Kategori: val
Hyperinflationen och de s k Putinpriserna har räddat Europas högerpopulistiska och högerradikala partier från att gå under ett år efter den andra ryska invasionen av Ukraina
För ett år sedan höll SD och de högerpopulistiska och högerradikala partierna i Europa på att smälta bort:
Så här på ettårsdagen av den andra ryska invasionen av Ukraina skadar det inte att påminna om SD:s ryssvänliga (när)historia som partiet delar med flertalet syskonpartier runtom i Europa vilka efter den 24 februari 2022 råkade i fullständig panik och över en natt tvärvände i sin syn på Ryssland för att till varje pris undvika kommande katastrofala valresultat.
SD och Europas samlade högerpopulistiska och högerradikala partier, vilka redan hade drabbats av en rejäl väljarflykt under pandemin, gick också till en början bakåt i de olika ländernas opinionsundersökningar men när inflationen och de s k Putinpriserna slog till med full kraft i mars 2022 och fr a drabbade Sveriges och Europas arbetarklass och lägre medelklass lyckades de olika partierna tyvärr att sakta men säkert återta sina tidigare positioner vid valurnorna.
Redan i april och juni lyckades franska RN, som liksom SD har en ryssvänlig bakgrund, skrälla i det franska president- respektive parlamentsvalet och under Europas bruna höst gjorde bl a svenska SD och italienska FdI mycket bra ifrån sig och detsamma har även syskonpartierna i bl a Schweiz, Ungern, Tyskland och Serbien gjort.
Det finns m a o tyvärr alltför mycket som tyder på att de majoritetseuropeiska arbetar- och lägre medelklassväljarna inte har straffat SD och de europeiska högerpopulistiska och högerradikala partierna för deras tidigare ryssvänlighet utan i stället har dessa partier lyckats återta de väljare som de förlorade under pandemin och under de första veckorna efter den ryska invasionen.
I alltför många fall har de olika partierna därtill slagit sina tidigare valresultatrekord som gällde innan pandemin samtidigt som de har ”kovänt” i Rysslandsfrågan och numera, med några undantag, framstår som både pro-EU, pro-NATO och pro-Ukraina liksom pro-ukrainska flyktingar.
Här nedan listas ett antal färska opinionsundersökningars resultat med avseende på ett urval högerpopulistiska och högerradikala partier vilka utgör respektive lands första, andra, tredje eller fjärde största parti.
Italien: FdI 31% (1:a) (+ Lega 8% och FI 7%)
Estland: EKRE 22% (2:a)
Österrike: FPÖ 27% (1:a)
Tyskland: AfD 15% (4:a)
Slovenien: SDS 29% (2:a)
Polen: PiS 37% (1:a)
Spanien: Vox 15% (4:a)
Frankrike: RN 25% (2:a)
Nederländerna: PVV 11% (2:a) (+ FvD 3%)
Belgien: 25% (1:a)
Ungern: Fidesz 48% (1:a)
Portugal: Chega 14% (3:a)
Finland: PS 20% (2:a)
Serbien: SNS 39% (1:a) (+ SRS 2%)
Norge: FrP 11% (3:a)
Lettland: NA 10% (4:a)
Och skulle ett EU-parlamentsval hållas idag så skulle de båda högerpopulistiska och högerradikala partigrupperna ECR (som SD ingår i) och ID erhålla uppskattningsvis 84 respektive 65 mandat motsvarande sammanlagt 149 platser vilket kan jämföras med kristdemokratiska och konservativa EPP:s beräknade 159 mandat, socialdemokratiska S&D:s 139 mandat, liberala RE:s 98 mandat, den gröna partigruppens 55 mandat samt vänstergruppens 49 mandat.
De s k Putinpriserna har m a o paradoxalt nog ”räddat” SD och Europas högerpopulistiska och högerradikala partier från att gå under på grund av att de majoritetssvenska och majoritetseuropeiska arbetarna och den majoritetssvenska och majoritetseuropeiska lägre medelklassen har drabbats mycket hårt av den just nu galopperande inflationen.
Bolsonaro överraskade i gårdagens brasilianska presidentval
I den första omgången av gårdagens brasilianska presidentval erhöll Lula da Silva 48,4% och Jair Bolsonaro 43,2% vilket innebär att de båda kommer att möta varandra igen i en andra valomgång den 30 oktober i år. Stödet för Bolsonaro överraskar då de allra flesta hade förutspått att da Silva borde ha vunnit gårdagens val.

Även i senatsvalet gjorde de högerpartier som är förbundna med Bolsonaro tyvärr bra ifrån sig igår och lyckades lägga beslag på 19 av de 27 mandat som stod på spel.
Bolsonaro tog tyvärr hem större delen av den mest utvecklade södra delen av landet som domineras av portugisiska och europeiska bosättarättlingar inklusive de två storstäderna São Paulo och Rio de Janeiro medan da Silva segrade i den fattiga norra delen som domineras av afrikanska slavättlingar.

Igår fortsatte också Europas ”bruna höst” att göra sig påmind: Tre högerpopulistiska och högerradikala partier lyckades tillsammans uppnå närmare 20% i det bulgariska parlamentsvalet (d v s precis som i lördagens lettiska parlamentsval) med högerextrema Vazrazjdane i spetsen som fördubblade sitt valresultat jämfört med det förra valet och erhöll hela 10,21%.
Igår lät Richard Jomshof masken falla
Igår firade SD:arna att partiet nu äntligen har kommit till makten efter decennier av s k nationell kamp, efter att ha gått framåt i samtliga riksdagsval (vilket f ö inget annat parti någonsin har gjort) och efter att partiet offentliggjort namnen på de fyra SD:are som tar över ordförandeposterna i utrikes-, justitie-, arbetsmarknads- och näringsutskotten.

Det talades om en milstolpe i SD:s (och den svenska s k nationella rörelsens) historia och inte minst Richard Jomshof, som snart intar ordförandeposten för justitieutskottet (som bl a handlägger migrationsfrågorna utöver frågor som rör brottsbekämpning mm), tog tillfället i akt att inför öppen ridå fullständigt låta masken falla genom bekräfta att han ska försöka genomföra allt det han har sagt och skrivit genom åren påhejad av jublande SD:are liksom av ett flertal veteraner från den s k nationella rörelsen som i några fall var (nazi)skinheads redan på 1980-talet (och även dömdes för politiska mord på 90-talet) och av medlemmar och aktivister i bl a AfS, Det fria Sverige och NMR liksom av namn som Katerina Janouch och Ingrid Carlqvist och sist men inte minst av de SD-associerade alternativmedierna.
Samtidigt höll SD:s chefsideolog Mattias Karlsson ett keynote-tal på tidskriften The European Conservatives konferens på Hotel Quirinale i Rom som kan betecknas som något av ett segertal i närvaro av högerpopulistiska och högerradikala ledare, intellektuella och aktivister från bl a Spanien, Frankrike, Storbritannien, Portugal, Ungern, Rumänien och Österrike liksom av representanter för Italiens nya regeringspartier Fratelli d’Italia och Lega.
Konferensen i Rom, som äger rum efter att ett flertal högerpopulistiska och högerradikala partier på senare tid har lyckats inhösta rejäla valframgångar i bl a Ungern, Frankrike, Portugal, Serbien, Italien och Sverige, handlar om att skapa en ny kulturell hegemoni bland européerna och en gång för alla bryta med den s k vänsterliberala hegemoni som är ett arv efter den s k 68-revolutionen och som just nu gäller (läs: feminism, antirasism, hbtqi-rättigheter o s v) och detta tycks just nu ligga inom möjligheternas gräns då alltför höga andelar av Europas barn, ungdomar och unga vuxna numera sympatiserar med dessa partier och det de står för.
Som om inte detta vore nog så fortsätter Europas ”bruna höst” att rulla på: Igår lyckades tre högerpopulistiska och högerextrema partier tillsammans kapa åt sig närmare 20% av rösterna i det lettiska parlamentsvalet och i dagens bulgariska parlamentsval förväntas flera liknande partier göra bra ifrån sig och inte minst gäller det det högerextrema partiet Vazrazjdane som spås fördubbla sin röstandel jämfört med förra valet.
GAL-TAN:iseringen av Sverige visualiserad
Teknologen Hamid Sarve har skapat en karta som visar var högerblocket (M, SD, KD och L), som ju inte är ett normalt högerblock av 1900-talstyp utan mer ett TAN-block, segrade den 11 september och det är tydligt att högerblocket tog hem större delen av den södra delen av landet medan vänsterblocket (S, V, MP och C), som snarare är ett GAL-block än ett socialistiskt block av 1900-talssnitt, blev störst i Norrland liksom i större delen av Göteborg och Stockholm.

I Stockholm blev högerblocket störst på Östermalm och i norrort (Täby, Danderyd, Lidingö, Vallentuna o s v) medan vänsterblocket blev störst på Södermalm och i hela Söderort (Skärholmen, Hägersten, Liljeholmen, Årsta, Enskede, Farsta, Skarpnäck o s v) liksom i Västerort (hela Järvaområdet, Hässelby, Vällingby o s v).

Vidare har Sarve försökt att visualisera valresultatet utifrån GAL-TAN-skalan och GAL-TAN-polariseringen är som synes mer extrem än någonsin tidigare efter det senaste valet.
Kommuner där högutbildade höginkomsttagare samt yngre och kvinnor dominerar liksom invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund är i huvudsak GAL-vänster-kommuner (ett 25-tal kommuner såsom bl a Stockholm, Lund, Uppsala, Umeå, Göteborg och Malmö) eller GAL-höger-kommunerna (runt 15 kommuner såsom bl a Nacka, Linköping, Sollentuna o s v).

Hela 85% av landets kommuner hittas numera inom TAN-fältet och merparten av dem är TAN-höger-kommuner ”tack vare” SD:s stora framgångar och domineras av arbetarklass- och lägre medelklassinvånare liksom av majoritetssvenskar och äldre.
SD:s nya riksdagsgrupp domineras av män och är fortsatt relativt ung samt innefattar tre ledamöter med utomeuropeisk bakgrund
SD:s nya ”mastodont”-riksdagsgrupp bestående av hela 73 ledamöter består som alltid till övervägande delen av män. Det har varit fallet ända sedan SD kom in i riksdagen för första gången efter 2010 års val och den mycket utpräglade mansdominansen bland SD:s riksdagsledamöter har sannolikt bidragit till att den svenska riksdagen inte uppnår en jämn könsfördelning. I den nya riksdagen efter 2022 års val är 46% av riksdagsledamöterna kvinnor men hade inte SD suttit i riksdagen idag så hade en bit över 50% av de svenska riksdagsledamöterna varit kvinnor.

SD:s riksdagsgrupp fortsätter samtidigt att vara den yngsta riksdagsgruppen (tillsammans med MP:s riksdagsgrupp) sett till medelåldern och det är antagligen också den lägst utbildade riksdagsgruppen (och möjligen tillsammans med SAP:s riksdagsgrupp) sett till den genomsnittliga högsta utbildningsnivån bland SD:s ledamöter samt den riksdagsgrupp som domineras allra mest av ledamöter med arbetarklassbakgrund (och återigen möjligen tillsammans med SAP:s riksdagsgrupp).
SD:s riksdagsgrupp har slutligen alltid härbärgerat förvånansvärt många ledamöter som har någon slags utländsk bakgrund – det kan till exempel handla om att ha invandrat från Centraleuropa, om att ha finska föräldrar eller om att ha en spansk far eller en tysk mor o s v.
I den nya ”mastodont”-riksdagsgruppen har åtminstone två ledamöter bakgrund i det postkommunistiska Central- och Östeuropa och åtminstone tre ledamöter utomeuropeisk bakgrund – två av SD:s riksdagsledamöter har numerairanskt ursprung medan en har (öst)asiatiskt ursprung.
Ett urval valresultat för högerpopulistiska och högerextrema partier i Europas huvudstäder
Det brukar heta att de högerpopulistiska och högerextrema partierna har mycket svårt att hävda sig i Europas huvudstäder p g a att invånarna i huvudstäderna generellt är högutbildade höginkomsttagare liksom yngre än i landet i övrigt och kanske fr a långt mer mångfaldspräglade än invånarna i övriga landet:
I det svenska riksdagsvalet kom Stockholm att bli den svenska kommun där SD idag är allra svagast (med 10,67%) men i gårdagens val i Italien lyckades SD:s syskonparti FdI uppnå 28,45% i huvudstaden Rom.
Här nedan hittas ett urval valresultat i ett urval av Europas huvudstäder vad gäller ett urval av kontinentens högerpopulistiska och högerextrema partier och det ”normala” verkar vara att dessa partier uppnår runt 10-15% i huvudstaden medan ett fåtal lyckas kapa åt sig mellan 20-30% av huvudstadsbornas röster.
Madrid 2021: V 9,15%
Helsingfors 2021: PS 10,2%
Stockholm 2022: SD 10,67%
Bern 2015: SVP 11,4%
Berlin 2014: AfD 14,2%
Paris 2022: RN 14,89%
Amsterdam 2019: FvD 15,1%
Aten 2014: XA 16,12%
Oslo 2003: FrP 16,5%
London 2019: BP 17,9%
Köpenhamn 2014: DF 22,1%
Warszawa 2019: PiS 27,49%
Rom 2022: FdI 28,45%
Wien 2015: FPÖ 30,79%
Italiens nya högerblock med FdI i spetsen vann igår en jordskredsseger
Idag vaknar italienarna till samma typ av valresultat som svenskarna vaknade till den 12 september under Europas ”bruna höst” (som pågår just nu):



Ett nytt högerblock har segrat med 44,04% och Fratelli d’Italia (FdI), som är arvtagaren till Mussolinis gamla fascistparti PNF (FdI:s partisymbol står då för Mussolinis grav och minne), vann en jordskredsseger med 26,07% av rösterna och blir därmed Italiens enskilt största parti.
Högerblocket tog hem hela Italien med undantag av Neapel och Valle D’Aosta medan FdI blev det största partiet i nästan hela norra och centrala Italien.
Tillsammans med de båda högerpopulistiska och ryssvänliga partierna Lega och Forza Italia vilka erhöll 8,88% respektive 8,28% innebär det en storseger över vänsterblocket som stannade på 26,02% och leds av socialdemokratiska PD som erhöll 18,97%. Därtill erhöll ytterligare ett antal högerpopulistiska och högerradikala småpartier tillsammans uppemot 3%.
Därmed har ett parti med ett fascistiskt ursprung vunnit ett val i Europa för första gången sedan Andra världskrigets slut och att det kan inte bli mer symboliskt att det sker i Italien – för nästan exakt 100 år sedan skedde världens första fascistiska maktövertagande just i Italien i form av Marschen mot Rom.
Högerblocket tog tyvärr även hem Italiens ”röda bälte” som sträcker sig över Toskana och Emilia-Romagna och som alltid har röstat massivt socialistiskt under efterkrigstiden även om PD knappt lyckades vinna över FdI i Toscana (med 26,39% jämfört med 25,95%) och med än mer än så i det röda Emilia-Romagna (med 28,10% jämfört med 25,02%). På ett liknande sätt lyckades ju SD tyvärr ”erövra” det röda Norrland i det svenska valet.
Högerblocket lyckades uppnå över 50% i bl a Venetien (över 55% och i Venedig med omnejd har FdI erhållit 32,24%) och i både folkrika och rika Lombardiet som är Legas stora fäste liksom i landskapet Lazio som omger Rom. I fascismens födelsestad Milano erhöll FdI 24,87% och i huvudstaden Rom tog FdI hem osannolika 29,95% av rösterna.
Möjligen kan utlandsitalienarnas röster komma att modifiera valresultatet under de kommande dagarna såsom utlandssvenskarnas röster gjorde för några veckor sedan men troligen handlar det bara om mindre justeringar.
Ett antal likheter mellan svenska SD och italienska FdI liksom mellan Jimmie Åkesson och Giorgia Meloni
Det ligger något djupt ödesmättat över Europas ”bruna höst” (som då infaller i skrivande stund):

Det finns till att börja med framför allt alltför många märkliga paralleller mellan svenska SD och italienska FdI (Fratelli d’Italia). Just nu nosar nämligen världens största parti med ett nazistiskt ursprung (d v s SD) och världens största parti med ett fascistiskt ursprung (d v s FdI) på makten på en och samma gång.
Aldrig tidigare i det efterkrigstida Europa har vidare ett parti med rötter i nazismen respektive i fascismen erhållit över 20% i ett fritt och demokratiskt val och dessutom med ynka tre veckors mellanrum (d v s i stort sett samtidigt).
Utan att vara numerolog så går det också att konstatera att det svenska valet ägde rum nästan exakt en månad efter att det första svenska nazistpartiet grundades för 98 år sedan (d v s den 12 augusti 1924) medan det italienska valet (som äger rum imorgon) kommer att äga rum nästan exakt en månad innan det första fascistiska maktövertagandet utspelade sig för 100 år sedan i form av Marschen mot Rom (d v s den 27 oktober 1922).
SD:s ledare Jimmie Åkesson och och FdI:s ledare Giorgia Meloni gick vidare båda med i sina respektive partier som 15-åringar (d v s märkligt nog när de var exakt lika gamla) när det ena partiet var kryptonazistiskt och det andra partiet kryptofascistiskt och leddes av en gammal nazist (d v s Anders Klarström) respektive av en gammal fascist (d v s Gianfranco Fini vars farfar f ö deltog i Marschen mot Rom 1922).
Både Åkesson och Meloni har arbetarbakgrund och växte båda upp i en stad (d v s Sölvesborg) respektive i en stadsdel (d v s Garbatella i Rom) vilka båda traditionellt har röstat socialistiskt i decennier (d v s både Sölvesborg och Garbatella är arbetarstäder respektive arbetarstadsdelar) och de blev båda ledare för sina respektive partiers ungdomsförbund. Både Åkesson och Meloni valde sedan att som unga vuxna studera på universitet och de var båda under studentåren aktiva i sina respektive partiers studentförbund.
Både svenska SD och italienska FdI var tidigare anti-EU och ryssvänliga men har idag officiellt valt att säga nej till Svexit respektive Italexit. Samtidigt kan båda partierna inte släppa taget om sitt ursprung: Medan svenska SD envisas med att nostalgiskt hedra och manifestera sitt ursprung i den nazistiska skinheadsubkulturen genom att bl a ständigt låta Ultima Thule vara partiets inofficiella husband så envisas FdI med att nostalgiskt hedra och manifestera sitt ursprung i den italienska efterkrigstida fascistiska subkulturen genom att bl a ha bibehållit en partilogotyp som symboliserar Mussolinis grav (d v s som i praktiken är en hyllning till Mussolini).
SD erhöll slutligen den 11 september i år 20,5% av rösterna i det svenska valet och FdI kommer imorgon sannolikt att erhålla runt 23-25% av rösterna i det italienska valet och båda partierna har lierat sig med högerpartier för att kunna komma till makten.
Om valresultaten för SD, AfS och MED i kommunvalet
Även om rösterna ännu inte är färdigräknade på kommunnivå så vet vi i alla fall följande redan nu vad gäller SD:s valresultat: SD gick framåt i 289 av totalt 290 kommuner i riksdagsvalet och bakåt i en enda kommun (i Malmö och med endast 0,3% dessutom) och Åkesson fick flest personröster av alla riksdagskandidater – totalt 385 340 kryss motsvarande närmare hälften av samtliga avlagda personröster och till antalet fler röster än vad både MP, L och KD erhöll som partier räknat.
I kommunvalet har SD erhållit uppskattningsvis 2100 mandat att jämföra med endast 49 mandat för 20 år sedan i 2002 års kommunval liksom med 612 kommunala mandat i 2010 års val när SD kom in i riksdagen för första gången. Som det ser ut just nu har SD gått framåt i 90% av landets 290 kommuner – i de övriga tio procenten har partiet antingen stått still eller gått bakåt sedan 2018 års kommunval.
Antalet SD-mandat på kommunnivå är nu så många att SD inte kommer att kunna besätta dem alla och särskilt gäller det i ett stort antal kommuner i Norrland där SD ökade allra mest procentuellt sett jämfört med 2018 års val.
Det nya högerblocket bestående av M, SD, KD och L ser vidare ut att med all säkerhet ha segrat i och tagit hem åtminstone över 100 kommuner motsvarande cirka 35% av samtliga kommuner vilket är långt fler än vad SD:s partisekreterare Richard Jomshof räknade med för ett år sedan:
År 2021 uppskattade Jomshof att SD skulle få vara med och styra i ett 50-tal kommuner efter 2022 års val från att ha haft makten i endast 5-6 kommuner under mandatperioden 2018-22 men under den kommande mandatperioden 2022-26 kan det nu bli så att SD styr i och över cirka 105 kommuner tillsammans med M, KD och L. Detta antal kan f ö komma att öka ytterligare efter att samtliga kommunval är färdigräknade.
Inte heller regionvalet är ännu färdigräknat men även där gick SD framåt i 20 av 21 regioner utom i Skåne där SD ser ut att ha backat med 0,49%.
Här nedan följer de bästa valresultaten för AfS och MED:
högsta resultat för AfS i kommunvalet:
Burlöv 0,81%
Bjuv 0,68%
Grums 0,66%
Sävsjö 0,64%
Kungsbacka 0,62%
Mörbylånga 0,57%
Sjöbo 0,54%
Hässleholm, Klippan 0,49%
Ragunda 0,42%
atrineholm 0,38%
Ljungby, Strömsund, Varberg, Värmdö 0,37%
Nora 0,36%
arlskoga, Tierp 0,35%
Helsingborg 0,31%
högsta resultat för MED i kommunvalet (en parentes innebär en kommun där valresultatet ännu ej är färdigräknat):
Laholm 9,34%
Höör 5,07%
Karlshamn (3,32%)
Järfälla 3,04%
Sölvesborg (2,22%)
Österåker 2,2%
Danderyd 1,67%
Höganäs 1,22%
Stockholm (1,17%)
Nynäshamn 1,06%
Älvdalen 0,96%
Avesta 0,9%
Täby 0,76%
Värmdö 0,72%
Nacka 0,66%
Ekerö 0,64%
Kungsbacka 0,63%
Vallentuna 0,62%
Vellinge 0,59%
Lund, Sundbyberg 0,58%
Falun, Huddinge 0,55%
Sigtuna 0,53%
Haninge 0,51%
Ett urval valresultat nu när riksdagsvalresultatet för 2022 är fastställt
Valresultat för samtliga nationalsocialistiska, fascistiska, högerextrema eller högerpopulistiska partier i svenska riksdagsval 1932-2022:
1932: 0,97% (SNSP, KFP)
1936: 1,62% (SNSP, NSAP, NSB, SNF)
1940: 0,64% (SSP)
1944: 0,43% (SSS, SNF, SSP)
1964: 1,53% (MbS, NRP)
1968: 1,70% (S68, NRP)
1982: 0,05% (CD, NRP, OPP)
1985: 0,04% (CD, NRP, OPP, NDP)
1988: 0,19% (NRP, SD, FSP, SKÅP)
1991: 7,35% (NRP, SD, FSP, NyD, SjP)
1994: 1,84% (SD, FSP, SKÅP, NyD, SjP, SPI, NyF)
1998: 2,19% (SD, NyD, SPI, NyF, DNP)
2002: 2,81% (SD, SKÅP, NyD, SPI, NyF, ND)
2006: 3,55% (SD, SPI, NyF, ND, NSF)
2010: 5,92% (SD, SPI, ND, SvP)
2014: 12,98% (SD, SPI, SvP)
2018: 18,1% (SD, AfS, MED, NMR)
2022: 21% (SD, AfS, MED, NMR)
Bästa valresultatet i ett parlamentsval för högerextrema eller högerpopulistiska partier i Europa 1945- efter storleksordning:
Ungern 2022 60% (F, MHM)
Polen 2019 50,4% (PiS, K)
Schweiz 2015 29,4% (SVP)
Österrike 1999 26,9% (FPÖ)
Italien 1996 26,6% (AN, LN, MS-FT)
Slovenien 2022 25% (SDS, SNS)
Slovakien 2016 23,3% (SNS, LSNS, SR)
Norge 2009 22,9% (FrP)
Ryssland 1993 22,9% (LDPR)
Danmark 2015 21,1% (DF)
Rumänien 2000 20,9% (PRM, PUNR)
Sverige 2022 20,5% (SD)
Finland 2011 19,2% (PS, SR)
Frankrike 2022 18,7% (RN)
Nederländerna 2017 17,9% (PVV, FvD, JA21)
Estland 2019 17,8% (EKRE)
Belgien 2004 17,4% (VB, NF, FNB)
Litauen 2016 16,3% (PTT, LTS)
Spanien 2019 15,1% (V)
Bulgarien 2019 13,1% (VB, PP)
Storbritannien 2015 12,6% (UKIP)
Lettland 2018 11,9% (LNNK, AL)
Tjeckien 2017 11,7% (SPD, SZR, SPR, RN)
Island 2016 10,9% (M)
Kroatien 2020 10,9% (DPMŠ)
Tyskland 2021 10,5% (AfD, NPD)
Grekland 2014 9,6% (XA, EM)
Ukraina 2014 9,5% (RP, S)
Luxemburg 2018 8,3% (ADR)
Portugal 2022 7,3% (CH, E)
Serbien 2022 7,3% (SSZ, S, SD)
Cypern 2021 6,8% (ELAM)
Malta 2014 2,8% (IE)
Albanien 2017 0,12% (PBK)
Irland 2020 0,5% (IFP, NP)
SD-riksdagsvalresultat 2022 som överstiger 40%:
Perstorp: Oderljunga 52,99%
Bjuv: Ekeby 2 51,29%
Sjöbo: Vollsjö 48,46%
Sjöbo: Sjöbo Sandbäck 48,14%
Sjöbo: Fränninge 47,5%
Bjuv: Ekeby 3 47,12%
Bjuv: Ekeby 1 46,35%
Sjöbo: Vanstad 46,03%
Örkjelljunga: Åsljunga 45,84%
Åstorp: Kvidinge tätort 45,68%
Örkjelljunga: Skånes Fagerhult 45,42%
Bromölla: Näsum 44,92%
Åstorp: Kvidinge landsbygd 44,82%
Bjuv: Billesholm 1 44,69%
Hörby: Östraby-Västerstad 44,32%
Rättvik: Ore 44,28%
Ljusnarsberg: Ställdalen 44,26%
Ljusnarsberg: Hörken 44,17%
Sjöbo: Blentarp 44,17%
Klippan: Krika-Bonnarp-Nybygget 44,09%
Älvdalen: Särna 44,02%
Sjöbo: Sjöbo Linné 43,86%
Sölvesborg: Mjällby 43,84%
Osby: Örkened centrala 43,65%
Laholm: Hishult 43,67%
Tomelilla: Onslunda 43,31%
Karlshamn: Svängsta sydväst 43,25%
Ronneby: Häggatorp 43,16%
Malung-Sälen: Ytterrmalung 43,1%
Hässleholm: Vankiva 43,03%
Eslöv: Marieholm 42,94%
Bjuv: Bjuv 1 42,88%
Sjöbo: Lövestad 42,84%
Klippan: Ljungbyhed norra 42,72%
Tomelilla: Tomelilla östra 42,56%
Hässleholm: Hästveda östra 42,07%
Sölvesborg: Gammalstorp 42,86%
Ronneby: Hasselstad-Eringsbod 42,84%
Ängelholm: Tossjö-Össjö 42,82%
Lindesberg: Gusselby 42,68%
Tomelilla: Onslunda 42,36%
Kristianstad: Everödsbygden 42,3%
Svedala: Svedala kyrka 42,3%
Klippan: Stidsvig 42,28%
Osby: Örkened 42,26%
Eslöv: Västra Strö 42,25%
Hässleholm: Bjärnum södra 42,24%
Svalöv: Kågeröd-Stenestad 42,03%
Hässleholm: Hästveda västra 41,97%
Hässleholm: Ballingslöv 41,86%
Malung-Sälen: Lima 41,77%
Hörby: Folkets hus 41,75%
Bjuv: Bjuv 2 41,7%
Trelleborg: Alstad-Villie-Minnesberg 41,68%
Helsingborg: Påarp östra 41,67%
Köping: Kolsva östra 41,64%
Klippan: Östra Ljungby 41,62%
Bjuv: Billesholm 1 41,53%
Östra Göinge: Knislinge östra 41,49%
Klippan: Klippan västra 41,42%
Malung-Sälen: Malungsfors 41,42%
Perstorp: Perstorp södra 41,42%
Sölvesborg: Hörvik 41,5%
Bjuv: Bjuv 3 41,36%
Östra Göinge: Sibbhult 41,34%
Sjöbo: Östra Kärrstorp 41,33%
Lindesberg: Storå 41,3%
Sjöbo: Sjöbo Emanuel 41,27%
Bromölla: Nymölla-Gualöv-Valje 41,26%
Karlskrona: Sillhövda 41,26%
Karlskrona: Strömsberg 41,26%
Sjöbo: Everlöv 41,01%
Sölvesborg: Norje 41%
Bromölla: Bromölla centrala 40,9%
Karlskrona: Kristianopel 40,68%
Hässleholm: Vittsjö utom tätorten 40,65%
Uddevalla: Frändefors västra 40,56%
Hässleholm: Finja 40,53%
Hörby: Ludvigsborg 41,41%
Kristianstad: Fjälkinge-Nymö 40,95%
Helsingborg: Kattarp 40,42%
Hässleholm: Sösdala östra 40,37%
Ängelholm: Ausås-Strövelstorp 40,35%
Klippan: Ljungbyhed södra 40,34%
Kristianstad: Tollarp-Linderöd-Äsphult 40,3%
Hässleholm: Tyringe västra 40,27%
Tingsryd: Almundsby 40,2%
Gislaved: Gryteryd-Södra Hestra 40,14%
Åstorp: Hyllinge 40,14%
Åstorp: Björnekulla 40,07%
Östra Göinge: Glimåkra 40,04%