Category: extremhögern

Timbros och Smedjans skribent och den före detta (?) sverigedemokraten Urban Lindström hoppades en gång på en framtid när ”ingen klagar på att vi firar Hitler ibland”

För några veckor sedan hamnade jag i en märklig och upphetsad dispyt med Timbros VD Karin Svanborg-Sjövall som frenetiskt försvarade Timbros redaktionschef och Smedjans chefredaktör Lars Anders Johansson samt Timbro/Smedjan-skribenten Urban Lindström efter att jag hade anklagat Lindström för att ha en högerradikal bakgrund och för att driva en högerradikal agenda (se https://tobiashubinette.wordpress.com/2018/01/26/lars-anders-johansson-hogern-konservatism-georg-frostenson-extremhogern – OBS: blogginlägget är dock reviderat i enlighet med Timbros önskemål).
 
Svanborg-Sjövall skrev bland annat till mig att ”Jag har läst många osakliga och svepande angrepp på oss under åren, inte minst när jag själv varit ute i debatten med ett invandringspositivt perspektiv. Men det här var verkligen något i hästväg. Den blir samtidigt obegriplig och ännu mer obehaglig som du inte namnger den före detta nazist som du påstår att Smedjan har gett utrymme för”.
 
Då Johansson nyligen har utkommit med en ny diktsamling (”Sonetter”) så skadar det inte att påminna om att Johansson (som bl a har den smått högerradikala dikten och sången ”Arminius” på sin repertoar – se http://www.larsandersjohansson.se/texter/sangtext_arminius.htm?keepThis=true&TB_iframe=true&height=450&width=450) publicerar sig på Bokförlaget Augusti som har specialiserat sig på att utge radikalkonservativ litteratur på svenska och där bl a Timbro/Smedjan-skribenten Urban Lindström också har publicerat sig liksom den högerradikale germanisten Per Landin.
 
Lindström är smålänning liksom Johansson och de båda delar även fascinationen för högerradikala tänkare som Jünger (och Evola) och eftersom jag just nu råkar befinna mig i Eksjö så kom mitt antifascistiska minne plötsligt tillbaka alldeles nyss:
 
Timbro/Smedjan-skribenten Lindström som då är Johanssons (personliga och ideologiska) vän och Svanborg-Sjövalls skyddsling har då både en bakgrund i Riksfronten och i Sverigedemokraterna och 1995 deltog han på SD:s partistämma i Norrköping där han representerade SD:s Eksjö-avdelning.
 
Under förhandlingarna satt Lindström och tecknade antisemitiska och rasstereotypa nidbilder av judar i sitt kollegieblock och berättade för min sagesperson att han är historierevisionist och fascineras av konservativa tänkare som GK Chesterton och också uppskattar Mussolini. Lindström berättade vidare att SD och den nationella rörelsen i stort inte längre borde satsa på att massrekrytera nya proselyter utan på att skapa och odla en elit som är ideologiskt medveten och som är beredd att arbeta och verka på lång sikt och i Eksjö-avdelningen hade de därför valt att endast välja in en ny medlem per halvår. Lindström hoppades slutligen att den unga generationen inte är lika påverkad av det han kallade ”hjärntvätten i skolan” och han tillade att han hoppades på en framtid när ”ingen klagar på att vi firar Hitler ibland”.

Om den namnbytande extremhögern

Apropå att Arbetaren har avslöjat att (deras f d medarbetare) Egor Putilov har bytt namn (flera gånger dessutom) och numera heter Martin Dahlin: Är det något politiskt läger som formligen frossar i namnbyten så är det den svenska s k nationella rörelsen – här nedan följer ett axplock exempel av mängder:
 
 
SS-veteranen Carl-Göran Edquist bytte namn till Carl-Göran Borgenstierna
 
NRP-aktivisten Kenneth Johansson bytte namn till Göring Johansson
 
Nazisten Peter Rindell bytte namn till Peter Melander
 
SD:s gamle chefsideolog Leif Zeilon bytte namn till Leif Ericsson
 
Radio Islams Ahmed Rami bytte namn till Ben Midom
 
SD:s partisekreterare Richard Lohikoski bytte namn till Richard Jomshof
 
Nazisten David Emilsson bytte namn till David Twaland
 
SS-veteranen Ingemar Joelsson bytte namn till Ingemar Donar
 
SD:aren Hannu Jansson bytte namn till Adolf Arbelius
 
Radio Islams Lars Holthagen bytte namn till Lars Solstråhle
 
Nazisten Johan Hellström bytte namn till Airikr Hellström
 
NRP-aktivisten Hans Pettersson bytte namn till Himmler Pettersson
Nazipastorn Tommy Rydén bytte namn till Tommy Rahowa Rydén
 
SD:aren Johan Axelsson bytte namn till Johan Rinderheim
 
SS-veteranen Ingemar Johansson bytte namn till Ingemar Somberg
 
o s v o s v o s v

Idag fyller den svenska s k nationella rörelsens ”grand old lady” Vera Oredsson 90 år

Idag fyller den svenska s k nationella rörelsens ”grand old lady” Vera Oredsson 90 år och vars status och position närmast kan liknas vid 90-åringen Jan Myrdals dito för den svenska vänstern: Alla vet vem hon/han är, alla har en åsikt om henne/honom och även om inte alla håller med henne/honom så är hon/han ett respekterat och aktat namn i kraft av sin ålder och livslånga politiska verksamhet.
 
Faktum är att Oredsson i stort sett är lika gammal som den svenska s k nationella rörelsen i sig – Oredsson föddes 1928 och 1924 bildades världens första nazistparti utanför den tysktalande världen av bröderna Furugård i Värmland.
 
Oredsson föddes i Tyskland som Vera Schimanski med en svensk mor och en tysk far och hon var under ungdomsåren medlem i Bund deutscher Mädel (BdM) medan hennes far som avled så sent som på 1990-talet var SA-medlem. Oredsson svor trohetseden till A.H. som 14-åring och denna ed gäller enligt henne för henne än idag (märkligt nog blev Myrdal kommunist vid samma tid och i samma ålder och har sedan dess förblivit den kommunistiska kampen trogen – OBS: inga andra jämförelser i övrigt).
 
Våren 1945 kom Oredsson till Sverige med Vita bussarna som räddade och transporterade hem ett flertal svensk-tyska och svenska nazister och SS-frivilliga som fortfarande var vid liv vid krigsslutet och vilka fram till dess hade överlevt de allierades massbombningar och Oredsson själv var iklädd BdM-uniform när hon steg på en av greve Folke Bernadottes och Svenska Röda korsets vita bussar.
 
I Sverige anslöt sig Oredsson till Svensk socialistisk samling (SSS) efter att på årsdagen av Tysklands undergång ha kontemplerat och varit nära att begå självmord och hon fick uppleva det största och viktigaste svenska nazistpartiets sista år innan det upplöstes 1950 och hon gifte sig också med dess ledare Sven-Olov Lindholm. Några år senare blev Oredsson medlem i nybildade Nordiska rikspartiet (NRP) som kom att utgöra bryggan mellan mellankrigstidens och krigsårens s k nationella rörelse och dagens SD och resten är historia som det heter: Oredsson skilde sig från Lindholm och gifte om sig med NRP:s ledare Göran Assar Oredsson och mellan 1975-78 var hon själv partiets ledare och därmed även Sveriges första kvinnliga partiledare.
 

 

02_238vera_med-nrp-vanner_01.png

Paret Oredsson bodde under flera decennier i Strängnäs men flyttade på 1990-talet till Borensberg utanför Motala där NRP:s grundare idag vilar på Kristbergs kyrkogård medan Oredsson själv numera är bosatt i Vadstena några mil från sin förste mans barndomshem i Väderstad utanför Mjölby.
 
Under de senaste åren har Oredsson varit aktiv i Nordiska motståndsrörelsen (NMR) vari hon är hedersmedlem och vilket bl a har resulterat i att hon alldeles nyligen stod inför rätta i Falu tingsrätt efter att ha s k segerhälsat eller ”heil:at” på NMR:s 1 maj-möte i Borlänge 2016.
 

1200

Oredsson är idag på sin 90-årsdag något av en ”maskot” för hela den svenska s k nationella rörelsen då hon föddes i och upplevde det s k Stortyska riket eller Tredje riket, då hon har varit gift med Sveriges viktigaste nazistledare vilka verkade mellan 1933-50 (Lindholm) och 1956-2010 (Oredsson) och då hon har varit medlem i de två viktigaste svenska s k nationella partierna (d v s SSS och NRP) innan SD bildades 1988 och dessutom varit ledare för ett av dem under en period.
 
Idag lär därför gratulationerna strömma in från när och fjärran som det heter inklusive naturligtvis även från utlandet och det är inte utan att en undrar över var och hur födelsedagsfesten ska äga rum och gå av stapeln och en påkostad födelsedagstårta med hakkors är väl ingen dålig gissning och kanske heller inte Klosterhotellet i Vadstena där A.H.:s vän och Tredje rikets dåvarande andreman Rudolf Hess (som ju gick bort så sent som 1987) bodde och övernattade i maj 1934 när han reste runt i och besåg de magnifika och mångtaliga fornminnena, kyrkorna, slotten och ruinerna i Östergötland och bl a avlade ett besök hos den svenske diktarfursten och nationalskalden Verner von Heidenstam på Övralid utanför Motala.

 

 

SD går till val med en valbudget som är i paritet med M:s valbudget och som är det största valbudgeten någonsin i den svenska s k nationella rörelsens historia

SD är inte bara det parti som tätt efter M (det skiljer bara några miljoner mellan SD och M) erhåller mest gåvor och bidrag från större och mindre bidragsgivare utan också det parti som i år går till val med en valbudget som är i paritet med M:s valbudget och som dessutom utgör den största valbudget som den svenska s k nationella rörelsen någonsin har gått till val med sedan Svenska nationalsocialistiska partiet ställde upp i 1932 års riksdagsval.
Valbudget 2018.jpg
SD:s medlemmar, aktivister, sympatisörer och väljare är kanske inte överlag några höginkomsttagare och än mindre rika och förmögna och vilket M:s medlemmar, aktivister, sympatisörer och väljare är i rätt så hög grad men vad det gäller den ekonomiska offerviljan så råder det inget tvivel om att den är rejält hög bland landets 100 000-tals s k ”sverigevänner”.

Även Lilla Fridolf skapare Rune Moberg hade likt Åsa Nisses skapare Stig Cederholm en högerextrem bakgrund

DN:s Erik Helmerson skriver idag om nyutgåvan av Lilla Fridolf – en serie som en gång i tiden i det gamla s k folkhems-Sverige var lika populär som Åsa-Nisse och likt Åsa-Nisse som skapades av den f d SS-soldaten och medlemmen i Nysvenska rörelsen (han verkar f ö ha varit medlem så sent som 1979, d v s när han var en s k rikskändis) Stig Cederholm hade även Lilla Fridolfs skapare en högerradikal bakgrund (och vilket vare sig Helmerson eller nyutgåvans författare Helena von Zweigbergk, Göran Everdahl och Kalle Lind känner till):
images.jpeg
 
Rune Moberg som f ö var smålänning likt Cederholm var under sin ungdom medlem i Nationalsocialistiska arbetarpartiet (d v s de s k lindholmsnazisterna, d v s såsom ännu en celeber smålänning var, d v s Ingvar Kamprad) och under kriget var Moberg journalist på den högerextrema och pro-nazityska dagstidningen Helsingborgs Dagblad innan han efter kriget slutade som chefredaktör och mångårig ledarskribent på tidningen Se.
 
 
”För seriens manus stod Rune Moberg, legendarisk ledarskribent på tidningen Se. Kanske är det hans liberala hållning som gör att partipolitiken aldrig lyser igenom serierutorna. Folk och vardagsliv får klara sig själva, och samhällsutvecklingen framkommer tydligt ändå.”

Skattesmitaren och f d nazisten grevinnan Marianne Bernadotte närvarade vid 200-årsfirandet av Huset Bernadottes tid på den svenska kungatronen

Noterar att den notoriska skattesmitaren och f d nazisten grevinnan Marianne Bernadotte närvarade vid 200-årsfirandet av Huset Bernadottes tid på den svenska kungatronen på Stockholms slott.
 
 
Prins Sigvard Bernadottes änka var en gång i tiden organiserad och aktiv nazist som varande medlem i Fosterländsk Enad Ungdom (FEU) i Helsingborg och hon sydde de paramilitära uniformerna till organisationens s k ”gråskjortor” eller Storm- och Slagstyrka (så klart förkortad SS) som finansierades via stölder av chokladkakor, kondisbitar och pralinaskar som tillverkades i en fabrik i staden som ägdes och drevs av FEU:s ledares far Ragnar Clarkson, d v s den blivande moderate riksdagsledamoten Rolf Clarkson som helt sonika stal systematiskt från sin egen fars fabrik för ”raskampens” skull.
 
FEU som sedermera uppgick i lindholmsnazisternas ungdomsorganisation Nordisk Ungdom var innan dess Medborgareförbundets ungdomsorganisation, d v s Helsingborgs avdelning av högerradikala Sveriges nationella förbund (SNF), och dess SS-aktivister (som bestod av idel s k ”pappas pojkar”) ställde gärna upp sig i snörräta formationer och bildade fanvakt och skyddskår iklädda paramilitära uniformer (som grevinnan Marianne Bernadotte då hade sytt) när Medborgareförbundet höll sina möten så att inte stadens ”arbetarslynglar” skulle kunna störa ”raskampen”.
 
Mariannes föräldrar skilde sig tidigt och hon växte i huvudsak upp med sin mor Thyra Lindberg som var medlem i Nationalsocialistiska arbetarepartiet, d v s hennes mor var organiserad lindholmsnazist och vilket kan förklara att grevinnan själv blev och var nazist.
 
Medborgareförbundet som leddes av Helsingborgs Dagblads ägare Ove Sommelius organiserade den högerextrema delen av Helsingborgs överklass och högborgerlighet (t ex den s k ”Zoégagubben”, d v s den italienskättade kaffefabrikören i staden) innan dessa återgick till ”fadershuset”/modersfamnen”, d v s till Moderata samlingspartiet, 1946 efter Tredje rikets fullständiga undergång och naturligtvis välkomnades de alla och blev därefter ”goda demokrater” såsom grevinnan Marianne Bernadotte numera ju är.

Idag för 30 år sedan grundades världens största parti som har ett direkt nazistiskt förflutet och på ett av 30-årsjubiléeerna sjunger den gamle nazisten Bruno Hansen från Ultima Thule

Idag för 30 år sedan, d v s den 6 februari 1988 (enligt SD:s officiella historieskrivning), bildades världens i särklass största parti med ett direkt nationalsocialistiskt förflutet (d v s Sverigedemokraterna – SD), som räknar närmare 25 000 medlemmar och över en miljon sympatisörer om det hade varit val idag och som dessutom vid det här laget är ett av de mer långlivade högerextrema partierna i västvärlden även om partiet har genomlevt ett flertal splittringar och utbrytningar sedan 1988.
27746284_10155402107930847_1954294884_o.jpg
 
Dock är det (som med så mycket annat när det gäller SD) oklart när partiet egentligen grundades då det dels finns två grundandeprotokoll varav det första är daterat den 6 februari 1988 hemma hos Jerker ”Jerka” Magnusson på Hagalundsgatan 35 i Solna och det andra den 8 februari 1988 på Magnus Ladulåsgatan 42 på Södermalm i en källarlokal som kärleksfullt kallades ”Bunkern” (till A.H.:s ”ära” som ju tillbringade sina sista sönderstressade dagar i Bunkern i Berlin) under Hotell Alexandra där SD:s partikansli var beläget under många år (och ända fram tills 2011) och då det dels redan existerade en förening vid namn Gjallarhornet sedan 1986 som i praktiken omvandlades till SD då i stort sett samma styrelse, medlemmar och även postbox togs över av det nygrundade partiet. Dessutom finns det mystiskt nog ännu ett protokoll där namnet SD förekommer som är daterat den 30 oktober 1987.
 
Oavsett när, var och hur SD egentligen bildades så var partiet redan från början en helt och hållet inbäddad och integrerad del av och obruten fortsättning på den svenska extremhögern eller den s k nationella rörelsen och f d medlemmar från både de för- och efterkrigstida organisationerna Nysvenska rörelsen och Sveriges nationella förbund liksom från efterkrigstidens viktigaste nazistparti Nordiska rikspartiet och mellankrigstidens och krigsårens viktigaste nazistparti Svensk socialistisk samling deltog i grundandet av SD som så här i efterhand kan betraktas som ett kollektivt (parlamentariskt) samlingsprojekt för hela den svenska extremhögern.
 
Inte minst fanns representanter för den nymornade (nazi)skinheadungdomssubkulturen med redan från början när partiet grundades och vilket kom att spela en absolut avgörande roll på 1990-talet när skinheadsubkulturen exploderade i omfattning med Ultima Thules och vit makt-musikens formidabla genombrott och 100 000-tals sålda CD-skivor (och det är möjligt att Ultima Thule och vit makt-musiken kan ha ”slagit” både proggmusiken och punkmusiken vad gäller subkulturpopularitet och antal sålda skivor åtminstone mellan 1992-96) och när SD:s nuvarande ledarskikt och kärnväljargrupp hittade till partiet tack vare subkulturen och musiken.
 
Det var därför passande att partinamnet ”Sverigedemokraterna” myntades av Malmös mest (ö)kända (nazi)skinhead Ulf Ranshede som också deltog på SD Malmös grundandemöte tillsammans med bl a SS-veteranen Gustaf Ekström som en gång i tiden hade börjat sin högerextrema karriär i Sveriges fascistiska kamporganisation på 1920-talet medan den blivande Ace of Base-världsstjärnan Ulf Ekberg som på den tiden också var (nazi)skinhead deltog på SD Göteborgs grundandemöte tillsammans med sin vän Anders Klarström som var partiledare mellan 1989-95.
 
SD-grundaren Ulf Ekbergs första hit var f ö inte ”Wheel of Fortune” utan den inom vissa SD-kretsar kultförklarade sången ”Vit makt, svartskalleslakt!” som bl a innehåller stroferna ”Män i vita kåpor på vägen tågar. Vi njuter när vi huvudena av n-a sågar. Svartskalle, vi hatar dig! Ut, ut, ut, ut! Nordens folk, vakna nu! Skjut, skjut, skjut, skjut!” och ”Där n-a finns, följer fattigdom, svält och kulturellt mörker. Där de vita finns, följer civilisation, upplysning och välstånd. Vit makt, svartskalleslakt! Vit makt, svartskalleslakt!”.
 
20180207_SD30ar.png
Det är därför även passande att SD Nyköping och SD Oxelösund anordnar en 30-årsfest i (naziskinhead)nostalgins namn på Gamla Harrys på Järntorget 6 i Oxelösund imorgon den 7 februari för att för säkerhets skull gardera sig mot bakgrund av att SD antingen bildades den 6 februari eller den 8 februari och med Ultima Thules förste sångare Bruno Hansen på scen som skrev och sjöng SD:s första (in)officiella kampsång ”Sverige, Sverige fosterland” och som har en bakgrund i nazistiska Nordiska rikspartiet och i Nationalsocialistisk Front och noterbart är också att SD (likt gamla tyska NSDAP och f ö även likt framlidne Ingvar Kamprad som införde anställningsnummer i IKEA efter modell från tyska NSDAP och Svensk socialistisk samling) älskar att laborera med medlemsnummer (och ju lägre nummer desto finare).
DUj7LoFX4AAyrQz.jpg
 
Idag för 79 år sedan, d v s den 6 februari 1939, marscherade dessutom 450 studenter från huvudstadens olika högskolor (som möjligen kan ha inneburit en tredjedel av Stockholms dåtida högskolestudenter) genom innerstaden för att protestera mot att Sverige skulle ta emot tio tysk-judiska läkare efter Novemberpogromen eller den s k Rikskristallnatten i november 1938. På Östermalms torg där marschen startade för att avslutas på Norra Bantorget talade bl a Farmaceutiska institutets studentkårs ordförande liksom kårordföranden i Tandläkarinstitutets studentkår och ordföranden i Medicinska föreningen vid Karolinska institutet och både demonstrationen med fackeltåg och mötet anordnades av de s k lindholmsnazisternas studentförbund som räknade ett flertal medlemmar vid både Stockholms högskola (d v s nuvarande Stockholms universitet), Handelshögskolan och Kungliga tekniska högskolan och merparten av både marsch- och mötesdeltagarna och talarna gjorde lysande karriärer efter kriget och innan de gick i pension på 1980-talet och flera av dem deltog i grundandet av SD 49 år senare.
21460181_10155024414270847_1311322948_o.jpg