Kategori: rasism

Om att vara Sveriges mest citerade forskare vad gäller forskning om ras och rasism

Dagens ”understreckare” i SvD står biblioteks- och informationsvetaren Björn Hammarfelt för som skriver om Jorge Hirschs h-index, som mäter en viss forskares genomslag. 

Ett h-index på 20 (eller mer) betraktas som mycket bra, ett h-index på 40 (eller mer) anses vara enastående medan ett h-index på 60 (eller mer) ses som exceptionellt och är mycket få förunnat. 

En ”normal” disputerad person ligger på ett h-index på 2-5, en ”normal” docent på 6-10 och en ”normal” professor på 12-24.

Själv ligger jag på 22 och är därmed den svenska forskare som studerar ras och rasism, som uppvisar det allra högsta h-indexet i landet.

Utöver h-indexet finns också i10-indexet som mäter antalet publikationer som har citerats av andra forskare mer än tio gånger. 

En ”normal” disputerad person ligger på ett i10-index på 3-5, en ”normal” docent på 8-12 och en ”normal” professor på 15-20 medan ett i10-index på 25-30 anses vara enastående. 

Mitt i10-index ligger på 47 och även i det fallet är jag den svenska forskare som studerar ras och rasism, som uppvisar den allra högsta siffran i landet.

Ens yrkeskarriär påverkas dock inte av att råka kunna uppvisa ett högt h-index-tal eller en hög i10-indexsiffra – i alla fall har min egen yrkeskarriär inte gynnats av det på något sätt och överhuvudtaget – utan det är andra saker som räknas inom den svenska forskarvärlden. Jag rankades till exempel inte ens som kompetent och meriterad nog för att kallas till intervju när Uppsala universitets Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism utlyste en fyraårig forskartjänst på heltid (d v s 100% forskning i fyra år på raken) för några år sedan utan i stället kallades tre personer till anställningsintervjun vilka uppvisar ett h-index och ett i10-index som knappt är mätbart.

På Researchgate rankas jag f ö – som enda svensk forskare – som tillhörande de översta tre procenten av alla forskare i världen som studerar ras och rasism vad gäller genomslag.


https://www.svd.se/a/0Qv6yA/vetenskaplig-variant-av-jakten-pa-retweets


”Fysikprofessorn Jorge Hirsch tvekade. Var verkligen den relativt simpla metod för att utvärdera forskare som han skissat på något att gå ut med? I augusti 2005 bestämde sig Hirsch och skickade in det fyrsidiga manuskript där det index som skulle bära hans namn beskrevs. ”H-indexet” tog i beaktande både produktivitet och inflytande, och för den som kvickt ville jämföra forskares prestationer var metodens enkelhet lockande. Måttet blev snabbt mycket populärt, inte minst eftersom det var enkelt att räkna ut: en forskare som publicerat fem artiklar vilka alla citerats minst fem gånger har ett h-index på just fem; för ett h-index på sex krävs sex publicerade artiklar som citerats minst sex gånger, och så vidare. Den som uppnått ett index på 20 kunde, enligt Hirsch själv, anses kvalificerad för titeln som professor.”

Snart ges den första boken ut som handlar om frågor om ras i efterkrigstidens Sverige

Snart ges den första boken ut som handlar om frågor om ras i efterkrigstidens Sverige:



Sedan 2020 har Peter Wikström och jag tillsammans bedrivit ett forskningsprojekt, som Vetenskapsrådet finansierar, och som förenklat handlar om hur Sverige och svenskarna förstår frågor om ras och rasism (och även antirasism), d v s hur frågor om ras och rasism (och även antirasism) uppfattas och hur det diskuteras och förhandlas om vad t ex rasism (och även antirasism) är eller inte är i ett svenskspråkigt sammanhang. 

Som en del i detta fortfarande pågående forskningsprojekt som avslutas i år kommer snart en antologi i form av en s k ”tegelsten” (400 sidor) ut som kommer att publiceras digitalt och därmed gratis som en del i Kriterium-systemet, som kort och gott innebär att samtliga bidrag i antologin är sakkunniggranskade. 

De forskare som har skrivit i denna antologi kommer dock alla att erhålla några tryckta exemplar av boken och i morse fick jag i min hand ett provtryck av ”Sveriges avrasifiering, Svenska uppfattningar om ras och rasism under efterkrigstiden” som är den första publikationen som tar ett helhetsgrepp på vart det svenska rastänkandet tog vägen efter 1945.

Bland artiklarna hittas bl a studier som undersöker hur rasbiologin skrevs in i (1935) och därefter skrevs ut ur (på 1960-talet) den svenska skolans läroplan, hur rastänkandet följde med in i den svenska biståndssektorn, hur de svenska riksdagsledamöterna förstod ras under revolutionsåret 1968, hur blandade eller mixade svenskar förhåller sig till frågor om ras och rasism, hur den svenska jämlikhetsdatadebatten ser ut och hur föreställningen om att majoritetssvenska kvinnor ser exceptionellt bra ut uttrycktes i efterkrigstidens ”tjejtidningar” och i introduktionskapitlet skriver Peter och jag bl a följande: 

”Utgångspunkten för boken är att det inte går att säga att idén om ras försvann ut för gott 1945 och den övergripande hypotesen är att det förkrigstida rastänkandet och idén om ras kom att fortsätta att göra sig gällande inom olika områden och sfärer även i det efterkrigstida Sverige. 

Denna bok består av 13 artiklar vilka har det gemensamt att de studerar frågor om ras, rasism och antirasism i ett svenskt efterkrigstida eller samtida sammanhang.” Bidragen begränsar sig i enlighet därmed till svenskt och i huvudsak svenskspråkigt empiriskt material som främst härrör från 1945 och framåt och som explicit handlar om ras och rasism och relaterar till ett svenskt sammanhang. 

Den direkta upprinnelsen till boken står att hitta i att vi i samband med att vi planerade vårt forskningsprojekt systematiskt gick igenom den befintliga forskningen om ras och rasism i Sverige efter 1945. Vi insåg då att inte särskilt mycket har gjorts i forskningsväg vad gäller studier av svenska föreställningar om och attityder till ras och rasism under efterkrigstiden och kanske framför allt inte från och med 1960-talet och framåt. Boken syftar därför till att fylla en tydligt identifierad lucka i forskningen om ras och rasism i en svenskspråkig och svensk kontext. 

Boken är redigerad av Tobias Hübinette och Peter Wikström, med bidrag författade av Martin Ericsson, Johan Samuelsson, Ludwig Schmitz, Emma Severinsson, Mattias Tydén, Mats Wickström, David Assadkhan, Karin Idevall Hagren, Catrin Lundström, Sayaka Osanami Törngren och Jeff Werner.”



FN:s rasdiskrimineringskommitté CERD ger upprättelse åt Malcolm Momodou Jallow gentemot danska staten

FN:s rasdiskrimineringskommitté CERD har nyligen givit den svenska riksdagsledamoten och mångåriga afrosvenska aktivisten Malcolm Momodou Jallow (v) rätt gentemot Danmark som stat efter att denne anmälde danska staten för rashets och rasdiskriminering p g a en utställning som hölls i danska folketinget i Köpenhamn 2014 som bestod av den svenske gatukonstnären Dan Parks alster. Ett av dessa föreställde just Jallow framställd som en slav och med texten ”vår n-slav är bortsprungen” och ytterligare ett föreställde Jallow hängandes i en snara. I utställningen, som SD:s syskonparti Dansk folkeparti hade tagit initiativ till och som i Danmark uppfattades som ett stöd till Parks yttrandefrihet, ingick också alster som innehöll grovt nedsättande budskap rörande romer och judar.

CERD ger nu Jallow upprättelse och har beslutat att danska staten ska vidta följande åtgärder i egenskap av att Danmark är medlem i FN och har skrivit under FN:s rasdiskrimineringskonvention:

The Committee emphasizes that it is the responsibility of the State party to make reparation of the violation of its obligations under the Convention and of the rights of the author of the communication which should include an apology and granting him a full reparation. The Committee, moreover, requests the State party to take further measures to ensure that the existing legislation is applied in an effective manner and with due regard to the requirements of the Convention. Such measures should include the development of guidelines on measures responding to racist hate speech as well as the establishment of training programmes addressed to police officers, prosecutors, and judges on the prevention of racial hatred and discrimination. The State party is also requested to give wide publicity to the Committee’s opinion, including among police officers, prosecutors and judicial bodies. The Committee wishes to receive from the State party, within 90 days, information on the measures taken to give effect to the present Opinion.

Vem ”uppfann” och myntade egentligen ordet rasism?

Fram tills idag har jag själv inte vetat om vem som myntade ordet och (ism-)termen ”rasism” men nu har ett relativt färskt Radio France-inslag (https://www.radiofrance.fr/franceculture/podcasts/le-pourquoi-du-comment-histoire/le-pourquoi-du-comment-histoire-du-jeudi-06-octobre-2022-7154950) upplyst mig om att det var den franska anarkisten Charles Malato som gjorde det i sin skrift ”Philosophie de l’anarchie” från 1888 (”Anarkins filosofi” eller ”Anarkismens filosofi” på svenska).

Under Malatos levnad var diskussioner om ras livliga mitt under pågående högimperialism och inte minst i Frankrike där ordet ras (race på franska) också kunde betyda folk i en mer generell mening. Malato förklarade i sin skrift att en statslös, federalistisk och decentraliserad värld utan några gränser (d v s anarkin – d v s anarkisternas ”idealvärld”) bara kan uppnås om vissa stadier passeras dessförinnan och ett sådant stadium betecknade han som rasism (racisme på franska) som för honom betydde när exempelvis de germanska, slaviska och latinska folken (eller raserna) hade upplöst sina nationalstater och bildat större federationer sinsemellan.

Den person som var först med att därefter använda ordet på engelska var den amerikanska överstelöjtnanten Richard Henry Pratt i samband med ett möte vid Mohonk Lake i delstaten New York (d v s i ”Upstate New York”) som den s k ”Friends of the Indian”-rörelsen avhöll där 1902. Pratt var för att assimilera och fr a att utbilda de amerikanska urfolken i stället för att segregera dem i reservat och han menade att idén om ras, som de allra flesta fr a vita amerikaner trodde på vid den tiden, stod i vägen för det projektet och den mentaliteten benämnde han som rasism (racism på engelska).

På ryska användes termen antagligen först av Lev Trotskij i dennes berömda bok (i flera band) från 1930 om Ryska revolutionen – ”Istorija russkoj revoljutsii” (som på svenska bär titeln ”Ryska revolutionens historia”) – där ordet rasizm (rasism på ryska) brukades i den mening vi lägger i ordet idag.

På tyska dök termen först upp under mellankrigstiden i den mytomspunne sexologen Magnus Hirschfeldts bok som just bar titeln ”Rassismus” (d v s rasism på tyska) som denne skrev under åren 1933-34 och som gavs ut postumt på engelska 1938 och i boken gick Hirschfeldt igenom de idéhistoriska rötterna till den tyska nationalsocialismens rasideologi.

På svenska slutligen dök termen upp sporadiskt under mellankrigstiden fr o m 1930-talets mitt men användes mycket sällan och det var först under 60-talet som termen slog igenom i svenska språket och symptomatiskt nog skedde en kraftig ökning av förekomsten av ordet i svenskspråkiga medietexter under revolutionsåret 1968.

Den substantiverade termen rasist uppfanns f ö också av en fransman – av den högerradikala och antisemitiska organisationen Action Françaises främsta företrädare och chefsideolog Charles Maurras som såg termen (raciste på franska) som en positiv sådan – d v s den betecknade för honom en person som helt enkelt tror på idén om ras.

Termen antirasism slutligen dök upp först på engelska på 1940-talet men användes endast sporadiskt ända fram till 1960-talet då den förekom allt oftare men det var först på 1970-talet och än mer på 1980-talet som termen antirasism och dess substantiverade form antirasist slog igenom med full kraft i de västerländska språken inklusive i svenska språket.

Den första akademiska boken på engelska om ras och Sverige kommer ut i april nästa år

Idag blev det officiellt att den första akademiska boken på engelska (d v s en s k monografi) som handlar om ras och Sverige (och som inte handlar om den svenska extremhögern eller om den historiska svenska kolonialismen och rasbiologin) kommer ut på det brittiska akademiska bokförlaget Routledge i april 2023. Boken är samförfattad av Catrin Lundström vid Linköpings universitet, Peter Wikström vid Karlstads universitet och mig själv och handlar om hur Sveriges och svenskarnas förhållningssätt till ras och vithet har sett ut sedan efterkrigstiden liksom hur frågor om rasism och antirasism behandlas och betraktas i dagens Sverige.

https://www.routledge.com/Race-in-Sweden-Racism-and-Antiracism-in-the-Worlds-First-Colourblind/Hubinette-Lundstrom-Wikstrom/p/book/9781032385891#

Race in Sweden is an introduction to, and a critical investigation of, the Swedish relationship to race in the post-war and contemporary era. This relationship is fundamentally shaped by an ideology of colourblindness, with any kind of race talk being taboo in public discourse and everyday language use, and in practice forbidden in official and institutional language.

A study of a country which was until recently strikingly white but has become extremely diverse, yet where the legacy of Swedish whiteness co-exists with a radical, colourblind, antiracist ideology, Race in Sweden will appeal to scholars across the social sciences and humanities with interests in race and ethnicity, whiteness and Nordic studies.

Table of Contents
Introduction

1. The modern history of Swedish whiteness and Swedish race relations

2. The emergence and development of the world’s first colourblind nation

3. The Swedish N-issue, Swedish N’s and white transracial identifications

4. Non-white adoptees and a new relationship between race and Swedishness

5. Swedish whiteness as white terror and non-white rage in antiracist Sweden

6. When colourblindness runs amok: The Swedish debate on equality data

Conclusion

Tobias Hübinette has a PhD in Korean studies and is a reader in intercultural education and a senior lecturer in intercultural studies and Swedish as a second language at Karlstad University, Sweden. He is engaged with Korean adoption studies and critical adoption studies, migration studies and Asian Swedish studies, and Swedish critical race and whiteness studies and he has published several books and other publications within these research fields both in Korean, English and Swedish.

Catrin Lundström is associate professor of sociology and professor designate in ethnicity and migration studies at the Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society (REMESO) at Linköping University. She holds a PhD in sociology from Uppsala University and has been a visiting researcher at University of Arizona and at University of California, Santa Barbara. She is the author of several books and articles within the fields of transnational migration, critical race and whiteness studies, ethnography, and gender studies.

Peter Wikström is associate senior lecturer in English Linguistics at Karlstad University, Sweden. He is a discourse analyst specialising in online and social media discourse, as well as in the areas of language and gender, language and politics, and language and ideology, in both Swedish-language and Anglophone contexts. His research has touched on topics such as race and racism, political correctness, public apologies, and metadiscourse. In addition to publishing in these areas, he teaches courses in applied linguistics and discourse analysis.

”Europeans claim that racial thinking ended in the continent after WWII, the Holocaust and decolonization. Hübinette, Lundström, and Wikström challenge this myth by examining the most extreme case of racial innocence in Europe – Sweden. Relying on an impressive array of sources, cases, and historical material, they convincingly show that behind the Swedes’ self-proclaimed color-blindness lies a white racial regime. This book serves as a clear, empirical correction to the color-blind nonsense so many in Sweden believe in.”
Eduardo Bonilla-Silva, Professor of Sociology, Duke University, US

Den nuvarande svenska (S-)regeringen fortsätter att stå ut på en global nivå bredvid Bidens amerikanska regering vad gäller att motverka och bekämpa rasism

Igår sjösatte Magdalena Anderssons S-(minoritets)regering hela fem åtgärdsprogram för att motverka och bekämpa rasism riktad mot fem olika minoriteter i landet som ska gälla under de kommande åren: anti-muslimsk rasism, antisemitism, anti-svart rasism, antiromsk rasism och antisamisk rasism. 

Det är högst sannolikt att ingen annan regering i världen (bredvid Bidens amerikanska regering) satsar så mycket på att motverka och bekämpa rasism mot olika minoriteter som den svenska regeringen gör just nu. Allt detta kommer dock troligtvis att förändras i grunden om Kristersson väljs till statsminister om några månader och bildar regering tillsammans med eller med stöd av SD, KD och L.

I regeringens pressmeddelande från igår står bl a följande att läsa:

”Åtgärdsprogrammen tar avstamp i den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Den nationella planen beslutades 2016 och är ett verktyg för att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället och skapa förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet Sverige. Åtgärdsprogrammen innehåller åtgärder på fyra av de fem strategiska områden som anges i den nationella planen: Mer kunskap, utbildning och forskning, Förstärkt förebyggande arbete på nätet, Ett mer aktivt rättsväsende och Civila samhället, ökat stöd och fördjupad dialog.  

Åtgärdsprogrammen ska bidra till att synliggöra och motverka respektive form av rasism och har tagits fram med utgångspunkt i dialoger med företrädare för det civila samhället, rapporter om förekomsten av rasism och hatbrott i Sverige och rekommendationer från regionala och internationella människorättsorgan.

Inom ramen för åtgärdsprogrammen har regeringen bland annat beslutat om uppdrag för att motverka rasism inom hälso- och sjukvården, öka kunskapen om samband mellan vissa gruppers utsatthet och arbetsrelaterad stress samt uppdrag för att fördjupa kunskapen om hatbrott mot samer. Barn och ungas utsatthet för rasism uppmärksammas särskilt bland annat genom uppdrag riktade till skolan.”

Och TT medddelar följande:

https://www.svd.se/a/MLKVVo/regeringen-storsatsar-mot-rasism

”Rasism är ett problem som drabbar många svenskar i vardagen – på arbetet, i skolan eller i vården. Nu presenterar regeringen fem åtgärdsprogram mot rasism.

De åtgärdsprogram som nu presenteras är en del av de åtaganden Sverige gjorde i samband med Malmös internationella forum om hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism i höstas. De rör afrofobi, islamofobi, antisemitism, rasism mot samer och antiziganism.

– Nu förstärker vi och fördjupar arbetet mot rasism. Vi tillsätter också extra medel för att kunna göra detta så konkret och kraftfullt som möjligt, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) som ansvar för arbetet mot rasism.

Åtgärdsprogrammen ska komplettera den nationella planen mot rasism och innehåller en rad riktade åtgärder, bland annat mot arbetsmiljö och skola.

– När det gäller skolan ser man att det är många som utsätts för olika former av rasism. Där har det kanske funnits en otydlighet om vart man ska vända sig för att få stöd och hjälp, säger biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson (S) som ansvarar för arbetet mot diskriminering

– Nu får Diskrimineringsombudsmannen ett tydligt uppdrag att arbeta med information för att tydliggöra vart man ska vända sig och vilken typ av hjälp man kan förvänta sig att få från samhället.

Åtgärderna har tagits fram i dialog med civilsamhället och identifierats som viktiga. De är å ena sidan generella för att möta rasism, men också specifika för att möte specifika gruppers behov, förklarar Jeanette Gustafsdotter.

– Den helheten gör att vi nu har möjlighet att verkligen ta ett brett grepp för att bryta rasismen i vårt samhälle.”

Ny studie om den svenska BLM-debatten 2020

Ny artikel i en akademisk tidskrift, som Peter Wikström, Johan Samuelsson och jag står bakom tillsammans och som är den första studien om den specifikt svenska BLM-debatten som ägde rum under pandemiåret 2020. Artikeln går att läsa och/eller ladda ned gratis via Journal of Ethnic and Cultural Studies hemsida:

https://www.ejecs.org/index.php/JECS/article/view/1095/pdf

”This is a study of the Swedish debate on statues and monuments to the world-famous Swedish natural scientist Carl Linnaeus that took place during the Black Lives Matter movement breakthrough in the summer of 2020. The purpose is to examine how understandings of race, racism, identity, and history were articulated in the debate. The empirical material consists of Twitter posts and newspaper editorials, which we approach through thematic analysis complemented with discourse analysis of illustrative examples and excerpts. Theoretically, we conceptualize the debate as a case of a Swedish racialized memory war. 

The results show that discourse participants constructed the terms of the debate as a matter of being “for” or “against” Linnaeus’ legacy, and consequently as a matter of being for or against science, reason, progress, and a supposedly non-ideological historiography, rather than as a matter of qualitatively renegotiating how we selectively remember and celebrate historical persons and legacies, and formulate tendentious narratives of the past that serve present agendas. 

In this memory war, discourse participants mainly representing the white majority population of Sweden mobilized a defense of a “canonized” understanding of Linnaeus’ legacy on the editorial pages of the Swedish newspapers and on Twitter. This defense, we argue, supports an ongoing effort to absolve Swedes of any substantial complicity in European and Western racism and colonialism. In effect, what is defended is a white-washed use and understanding of history – a status quo that largely remains unchallenged in Sweden.”

Just nu skrivs asiatisk diasporahistoria och asiatisk populärkulturhistoria på en och samma gång

Just nu skrivs asiatisk diasporahistoria och asiatisk populärkulturhistoria på en och samma gång:

BTS – världens största (öst- och sydost)asiatiska och (syd)koreanska pop(ulärmusik)grupp (genom tiderna) – besöker just nu (d v s i realtid) USA:s president Joe Biden i Vita huset i Washington för att lyfta och diskutera problematiken med antiasiatisk rasism som har exploderat i omfattning under pandemin och resulterat i ett stort antal dödade och skadade asiater i USA och i andra västländer:

”The group will discuss issues on Asian inclusion, representation and diversity, and anti-Asian hate crimes & discrimination, per official.”

”Biden has been outspoken about being committed to combating the rise in anti-Asian hate crimes. Last year, the Democratic president signed the COVID-19 Hate Crimes Act into law.”

Den som organiserar BTS besök är f ö Karine Jean-Pierre som är den första svarta hbtq-personen som arbetar vid och ansvarar för Vita husets kommunikations- och pressavdelning.

Det hör då till saken att av någon anledning så har en oproportionerligt hög andel av de asiater som har utsatts för våld koreansk bakgrund – t ex var flertalet av de asiatiska kvinnor som dödades i Atlanta i mars 2021 koreanskor – och det är också asiatiska kvinnor och inte minst just koreanska kvinnor som har drabbats allra värst av de antiasiatiska hatbrotten under pandemin.

Och för den/dem som inte känner till det så är BTS kort och gott den första utomvästerländska och icke-vita popgruppen som sjunger på ett utomvästerländskt språk som har slagit igenom i Väst.

Antiasiatisk rasism talas det som bekant knappt om vare sig bland antirasister, i minoritetssammanhang eller bland forskare som studerar rasism och mot bakgrund av det faktumet är detta så historiskt det kan bli även om det går att argumentera för att Biden borde ha bjudit in representanter för de stora asiatiska minoritets- och diasporagrupperna och inte en populärmusikgrupp vars medlemmar inte ens har vuxit upp i och bor och lever i USA och i Väst.

Det talas med rätta om rasism mot latinos/as (och inte minst i USA), med rätta om rasism mot svarta (och inte minst i USA, Storbritannien, Belgien, Italien och Frankrike), med rätta om rasism mot romer (och inte minst i Syd-, Central- och Östeuropa), med rätta om rasism mot muslimer och personer med bakgrund i MENA-regionen (och inte minst i Frankrike, Nederländerna och Tyskland liksom i Sverige), med rätta om rasism mot sydasiater (och inte minst i Storbritannien) och med rätta om rasism mot judar (och inte minst i Västeuropa) men det är mycket sällan som rasism mot öst- och sydostasiater aktualiseras förutom sedan pandemin bröt ut p g a att asiater i hela västvärlden sedan dess har utsatts för ett mycket stort antal hatbrott och ett 20-tal asiater har även dödats p g a pandemin.

Ny enkätstudie visar att 48,5% av invandrarna uppger att de har utsatts för rasism under det senaste året liksom 37,1% av de s k andragenerationarna

Expo har idag publicerat en rapport som bygger på en enkätundersökning som genomfördes i slutet av 2021 och som består av 4000 enkätsvar och respondenterna utgjorde ett tvärsnitt av befolkningen och var mellan 18-74 år gamla.

I rapporten framkommer det att det går att dela upp befolkningen i i huvudsak två huvudgrupper vad gäller synen på svenskhet, invandrare och minoriteter.



45,9% av de svarande hyser en generellt exkluderande hållning och 29,3% av respondenterna är övertygade exkluderande – denna sistnämnda grupp är den enskilt största gruppen i undersökningen. Gruppen kännetecknas av att många röstar på SD, att de är lite äldre, att de äger sitt boende och ofta bor i hus, att de har barn, att de bor i Skåne samt att de bor i pendlingskommuner nära storstäder och i mindre städer och tätorter.



27,7% av de svarande hyser en generellt inkluderande hållning och 13,7% av respondenterna är övertygade inkluderande. Den sistnämnda gruppen kännetecknas av att många röstar på V, är kvinnor, bor i storstäder och bor i Norrland.

Mellan dessa båda grupper finns de ambivalenta vilka utgör 26,3%.

Vidare visar undersökningen att det finns en utbredd framtidspessimism bland landets invånare. 41% svarar att Sverige kommer att vara ett sämre land att leva i om fem år och endast 27% tror att det kommer att vara ett bättre land att leva i om fem år. Den samhällsfråga som oroar flest respondenter inför framtiden är brottsligheten och därefter kommer invandringen och sedan vården.


Hälften av respondenterna anser att deras syn på invandring och invandrare har påverkats negativt av flyktingkrisåret 2015 medan en sjättedel uppger det motsatta. 61% anser vidare att integrationen fungerar ganska dåligt eller mycket dåligt.

Respondenterna ser mest positivt på invandring och invandrare från Norden, övriga Europa (exklusive Östeuropa) och Nordamerika. Därefter kommer invandring och invandrare från Asien, Latinamerika och Östeuropa. Sist kommer invandring och invandrare från Mellanöstern och Afrika. 36% är negativt inställda till invandring och invandrare från den s k MENA-regionen och 34% är negativt inställda till invandring och invandrare från subsahariska Afrika.



De svarande överskattar vidare andelen invandrare och andelen muslimer i Sverige och underskattar samtidigt andelen invandrare som har ett jobb. 


Respondenterna är mest positiva till att ha en granne med majoritetssvensk, samisk, kristen, judisk och asiatisk bakgrund och mest negativa till att ha en granne med muslimsk eller romsk bakgrund samt en granne med bakgrund i Mellanöstern och Afrika. Samma mönster gäller vad beträffar frågan om hur de svarande ställer sig till att en familjemedlem har en partner med annan bakgrund.



36% anser att islam utgör ett hot mot den västerländska civilisationen och tre av tio ställer sig negativa till att någon i ens familj har en partner med muslimsk bakgrund. 25% av samtliga respondenter som är mellan 18-24 år gamla uppger att de identifierar sig som muslimer.

Nästan var tredje respondent håller med om flera typiska konspirationsteoretiska påståenden. 31% anser till exempel att det existerar en liten och okänd grupp som styr världspolitiken, 21% avfärdar att människan har orsakat den globala uppvärmningen, 20% instämmer helt eller delvis i påståendet att experiment som involverar nya droger eller tekniker utförs på allmänheten utan deras kännedom eller medgivande, 20% håller helt eller delvis med om påståendet att riskerna med vaccinering är större än nyttan med vad gäller coronaviruset och 7% svarar ja på påståendet att judar har ett alldeles för stort inflytande i världen.

22,4% av de svarande uppger att de har utsatts för rasism under det senaste året. 29,3% uppger att det skedde i arbetslivet och därefter kommer i skolan och inom vården.


De som utsätts för rasism på grund av sin hudfärg gör det i högst grad på jobbet (40%) medan den största andelen av de som utsätts för rasism på grund av religion eller trosuppfattning anger att det sker i kontakt med myndigheter eller annan offentlig verksamhet (43%).


48,5% av invandrarna uppger att de har utsatts för rasism under det senaste året liksom 37,1% av de s k andragenerationarna.

Av de som är födda i Nordafrika uppger 88% att de har utsatts för rasism under det senaste året och därefter kommer födda i Latinamerika och Karibien (71,3%), Sydasien (66,4%), Västasien (62,4%), Östasien (61,5%), Sydostasien (51,3%) och Afrika söder om Sahara (42,3%). En större andel av de svarande som definierar sig som muslimer uppger att de har utsatts för rasism (22–28%) under det senaste året jämfört med de respondenter som uppger att de är kristna (3-15%).

De som är födda i Nordafrika utsätts främst på grund av religion eller trosuppfattning jämfört med de som är födda i andra regioner (39%) medan de som är födda i Afrika söder om Sahara är den grupp som främst utsätts för rasism på grund av hudfärg (29%).

De som uppger att de utsätts för rasism är generellt mindre nöjda med sina liv. Det är t ex betydligt färre som är väldigt nöjda med sina liv bland dem som utsätts för rasism jämfört med bland dem som inte utsätts – 36% att jämföra med 68%.

Överlag är känslan av att vara en del av det svenska samhället lägre hos dem som utsätts för rasism än hos dem som inte utsätts. Av dem som utsätts för rasism uppgår andelen som svarar att de helt och hållet är en del av det svenska samhället endast till 28% medan 58% av dem som inte utsätts för rasism instämmer i att de är en del av det svenska samhället. De som anger religion eller trosuppfattning som orsak till att de utsätts för rasism känner sig i minst utsträckning som en del av det svenska samhället.

En preliminär översikt över min forskningsoutput sedan 2020 vad gäller frågor om ras och rasism i ett svenskt sammanhang

Sedan 2020 har Karlstads universitet-kollegan Peter Wikström och jag Vetenskapsrådet-forskningsmedel för att undersöka användningar och förståelser av samt förhandlingar och diskussioner om frågor som rör ras och rasism i ett svenskt sammanhang och forskningsprojektet beräknas pågå tills 2023. 

Igår fick jag anledning att fundera på vad som har hänt vad gäller ”output” sedan 2020 och här nedan följer en preliminär sammanställning av vad som hittills har gjorts under totalt ett år och två månader mätt i arbetstid då jag också undervisar på halvtid samt ägnar alltför mycket dyrbar tid åt att ständigt resa mellan Stockholm och Karlstad liksom runt i landet och till andra ställen i världen.

Monografier och antologier:

+ Catrin Lundström, Vit melankoli. En analys av en nation i kris, Göteborg: Makadam förlag, 2020.

Adopterad. En bok om Sveriges sista rasdebatt, Stockholm: Verbal förlag, 2021.

Svensk rasism under efterkrigstiden. Rasfrågor och rasdiskussioner i Sverige 1946-1977, Stockholm: Carlsson bokförlag, 2021.

+ Catrin Lundström, Den färgblinda skolan – ras och vithet i svensk utbildning, Stockholm: Natur & Kultur, 2022.

Den svenska färgblindheten, Stockholm: Verbal förlag, 2022. (kommande)

+ Peter Wikström (red.), Svenska uppfattningar och förhandlingar om ras och rasism under efterkrigstiden, Karlstad: Karlstad University Press, 2022 (kommande)

+ Catrin Lundström & Peter Wikström, Race in Sweden: Racism and antiracism in the world’s first “colourblind” nation, Abingdon: Routledge, 2023 (kommande)

Artiklar i antologier och tidskrifter (OBS: populärvetenskapliga artiklar i tidningar och tidskrifter utelämnas här helt liksom debattartiklar):

”Transnational adoption and the emergence of Sweden’s progressive reproduction policy. A contribution to the biopolitical history of Sweden”. I Jenny Heijun Wills, Tobias Hübinette & Indigo Willing (red.), Adoption and multiculturalism. Europe, the Americas, and the Pacific, Ann Arbor: University of Michigan Press, 2020, sid. 223-238. 

+ Peter Wikström, ”Equality data as immoral race politics: A case study of liberal, colour-blind, and antiracialist opposition to equality data in Sweden”, British Journal of Social Psychology no. 4 2021 (vol. 60), sid. 1154-1176. 

”Hur vet vi det vi inte kan mäta? Om svenska medievärldens paradoxala förhållande till mångfald”. I Lars Truedson & Jonathan Lundqvist (red.), Vitt eller brett – vilka får ta plats i medier och på redaktioner?, Stockholm: Institutet för mediestudier, 2021, sid. 168-180.

“‘Good Sweden’: Transracial adoption and the construction of Swedish whiteness and white antiracism”. I Shona Hunter & Christi van der Westhuizen (red.), Routledge handbook of critical studies in whiteness, Abingdon: Routledge, 2022, sid. 150-159.

”Den svenska gulinghumorn vid ett vägskäl? Svenska rasstereotyper av asiater efter Svenska nyheter-affären 2018”. I Åsa Bharathi Larsson (red.), Bilder av ras i svensk visuell kultur, Stockholm: Kungl. Vitterhetsakademien, 2022, sid. 57-72.

”Från 1940-talets proto-antirasism till 1960-talets färgblinda antirasism. Reflektioner kring den svenska antirasismens uppkomst innan 1968”. I Christian Abrahamsson & Torbjörn Elensky (red.), Radikalism och avantgarde. Sverige 1947-1967, Stockholm: Timbro, 2022. (kommande)

+ Peter Wikström & Johan Samuelsson, “Scientist or racist? The racialized memory war over monuments to Carl Linnaeus in Sweden during the Black Lives Matter summer of 2020”, Journal of Ethnic and Cultural Studies. (kommande)

Konferenspapers:

”An overview of the situation concerning the concept of race, ethnic and racial categories, and equality data in contemporary Sweden”, Global Race, Institut d’etudes politiques de Paris, Centre de recherches internationales, Paris, 2020-12-17.

“Revisiting the political debate between the racial pessimists and the racial optimists in 1960’s Sweden”, 8th Biennial Conference on Adoption and Culture: Engaging the Past, Imagining the Future, held virtually with assistance from Brown University, University of Winnipeg, 2021-10-23.

“Researching race in a colour-blind country. Mixed race Swedes reproducing and deconstructing Swedish colour-blindness”, Rat für Migration Jahrestagung 2021: Körper und Rasse. Konjunkturen von Rassismus in Europa, Deutschen Hygiene-Museum, Dresden, 2021-11-25. 

“Researching race in a colour-blind country: Mixed race Swedes inhabiting a third position in colour-blind Sweden”. The 2022 GoPar conference. Going beyond binary thinking: Dialogues for participation, communication and equity in contemporary societies, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, 2022-04-29.

Seminariepresentationer och övriga föreläsningar (OBS – endast ett mindre urval):

+ Stellan Petersson & Emma Sköldberg, ”Om svenska rasord och bristen på en interkulturell etik”, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet 2020-10-14.

+ Peter Wikström, “Negotiations of notions of race and racism in online spaces”, Where are we and where are we heading?, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2020-10-15.

”Ras och identitet i Sverige”, Identitet och politik – en idépolitisk kurs om socialism, liberalism och identitetspolitik, Viskadalens Folkhögskola, Borås, 2020-10-17. 

“En introduktion till frågor om ras, rasojämlikheter och behovet av jämlikhetsdata i dagens Sverige”, Globala gymnasiet, Stockholm, 2020-11-16.

“Researching race in a color-blind society”, Centrum för genusforskning, Karlstads universitet, 2020-11-18.

”Reflektioner kring frågor om ras och rasism i ett svenskt sammanhang”, Sträva, Medicinska föreningen, Karolinska institutet, Solna, 2020-11-30.

“Some reflections on Swedish racial thinking and Swedish biopolitics”, Decolonize Global Health Educational Day, Faculty of Medicine and Master’s Programme in Public Health, Lunds universitet, 2020-12-08.

”On the concept of race and the lack of equality data in contemporary colour-blind Sweden”, Kulturpolitiska veckan, Smålands nation, Lund, 2021-01-26. 

+ Amade M’Charak, “Bridging race and migration studies”, Race and migration – scholarship in between, on and beyond the borders, Amsterdam Institute for Social Science Research (AISSR), Universiteit van Amsterdam, 2021-02-17. 

”Reflections on the conditions and limits of researching race and whiteness in a color-blind country and academia”, Research Halfday and PhD student day, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, 2021-02-18. 

+ Peter Wikström, “Equality data as ‘state race register’ and ‘postcolonial race fixation’. A case study of the Swedish debate on equality data”, English Linguistics Seminar Series, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet, 2021-02-26.

+ Catrin Lundström, ”Vit melankoli – en analys av en nation i kris”, Blå stället, Angered, Göteborgs stad, 2021-03-25. 

“White melancholia. An analysis of a nation in crisis”. Nordic Network for Norm Critical Leadership, Stockholm 2021-03-25. 

”The modern history of Swedish whiteness and Swedish racial thinking”, Utrikespolitiska föreningen, Malmö universitet, 2021-03-31.

”En presentation av boken Adopterad. En bok om Sveriges sista rasdebatt”, Adopterade koreaners förening, Stockholm 2021-04-24. 

”En återblick på 1960-talets adoptionsdebatt och vad den säger oss idag”, Transnationellt adopterades riksorganisation, Stockholm 2021-05-06. 

”En presentation av boken Adopterad. En bok om Sveriges sista rasdebatt”, Adopterade etiopiers och eritreaners förening, Stockholm 2021-05-30. 

“Om rasoptimisterna och deras vision om ett blandat, antirasistiskt och färgblint Sverige”, Studentlitteratur & Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet, 2021-08-18.

”En introduktion till ras, vithet och svenskhet”, Human Rights Watch, Stockholm, 2021-09-03.

”1960-talets svenska adoptionsdebatt och vad betyder för oss idag”, Värmlands museum, Karlstad, 2021-09-08.

+ Catrin Lundström, En presentation av boken ”Vit melankoli. En analys av en nation i kris”, Folkhälsomyndigheten, Stockholm, 2021-10-07.

“En presentation av det nya genomsegregerade supermångfalds-Sverige i relation till frågor om ras och identitet”, Identitet och politik – en idépolitisk kurs om socialism, liberalism och identitetspolitik, Viskadalens Folkhögskola, Borås, 2021-10-16. 

”Rasism i skolan”, Regionalt utvecklingscentrum, Karlstads universitet, 2021-10-21.

+ Catrin Lundström, ”’Vit melankoli’. Boksamtal”. VitKrit. A seminar on decoloniality, Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet, 2021-10-21.

“En presentation av svenska rasfrågor och rasdiskussioner under efterkrigstiden”, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet, 2021-10-26.

”Overseas Korean adoption and the birth of Swedish colour blindness”. Korean adoptee adoption research network, Seoul, 2021-11-10.

“Frågor om ras och rasism i Sverige under efterkrigstiden”, Kungliga biblioteket, Stockholm, 2021-11-17.

+ Paul Frigyes, Jan Inge Jönhill, Sakine Madon & Seher Yilmaz, ”Hur tänker vi om mångfald i medier?”. Institutet för mediestudier, Stockholm, 2021-11-18.

“An introduction to Swedish whiteness”, The Deleting Whiteness Symposium, Weld, Stockholm, 2021-11-20.

+ Kehinde Andrews & Catrin Lundström, “Intersections of white privilege, gender and racism in ethnically diverse societies. A dialogue on whiteness and gender in Sweden and the UK”. IMISCOE’s (International Migration Research Network) Anti-Racism Working Group’s (ARWG) webinar series, 2022-01-25.

”Overseas Korean adoption and the birth of Swedish colour blindness”, Korean migration in Europe: Challenges and interactions, Koreastudien, Goethe-Universität, 2022-01-29.

+ Yasuko Takezawa, & Mandisi Majavu, “Colonialities: A presentation of the chapter ”’Good Sweden’”: Transracial adoption and the construction of Swedish whiteness and white antiracism in Routledge Handbook of Critical Studies in Whiteness”, Carnegie School of Education, Leeds Beckett University, 2022-02-16. 

”Att bildsätta och iscensätta ras och vithet i ett svenskt sammanhang”. Kungliga konsthögskolan, Stockholm, 2022-03-25. 

”Representation och rum: Om jämlikhetsdata”. Institutionen för konst, kultur och kommunikation, Malmö universitet och Malmö stad, 2022-03-28.

“An introduction to researching race and whiteness in Sweden”. The Colonial encounters seminar and the Master Programme of Colonial and Postcolonial Studies, Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies, Linnéuniversitetet, 2022-04-08.