

Nordiska motståndsrörelsen 0,02%=643

Skånepartiet 117

Trygghetspartiet 53

Europeiska arbetarpartiet 29

= 16,08%

 

ett urval anmärkningsvärda EU-valresultat för SD i Skåne (OBS: endast kommuner där SD fick över 30% av rösterna i tre eller fler valdistrikt) i vissa valdistrikt

Bjuv: mellan 32,78%-46,38% i 11/11 valdistrikt (Ekeby 2 46,38%)

Bromölla: mellan 30,95%-42,14% i 6/6 valdistrikt (Bromölla C 42,14%)

Eslöv: mellan 30,2%-36,05% i 4/19 valdistrikt (Marieholm 36,05%)

Helsingborg: mellan 30,56%-39,04% i 18/83 valdistrikt (Påarp V 39,04%)

Hässleholm: mellan30,35%-39,18% i 14/32 valdistrikt (Vankiva 39,18%)

Hörby: mellan 30,78%-38,71% i 7/8 valdistrikt (Lyby-Georgshill 38,71%)

Höör: mellan 30,42%-33,27% i 3/8 valdistrikt (Höör/Tjörnarp 33,27%)

Klippan: mellan 31,51-38,58% i 9/9 valdistrikt (Östra Ljungby-Stidsvig 38,58%)

Kristianstad: mellan 30,54%-35,11% i 8/44 valdistrikt (Tollarp centrum norra 35,11%)

Landskrona: mellan 30,7%-36,84% i 3/23 valdistrikt (Sandvången 36,84%)

Osby: mellan 30,9%-39,91% i 5/9 valdistrikt (Örkened centralt 39,91%)

Perstorp: mellan 33,24%-39,75% i 3/5 valdistrikt (Oderljunga 39,75%)

Sjöbo: mellan 31,82-42,72% i 12/13 valdistrikt (Sjöbo Sandbäck 42,72%)

Skurup: mellan 32,03-42,57% i 4/10 valdistrikt (Örsjö 42,57%)

Svedala: mellan 30,31%-35,38% i 3/12 valdistrikt (Svedala kyrkan 35,38%)

Tomelilla: mellan 31,47%-35,55% i 5/6 valdistrikt (Tomelilla centrum norr 35,55%)

Trelleborg: mellan 30,45%-38,7% i 8/28 valdistrikt (Hallabacken-Prästahejdan 38,7%)

Örkelljunga: mellan 34,15%-50,74% i 4/7 valdistrikt (Örkelljunga 1: 50,74%)

Åstorp: mellan 30,11%-35,36% i 8/10 valdistrikt (Hyllinge 35,36%)

Östra Göinge: mellan 30,23%-33,42% i 6/8 valdistrikt (Glimåkra 33,42%)

 

ett urval anmärkningsvärda EU-valresultat (över 0,9%) för AfS på kommunnivå och i vissa valdistrikt:

Grums 1,02% (Slottsbron 1,86%)

Ljusnarsberg 1,59% (Kyrkbacksskolan Kopparberg 2,64%, Bångbro 2,85%)

Mellerud 0,94%

Påryd 2,46% (Kalmar)

Smedjebacken 1,31%

Storfors 1,54% (Storfors centrala 2,03%, Lungsund 2,16%)

Ånge 0,92%

Älvdalen 1,01% (Väster-Myckeläng 4,94%)

 

ett urval anmärkningsvärda EU-valresultat för SD på valdistriktnivå (för övriga landet redovisas valdistrikt där SD erhöll över 30% och för Bjuv, Bromölla, Sjöbo, Skurup och Örkelljunga redovisas endast de valdistrikt där SD uppnådde över 40% av rösterna):

Asker, Örebro 30,02%

Gästrike-Hammarby-Storvik Södra, Sandviken 30,03%

Gladökvarn-Lissma-Ådran, Huddinge 30,06%

Hjortsberga-Edestad, Ronneby 30,08%

Knäred, Laholm 30,1%

Höja-Starby, Ängeholm 30,19%

Vika-Venjan-Selbäck, Mora 30,28%

Orsa Västra, Orsa 30,29%

Rinnebäck-Strandängen-Tågarpsvägen, Burlöv 30,3%

Linde, Lindesberg 30,3%

Våxtorp, Laholm 30,43%

Husby-Långhundra, Knivsta 30,47%

Kungsgården-Åshammar, Sandviken 30,49%

Tjärby, Laholm 30,54%

Strömsberg, Karlskrona 30,56%

Gällivare Södra, Gällivare 30,57%

Öraberget, Ludvika 30,64%

Skiftinge södra, Eskilstuna 30,72%

Virsbo, Surahammar 30,79%

Nordöstra, Bengtsfors 30,8%

Åsen, Älvdalen 30,87%

Fagerhult, Högsby 30,9%

Lilla Edet Södra, Lilla Edet 30,94%

Vellinge centrum, Vellinge 31,17%

Dals-Ed sydvästra, Dals-Ed 31,25%

Riala, Norrtälje 31,31%

Påskallavik, Oskarshamn 31,49%

Sörbygden, Munkedal 31,51%

Strömsnäsbruk, Markaryd 31,59%

Torsås 1, Torsås 31,61%

Rävvåla, Ludvika 31,65%

Markaryd 1 Ö, Markaryd 31,65%

Brattfors, Filipstad 31,67%

Hamneda-Kånna-S Ljunga, Ljungby 31,69%

Vikmanshyttan, Hedemora 31,82%

Bellevuegården V, Malmö 31,94%

Lima, Malung-Sälen 31,96%

Högsäter och norra kommundelen, Färgelanda 31,97%

Fors, Ragunda 32,01%

Kristianopel, Karlskrona 32,06%

Fliseryd, Mönsterås 32,1%

Sillhövda, Karlskrona 32,12%

Oxie Kyrkby-Tåarp 32,19%

Sydvästra, Bengtsfors 32,37%

Hörvik, Sölvesborg 32,4%

Kallinge, Ronneby 32,43%

Almundsryd, Tingsryd 32,52%

Älvkarleö bruk-Marma, Älvkarleby 32,6%

Göta, Lilla Edet 32,63%

Norje, Sölvesborg 32,66%

Långban-Gåsborn, Filipstad 32,74%,

Oxievång V, Malmö 32,74%

Gärsnäs, Simrishamn 32,77%

Segevång Ö, Malmö 32,79%

Storå, Lindesberg 32,91%

Nygård-Prässebo, Lilla Edet 33,02%

Kalleberga, Ronneby 33,21%

Kristvalla, Nybro 33,21%

Skokloster, Håbo 33,29%

Svaneholm, Säffle 33,43%

Hammar-Olshammar, Askersund 33,5%

Kolsva Ö, Köping 33,62%

Tving, Karlskrona 33,68%

Malungsfors, Malung-Sälen 33,73%

Bångbro, Ljusnarsberg 33,74%

Traryd-Hinneryd, Markaryd 33,86%

Tåssjö-Össjö, Ängelholm 33,86%

Ödeborg-Torp, Färgelanda 33,94%

Möklinta, Sala 33,97%

Billeberga-Tågarp, Svalöv 34,16%

Väster-Myckeläng, Älvdalen 34,26%

Timsfors-Råstorp, Markaryd 34,69%

Hasselstad-Eringsboda, Ronneby 34,72%

Fridlevstad, Karlskrona 35,06%

Ore, Rättvik 35,29%

Kångeröd-Stenestad, Svalöv 35,41%

Björkås, Ludvika 35,71%

Hällevadsholm-Svarteborg, Munkedal 35,93%

Hishult, Laholm 36,23%

Ruda, Högsby 36,54%

Gammalstorp, Sölvesborg 36,84%

Mjällby, Sölvesborg 35,64%

Rot, Älvdalen 36,3%

Burlövs egnahem-Sege by-Sunnanå, Burlöv 37,36%

Sillerud, Årjäng 38,23%

Kulltorp, Gnosjö 38,46%

Gryteryd-Södra Hestra, Gislaved 38,86%

Svängsta sydväst, Karlshamn 39,43%

Stallbacken, Ludvika 39,95%

Hörken, Ljusnarsberg 40,08%

Särna, Älvdalen 40,33%

Näsum, Bromölla 41,73%

Gusselby, Lindesberg 41,98%

Bromölla C, Bromölla 42,14%

Billesholm 2, Bjuv 42,39%

Vollsjö, Sjöbo 42,49%

Örsjö, Skurup 42,57%

Sjöbo Linné, Sjöbo 42,59%

Sjöbo Sandbäck, Sjöbo 42,72%

Ekeby 3, Bjuv 42,77%

Ställdalen Lindeberg , Ljusnarsberg 44,81%

Almgården, Malmö 46,08%

Ekeby 2, Bjuv 46,38%

Örkelljunga 1, Örkelljunga 50,74%

 

 

Sölvesborg fortsätter att vara SD:s ”Hauptstadt der Bewegung”

Sölvesborg är som bekant inte bara SD:s ”Hauptstadt der Bewegung” utan också sedan 2018 SD:s skyltfönster- och experimentkommun där ”rörelsens första dam” (som AH f ö en gång kallade svenskan Carin Göring) numera styr och ställer och nu verkar SD vilja göra samma sak som gamla franska ”Fronten” (d v s dagens Rassemblement National som i helgen blev Frankrikes enskilt största parti) gjorde i de första kommunerna som partiet styrde över på 1990-talet, d v s reglera, styra över och ”rensa” i biblioteksbeståndet till nackdel för kommunens minoritetsbarn:
 
”SD:s kommunalråd i Sölvesborg, Louise Erixon, vill stryka eller ändra flera skrivningar i biblioteksplanen. Däribland att litteratur ska finnas på alla elevers modersmål.
 
Svensk biblioteksförening tror inte att förslagen är förenliga med bibliotekslagen. ”Ett tecken på ett inskränkande tänkande”, menar generalsekreteraren Karin Linder.”
 
 
”Kommunstyrelsens ordförande Louise Erixon (SD) vill göra flera ändringar i kommunens biblioteksplan för de kommande tre åren, i syfte ”att tydliggöra en ny inriktning på politiken”.
 
Louise Erixon vill stryka eller ändra flera delar i målen för Sölvesborgs folkbibliotek. Det handlar bland annat om en punkt under folkbibliotekets samarbete med skolan. Hon vill ta bort att man ska ”erbjuda böcker/media på andra språk och samverka med modersmålslärarna”.
 
Kommunalrådet vill samtidigt ändra en formulering i målen för skolbiblioteken. Hon föreslår att skrivningen ”På skolbiblioteken ska finnas litteratur på alla elevers modersmål” ändras till ”På skolbiblioteken ska finnas litteratur på andra språk än svenska”.”
 
(…)
 
”Kommunalrådets förslag lades fram tidigare under våren, i samband med att Sölvesborgs två biblioteksplaner (för folk- respektive skolbibliotek) skulle sammanfogas till ett dokument. Plandokumenten hade dock var för sig, utan nämnda revideringar, tidigare röstats igenom i var sin nämnd och skulle egentligen ha tagits upp i kommunfullmäktige i början av året.
 
Besluten togs dock under det tidigare styret, och Louise Erixon valde att stoppa förslagen innan de nått kommunfullmäktige och inledde diskussioner med förvaltningen. I mitten av april skickade kommunalrådet ett mejl till kulturchefen. DN har tagit del av mejlet, där rödmarkerade kommentarer gjorts i den bifogade biblioteksplanen. På en plats står det:
 
”Kan vi få till en formulering om att det för personer med annat modersmål än svenska bör litteraturen som prioriteras primärt inrikta sig på att stimulera inlärning av det svenska språket?”
 
– Det är en fråga som jag ställer. Det är det vi politiker gör till våra tjänstemän varje dag, de har expertkunskapen. Hur kan vi forma våra handlingsplaner och policys utifrån hur lagstiftningen är formad? Det är ett logiskt faktum att politiker ställer frågor, säger Louise Erixon.
 
Det var Sofia Lenninger, kultur- och bibliotekschef i kommunen, som fick uppdraget att sammanställa dokumenten. Hon säger till DN att hon följt instruktioner från politikern.
 
– Det är politiska ändringar och har skett efter uppmaning av Louise Erixon, både muntligt och på mejl. Jag kan bli orolig för att politiker nu vill skjuta mig framför sig och använde mitt tjänstemannauppdrag för en legitimering att föra sin politik, säger Sofia Lenninger.
 
Hon berättar att hon arbetat på att ta fram det tidigare förslaget till biblioteksplan under flera år. Enligt Sofia Lenninger har diskussionerna med kommunalrådet väckt frågor om hennes uppdrag – även om den första bedömningen från kommunjuristen tyder på att ändringarna kan rymmas inom lagen.
 
– Det har varit ett val, en kommun har röstat fram ett nytt styre. Jag har samtidigt ett uppdrag och en vilja skydda en viktig institution som biblioteket är. Jag kan inte sätta mig över ett valresultat. Absolut inte, det är mitt uppdrag att balansera här emellan. Det är svårt, men jag kanske måste lära mig hantera det, säger Sofia Lenninger.”
 
(…)
 
”Karin Linder, generalsekreterare på Svensk biblioteksförening, har läst förslagen i Sölvesborg. Hon skriver i mejlsvar till DN att man inte brukar svara på frågor som rör enskilda bibliotek eller enskilda händelser – men att man i detta fall anser det vara viktigt.
 
– Bibliotek är i förlängningen politiskt styrda och tjänstemän som bibliotekschefer kan i allt fler kommuner behöva tänja tolkningen av lagen, skriver Karin Linder och fortsätter:
 
– Den här typen av förändringar kan vid en snabb läsning verka oskyldiga men är tecken på ett inskränkande tänkande snarare än ett utvecklande och inkluderande. Syftet med folkbibliotek och skolbibliotek är att vara utjämnande och skapa jämlika förutsättningar och snävar man in litteraturköp till enbart vissa språk, når man inte det målet.
 
Är den här typen av förändringar vanligt förekommande?
 
– Vi vet inte om den här typen av glidande mer politiska formuleringar är vanliga i dag men vi befarar att de är på väg.
 
Är de förenliga med bibliotekslagen?
 
– Jag ser inte att de är förenliga med intentionerna med bibliotekslagen. Det vore intressant om detta prövades, skriver Karin Linder och fortsätter:
 
– Vi vet sedan tidigare att SD har en syn på biblioteken och dess samhällsuppdrag som är apart och vill inte att biblioteken ska vara till för alla. Det är bibliotekslagens portalparagraf. Bibliotek är för alla.”

SD i EU-skolvalet

Ett urval anmärkningsvärda EU-skolvalresultat vad gäller SD-röster:
 
Åva gymnasium, Täby 18%
Carlssons skola, Stockholm 19,1%
Cybergymnasiet, Stockholm 19,1%
Kumla skola, Tyresö 19,2%
Casa Montessori, Partille 20%
Cybergymnasiet, Malmö 20%
Fridaskolan, Trollhättan 20,1%
Göteborgsregionens Tekniska Gymnasium, Göteborg 20,1%
Tågaborgsskolan, Helsingborg 20,1%
Bergsgårdsskolan, Göteborg 20,8%
Olinsgymnasiet, Skara 20,8%
Oxievångsskolan, Malmö 22%
Internationella Engelska Skolan, Hässleholm 22,2%
Ekbackeskolan, Osby 23,8%
Täljegymnasiet, Södertälje 24,6%
Kunskapskällan, Herrljunga 25%
Runby skola, Upplands Väsby 25%
Ystad Gymnasium, Ystad 25,1%
Högbergsskolan, Tierp 27,2%
Asmundtorps skola, Landskrona 27,4%
Liljaskolan Vännäs gymnasium, Vännäs 27,5%
Ekeby skola, Bjuv 27,6%
Vintertullsskolan, Stockholm 27,9%
Gårdstensskolan, Göteborg 28,1%
Vibackeskolan, Sundsvall 28,4%
Varagårdsskolan, Bjuv 28,7%
Svaleboskolan, Lund 28,8%
Gröna Dalenskolan, Håbo 28,9%
Hedebyskolan, Trosa 28,9%
Smedbergsskolan, Vansbro 29,4%
Sigtunaskolan Humanistiska Läroverk grundskolan, Sigtuna 29,8%
Kyrkskolan, Ludvika 30,3%
Matfors skola, Sundsvall 30,6%
Elof Lindälvs gymnasium, Kungsbacka 30,8%
Stora Dalslundskolan 7-9, Burlöv 32,1%
Almunge skola, Uppsala 32,3%
Gällö skola, Bräcke 32,4%
Thoren framtid, Karlstad 33%
Sundsvalls praktiska gymnasium, Sundsvall 34,5%
Gylleskolan, Borlänge 35,2%
Praktiska gymnasiet, Örebro 35,5%
Johan-Olovskolan, Avesta 37%
Skärgårdsgymnasiet, Österåker 37,6%
Innovationsgymnasiet, Malmö 37,9%
Hjalmar Strömerskolan, Strömsund 38,3%
NTI gymnasiet, Örebro 43,6%
Vuollerims friskola, Jokkmokk 45,5%
Nyeds skola, Karlstad 47,8%
Uddevalla gymnasieskola Östrabo, Uddevalla 66%