Category: val

SD går till val med en valbudget som är i paritet med M:s valbudget och som är det största valbudgeten någonsin i den svenska s k nationella rörelsens historia

SD är inte bara det parti som tätt efter M (det skiljer bara några miljoner mellan SD och M) erhåller mest gåvor och bidrag från större och mindre bidragsgivare utan också det parti som i år går till val med en valbudget som är i paritet med M:s valbudget och som dessutom utgör den största valbudget som den svenska s k nationella rörelsen någonsin har gått till val med sedan Svenska nationalsocialistiska partiet ställde upp i 1932 års riksdagsval.
Valbudget 2018.jpg
SD:s medlemmar, aktivister, sympatisörer och väljare är kanske inte överlag några höginkomsttagare och än mindre rika och förmögna och vilket M:s medlemmar, aktivister, sympatisörer och väljare är i rätt så hög grad men vad det gäller den ekonomiska offerviljan så råder det inget tvivel om att den är rejält hög bland landets 100 000-tals s k ”sverigevänner”.

Kommer Italien snart att styras av en högerradikal regering?

DN varnar idag för vad som kan komma att hända efter det kommande italienska parlamentsvalet den 4 mars efter helgens skjutning mot svarta invånare i Macerata som utfördes av Lega Nord-politikern och Casa Pound-aktivisten Luca Traini.
 
Risken är nämligen stor att högerkoalitionen bestående av högerpopulistiska Forza Italia, högerextrema Lega Nord, fascistiska Fratelli d’Italia (d v s den direkta arvtagaren till Mussolinis gamla parti Partito nazionale fascista) och konservativa Noi con l’Italia (dessutom ställer även identitära Casa Pound också upp i valet) kommer att komma till makten efter den 4 mars i ett av Europas folkrikaste länder och i det land där den moderna fascismen en gång föddes för knappt hundra år sedan:
 
 
”Det framgick snart att mannen som i lördags sköt mot svarta kandiderade i regionvalet för Lega Nord, ett invandrarfientligt parti som bortåt var tionde väljare är beredd att rösta på. Det är bara någon vecka sedan partiets senaste skandal, då toppnamnet Attilio Fontana sade: ”Vi måste välja om vår etnicitet, vår vita ras och vårt samhälle ska fortsätta existera eller utplånas.” Med detta parti samarbetar inför valet den tidigare premiärministern Silvio Berlusconis parti, Forza Italia.”
 
(…)
 
”Populisterna pratar om ett moraliskt rent och enat folk som kämpar mot en korrupt elit. De baktalar i praktiken demokratin och underkänner yttrandefriheten, för bara de kan uttolka folkets vilja och alla andra ska hålla tyst. Rädslan och vreden de sprider underminerar det förtroende som är en förutsättning för ett fungerande samhälle.
 
Och när någon säger att den vita rasen står inför utplåning kan det inte bara avfärdas som en felsägning – det är en implicit uppmaning till våld. Symboliskt sådant, kanske: mer hat. Eller parlamentariskt våld: Invandringen ska stoppas och alla invandrare kastas ut.
 
Men mannen som i lördags sköt mot svarta såg det inte så. Han ansåg att hans sort höll på att utplånas, och tolkade uppmaningen som direkt. Och han är inte ensam.”

Om landets folkvalda politiker med utomeuropeisk bakgrund

Det totala antalet folkvalda politiker i samtliga genom fria och allmänna val politiskt tillsatta församlingar (OBS: exkluderande kyrkovalet) som hade någon form av utomvästerländsk bakgrund (d v s i Afrika, Asien och Latinamerika) mellan 2006-10 och mellan 2010-14 (d v s under två mandatperioder och i samtliga kommuner och landsting samt i riksdagen och oavsett vilket parti de representerade):
 
födda i Afrika: 103
födda i Sverige med en eller två föräldrar födda i Afrika: 16 (OBS: de allra flesta var blandade och oftast hade de en far född i Afrika och en mor född i Sverige)
 
födda i Asien (inklusive i Mellanöstern/Västasien): 372
födda i Sverige med en eller två föräldrar födda i Asien (inklusive i Mellanöstern/Västasien): 71 (OBS: många var blandade och oftast hade de en far född i Asien inklusive i Mellanöstern/Västasien och en mor född i Sverige)
 
födda i Latinamerika: 88
födda i Sverige med en eller två föräldrar födda i Latinamerika: 14 (OBS: de flesta var blandade och oftast hade de en far född i Latinamerika och en mor född i Sverige)
 
Ovanstående folkvalda politiker med utomeuropeisk och utomvästerländsk bakgrund utmärkte sig genom att uppvisa den allra högsta utbildningsnivån (hela 57% av dem hade en högskoleutbildning och vilket indikerar att det är svårt för utomeuropéerna att bli politiker utan att ha en högskoleutbildning) och en relativt låg medelålder (66% var mellan 18-49 år gamla) och en hög andel var kvinnor (över 42%) jämfört med de majoritetssvenska folkvalda politikerna mellan 2006-10 respektive mellan 2010-14.
 
Slutligen var de folkvalda politikerna med utomeuropeisk och utomvästerländsk bakgrund kraftigt underrepresenterade överhuvudtaget liksom som s k toppkandidater och som oppositionsledare, kommunstyrelseledamöter, landstingsråd o s v (d v s på de högre maktpositionerna i politiken) och som grupp uppvisade de också en hög genomströmning, d v s en hög andel satt bara under en mandatperiod och ställde bara upp en enda gång (och vilket indikerar att det är svårt för utomeuropéerna att upprätthålla en politisk karriär över en längre tid).
 
Inför 2018 års (tre) val så är andelen utomeuropéer som har rösträtt (tyvärr kommer högst sannolikt en mycket hög andel av dem att inte rösta överhuvudtaget) större än någonsin tidigare sedan (den parlamentariska) demokratin infördes i Sverige för 100 år sedan men det mesta tyder på att ovanstående tendenser kommer att kvarstå, d v s en kraftig underrepresentation ”rakt av” samt en generellt låg rankning på kandidatlistorna/valsedlarna och efter de tre valen en sannolikt låg representation på (en högre) maktnivå.

Från och med imorgon och under nästa år är risken tyvärr stor att de högerpopulistiska och högerradikala strömningarna i Europa och i Sverige kommer att öka i styrka

Från och med den 1 januari och under hela 2018 kommer EU att ”styras” av EU-medlemsstatsregeringar vilka kommer att hålla i EU:s ordförandeklubba och vilka står mycket långt åt höger – nämligen Bulgarien (januari-juni 2018) och Österrike (juli-december 2018) vilkas nuvarande regeringar innehåller regeringspartier vars ledare (och ministrar) antingen har eller fortfarande föredrar att segerhälsa (d v s att ”heil:a”) och antingen har eller fortfarande föredrar att tala om att inrätta (koncentrations)läger (och den 1 januari 2019 tar sedan Rumänien över EU:s ordförandeskap, d v s ytterligare ett central- och östeuropeiskt land som gör allt som står i dess makt för att inte släppa en enda utomeuropeisk ”j-v-l” över bron).
 
 
I de tre valen i september 2018 kommer politikområdet invandring/integration och i praktiken och i förlängningen svenskheten och det nya (mångfalds-)Sverige att för första gången någonsin i svensk (politisk) historia dominera debatten och agendan (och valkampanjen) och vilket tyvärr gynnar SD då dessa frågor just är SD:s ”kärnfrågor” (exempelvis uppger 26% av väljarna att de har högst förtroende för SD vad gäller just politikområdet invandring/integration) och ytterligare två faktorer gynnar därtill SD (medan en faktor dock kan antas missgynna SD – antalet förstagångsväljare är färre än på mycket länge medan andelen äldre väljare är fler än någonsin tidigare) – nämligen att de två stora partierna (d v s S och M) alltmer närmar sig SD i retorikens värld (d v s nog ännu inte i politikens värld) i jakten på att ta tillbaka (arbetar- och medelklass)väljare samt att andelen invånare i landet med utomeuropeisk bakgrund är större än någonsin tidigare för tyvärr verkar det finnas åtminstone en viss korrelation mellan när de stora partierna anammar en högerpopulistisk retorik och antalet högerpopulistiska och högerradikala röster respektive mellan andelen minoritetsinvånare som uppfattas som ”problematiska” av majoritetsbefolkningen och antalet högerpopulistiska och högerradikala röster.
 

SD ökade mest i gårdagens kyrkoval och gick även om M-anknutna Borgerligt alternativ men lyckades inte dubblera sig

SD:s valresultat i kyrkovalen 2001-17:

2001: 0,83%
2005: 1,74%
2009: 2,86%
2013: 5,97%
2017: 9,22%
Rösträkningen är dock inte klar än efter det högsta valdeltagandet på 67 år (över 18%) med uppemot en miljon avgivna röster men SD blir nog ändå det parti som har gått fram allra mest samtidigt som SD:s ”normalt” dubblerade valresultat verkar ha uteblivit denna gång. SD har f ö nu också symboliskt nog gått om och ”slagit” M-anknutna Borgerligt alternativ som stannade på 8,67%.
SD:s valresultat i de olika stiften (2013 års valresultat inom parentes) samt i ett antal utvalda församlingar:
Uppsala stift: 8,54% (5,99%)
Linköpings stift: 8,73% (4,91%)
Skara stift: 8,43% (4,63%)
Strängnäs stift: 9,73% (5,84%)
Västerås stift: 8,04% (4,48%)
Växjö stift: 9,09% (5,9%)
Lunds stift: 14,73% (10,65%): Burlöv 26,65%, Bjuv 20,82%, Helsingborg 20,23%, Höllviken 16,92%, Landskrona 16,6%, Eslöv 16,01%, Malmö 15,67%
Göteborgs stift: 9,14% (5,96%)
Karlstads stift: 8,49% (4,31%): Forshaga-Munkfors 11,12%, Karlskoga 10,84%, Säffle 10,29%
Härnösands stift: 5,37% (-)
Luleå stift: 4,59% (1,93%)
Visby stift: 4,67% (-)

Stockholms stift: 8,15% (5,2%): Huddinge 12,59%, Botkyrka 11,53%, Oscar 10,5%, Hedvig Eleonora 9,89%

Ny rapport visar att hela 70-80% av landets väljare med utomeuropeisk bakgrund röstar på de rödgrönrosa partierna

Forskarna Pieter Bevelander och Mikael Spång skriver idag om deras nya rapport som inför nästa års val visar att fr a utomeuropéerna röstar i mindre utsträckning än den infödda majoritetsbefolkningen:
 
 
Statistik visar att 90% av alla infödda majoritetssvenska kvinnor och närmare 90% av alla infödda majoritetssvenska män röstade i förra riksdagsvalet (2014) och vilket är en procentsiffra som också har ökat på senare år och hade Sverige bara bestått av infödda majoritetssvenskar så hade Sverige varit världens mest välmående parlamentariska demokrati, d v s inget annat s k folkslag på jorden röstar i lika hög grad som svenskarna.
 
Tyvärr är valdeltagandet mycket lägre bland landets minoritetsinvånare och särskilt gäller det de som har bakgrund i Afrika och Asien och i landets ca 160 miljonprogramsområden som domineras av invånare med utomeuropeisk bakgrund så ligger det totala valdeltagandet tyvärr på ej mer än mellan 45-60%. Omvänt är valdeltagandet i valkretsar och stadsdelar som domineras av infödda majoritetssvenskar numera på sådana osannolikt höga nivåer att de inte går att pressa upp mer och de procentsiffror som gäller där (i många fall kring 94-96%) uppnås bara i semidemokratier och diktaturer där det är mer eller mindre obligatoriskt att rösta.
Att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund (som vid det här laget uppgår till minst en femtedel eller 20% av den svenska totalbefolkningen) tyvärr inte röstar i lika hög utsträckning (till exempel röstar endast kring 65% av alla väljare med bakgrund i Afrika och Asien) som landets majoritetssvenska invånare är med andra ord ett faktum men när utomeuropéerna väl röstar så röstar de vänster i extremt hög grad (mellan 70-80% av väljarna med utomeuropeisk bakgrund röstade på de rödgrönrosa partierna mellan 2002-14) liksom att de personröstar i en extremt hög utsträckning (närmare en fjärdedel av alla väljare med utomeuropeisk bakgrund som överhuvudtaget röstar personröstar) samtidigt som landets alla invånare med utländsk bakgrund generellt är underrepresenterade som både riksdags- och kommunfullmäktigeledamöter (liksom även som landstingsfullmäktigeledamöter). I praktiken innebär också detta att de som ”tjänar” på det låga valdeltagandet i miljonprogramsområdena och bland utomeuropéerna är allianspartierna liksom framför allt SD som kan kapa åt sig åtskilliga ”extra” procent och mandat p g a att utomeuropéerna ”röstskolkar”.
 
andelar som i riksdagsvalen 2002, 2006 och 2010 röstade på:
Vänsterpartiet: majoritetssvenska väljare 6%, väljare med utomeuropeisk bakgrund 16%
Socialdemokraterna: majoritetssvenska väljare 33%, väljare med utomeuropeisk bakgrund 58%
Miljöpartiet: majoritetssvenska väljare 8%, väljare med utomeuropeisk bakgrund 6%
Centerpartiet: majoritetssvenska väljare 7%, väljare med utomeuropeisk bakgrund 2%
Folkpartiet: majoritetssvenska väljare 10%, väljare med utomeuropeisk bakgrund 2%
Kristdemokraterna: majoritetssvenska väljare 6%, väljare med utomeuropeisk bakgrund 2%
Moderaterna: majoritetssvenska väljare 24%, väljare med utomeuropeisk bakgrund 12%
Övriga partier: majoritetssvenska väljare 6%, väljare med utomeuropeisk bakgrund 2%
 
andelar som i EU-valet 2014 röstade på:
Vänsterpartiet: majoritetssvenska väljare 8%, väljare med utomeuropeisk bakgrund 20%
Socialdemokraterna: majoritetssvenska väljare 23%, väljare med utomeuropeisk bakgrund 34%
Miljöpartiet: majoritetssvenska väljare 19%, väljare med utomeuropeisk bakgrund 10%
Centerpartiet: majoritetssvenska väljare 7%, väljare med utomeuropeisk bakgrund 2%
Folkpartiet: majoritetssvenska väljare 10%, väljare med utomeuropeisk bakgrund 5%
Kristdemokraterna: majoritetssvenska väljare 5%, väljare med utomeuropeisk bakgrund 7%
Moderaterna: majoritetssvenska väljare 11%, väljare med utomeuropeisk bakgrund 8%
Sverigedemokraterna: majoritetssvenska väljare 7%, väljare med utomeuropeisk bakgrund 2%
Feministiskt initiativ: majoritetssvenska väljare 8%, väljare med utomeuropeisk bakgrund 7%
 
andelar som personröstade i 2014 års val:
majoritetssvenska väljare: 16,3%
väljare med utomeuropeisk bakgrund: 23,7%
 
riksdagsledamöter efter 2014 års riksdagsval
inrikes födda med två inrikes födda föräldrar (majoritetssvenskar): 81,4%
utrikes födda (invandrade): 8,3% (borde ha varit 17%)
inrikes födda med en inrikes född förälder (blandade): 7,2% (borde ha varit 7,3%)
inrikes födda med två utrikes födda föräldrar (”andrageneration:are”): 3,2% (borde ha varit 5%)
 
kommunfullmäktigeledamöter efter 2014 års kommunval
inrikes födda med två inrikes födda föräldrar (majoritetssvenskar): 83,7%
utrikes födda (invandrade): 7,7 (borde ha varit 17%)
inrikes födda med en inrikes född förälder (blandade): 6,6% (borde ha varit 7,3%)
inrikes födda med två utrikes födda föräldrar (”andrageneration:are”): 2% (borde ha varit 5%)

Riksdags- och kommunvalresultat för den svenska extremhögern och högerpopulismen i Stockholms stad 1931-2014

Riksdagsvalresultat för den svenska extremhögern och högerpopulismen i Stockholms stad 1931-2014:
1932: SNSP 1,53%
1936: NSAP 1,51%, SNF 0,56%, SNSP 0,3%
1940: SSP 1,8%
1944: SNF 1,12%, SSP 0,76%, SSS 0,18%
1991: NyD 6,81%
1994: NyD 1,29%
1998: DNP 0,77%, SD 0,36%
2002: SD 1,02%, ND 0,18%
2006: SD 1,64%, ND 0,05%, NSF 0,02%
2010: SD 3,17%, ND 0,02%
2014: SD 6,64%, SvP 0,06%
2018: SD ca 10%? (i maj 2017 låg SD på 7,3% i Stockholms stad i SCB:s partisympatiundersökning)
 
 
Kommunvalresultat för den svenska extremhögern och högerpopulismen i Stockholms stad 1931-2014:
1931: SNSP 0,04%
1935: NSAP 2,16%
1938: NSAP 2,51%
1942: SSP 1,27%
1988: SD 0,02%
1991: NyD 4,81%, SD 0,24%
1994: NyD 1,02%, SD 0,37%
1998: SD 0,37%, NyD 0,13%
2002: SD 0,8%, ND 0,2%
2006: SD 1,63%, ND 0,07%
2010: SD 2,62%, ND 0,03%
2014: SD 5,16%, SvP 0,05%
 
 
Ovanstående valresultat är generellt lägre för landstingsvalen liksom för kyrkovalen och EU-valen.