Kategori: val

SD är inte längre det parti som har svårast att ställa upp med kandidater i kommunvalet

Under många år var det SD som inte klarade av att gå till kommunval i ett mycket stort antal kommuner i landet p g a att partiets medlemsantal var litet (eller till och med ynka) men inför 2022 års kommunval är det uppenbarligen MP och L och delvis även KD som inte klarar av att göra detsamma medan SD numera räknar närmare 35 000 betalande medlemmar och därmed är ett av landets största partier mätt i antal medlemmar och det är därtill också möjligt att SD:s medlemmar är mer aktiva och därigenom mer villiga att ställa upp som kommunvalskandidater (och därigenom också i offentligheten) än andra partiers medlemmar.

SD räknar själva med att komma till makten i minst 50-talet kommuner från att idag och sedan 2018 års kommunval styra över endast en handfull kommuner varav nästan alla rör sydsvenska kommuner och de mest optimistiska beräkningarna säger att SD kommer att styra över 80-90 kommuner efter kommunvalet i september i år.

Extremhögern skrällde i valen i både Frankrike och i Italien

Marine Le Pens högerpopulistiska parti RN erövrade igår hela 89 mandat i den franska nationalförsamlingen från att tidigare endast ha innehaft 8 mandat och tillsammans med ytterligare två högerextrema mandat (som Debout la France vann – Zemmours Reconquête lyckades dock inte vinna ett enda mandat) innebär det fler mandat än någonsin tidigare i den franska radikalhögerns historia och mer än dubbelt så många som den högerpopulistiska Poujade-rörelsen lyckades vinna på 1950-talet samt tre gånger så många mandat som RN:s föregångare Front National innehade på 80-talet.



RN ”tog hem” större delen av Nordfrankrike, Sydfrankrike med rivieran och valkretsarna längs Garonne-floden liksom stora delar av centrala Frankrike.



För en vecka sedan hölls också lokalval i Italien i skuggan av den första omgången av det franska parlamentsvalet (som då avgjordes igår) och där lyckades högerextrema Fratelli d’Italia (FdI), som är den direkta arvtagaren till Mussolinis gamla parti PNF, åstadkomma en liknande närmast osannolik valframgång och fr a visa att ett högerextremt parti som FdI faktiskt kan bli större än Italiens annars dominerande högerpopulistiska parti Lega i flera av landets kommuner.



Bland anmärkningsvärda för att inte säga obehagliga resultat (jfr om AfS skulle erhålla 10-20% i flera svenska kommuner och där bli större än SD) för FdI kan nämnas 23,22% i Novara, 20,47% i L’Aquila, 12,63% i Como, 11,94% i Verona, 10,1% i Palermo, 9,33% i Genua, 8,27% i Padua och 7,46% i Parma.

I den första omgången av det franska parlamentsvalet lyckades den samlade franska extremhögern få ihop 24,12%

I gårdagens första omgång av det franska parlamentsvalet lyckades Mélenchons omtalade vänsterallians NUPES, som även innefattar det gamla Socialistpartiet, bli störst med 26,1% och därefter kom Macrons liberala allians Ensemble med 25,81% och Le Pens RN med 18,67% medan högerextremisten Zemmours Reconquête fick nöja sig med 4,25% och den gamla franska högern lyckades slutligen samla 11,31%.

Den franska radikalhögern lyckades igår sammanlagt få ihop 24,12% inräknat ytterligare några högerradikala småpartier men då det franska valsystemet bygger på att ”vinnaren tar allt” så går det inte att proportionellt ”översätta” dessa procentsiffror i antal mandat. Samtidigt var valdeltagandet rekordlågt (under 50%) och det är högst troligt att det fr a har missgynnat Le Pens RN vars väljare i hög grad består av arbetare.

I Stillahavsasien fortsätter klantänkandet att göra sig gällande i politiken

Filippinarna gör nu tyvärr samma sak som sydkoreanerna gjorde för tio år sedan – d v s väljer ett barn till landets gamle Kalla kriget-diktator till president:

I gårdagens filippinska presidentval segrade diktatorn Ferdinand Marcos son högerkandidaten Ferdinand “Bongbong” Marcos.

Filippinerna var den första kolonin i Asien som 1946 blev ett självständigt land och mellan 1965-86 styrdes landet av den hårdföre Ferdinand Marcos som samtidigt anses ha utvecklat landet, vilket gör att det samtidigt finns en stark nostalgi kring Marcos styre som sonen har kapitaliserat på. I i stort sett samtliga asiatiska länder där ett klantänkande gör sig gällande är det mycket vanligt att barn och ibland även änkor till politiker också blir politiker.

100 år efter att Irland delades är Sinn Féin det enskilt största partiet i både republiken och i Nordirland

Det är nästan overkligt att detta äger rum 100 år efter att Irland delades i och med det s k Anglo-Irish Treaty som slöts mellan det dåtida Sinn Féin och Brittiska imperiet:

I 1918 års brittiska parlamentsval, när hela Irland fortfarande var en brittisk koloni, hade Sinn Féin vunnit en jordskredsseger och 1919 inledde dess väpnade gren IRA Irländska frihetskriget som slutade med att södra Irland och Nordirland gick skilda vägar i och med 1922 års avtal.

I 2020 års irländska Dáil Éireann-val blev Sinn Féin det enskilt största partiet i den irländska republiken (d v s i Éire eller i södra Irland) och i 2022 års brittiska parlamentsval, som ägde rum under förra torsdagen, blev Sinn Féin det enskilt största partiet även i Nordirland.

Oavsett vad som nu händer på den gröna ön har ett återförenat Irland aldrig varit så nära som idag 100 år efter delningen.

Igår besegrades två högerpopulister i valen i Frankrike och Slovenien

Det finns fortfarande hopp för Europa: Igår besegrades både högerpopulisten Le Pen i Frankrike och högerpopulisten Janša i Slovenien och därmed blev det inte som för tre veckor sedan när högerpopulisterna Orbán och Vucic segrade i Ungern respektive Serbien utan i stället tvärtom. Det ska påminnas om att samtliga dessa fyra politiker tidigare har stöttat både Putin och Trump och i åtminstone två av länderna straffade väljarna turligt nog dem för det och med all rätt.

Och nu när samtliga röster som avlades i gårdagens andra och avslutande omgång av det franska presidentvalet är räknade går det att konstatera att Le Pen tog hem nästan hela norra och nordöstra Frankrike, vilket innebär att Stor-Paris (d v s den franska huvudstadsregionen) nästan är omringat av ”Le Pen-land”, liksom i stort sett hela Sydfrankrike och delar av centrala och sydvästra delen av det s k hexagonlandet. I Paris historiska innerstad gjorde Le Pen av någon outgrundlig anledning f ö bäst ifrån sig i det minst befolkade distriktet det första arrondissementet (även kallat Louvre) där hon erhöll 26% av rösterna att jämföra med genomsnittet på 15%. I ”Frankrikes Göteborg” den andra största franska (stor)staden Marseille lyckades Le Pen slutligen kapa åt sig över 40% av rösterna.

Och i Sverige slutligen röstade 93,3% av fransmännen på Macron vilket är ett resultat som knappt borde vara möjligt och som kanske är det mest uttalade anti-Le Pen-resultatet i världen bland franska medborgare som befinner sig utanför Frankrike.

Skillnaden i valdeltagande mellan vita och icke-vita unga vuxna är extrem i Sverige

I 2022 års (tre olika) val kommer förstagångsväljarna att utgöra runt 430 000 personer motsvarande 5,7% av hela väljarkåren. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har under veckan därför publicerat en rapport som visar hur de unga väljarna röstade i 2018 års val som visar att de unga vuxna med utländsk bakgrund röstar i långt mindre utsträckning än de unga vuxna majoritetssvenskarna och särskilt gäller det de unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund som bor och lever i miljonprogramsområdena bland vilka valdeltagandet är extremt lågt och det finns tyvärr en del som tyder på att valdeltagandet t o m är högre bland invandrarna än bland deras barn – d v s bland de s k andragenerationarna – just inom denna grupp.

I riksdagsvalet 2018 röstade 73,6% av de unga i miljonprogramsområdena att jämföra med 91,2% av de unga majoritetssvenskarna i icke-fattiga områden, d v s det skiljde nästan 18 procentenheter i valdeltagande mellan dessa båda grupper av unga vuxna och i alltför många kommuner kan det t o m skilja uppemot 40 procentenheter mellan grupperna ifråga.

Hade det bara bott unga vuxna majoritetssvenskar i Sverige så hade de unga vuxna majoritetssvenskarna antagligen uppvisat det allra högsta valdeltagandet i världen inom gruppen unga vuxna i en fungerande parlamentarisk demokrati där det fortfarande hålls fria och allmänna val. Med andra ord sitter den parlamentariska demokratin sannerligen ”i ryggmärgen” bland majoritetssvenskarna och även bland de unga majoritetssvenskarna.

Den stora skillnaden mellan unga vuxna med svensk och utomeuropeisk bakgrund bådar samtidigt inte särskilt gott inför framtiden mot bakgrund av att de unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund är så påtagligt många idag – mellan 25-30% – samtidigt som denna grupp antagligen känner sig utanför majoritetssamhället i stort mer än någon annan grupp av unga vuxna.

Det ska f ö sägas att mycket tyder på att bland majoritetssvenska unga vuxna män stöttar långt över 60% idag antingen M, SD, KD eller L och kanske så många som 30% kommer att rösta på SD i höst. Eftersom de majoritetssvenska unga vuxna röstar i allra högst utsträckning så kommer därmed deras röster att betyda allra mest vad gäller mandatutdelningen för de olika partierna i 2022 års (tre olika) val och det går inte att säga något annat än att SD kommer att tjäna rejält på detta.

SD nominerar en högerradikaliserad s k klimatskeptiker på sin riksdagslista som ifrågasätter om klimatuppvärmningen verkligen är så akut som den är

Idag och nyligen har SD slutgiltigt fastställt sin riksdagskandidatlista inför september års val på partiets pågående valkonferens i Nacka samtidigt som Åkesson höll ett slags linjetal som bl a innehöll följande rejält dramatiska rader:

”Sverige behöver ett nytt styre, en ny regering. Sverige behöver Sverigedemokraterna.”

Visserligen har SD:s f d försvarspolitiska talesperson (fram tills 2021) den ryssvänliga högerextremisten Roger Richthoff (som fortfarande är ledamot i Försvarsutskottet) petats från riksdagslistan och därmed förlorar pro-Putin-fraktionen i partiet sin viktigaste företrädare men i stället har den s k klimatskeptiska falangen uppenbarligen tillfredsställts – på plats 12 hittas nämligen den s k klimatskeptiska ingenjören Elsa Widding som ifrågasätter om uppvärmningen av jordens klimat verkligen är så allvarlig som den är.

Påminner gärna om att medan 95% av både V:s och MP:s väljare anser att klimat- och miljöfrågan är akut så anser bara 37% av SD-väljarna det och 12% av SD:s väljare tror inte överhuvudtaget på att det sker någon klimatförändring att jämföra med 1-2% av de andra riksdagspartiernas väljare.

SD klagar dessutom ständigt på att de aldrig lyckas bryta igenom ordentligt bland de kvinnliga väljarna och särskilt bland de unga kvinnorna och om detta med att nominera Widding är SD:s försök att ”charma” landets kvinnor inför 2022 års val så innebär det att skjuta sig själv fullständigt i foten: Hela 80% av Sveriges kvinnor anser nämligen att klimatförändringen är en akut fråga och särskilt gäller det just de unga vuxna kvinnorna.

De som inte röstar är i hög grad desamma som inte vaccinerar sig

SCB har nyligen publicerat data som visar att det finns en mycket stark korrelation mellan att delta i de allmänna valen och att vaccinera sig och omvänt så finns det ett likaledes mycket starkt samband mellan att vägra att rösta och att vägra att låta vaccinera sig.


I flertalet av de stadsdelar, områden och kvarter där 90% eller fler än så röstade i 2018 års val är idag 90% eller fler än så fullvaccinerade. Omvänt är endast kring 35-55% vaccinerade i de stadsdelar, områden och kvarter där valdeltagandet låg på 40-60% i 2018 års val.


Medan de förstnämnda stadsdelarna, områdena och kvarteren kännetecknas av att de domineras av majoritetssvenskar och invånare med bakgrund i de övriga nordiska länderna så karaktäriseras de sistnämnda kommunerna, stadsdelarna, områdena och kvarteren av att en hög andel av totalbefolkningen har bakgrund utanför Europa och i praktiken handlar det om miljonprogamsområden som domineras av invånare med utomeuropeisk bakgrund.


I kommuner som Malmö, Södertälje, Botkyrka och Huddinge har endast mellan 60-70% hittills valt att vaccinera sig till skillnad från i kommuner som Hammarö, Vadstena, Dorotea och Leksand där 90% har gjort detsamma och i samtliga dessa fall överensstämmer vaccinationstäckningsgraden med valdeltagandenivån.


Och på stadsdels- och kvartersnivå finns det idag fortfarande områden i landet där endast 35-40% har låtit vaccinera sig fram tills idag (såsom Gårdsten, Rosengård, Rinkeby, Norra Biskopsgården o s v) medan det omvänt finns områden där 90-95% är vaccinerade.


Att vägra att rösta och att vägra att låta vaccinera sig betyder sannolikt i båda fallen att helt eller åtminstone delvis sakna tillit och tilltro till majoritetssamhället och det är troligt att samma variabler också samvarierar med att inte ha ett jobb, att vara fattig, att inte tala svenska som förstaspråk, att ha en nedsatt kroppslig och psykisk hälsa, att vara beroende av bidrag, att ha misslyckats i skolan o s v.

Igår gick AfD bakåt i det tyska förbundsdagsvalet och därmed går det att konstatera att Europas samlade högerpopulister och högerradikaler har gått bakåt i samtliga europeiska val som hittills har ägt rum under pandemins andra år

Högerradikala AfD gick bakåt från 12,6% till 10,4% i gårdagens tyska förbundsdagsval medan vänsterradikala Die Linke, som en gång i tiden erhöll över 11% (i 2009 års förbundsdagsval) ser ut att misslyckas med att uppnå den 5%-spärr som gäller för att ta plats i det tyska parlamentet.

AfD är dock fortsatt det enskilt största partiet i Sachsen och Thüringen och även i stora delar av storstaden Dresden gjorde partiet bra ifrån sig med 18-19%. F d Karl-Marx-Stadt, som Chemnitz hette under DDR-tiden, är symboliskt nog nästan den enda röda (SPD-)ön som är kvar i just Sachsen. AfD är också det näst största partiet i större delen av f d DDR och lyckades bl a uppnå 17% i stadsdelen Marzahn i huvudstaden Berlin. Även i vissa delar av det katolska Sydtyskland gick det relativt bra för AfD med resultat som ibland pendlar mellan 12-14%. Tysklands gamla högerextrema parti NPD erhöll slutligen endast 0,1% i gårdagens val.

Igår var det inte bara det tyska högerradikala partiet AfD som gick bakåt i den tysktalande världen utan även det österrikiska högerpopulistiska partiet FPÖ i lokalvalet i Graz, som ägde rum i skuggan av det tyska förbundsdagsvalet, d v s i Österrikes näst största stad där Österrikes (reformerade) kommunistparti KPÖ i stället gick framåt rejält och t o m blev det största partiet.

Det var just i den utpräglade arbetarstaden Graz (d v s ”Österrikes Göteborg”) som FPÖ ”skrällde” en gång i tiden i 1978 års val och erhöll hela 25% av rösterna (ett rekordresultat som partiet sedan slog 1998 genom att erhålla nästan 27%) på samma sätt som att det var i Dreux som franska Fronten (d v s Front national, d v s dagens RN) en gång skrällde 1983 genom att erhålla 17%, d v s FPÖ:s valnederlag i Graz är därmed ganska så symboliskt.

Därmed har de högerpopulistiska partierna gått bakåt i samtliga val i Europa hittills i år och under det andra pandemiåret inklusive det annars ständigt växande och till synes alltid framgångsrika svenska SD. Under det första pandemiåret var det mer oklart om Europas högerpopulister och högerradikaler skulle ”tjäna” på pandemin eller ej men nu står det i det närmaste klart att de har förlorat på densamma:

ett urval av europeiska val som har ägt rum under 2021 där olika högerpopulistiska och högerradikala partierna har gått bakåt:

AfD i det tyska förbundsdagsvalet: 10,4% (-2,1%)

SD i svenska kyrkovalet: 7,79% (-1,48%)

LDPR i ryska dumavalet: 7,55% (-5,59%)

FrP i norska stortingsvalet: 11,6% (-3,6%)

PVV i nederländska representanthusvalet: 10,8% (-2,3%) (dock gick FvD framåt i detta val på bekostnad av PVV, så FvD blir väl ”undantaget som bekräftar regeln”)

RN i franska regionvalet: 19,02% (-8,71%)