Kategori: rasism

Den nuvarande svenska (S-)regeringen fortsätter att stå ut på en global nivå bredvid Bidens amerikanska regering vad gäller att motverka och bekämpa rasism

Igår sjösatte Magdalena Anderssons S-(minoritets)regering hela fem åtgärdsprogram för att motverka och bekämpa rasism riktad mot fem olika minoriteter i landet som ska gälla under de kommande åren: anti-muslimsk rasism, antisemitism, anti-svart rasism, antiromsk rasism och antisamisk rasism. 

Det är högst sannolikt att ingen annan regering i världen (bredvid Bidens amerikanska regering) satsar så mycket på att motverka och bekämpa rasism mot olika minoriteter som den svenska regeringen gör just nu. Allt detta kommer dock troligtvis att förändras i grunden om Kristersson väljs till statsminister om några månader och bildar regering tillsammans med eller med stöd av SD, KD och L.

I regeringens pressmeddelande från igår står bl a följande att läsa:

”Åtgärdsprogrammen tar avstamp i den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. Den nationella planen beslutades 2016 och är ett verktyg för att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället och skapa förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet Sverige. Åtgärdsprogrammen innehåller åtgärder på fyra av de fem strategiska områden som anges i den nationella planen: Mer kunskap, utbildning och forskning, Förstärkt förebyggande arbete på nätet, Ett mer aktivt rättsväsende och Civila samhället, ökat stöd och fördjupad dialog.  

Åtgärdsprogrammen ska bidra till att synliggöra och motverka respektive form av rasism och har tagits fram med utgångspunkt i dialoger med företrädare för det civila samhället, rapporter om förekomsten av rasism och hatbrott i Sverige och rekommendationer från regionala och internationella människorättsorgan.

Inom ramen för åtgärdsprogrammen har regeringen bland annat beslutat om uppdrag för att motverka rasism inom hälso- och sjukvården, öka kunskapen om samband mellan vissa gruppers utsatthet och arbetsrelaterad stress samt uppdrag för att fördjupa kunskapen om hatbrott mot samer. Barn och ungas utsatthet för rasism uppmärksammas särskilt bland annat genom uppdrag riktade till skolan.”

Och TT medddelar följande:

https://www.svd.se/a/MLKVVo/regeringen-storsatsar-mot-rasism

”Rasism är ett problem som drabbar många svenskar i vardagen – på arbetet, i skolan eller i vården. Nu presenterar regeringen fem åtgärdsprogram mot rasism.

De åtgärdsprogram som nu presenteras är en del av de åtaganden Sverige gjorde i samband med Malmös internationella forum om hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism i höstas. De rör afrofobi, islamofobi, antisemitism, rasism mot samer och antiziganism.

– Nu förstärker vi och fördjupar arbetet mot rasism. Vi tillsätter också extra medel för att kunna göra detta så konkret och kraftfullt som möjligt, säger kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) som ansvar för arbetet mot rasism.

Åtgärdsprogrammen ska komplettera den nationella planen mot rasism och innehåller en rad riktade åtgärder, bland annat mot arbetsmiljö och skola.

– När det gäller skolan ser man att det är många som utsätts för olika former av rasism. Där har det kanske funnits en otydlighet om vart man ska vända sig för att få stöd och hjälp, säger biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson (S) som ansvarar för arbetet mot diskriminering

– Nu får Diskrimineringsombudsmannen ett tydligt uppdrag att arbeta med information för att tydliggöra vart man ska vända sig och vilken typ av hjälp man kan förvänta sig att få från samhället.

Åtgärderna har tagits fram i dialog med civilsamhället och identifierats som viktiga. De är å ena sidan generella för att möta rasism, men också specifika för att möte specifika gruppers behov, förklarar Jeanette Gustafsdotter.

– Den helheten gör att vi nu har möjlighet att verkligen ta ett brett grepp för att bryta rasismen i vårt samhälle.”

Ny studie om den svenska BLM-debatten 2020

Ny artikel i en akademisk tidskrift, som Peter Wikström, Johan Samuelsson och jag står bakom tillsammans och som är den första studien om den specifikt svenska BLM-debatten som ägde rum under pandemiåret 2020. Artikeln går att läsa och/eller ladda ned gratis via Journal of Ethnic and Cultural Studies hemsida:

https://www.ejecs.org/index.php/JECS/article/view/1095/pdf

”This is a study of the Swedish debate on statues and monuments to the world-famous Swedish natural scientist Carl Linnaeus that took place during the Black Lives Matter movement breakthrough in the summer of 2020. The purpose is to examine how understandings of race, racism, identity, and history were articulated in the debate. The empirical material consists of Twitter posts and newspaper editorials, which we approach through thematic analysis complemented with discourse analysis of illustrative examples and excerpts. Theoretically, we conceptualize the debate as a case of a Swedish racialized memory war. 

The results show that discourse participants constructed the terms of the debate as a matter of being “for” or “against” Linnaeus’ legacy, and consequently as a matter of being for or against science, reason, progress, and a supposedly non-ideological historiography, rather than as a matter of qualitatively renegotiating how we selectively remember and celebrate historical persons and legacies, and formulate tendentious narratives of the past that serve present agendas. 

In this memory war, discourse participants mainly representing the white majority population of Sweden mobilized a defense of a “canonized” understanding of Linnaeus’ legacy on the editorial pages of the Swedish newspapers and on Twitter. This defense, we argue, supports an ongoing effort to absolve Swedes of any substantial complicity in European and Western racism and colonialism. In effect, what is defended is a white-washed use and understanding of history – a status quo that largely remains unchallenged in Sweden.”

Just nu skrivs asiatisk diasporahistoria och asiatisk populärkulturhistoria på en och samma gång

Just nu skrivs asiatisk diasporahistoria och asiatisk populärkulturhistoria på en och samma gång:

BTS – världens största (öst- och sydost)asiatiska och (syd)koreanska pop(ulärmusik)grupp (genom tiderna) – besöker just nu (d v s i realtid) USA:s president Joe Biden i Vita huset i Washington för att lyfta och diskutera problematiken med antiasiatisk rasism som har exploderat i omfattning under pandemin och resulterat i ett stort antal dödade och skadade asiater i USA och i andra västländer:

”The group will discuss issues on Asian inclusion, representation and diversity, and anti-Asian hate crimes & discrimination, per official.”

”Biden has been outspoken about being committed to combating the rise in anti-Asian hate crimes. Last year, the Democratic president signed the COVID-19 Hate Crimes Act into law.”

Den som organiserar BTS besök är f ö Karine Jean-Pierre som är den första svarta hbtq-personen som arbetar vid och ansvarar för Vita husets kommunikations- och pressavdelning.

Det hör då till saken att av någon anledning så har en oproportionerligt hög andel av de asiater som har utsatts för våld koreansk bakgrund – t ex var flertalet av de asiatiska kvinnor som dödades i Atlanta i mars 2021 koreanskor – och det är också asiatiska kvinnor och inte minst just koreanska kvinnor som har drabbats allra värst av de antiasiatiska hatbrotten under pandemin.

Och för den/dem som inte känner till det så är BTS kort och gott den första utomvästerländska och icke-vita popgruppen som sjunger på ett utomvästerländskt språk som har slagit igenom i Väst.

Antiasiatisk rasism talas det som bekant knappt om vare sig bland antirasister, i minoritetssammanhang eller bland forskare som studerar rasism och mot bakgrund av det faktumet är detta så historiskt det kan bli även om det går att argumentera för att Biden borde ha bjudit in representanter för de stora asiatiska minoritets- och diasporagrupperna och inte en populärmusikgrupp vars medlemmar inte ens har vuxit upp i och bor och lever i USA och i Väst.

Det talas med rätta om rasism mot latinos/as (och inte minst i USA), med rätta om rasism mot svarta (och inte minst i USA, Storbritannien, Belgien, Italien och Frankrike), med rätta om rasism mot romer (och inte minst i Syd-, Central- och Östeuropa), med rätta om rasism mot muslimer och personer med bakgrund i MENA-regionen (och inte minst i Frankrike, Nederländerna och Tyskland liksom i Sverige), med rätta om rasism mot sydasiater (och inte minst i Storbritannien) och med rätta om rasism mot judar (och inte minst i Västeuropa) men det är mycket sällan som rasism mot öst- och sydostasiater aktualiseras förutom sedan pandemin bröt ut p g a att asiater i hela västvärlden sedan dess har utsatts för ett mycket stort antal hatbrott och ett 20-tal asiater har även dödats p g a pandemin.

Ny enkätstudie visar att 48,5% av invandrarna uppger att de har utsatts för rasism under det senaste året liksom 37,1% av de s k andragenerationarna

Expo har idag publicerat en rapport som bygger på en enkätundersökning som genomfördes i slutet av 2021 och som består av 4000 enkätsvar och respondenterna utgjorde ett tvärsnitt av befolkningen och var mellan 18-74 år gamla.

I rapporten framkommer det att det går att dela upp befolkningen i i huvudsak två huvudgrupper vad gäller synen på svenskhet, invandrare och minoriteter.



45,9% av de svarande hyser en generellt exkluderande hållning och 29,3% av respondenterna är övertygade exkluderande – denna sistnämnda grupp är den enskilt största gruppen i undersökningen. Gruppen kännetecknas av att många röstar på SD, att de är lite äldre, att de äger sitt boende och ofta bor i hus, att de har barn, att de bor i Skåne samt att de bor i pendlingskommuner nära storstäder och i mindre städer och tätorter.



27,7% av de svarande hyser en generellt inkluderande hållning och 13,7% av respondenterna är övertygade inkluderande. Den sistnämnda gruppen kännetecknas av att många röstar på V, är kvinnor, bor i storstäder och bor i Norrland.

Mellan dessa båda grupper finns de ambivalenta vilka utgör 26,3%.

Vidare visar undersökningen att det finns en utbredd framtidspessimism bland landets invånare. 41% svarar att Sverige kommer att vara ett sämre land att leva i om fem år och endast 27% tror att det kommer att vara ett bättre land att leva i om fem år. Den samhällsfråga som oroar flest respondenter inför framtiden är brottsligheten och därefter kommer invandringen och sedan vården.


Hälften av respondenterna anser att deras syn på invandring och invandrare har påverkats negativt av flyktingkrisåret 2015 medan en sjättedel uppger det motsatta. 61% anser vidare att integrationen fungerar ganska dåligt eller mycket dåligt.

Respondenterna ser mest positivt på invandring och invandrare från Norden, övriga Europa (exklusive Östeuropa) och Nordamerika. Därefter kommer invandring och invandrare från Asien, Latinamerika och Östeuropa. Sist kommer invandring och invandrare från Mellanöstern och Afrika. 36% är negativt inställda till invandring och invandrare från den s k MENA-regionen och 34% är negativt inställda till invandring och invandrare från subsahariska Afrika.



De svarande överskattar vidare andelen invandrare och andelen muslimer i Sverige och underskattar samtidigt andelen invandrare som har ett jobb. 


Respondenterna är mest positiva till att ha en granne med majoritetssvensk, samisk, kristen, judisk och asiatisk bakgrund och mest negativa till att ha en granne med muslimsk eller romsk bakgrund samt en granne med bakgrund i Mellanöstern och Afrika. Samma mönster gäller vad beträffar frågan om hur de svarande ställer sig till att en familjemedlem har en partner med annan bakgrund.



36% anser att islam utgör ett hot mot den västerländska civilisationen och tre av tio ställer sig negativa till att någon i ens familj har en partner med muslimsk bakgrund. 25% av samtliga respondenter som är mellan 18-24 år gamla uppger att de identifierar sig som muslimer.

Nästan var tredje respondent håller med om flera typiska konspirationsteoretiska påståenden. 31% anser till exempel att det existerar en liten och okänd grupp som styr världspolitiken, 21% avfärdar att människan har orsakat den globala uppvärmningen, 20% instämmer helt eller delvis i påståendet att experiment som involverar nya droger eller tekniker utförs på allmänheten utan deras kännedom eller medgivande, 20% håller helt eller delvis med om påståendet att riskerna med vaccinering är större än nyttan med vad gäller coronaviruset och 7% svarar ja på påståendet att judar har ett alldeles för stort inflytande i världen.

22,4% av de svarande uppger att de har utsatts för rasism under det senaste året. 29,3% uppger att det skedde i arbetslivet och därefter kommer i skolan och inom vården.


De som utsätts för rasism på grund av sin hudfärg gör det i högst grad på jobbet (40%) medan den största andelen av de som utsätts för rasism på grund av religion eller trosuppfattning anger att det sker i kontakt med myndigheter eller annan offentlig verksamhet (43%).


48,5% av invandrarna uppger att de har utsatts för rasism under det senaste året liksom 37,1% av de s k andragenerationarna.

Av de som är födda i Nordafrika uppger 88% att de har utsatts för rasism under det senaste året och därefter kommer födda i Latinamerika och Karibien (71,3%), Sydasien (66,4%), Västasien (62,4%), Östasien (61,5%), Sydostasien (51,3%) och Afrika söder om Sahara (42,3%). En större andel av de svarande som definierar sig som muslimer uppger att de har utsatts för rasism (22–28%) under det senaste året jämfört med de respondenter som uppger att de är kristna (3-15%).

De som är födda i Nordafrika utsätts främst på grund av religion eller trosuppfattning jämfört med de som är födda i andra regioner (39%) medan de som är födda i Afrika söder om Sahara är den grupp som främst utsätts för rasism på grund av hudfärg (29%).

De som uppger att de utsätts för rasism är generellt mindre nöjda med sina liv. Det är t ex betydligt färre som är väldigt nöjda med sina liv bland dem som utsätts för rasism jämfört med bland dem som inte utsätts – 36% att jämföra med 68%.

Överlag är känslan av att vara en del av det svenska samhället lägre hos dem som utsätts för rasism än hos dem som inte utsätts. Av dem som utsätts för rasism uppgår andelen som svarar att de helt och hållet är en del av det svenska samhället endast till 28% medan 58% av dem som inte utsätts för rasism instämmer i att de är en del av det svenska samhället. De som anger religion eller trosuppfattning som orsak till att de utsätts för rasism känner sig i minst utsträckning som en del av det svenska samhället.

En preliminär översikt över min forskningsoutput sedan 2020 vad gäller frågor om ras och rasism i ett svenskt sammanhang

Sedan 2020 har Karlstads universitet-kollegan Peter Wikström och jag Vetenskapsrådet-forskningsmedel för att undersöka användningar och förståelser av samt förhandlingar och diskussioner om frågor som rör ras och rasism i ett svenskt sammanhang och forskningsprojektet beräknas pågå tills 2023. 

Igår fick jag anledning att fundera på vad som har hänt vad gäller ”output” sedan 2020 och här nedan följer en preliminär sammanställning av vad som hittills har gjorts under totalt ett år och två månader mätt i arbetstid då jag också undervisar på halvtid samt ägnar alltför mycket dyrbar tid åt att ständigt resa mellan Stockholm och Karlstad liksom runt i landet och till andra ställen i världen.

Monografier och antologier:

+ Catrin Lundström, Vit melankoli. En analys av en nation i kris, Göteborg: Makadam förlag, 2020.

Adopterad. En bok om Sveriges sista rasdebatt, Stockholm: Verbal förlag, 2021.

Svensk rasism under efterkrigstiden. Rasfrågor och rasdiskussioner i Sverige 1946-1977, Stockholm: Carlsson bokförlag, 2021.

+ Catrin Lundström, Den färgblinda skolan – ras och vithet i svensk utbildning, Stockholm: Natur & Kultur, 2022.

Den svenska färgblindheten, Stockholm: Verbal förlag, 2022. (kommande)

+ Peter Wikström (red.), Svenska uppfattningar och förhandlingar om ras och rasism under efterkrigstiden, Karlstad: Karlstad University Press, 2022 (kommande)

+ Catrin Lundström & Peter Wikström, Race in Sweden: Racism and antiracism in the world’s first “colourblind” nation, Abingdon: Routledge, 2023 (kommande)

Artiklar i antologier och tidskrifter (OBS: populärvetenskapliga artiklar i tidningar och tidskrifter utelämnas här helt liksom debattartiklar):

”Transnational adoption and the emergence of Sweden’s progressive reproduction policy. A contribution to the biopolitical history of Sweden”. I Jenny Heijun Wills, Tobias Hübinette & Indigo Willing (red.), Adoption and multiculturalism. Europe, the Americas, and the Pacific, Ann Arbor: University of Michigan Press, 2020, sid. 223-238. 

+ Peter Wikström, ”Equality data as immoral race politics: A case study of liberal, colour-blind, and antiracialist opposition to equality data in Sweden”, British Journal of Social Psychology no. 4 2021 (vol. 60), sid. 1154-1176. 

”Hur vet vi det vi inte kan mäta? Om svenska medievärldens paradoxala förhållande till mångfald”. I Lars Truedson & Jonathan Lundqvist (red.), Vitt eller brett – vilka får ta plats i medier och på redaktioner?, Stockholm: Institutet för mediestudier, 2021, sid. 168-180.

“‘Good Sweden’: Transracial adoption and the construction of Swedish whiteness and white antiracism”. I Shona Hunter & Christi van der Westhuizen (red.), Routledge handbook of critical studies in whiteness, Abingdon: Routledge, 2022, sid. 150-159.

”Den svenska gulinghumorn vid ett vägskäl? Svenska rasstereotyper av asiater efter Svenska nyheter-affären 2018”. I Åsa Bharathi Larsson (red.), Bilder av ras i svensk visuell kultur, Stockholm: Kungl. Vitterhetsakademien, 2022, sid. 57-72.

”Från 1940-talets proto-antirasism till 1960-talets färgblinda antirasism. Reflektioner kring den svenska antirasismens uppkomst innan 1968”. I Christian Abrahamsson & Torbjörn Elensky (red.), Radikalism och avantgarde. Sverige 1947-1967, Stockholm: Timbro, 2022. (kommande)

+ Peter Wikström & Johan Samuelsson, “Scientist or racist? The racialized memory war over monuments to Carl Linnaeus in Sweden during the Black Lives Matter summer of 2020”, Journal of Ethnic and Cultural Studies. (kommande)

Konferenspapers:

”An overview of the situation concerning the concept of race, ethnic and racial categories, and equality data in contemporary Sweden”, Global Race, Institut d’etudes politiques de Paris, Centre de recherches internationales, Paris, 2020-12-17.

“Revisiting the political debate between the racial pessimists and the racial optimists in 1960’s Sweden”, 8th Biennial Conference on Adoption and Culture: Engaging the Past, Imagining the Future, held virtually with assistance from Brown University, University of Winnipeg, 2021-10-23.

“Researching race in a colour-blind country. Mixed race Swedes reproducing and deconstructing Swedish colour-blindness”, Rat für Migration Jahrestagung 2021: Körper und Rasse. Konjunkturen von Rassismus in Europa, Deutschen Hygiene-Museum, Dresden, 2021-11-25. 

“Researching race in a colour-blind country: Mixed race Swedes inhabiting a third position in colour-blind Sweden”. The 2022 GoPar conference. Going beyond binary thinking: Dialogues for participation, communication and equity in contemporary societies, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, 2022-04-29.

Seminariepresentationer och övriga föreläsningar (OBS – endast ett mindre urval):

+ Stellan Petersson & Emma Sköldberg, ”Om svenska rasord och bristen på en interkulturell etik”, Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi, Göteborgs universitet 2020-10-14.

+ Peter Wikström, “Negotiations of notions of race and racism in online spaces”, Where are we and where are we heading?, Vetenskapsrådet, Stockholm, 2020-10-15.

”Ras och identitet i Sverige”, Identitet och politik – en idépolitisk kurs om socialism, liberalism och identitetspolitik, Viskadalens Folkhögskola, Borås, 2020-10-17. 

“En introduktion till frågor om ras, rasojämlikheter och behovet av jämlikhetsdata i dagens Sverige”, Globala gymnasiet, Stockholm, 2020-11-16.

“Researching race in a color-blind society”, Centrum för genusforskning, Karlstads universitet, 2020-11-18.

”Reflektioner kring frågor om ras och rasism i ett svenskt sammanhang”, Sträva, Medicinska föreningen, Karolinska institutet, Solna, 2020-11-30.

“Some reflections on Swedish racial thinking and Swedish biopolitics”, Decolonize Global Health Educational Day, Faculty of Medicine and Master’s Programme in Public Health, Lunds universitet, 2020-12-08.

”On the concept of race and the lack of equality data in contemporary colour-blind Sweden”, Kulturpolitiska veckan, Smålands nation, Lund, 2021-01-26. 

+ Amade M’Charak, “Bridging race and migration studies”, Race and migration – scholarship in between, on and beyond the borders, Amsterdam Institute for Social Science Research (AISSR), Universiteit van Amsterdam, 2021-02-17. 

”Reflections on the conditions and limits of researching race and whiteness in a color-blind country and academia”, Research Halfday and PhD student day, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, 2021-02-18. 

+ Peter Wikström, “Equality data as ‘state race register’ and ‘postcolonial race fixation’. A case study of the Swedish debate on equality data”, English Linguistics Seminar Series, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet, 2021-02-26.

+ Catrin Lundström, ”Vit melankoli – en analys av en nation i kris”, Blå stället, Angered, Göteborgs stad, 2021-03-25. 

“White melancholia. An analysis of a nation in crisis”. Nordic Network for Norm Critical Leadership, Stockholm 2021-03-25. 

”The modern history of Swedish whiteness and Swedish racial thinking”, Utrikespolitiska föreningen, Malmö universitet, 2021-03-31.

”En presentation av boken Adopterad. En bok om Sveriges sista rasdebatt”, Adopterade koreaners förening, Stockholm 2021-04-24. 

”En återblick på 1960-talets adoptionsdebatt och vad den säger oss idag”, Transnationellt adopterades riksorganisation, Stockholm 2021-05-06. 

”En presentation av boken Adopterad. En bok om Sveriges sista rasdebatt”, Adopterade etiopiers och eritreaners förening, Stockholm 2021-05-30. 

“Om rasoptimisterna och deras vision om ett blandat, antirasistiskt och färgblint Sverige”, Studentlitteratur & Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet, 2021-08-18.

”En introduktion till ras, vithet och svenskhet”, Human Rights Watch, Stockholm, 2021-09-03.

”1960-talets svenska adoptionsdebatt och vad betyder för oss idag”, Värmlands museum, Karlstad, 2021-09-08.

+ Catrin Lundström, En presentation av boken ”Vit melankoli. En analys av en nation i kris”, Folkhälsomyndigheten, Stockholm, 2021-10-07.

“En presentation av det nya genomsegregerade supermångfalds-Sverige i relation till frågor om ras och identitet”, Identitet och politik – en idépolitisk kurs om socialism, liberalism och identitetspolitik, Viskadalens Folkhögskola, Borås, 2021-10-16. 

”Rasism i skolan”, Regionalt utvecklingscentrum, Karlstads universitet, 2021-10-21.

+ Catrin Lundström, ”’Vit melankoli’. Boksamtal”. VitKrit. A seminar on decoloniality, Institutionen för språk och litteraturer, Göteborgs universitet, 2021-10-21.

“En presentation av svenska rasfrågor och rasdiskussioner under efterkrigstiden”, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet, 2021-10-26.

”Overseas Korean adoption and the birth of Swedish colour blindness”. Korean adoptee adoption research network, Seoul, 2021-11-10.

“Frågor om ras och rasism i Sverige under efterkrigstiden”, Kungliga biblioteket, Stockholm, 2021-11-17.

+ Paul Frigyes, Jan Inge Jönhill, Sakine Madon & Seher Yilmaz, ”Hur tänker vi om mångfald i medier?”. Institutet för mediestudier, Stockholm, 2021-11-18.

“An introduction to Swedish whiteness”, The Deleting Whiteness Symposium, Weld, Stockholm, 2021-11-20.

+ Kehinde Andrews & Catrin Lundström, “Intersections of white privilege, gender and racism in ethnically diverse societies. A dialogue on whiteness and gender in Sweden and the UK”. IMISCOE’s (International Migration Research Network) Anti-Racism Working Group’s (ARWG) webinar series, 2022-01-25.

”Overseas Korean adoption and the birth of Swedish colour blindness”, Korean migration in Europe: Challenges and interactions, Koreastudien, Goethe-Universität, 2022-01-29.

+ Yasuko Takezawa, & Mandisi Majavu, “Colonialities: A presentation of the chapter ”’Good Sweden’”: Transracial adoption and the construction of Swedish whiteness and white antiracism in Routledge Handbook of Critical Studies in Whiteness”, Carnegie School of Education, Leeds Beckett University, 2022-02-16. 

”Att bildsätta och iscensätta ras och vithet i ett svenskt sammanhang”. Kungliga konsthögskolan, Stockholm, 2022-03-25. 

”Representation och rum: Om jämlikhetsdata”. Institutionen för konst, kultur och kommunikation, Malmö universitet och Malmö stad, 2022-03-28.

“An introduction to researching race and whiteness in Sweden”. The Colonial encounters seminar and the Master Programme of Colonial and Postcolonial Studies, Centre for Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies, Linnéuniversitetet, 2022-04-08. 

Om en ny bok om rasism mot asiater i Sverige

I januari i år bestämde jag mig för att försöka hitta och spåra upp samt läsa och gå igenom samtliga svenskspråkiga originaltexter som en svensk asiat har skrivit eller som handlar om svenska asiater vilka antingen har offentliggjorts i bokform eller i tryckta tidningar och tidskrifter och vilka på något sätt kretsar kring frågan om rasism mot asiater i Sverige – d v s kort och gott samtliga svenskspråkiga offentliga och (pappers)tryckta texter vilka behandlar svensk antiasiatisk rasism.

Sagt och gjort: Efter att ha hittat, läst och tematiserat totalt ett 100-tal bokpublikationer författade av asiater i Sverige och runt 900 antologi-, tidnings- och tidskriftstexter där svenska asiaters röster, erfarenheter, åsikter och perspektiv hörs och framkommer på något sätt håller för närvarande en ny bok sakta men säkert på att växa fram som kommer att bli den första i sitt slag som handlar om asiater i Sverige och svensk antiasiatisk rasism och hittills har jag preliminärt färdigställt två av fem planerade kapitel vilka sammantaget undersöker olika aspekter av att vara asiat i dagens Sverige.

I boken kommer både invandrare (varav de flesta har invandrat från Thailand, Kina, Vietnam eller Filippinerna), adopterade (varav de flesta har majoritetssvenska adoptivföräldrar), blandade (varav de flesta har en asiatisk mor och en vit far) och andragenerationare (varav de flesta är inrikes födda med två föräldrar som är födda i Kina eller Vietnam) att komma till tals och flertalet har ursprung i Sydkorea, Kina, Filippinerna eller Vietnam och en del även i Japan, Indonesien, Malaysia, Hongkong, Laos, Taiwan eller Singapore.

Till skillnad från invånarna i landet med bakgrund i Latinamerika, Karibien, Mellanöstern och Afrika vilka numerärt och proportionellt domineras av pojkar eller män så domineras de svenska asiaterna av flickor eller kvinnor och flertalet av texterna som rör asiater i Sverige och antiasiatisk rasism handlar också om asiatiska flickor eller kvinnor.

Den svenska s k ”gulinghumorns” urscen stod kung Karl XV för när han i juli 1866 tog emot det första officiella, kinesiska diplomatiska besöket i Stockholm

På senare tid har jag haft anledning att återvända till frågan om den specifika svenska s k ”gulinghumorn” och antiasiatiska rasismen då jag dels i dagarna har skickat in en forskningsprojektansökan om ämnet tillsammans med en annan svensk forskare och dels nyligen lagt sista handen vid ännu en artikel i ämnet i en kommande akademisk antologi.

Jag har därför ägnat några timmar på Kungl. biblioteket åt att gräva mig bakåt i historien och kan nu kort och gott konstatera att ett mycket grovt rasistiskt språkbruk kontinuerligt har använts om människor med bakgrund i Sydost- och Östasien i svenskspråkiga texter och sammanhang fr o m andra halvan av 1800-talet och under större delen av 1900-talet. Måhända förvånar detta inte och det finns utan tvekan rejält med fog för att argumentera för att rasstereotyper av asiater är långt mer accepterade än de rasstereotyper som drabbar andra minoriteter fortfarande än idag.

Vad gäller den mycket speciella svenska s k ”gulinghumorn” som både är socialt accepterad och mycket folkkär så tycks den ha anor som går tillbaka till självaste kungen och närmare bestämt till kung Karl XV som i juli 1866 tog emot det första officiella, kinesiska diplomatiska besöket i Sverige.

Detta skedde i samband med en audiens i Stockholm och i samband med den högtidliga ceremonin utbrast kungen plötsligt ”era små fula gulingar, vad har ni här att göra?” och fortsatte med att säga till det högst rankade kinesiska sändebudet mandarinen Pin ”du, som just står framför mig med dina sneda ögon, ditt pergamentsfärgade skråpuksansikte” samt tillade ”du ser ju ut, så man kunde skratta sig fördärvad”.

Att kungen sade så har personer som var på plats i efterhand vittnat om och det sägs också att kungen blev ”bannad” av representanter för hovet efter mötet då han uppfattades ha äventyrat rikets diplomatiska förbindelser. Det hör samtidigt till saken att kungen utbrast detta på svenska så de kinesiska diplomaterna förstod inte vad han sade utan ska ha lett artigt tillbaka enligt vittnen på plats.

Detta ohämmade för att inte säga skamlösa uttalande från den dåvarande bernadotteska dubbelmonarkin Sverige-Norges självaste monarks sida kan i efterhand på ett symboliskt plan sägas vara något av den svenska s k ”gulinghumorns” urscen liksom inte minst startskottet för de officiella svensk-kinesiska relationerna, vilka idag som bekant är ”all time low”.

En ”parallell” som åtminstone jag associerar till i sammanhanget är det första mötet mellan amerikaner och japaner som ägde rum i Tokyobukten 1853: Några av de amerikanska marinsoldaterna och sjömännen ska då enligt uppgift ha uppfört en s k minstrel-show i s k blackface, d v s en rasperformativ föreställning där de vita amerikanerna iscensatte sig själva som svarta amerikaner, som ett sätt att överkomma både språkförbistringen och den spända situationen. Japanerna ska dock inte förstått vad föreställningen ens handlade om då de saknade de amerikanska och västerländska rasstereotypa referenserna och de rörde enligt uppgift därför inte en min under föreställningens gång.

Veckan har hittills bjudit på skapandet av en högskolekurs i kritisk ras- och vithetsforskning och inskickandet av en projektansökan som handlar om att studera de svenska asiaterna

Denna vecka har hittills bjudit på inskickandet av en artikel (om utlandsadoptionerna till Sverige) till en vetenskaplig tidskrift, en genomförd gästföreläsning (om afrofobi eller antisvart rasism) vid Södertörns högskola, en inbjudan att delta i Jason Diakités och Marcus Samuelssons podcast ”This moment”, ett konsultuppdrag rörande utformandet av en enkät som handlar om rasism, en mejlväxling med idéhistorikern Tony Gustafsson och en del annat utöver den reguljära undervisningen liksom sist men inte minst inskickandet av en högskolekurs till Karlstads universitet samt av en projektansökan till (den statliga forskningsfinansiären) Forte.

Vad gäller kursen så handlar det om den första svenska högskolekursen som är en renodlad kurs i specifikt svensk kritisk ras- och vithetsforskning som, om allt går vägen, kommer att ges för första gången under höstterminen 2022.

När jag var doktorand vid Stockholms universitet skapade jag visserligen en egen kurs som handlade om kritisk adoptionsforskning och när jag arbetade som lärare vid Södertörns högskola skapade jag likaså en egen kurs som behandlade barn och unga med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena men denna kurs är ändå ”något alldeles extra” som det heter och inte minst då jag är en av dem i landet som under de senaste tio åren har arbetat för att försöka bygga upp ett specifikt svenskt kritiskt ras- och vithetsforskningsfält från grunden.

Vad gäller projektansökan så handlar det om det första svenska forskningsprojektet som studerar de svenska (sydost- och öst)asiaterna och som, om allt går vägen, kommer att påbörjas om ett år tillsammans Sayaka Osanami Törngren vid Malmö universitet.

Asiaterna i Sverige är en snabbt växande demografisk grupp som i stort sett ingen svensk forskare hittills har intresserat sig för trots att det är en minoritet som snart räknar en kvarts miljon invånare och som därmed är större till antalet än de svenska latinamerikanerna och inte mycket mindre än afrosvenskarna. Det finns nämligen märkligt nog sammanlagt endast 20-talet vetenskapliga studier om asiaterna i Sverige (att jämföra med mängder av studier om t ex de svenska chilenarna, turkarna, kurderna, etiopierna eller iranierna liksom om afrosvenskarna eller de svenska muslimerna) och endast en handfull av dem har undersökt hur asiater i Sverige erfar rasism. Det är just denna närmast totala brist på kunskap om asiaterna i Sverige som Sayaka och jag vill åtgärda med vårt planerade projekt.

Slutligen – om både kursen (kursplanen ska härnäst godkännas internt vid Karlstads universitet) och projektet (projektansökan ska härnäst behandlas av en beredningsgrupp vid Forte) blir verklighet (och blir det så, så går det antagligen trots allt inte att säga något annat än att jag nog faktiskt ändå är rätt så privilegierad vad gäller yrkeslivet) så går två yrkesmässiga framtidsdrömmar i uppfyllelse för min del – jag får dels undervisa om ras- och vithetsfrågor i ett svenskt sammanhang och jag får dels forska om asiaternas situation i dagens Sverige.

Om att söka forskningsmedel

Idag öppnar Riksbankens jubileumsfond sitt ansökningssystem för alla oss som ämnar söka forskningsprojektmedel hos denna forskningsfinansiär nu i vår och eftersom alla ens tidigare ansökningar arkiveras i systemet är det lite nedslående att konstatera hur många forskningsprojekt som en har fått avslag på genom åren och antingen ensam eller tillsammans med andra. Det blir också rätt så tydligt att ända sedan jag disputerade och därigenom kunde börja söka forskningsmedel för 15 år sedan så har jag uppenbarligen varit rätt ”enkelspårig” – d v s det är bara frågor om ras/ism, vithet, svenskhet och minoriteter av olika slag som har gällt för min del.

Kvartal publicerar en devot intervju med den amerikanske statsvetaren Charles Murray

Den amerikanske statsvetaren Charles Murray intervjuas av Erik W. Larsson i Kvartal och i intervjun upprepar Murray i stort sett helt och hållet det budskap som han och hans medförfattare Richard J. Herrnstein kolporterade i boken ”The bell curve” från 1994 – nämligen kort och gott att vita är intelligentare än icke-vita och fr a svarta och att det är den skillnaden som förklarar vitas rikedom, laglydighet och överordning och icke-vitas och fr a svartas fattigdom, brottslighet och underordning (i boken menar författarparet även att latinamerikaner och andra icke-vita grupper är mindre intelligenta än vita).

Identitetspolitiken kan innebära slutet för den amerikanska nationen

Det har sannerligen hänt mycket i Sverige sedan ”The bell curve” kom ut:
År 1994 tog i stort sett alla i Sverige avstånd från Murrays och Herrnsteins bok med några få undantag (såsom den nyligen bortgångne nationalekonomen Gunnar Adler-Karlsson) men idag år 2021 (åter)introduceras Murray för en svensk(talande) publik och Kvartal-intervjun är då inte vidare kritisk utan Murray ges helt enkelt tillfälle att upprepa det han argumenterade för i ”The bell curve” utan att bli särskilt ifrågasatt.


Och vid en genomläsning av den rätt så devota intervjun lär nog en och annan svensk läsare antagligen associera till att invånare med utomeuropeisk bakgrund i Sverige (och fr a med bakgrund i MENA-regionen, Latinamerika och subsahariska Afrika) kanske också är mindre intelligenta än majoritetssvenskarna och de nordiska, europeiska och västerländska invandrarna i Sverige och att det är just därför som invånarna med utomeuropeisk bakgrund i Sverige är fattiga, förekommer i brottsliga sammanhang och är marginaliserade.