Kategori: extremhögern

En liten påminnelse om arvet efter den svenska s k ”kyrkonazismen” eller klerikalfascismen

Att SD har en del präster i sina led mot bakgrund av söndagens kyrkoval förvånar nog få numera mot bakgrund av hur stort partiet faktiskt är idag (stödet för SD växer ju också tyvärr numera även inom SACO-kollektivet, om än långsamt, och varinom prästerna ingår) men att AfS likaså räknar några präster bland sina medlemmar har nog förvånat (och kanske t o m chockerat) fler.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/z7Mv0w/prasterna-uteslots-pa-grund-av-rasism–nu-gor-de-comeback

Passar därför på att påminna om att den kristna extremhögern har en lång historia i Sverige och under mellankrigstiden och krigsåren talades det t o m om den s k ”kyrkonazismen”, som i forskarsammanhang numera ofta omtalas som den s k klerikalfascismen. Få vet nog idag t ex att det under några år på 30-talet existerade ett kristet högerradikalt parti längs (den schartauanska) Västkusten – Kyrkliga folkpartiet (KFP) – och inom det största svenska nazistpartiet NSAP/SSS – det s k Lindholmspartiet – fanns det under en period t o m en informell prästavdelning bestående av just nazistiska präster. Därtill fanns också den klerikalfascistiska organisationen Sveriges religiösa reformförbund som likaså samlade en hel del präster.

Här nedan följer ett mindre urval av svenska högerradikala präster bara för att just påminna om att den kristna extremhögern har en lång tradition i Sverige:

Carl Adrian. Kyrkoherde Båstad. SO/NSR 1950-t (PE-RA)

Samuel Adrian. Kyrkoherde. FO 1981 (FO 6/1981) 1983 (FO 4/1983)

? Ahlberg. Pastor. NSAP/SSS 1942 (UF midvinter/1942).

Gösta Anagrius. Komminister Puottaure. SM 1934 (SM-KB) Nat-pren 1939, 1940, 1941 (EE-RA) SO/NSR-pren 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

Algot Anderberg. Kyrkoherde och teol dr Kristianstad. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Anders Andersson. Kyrkoherde Skuttunge. Europa Edition 1945 (NF 23/10 1945)

Herman Andersson. Kyrkoherde Roslagsbro. SO/NSR 1940-t (PE-RA) FO 1954 (FO 47/1954) 1958 (FO 14/11 1958)

Erik Arbin. Kyrkoherde Stockholm. SO/NSR 1941 (PE-RA)

SG Aronius. Komminister Varberg. KFP 1932 (GST 9/9 1932)

W Backert. Kyrkoherde Håslöv. RST 1942 (HO-LUB)

Hilmer Backman. Komminster Ljungskile. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Erik Beijer. Präst, regementspastor och teol lic Visby, Vänge. SO/NSR 1935, 1936, 1937 (UUK) SNF 1939 (NT 9/1939)

Torsten Berglund. Kyrkoherde Lomma. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Berndt Bergdahl. Kyrkoadjunkt Follingbo. RST 1942 (HO-LUB), SO/NSR 1940-t (ML)

Sven Bernander. Komminister Visby. SNSP 1931 (VK 11/1931)

Hilding Bjurgert. Komminister Österökna. SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

Sven Björck. Pastor och teol lic Ätrafors. SF-bidrag 1937 (SF 21/5 1937)

Paul Blankenberg. Kyrkoherde Möklinta. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Per Blomquist. Pastor Lund. SO/NSR 1941 (PE-RA

Frithjof Bobeck. Kyrkoherde. SO/NSR 1945 (B & S 4-5/1945)

? Borggård. Kyrkoherde Linköping. FF 1940 (RvdL-KRA)

? Brunander. Komminister Svanesund. SO/NSR 1946 (PE-RA)

HE Brundin. Kyrkoherde Stockholm. RST 1942 (HO-LUB)

Ingmar Bårström. Pastor Ramlösa brunn. RST 1942 (HO-LUB)

GD Carlsson. Pastor Tullinge. RST 1942 (HO-LUB)

Ingvald Carlsson. Komminister Berfendal. GST 1943 (GST 1/1943)

Thor Cavallin. Präst. FF 1965 (FF 3/1965) 1967 (FF 2/1967) 1970 (FF 1/1970) 1983 (FMF 1/1983) 1984 (FMF 3/1984) 1988 (FMF 5/1988) 30-novför 1967 (LUK 1967) 1984 (LUK 1984) SNF 1980-t (UH-RA)

Gunnar Cervin. Kyrkoherde Kungshamn. GST 1943 (GST 1/1943)

Rudolf Claesson. Kyrkoherde Tofta. KFP 1936 (JD-RA)

J Cullberg. Kontraktsprost Ballingsta. FF 1940 (RvdL-KRA)

Gustav Dahlbäck. Komminister Svanstein. RST 1938 (S-T 1/1938) 1939 (RST-KB)

Sixten Dahlqvist. Kyrkoherde. SS 1933 (SKT 3/1933)

Folke Dahlström. Kyrkoherde Hammenhög. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Gustaf Adolf Danell. Domprost Skara. SO/NSR 1930-t (VF 6/1973) FF 1985 (FMF 3/1985) Aktinform 1995 (AI 1/1995)

Hj Danell. Biskop. SNF 1936 (NT 32/1936)

JE Darell. Komminister Göteborg. KFP 1932 (GST 16/9 1932) HTB 1951 (CS-ARAB) 1960-t (BLF 1/1988) SO/NSR 1952 (PE-RA) FO 1958 (FO 14/11 1958)

Carl Edquist. Kyrkoherde Stockholm. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Erland Eggertz. Kyrkoherde Järbo. NSAP/SSS 1939 (CS-ARAB)

Nils Gustaf Ehrenberg. Kyrkoherde Holmåkra. RST 1942 (HO-LUB)

Åke Ehrenberg. Pastor och komminister Karlshamn, Kristianstad. Nat-pren 1939, 1940 (EE-RA) SM 1940 (SF 27/1940) 1941 (SF 26/1941)

JA Eklund. Biskop Karlstad. SNF 1936 (NT 2/1936)

JE Eklund. Kontraktsprost Kiruna. RST 1938 (S-T 1/1938) 1939 (S-T 2/1939) 1942 (HO-LUB) 1943 (S-T 1/1943)

Gösta Elg. Kontraktsprost Bro. RST 1937 (RST-KB) 1938 (S-T 1/1938) 1939 (S-T 2/1939) 1942 (HO-LUB) SO/NSR 1941 (PE-RA)

Carl Enbring. Komminister Överkalix. Svea Rike 1936 (CS-ARAB)

M Engström. Kontraktsprost Bolsta. RST 1942 (HO-LUB) SO/NSR 1950-t (PE-RA)

Ernst Erling. Kyrkoherde. HTB 1953 (FO 14/1953)

Erik Fahl. Kyrkoherde och komminister Harestad. SNSP 1931 (PRV-RA) NSAP/SSS 1938 (DSN 96/1938) 1940 (DSF 51-52/1940) SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1943 (S-T 1/1943) GST 1943 (GST 1/1943) HTB 1951 (CS-ARAB)

KLS Fogelmark. Kontraktsprost Sillerud. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Gustaf Forsström. Kyrkoherde Haparanda. RST 1942 (HO-LUB)

Daniel Fredlund. Kontraktsprost Hråslöv. NSAP/SSS 1940 (DSF 51-52/1940) 1942 (SSS 1942) 1946 (Vad SSS vill 1946)  SO/NSR 1941 (NG-RA) RST 1942 (HO-LUB) SFV 1944 (SFV-RA)

Anders Gabrielsson. Präst Rättvik. NSAP/SSS 1935 (NSAP/SSS-RA)

Ove Gerard. Kyrkoadjunkt Norsjö. RST 1942 (HO-LUB)

Bo Giertz. Biskop Göteborg. GF 1930 (CS-ARAB) FUS 1935 (SU 2/1935) SNF 1935 (SNF-UFA) 1936 (SNF-KB) 1938 (RE-RA) SO/NSR-pren 1941 (PE-RA) FF 1963 (FF 3/1963) SKFS 1986 (SKFS-KB) 1994 (SB 2/1994)

D Granstam. Kyrkoherde Frillesås. KFP 1936 (JD-RA)

Paul Grapenson. Komminister Vittangi. RST 1942 (HO-LUB)

Gabriel Grefberg. Pastor. GF 1930 (Gymn 3/1930)

Gustaf Gustafson. Kyrkoadjunkt Göteborg. KFP 1936 (JD-RA)

Alfred Göthberg. Kyrkoherde Harplinge. KFP 1932 (GST 9/9 1932)

Axel Haerberger. Kyrkoherde Oxelösund. GF 1929 (Gymn 1/1929) 1930 (CS-ARAB) RST 1938 (S-T 1/1938) 1939 (RST-KB)

Olof Hahne. Komminister Karlskrona. SNF 1934 (SNF-KB)

Arvid Hallenberg. Kyrkoherde Väddö. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Carl Hammer. Kyrkoherde Ytterhogdal. RST 1942 (HO-LUB)

Martin Hanner. Kyrkoherde Västerås. Nat-bidrag 1929, 1930 (EE-RA)

Nils Hannerz. Pastor Stockholm. SM 1934 (SM-KB) 1935 (CS-ARAB) 1936 (SM-KB) 1937 (SM-KB) 1938 (CS-ARAB) 1939 (SF 10/1939) 1940 (SF 27/1940) 1941 (SF 10/1941) 1942 (SF 3/1942) RST 1937 (RST-KB) 1938 (S-T 1/1938) 1939 (RST-KB) 1942 (HO-LUB) SO/NSR 1950-t (PE-RA)

Albin Hansson. Pastor Lübeck. HTB 1946 (EFS-SSA)

Fritz Heldén. Kyrkoherde Surte. NSB 1935 (ME-RA)

JA Helldén. Komminister Göteborg. GST 1943 (GST 1/1943)

JW Helldén. Kontraktsprost Knäred. KFP 1932 (GST 9/9 1932)

Erik Helleni. Kyrkoherde Österfärnebo. RST 1941 (HO-LUB)

JG Hellenius. Kontraktsprost Uppsala. SNF 1934 (SNF-UFA)

Arvid Hellström. Kyrkoherde Öckerö. NSB 1935 (ME-RA) DE-pren 1941 (TA-ARAB) RST 1941 (HO-LUB) SO/NSR 1941 (PE-RA)

Eskil Heming. Pastor Glava. SNF 1934 (CS-ARAB)

Gunnar Herrlin. Kyrkoherde Karlshamn. Nat-pren 1930, 1934 (EE-RA)

Erik Hjerpe. Pastor Stockholm. Nat-pren 1938 (EE-RA)

Hildur Hjärne. Diakonissa  Uppsala. SO/NSR 1940-t (PE-RA)

JA Hof. Kyrkoherde Ölmevalla. GST 1943 (GST 1/1943)

Johannes Hof. Kyrkoherde Åsa. KFP 1936 (JD-RA)

O Holm. Komminister Ballersta. Svea Rike 1936 (CS-ARAB)

Björn Holmgren. Komminister Karlskrona. RST 1938, 1939 (RST-KB)

Hj Holmstrand. Kyrkoherde Borås. FO 1958 (FO 14/11 1958)

Sven Holmström. Pastor Stockholm. SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

Nils C Humble. Kyrkoherde Stråtjära. RST 1942 (HO-LUB)

O Abr Humble. Prost Duvbo, Råsunda. NSAP/SSS 1936 (DSN 98/1936) RST 1937 (RST-KB) 1939 (RST-KB)

Oscar Håkansson. Komminister Boden. Nat-pren 1938 (EE-RA) SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

Gunnar Högberg. Komminister Skede. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Hans Högberg. Komminister Uddevalla. KFP 1936 (JD-RA)

Claes Hörle. Komminister Mofalla. Nat-pren 1935, 1940 (EE-RA)

Erik Idén. Kyrkoherde Valdemarsvik. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Ragnar Jansson. Kyrkoadjunkt Grums. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Rob Jansson kontraktsprost Göteborg SO/NSR 1940-t (PE-RA)

Gustaf Johansson. Komminister Sanne. GST 1943 (GST 1/1943)

John Johansson. Kyrkoherde Vedsleje. KFP 1936 (JD-RA)

Birger Johnson. Prost Ölmevalla. GST 1943 (GST 1/1943)

Joh W Johnsson. Pastor Bromma. GF 1930 (CS-ARAB) SO/NSR-pren 1952 (PE-RA)

Knut Johnsson. Prost Grillby. SO/NSR 1946 (PE-RA)

V Johnsson. Kyrkoherde. KFP 1932 (GST 16/9 1932)

H Jonson. Pastor Uppsala. SNF 1934 (SNF-UFA)

Sten Kahnlund. Kyrkoherde Stockholm. NS 1945 (NF 23/10 1945)

Gunnar Karlsson. Komminister Mollösund. SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1941 (HO-LUB)

Jan-Åke Karlsson. Kyrkoherde Virestad. SKFS 1986 (SKFS 2/1986) 1995 (SB 1/1995) Aktinform 1995 (AI 2/1995)

Herman Kiesow. Pastor Göteborg. RST 1942 (HO-LUB)

Carl Kihlén. Kontraktsprost Fleringe. SNSP 1934 (VK 1934)

Axel Klint. Prost Roma. RST 1942 (HO-LUB)

Oskar Krook. Kyrkoherde och teol dr Stockholm. SNF 1934 (RE-RA) RST 1941 (HO-LUB) SO/NSR-pren 1941 (PE-RA)

Herbert Kühn. Pastor Malmö. RST 1942 (HO-LUB)

Erik Landström. Kyrkoherde Kortebo. Nat-pren 1938 (EE-RA)

R Lannér. Kontraktsprost Unnevad. SNF 1937 (NT 50/1937)

Oscar Larsson. Kyrkoherde Karlsborg. NSAP/SSS 1938 (DSN 69/1938)

Lars Laurell. Kontraktsprost Nässundet. SNSP 1932 (VK 8/1932)

Torsten Leesén. Komminister Sandarne. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Helmut Leuchtenberg. Pastor Stockholm. NSDAP 1945 (UD-RA)

Paul Lindberg. Kyrkoherde St Ibb. RST 1942 (HO-LUB)

? Lindblom. Kyrkoherde Frändefors. Nat-pren 1938 (EE-RA)

Wilh Lindell. Kyrkoherde Kvarnby. RST 1942 (HO-LUB)

SET Lindkvist. Komminister Rörbäcksnäs. SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

Gunnar Lindqvist. Kyrkoherde Tjällmo. RST 1941 (HO-LUB)

Nils Lindstam. Kyrkoherde Huddinge. FO 1958 (FO 14/11 1958)

Arne Linér. Komminister Stenberga. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Åke Lion. Pastor Stockholm. St Michaelsorden 1970-t (UH-RA) SNF 1994 (AI 1/1994) Narvaförbundet 1996 (SK 1/1996)

O Ljungsjö. Pastor Rö. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Ernfrid Ljungwe. Pastor Väddö. SNSP 1933 (VK 1/1933)

Thore Loohufvud. Pastor Stockholm. 30-novför (FO 8/12 1973) St Michaelsorden 1970-t (UH-RA) SNF 1980-t (UH-RA)

Mathias Lundborg. Kontraktsprost och teol dr Kristianstad. SM 1934 (SM-KB)

M Lundell. Kontraktsprost Uppsala. SNF 1934 (SNF-UFA)

Albert Lysander. Kontraktsprost Malmö. SNF 1937 (SNF-KB)

Fritz Lüsch. Kontraktsprost Lysekil. KFP 1932 (GST 16/9 1932) SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB) 1943 (S-T 1/1943) SFV 1948 (SFV-RA)

Inge Löfström. Pastor Röke. RST 1942 (HO-LUB)

Bertil Lönneroth. Predikant Alingsås. SNF 1938 (NT 37/1938)

Gunnar Lönroth. Komminister Storsjökapell. SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

Hilding Malmgren. Komminister Skillingsfors, Mosstorp. SM 1934 (SM-KB) Nat-pren 1935, 1940 (EE-RA) NSAP/SSS 1939 (DSF 95/1939) 1940 (DSF 51-52/1940) 1941 (DSF 51-52/1941) 1942 (DSF 51-52/1942) 1943 (DSF 51-52/1943) 1944 (DSF 51-52/1944) RST 1942 (HO-LUB) 1943 (S-T 1/1943) FO 1967 (FO 7/10 1967) 1968 (FO 7/12 1968)

E Malmros. Pastor Skarhult. SNF 1941 (PE-RA)

J Marelius. Kyrkoherde Vallda. SO/NSR-pren 1941 (PE-RA) 1950-t (PE-RA) GST 1943 (GST 1/1943)

J Marino. Kyrkoherde Göteborg. GST 1943 (GST 1/1943)

Anders Martinsson. Komminister Svenneby. GST 1943 (GST 1/1943)

OA Murray. Kyrkoherde Vänge. SNF-bidrag 1934 (SNF-UFA)

Paul Nagel. Kyrkoherde Grästorp. RST 1942 (HO-LUB) SO/NSR 1941 (PE-RA) 1952 (PE-RA) NSAP/SSS-pren 1949 (PE-RA)

Herman Neander. Kyrkoherde och teol dr Gävle. RST 1938 (S-T 1/1938) 1939 (S-T 2/1939) 1942 (HO-LUB) 1943 (S-T 1943) FF 1940 (RvdL-KRA)

Gösta Nelson. Pastor. KFP 1931 (GST 14/8 1931)

Eric Nilsson. Kyrkoherde Fjälkinge. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Elvir Nilsson. Kyrkoherde Skytts Vemmerlöv. RST 1942 (HO-LUB)

Gustaf Nilsson. Kyrkoherde Bäckseda. SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

John Nilsson. Pastor Stockholm. Kyrkoherde. SS 1933 (TSS 5/1933) SNF 1938 (RE-RA) SO/NSR-pren 1941 (PE-RA)

Jonas Nilsson. Komminister Gullholmen. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Sigfrid Norborg. Kyrkoherde Östra Karup. SNF 1936 (NT 35/1936)

Bengt Nordblom. Kyrkoherde Lund. 30-novför 1984 (LUK 1984)

E Nordblom. Kontraktsprost Slöinge. KFP 1932 (GST 9/9 1932)

Karl Nordfeldt. Pastor Visby. SNSP 1936 (ML)

G Nordling. Kyrkoherde Sveg. RST 1941 (HO-LUB)

CE Norén. Kyrkoherde Breared. KFP 1932 (GST 9/9 1932)

HO Nyman. Pastor Tomelilla. NSAP/SSS 1939 (CS-ARAB)

Emil Ohly. Kyrkoherde Stockholm. STF 1935 (CS-ARAB) SO/NSR 1941 (PE-RA)

O Olsson. Kyrkoherde. KFP 1932 (GST 16/9 1932)

Uno Olsson. Pastor Svartsjö. SO/NSR 1941 (PE-RA)

? Oscarsson. Pastor Kärringön. SO/NSR 1946 (PE-RA)

Carl W Palm. Kyrkoherde Onsala. SO/NSR 1941 (PE-RA) SFV 1944 (SFV-RA) 1948 (SFV-RA)

Gösta Persson. Kyrkoherde Glemmingebro. RST 1942 (HO-LUB)

Sven Persson. Kyrkoherde Trolle-Ljungby. SO/NSR 1940-t (PE-RA)

Ejnar Pettersson. Pastor Norra Möckleby. SO/NSR 1941 (PE-RA)

John Rehnberg. Kontraktsprost Ellös. RST 1938 (RST-KB) 1939 (RST-KB) 1942 (HO-LUB) DE-pren 1941 (TA-ARAB) SO/NSR 1946 (PE-RA) 1952 (PE-RA)

Gustaf Reuser. Kontraktsprost Uppsala, Dalhem. SNF 1940 (NT 43/1940) SO/NSR 1955 (PE-RA)

Ivar Rhedin. Kontraktsprost Säve. KFP 1930 (GST 13/7 1930) 1936 (JD-RA) SF-bidrag 1937 (SF 21/5 1937) RST 1937 (RST-KB) 1938 (S-T 1/1938) 1939 (RST-KB) 1942 (HO-LUB) SO/NSR 1941 (PE-RA) SLK 1945 (Arb 5/11 1945) HTB 1951 (CS-ARAB)

Victor Rhedin. Pastor Brodalen, Hedekas. KFP 1936 (JD-RA) SO/NSR 1941 (PE-RA)

Johannes Rhodin. Kyrkoherde Onsala. KFP 1932 (GST 9/9 1932) SO/NSR-pren 1941 (PE-RA) 1950-t (PE-RA)

Erik Ringenhjelm. Pastor. SM 1939 (SF 10/1939)

Ernst Rodhe. Pastor. HTB 1950-t (CS-ARAB)

Nils Rohdin. Pastor Sölvesborg. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Per Ronquist. Komminister. SNF 1970 (Rütger Essén 1970)

John Rundgren. Kyrkoherde Askeröd. RST 1942 (HO-LUB)

David Rundström. Pastor Ljusterö. Nat-pren 1938 (EE-RA)

Albin Rune. Prost Karlstad. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Claes Rydbeck. Komminister Växjö. RST 1942 (HO-LUB)

Victor Rydinge. Kyrkoherde Sunne. HTB 1950-t (HTB-KB)

Martin Sandahl. Prost Lidingö. HTB 1955 (CS-ARAB)

Fr N Sandberg. Kyrkoherde Uppsala. SNF 1934 (SNF-UFA)

Carl Sandegren. Kyrkoherde Grillby, Uppsala. SNF-bidrag 1934 (SNF-UFA) SNF-pren 1934 (SNU-UFA) SO/NSR 1941, 1951, 1955 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

Elias Sandelius. Kyrkoherde Västerås. SM 1934 (SM-KB)

? Sandell. Pastor Ellös. SO/NSR 1946 (PE-RA)

Elis Schröderheim. Regementspastor Stockholm. Nat-pren 1930, 1934 (EE-RA) NSAP/SSS 1936 (NSAP/SSS-RA)

Fredrik Sebardt. Kontraktsprost Ludgo, Vagnhärad. RST 1937-42 (HO-LUB) SFV 1944 (SFV-RA) 1948 (SFV-RA)

Nils Segerstedt. Komminister Tidersrum. RST 1942 (HO-LUB)

Hugo Selgren. Kyrkoherde Romelanda. NSAP/SSS 1939 (CS-ARAB)

Karl A Sige. Kyrkoherde Kila. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Helge Simonsson. Kyrkoherde Kyrkhult. SO/NSR 1941 (PE-RA) DP 1946 (DP 15/10 1946)

Ernst Sjöblom. Kyrkoherde Varberg. KFP 1932 (GST 9/9 1932)

H Sjöfors. Kyrkherde Torne. RST 1938 (S-T 1/1938) 1939 (RST-KB) 1942 (HO-LUB) SO/NSR 1941 (PE-RA)

A Sjögren. Kyrkoherde Tygelsjö. RST 1942 (HO-LUB)

Helge Skafvenstedt. Kyrkoherde Vireda. SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

Kåre Skredsvik. Kyrkoherde Garde. SFKO 1930, NSFF 1930 (ML)

Frans Stade. Prost Strängnäs. SO/NSR 1941 (PE-RA)

E Stave. Domprost Uppsala. SNF 1934 (SNF-UFA)

Sigfrid Strandvik. Pastor Träslöv. KFP 1936 (JD-RA)

Martin Svedberg. Kyrkoherde Tranemo. Nat-pren 1938 (EE-RA)

David Svenning. Kyrkoherde Fritsla. RST 1941 (HO-LUB) SO/NSR 1941 (PE-RA)

David Svennungsson. Komminister. HTB 1953 (FO 1953).

Einar Svensson. Kyrkoherde Glömminge. SO/NSR 1941 (PE-RA)

GH Svensson. Kyrkoherde Varv. NSAP/SSS 1939 (CS-ARAB)

D Söhrman. Kyrkoherde Träslöv. KFP 1932 (GST 9/9 1932)

Johannes Söhrman. Komminister Skälinge. KFP 1936 (JD-RA)

? Thegelström. Kyrkoherde Lysvik. HTB 1951 (CS-ARAB)

Harald Thorén. Kyrkoadjunkt Medalby. SO/NSR 1940-t (PE-RA) 1970-t (AI 5/1980)

G Thorman. Kyrkoherde Latorpsbruk. STF 1938 (CS-ARAB) RST 1942 (HO-LUB)

JH Tidstrand. Kyrkoherde Tidaholm. SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB) FO 1958 (FO 14/11 1958)

Harald Tigerström. Militärpastor, domkyrkokomminister Linköping. SO/NSR 1941 (PE-RA) FF 1953 (EF 3/1953) 1954 (EF 1/1954) 1955 (FF 3/1955) 1957 (FF 3/1957) 1958 (FF 1/1958) 1963 (FF 1/1963) 1965 (FF 4/1965)

Gösta Torbiörnsson. Kyrkoherde När. DP 1941 (DP 1/1941)

Ossian Tornberg. Kyrkoherde Överkalix, Tärendö. SNSP 1932. 1933 (LUK) SM 1934 (SM-KB) 1941 (SF 26/1941) RST 1942 (HO-LUB)

KS Totterman. Pastor Enebyberg. SO/NSR 1941 (PE-RA)

OE Uirici. Kyrkoherde Hunnestad. KFP 1932 (GST 9/9 1932) 1936 (JD-RA) GST 1943 (GST 1/1943)

Karl Wahlström. Komminister Norrköping. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Viktor Vallberg. Kyrkoherde Indal, Stockholm, Tureberg. Svea Rike 1936 (CS-ARAB) RST 1942 (HO-LUB) SNF 1945 (CEW-KRA) CS 1957 (Andersson 1996)

E Wastesson. Kyrkoherde Hjulsbro. FO 1954 (FO 16/3 1954)

Reinhold Wester. Kontraktsprost Norra Vi. RST 1938 (S-T 1/1938) 1939 (RST-KB) 1942 (HO-LUB) SO/NSR 1941 (PE-RA)

Walter Wiese. Kyrkoherde Stockholm. STF 1977 (STF-KB)

Alfred Wihlborg. Kyrkoherde Malmö. RST 1937 (RST-KB) 1938 (S-T 1/1938) 1939 (RST-KB) 1942 (HO-LUB) SLK 1941 (KUK 3/1941)

Walter Wirdestrand. Kyrkoadjunkt Urshult. HTB 1951 (CS-ARAB)

Curt Wulff. Kyrkoadjunkt Ystad. RST 1942 (HO-LUB)

Erik Ydén. Kyrkoherde Valdemarsvik. SO/NSR 1941 (PE-RA)

KA Ådahl. Kyrkoherde Backa. RST 1942 (HO-LUB) GST 1943 (GST 1/1943) HTB 1951, 1955 (CS-ARAB)

T Åhlander. Kyrkoherde Vankiva. SNSP 1934 (Nasisten sep/1934)

Henrik Åhlund. Pastor Hogdals Norby. DE-pren 1941 (TA-ARAB)

Sven Åkerblom. Kyrkoherde Bergsjö. NSAP/SSS 1939 (CS-ARAB)

Hans Åkerhielm. Överhovpredikant Stockholm. SNF 1941 (NT 7/1941), FF 1946 (FF 6/1946), Lützenförbundet 1970-t (FO 1970-t)

Gudmund Åkermark. Pastor Ellös. SO/NSR 1941 (PE-RA) 1952 (PE-RA)

Ernst Ålander. Kyrkoherde Gnarp, Malmö. SM 1934 (SM-KB) 1941 (SF 48/1941) Svea Rike 1936 (CS-ARAB) Frihetsrörelsen 1937 (EE-RA) Nat-pren 1938, 1939 (EE-RA) NSB 1938 (RP 2/1938) RST 1938 (S-T 1/1938) 1939 (RST-KB) 1942 (HO-LUB) DE-pren 1941 (TA-ARAB) SO/NSR 1941 (PE-RA) 1950-t (PE-RA) SFV 1941 (SF 15/8 1941) 1944 (SFV-RA) NSAP/SSS 1942 (DSF 1942) 1944 (DSF 51-52/1944) CS 1957 (Andersson 1996)

GW Årnell. Kyrkoherde Unnaryd. SO/NSR-bidrag 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB) GST 1943 (GST 1/1943)

Reflektioner kring SD:s och extremhögerns olika klädmoden och klädmärken

Nyligen postade en av programledarna för SD:s tv-kanal Riks detta foto på sig själv och ännu en Riks-programledare väl medveten om att denna typ av klädsel liksom Oktoberfesttemat går mycket väl hem hos Riks-tittarna och SD:s mansdominerade väljarkår liksom nog även hos de mer ideologiskt och historiskt medvetna SD:arna. 

Mången SD:are har nämligen genom åren haft en särskild förkärlek för Centraleuropa inbegripet just Bayern liksom Österrike och ibland också Schweiz och Norditalien, regioner och länder som till och från har hyst och/eller hyser stora och framgångsrika högerpopulistiska partier och där den ursprungliga, historiska nationalsocialismen (i München med omnejd) och fascismen (i Milano med omnejd) dessutom en gång uppstod. 

Det är exempelvis välkänt att den tidigare närmaste kretsen runt Åkesson liksom han själv var stamgäster på den österrikiska restaurangen Rauhrackel i Lund under student- och SDU-åren på 00-talet och ännu en Riks-programledare – Christopher Jarnvall – gillar att klä sig i en omisskännlig österrikisk s k lodenkavaj precis som den franska högerradikala författaren Renaud Camus gärna gör, som är den som myntade begreppet le grand remplacement, d v s det stora utbytet som mer är känt som folkutbytet i SD-sammanhang. Ett flertal SD:are har vidare genom åren också deltagit i den åtminstone tidigare årliga alleuropeiska högerpopulistiska och högerradikala balen på Habsburgarnas gamla slott Hofburg i Wien.

Att den svenska s k nationella rörelsen liksom motsvarande rörelser runtom i Europa, och både de historiska och de samtida rörelserna, inte bara är en politisk rörelse utan också en slags subkultur och i det närmaste en egen värld med sina egna klädmoden och klädkoder och med sina egna klädmärken är då inget nytt: 

Innan och under kriget stod österrikaren Hugo Boss för ett flertal av det tyska nazistpartiets mer eleganta uniformer, i Sverige införde dåvarande högerradikaliserade MUF 1933 en egen paramilitär uniform till sina s k kampgruppsavdelningar (KG-avdelningar) bestående av en stilig, stålgrå skjorta med läderkoppel och svart slips som den legendariske konservative ideologen Arvid Fredborg ska ha designat (som ibland har kallats den europeiska efterkrigstida ”konservatismens Marx”) och efter kriget har klädmärken som brittiska Fred Perry, Ben Sherman och Lonsdale (som SD:s mångtaliga skinheads skrudade sig i på 90-talet inklusive Åkesson själv att döma av ett gammalt skolfoto) liksom ryska White Rex och tyska Thor Steinar (som ledande SD:are har burit persedlar från) förknippats med denna rörelse och för svensk del heter det ju ibland att Dressman har ekiperat mången SD-man som vill framstå som salongsfähig. 

Slutligen går det ju i sammanhanget inte att undvika att nämna SD:s egen stilikon Mattias Karlsson som har inspirerat till utvecklandet av en alldeles egen slags klädstil bland dagens SD-män.

Igår åtalades en f d moderat som har högerradikaliserats och blivit SD:are via alternativmediesajterna för bl a innehav av sprängmedel och bomber

Igår åtalades en 61-årig man i Tumba i södra Botkyrka i Stor-Stockholm för ett antal mycket grova brott och bl a p g a innehav av sprängmedel och bomber, som han själv till stora delar ser ut att ha tillverkat. Det handlar dom en f d moderat som har högerradikaliserats och blivit en SD-sympatisör dels via de högerradikala alternativmedierna och i desammas kommentarsfält och dels på Twitter. Han är m a o en av de f d högutbildade moderater som idag har gått över till och röstar på SD.

Mannen har också sammanställt en namnlista över uppemot 200 personer och kartlagt olika evenemang, adresser och byggnader i övrigt. Jag intervjuades om detta idag av P4 Stockholm, då jag är en av dem som förekommer på namnlistan, men det jag sade har dock ännu ej lagts ut på Sveriges Radios hemsida. 

https://sverigesradio.se/artikel/61-aring-hade-sprangladdningar-hemma-atalas-for-flera-grova-brott?fbclid=IwAR2iyZDzYww4tY-h-sCBmYZwDavXh7bTowa37fC_R3cpxaqaxk8RQP23mVs

Det jag kort sade var i alla fall att inte alla verkar ha kontaktats av polisen som hittas på listan så idag har jag kontaktat så många jag har kunnat kontakta rent praktiskt på eget bevåg och på egen hand och informerat dem om åtalet, att brottet möjligen hade kunnat klassas som ett terroristbrott för så är nämligen inte fallet samt att polisen verkar ha underkommunicerat och inte haft fokus på mannens ideologiska motiv bakom hans kartläggningsverksamhet, vapen- och ammunitionssamlande och bombverkstad (OBS: mannen är ingenjör och kan uppenbarligen hantera kemikalier och dylikt).

Den stora frågan slutligen utöver att det självklart är utmärkt att mannen till slut greps (av en ren slump f ö så mannen var m a o inte föremål för spaning innan han greps trots mångårig intensiv och hatfylld SD-sympatiserande aktivitet på Twitter och i åtskilliga SD-associerade alternativmediers kommentarsfält), häktades och nu är åtalad, är m a o…

1, varför detta inte klassas som ett terroristbrott (mannen ifråga har då bl a haft planer på att spränga, bomba alternativt sätta eld på olika byggnader av symboliskt värde i huvudstaden), 

2, varför inte alla personer som mannen har kartlagt (i flera fall i form av hemadresser, rörelsemönster mm) har blivit kontaktade,

3, samt varför de kartlagda personerna inte betraktas och behandlas som målsägande 

…då det är alldeles uppenbart att den bomb- och vapenarsenal och den kartläggning som mannen ifråga har samlat ihop och har gjort sig skyldig till hör intimt samman (d v s sprängmedlen och vapnen skulle naturligtvis användas mot de kartlagda personerna ifråga) och inte minst med dennes SD-sympatier (d v s mannen drevs helt och hållet av ideologiska och politiska skäl när han tillverkade sina bomber och samlade på sig vapen och ammunition och kartlade uppemot 200 personer, som han upplever är emot SD).

Den högerradikala författaren Per Landin har gått bort

Den högerradikala författaren, germanisten, litteraturvetaren, kulturkritikern och översättaren Per Landin har gått bort i en ålder av 65 år. 

https://www.svt.se/kultur/forfattaren-och-oversattaren-per-landin-har-gatt-bort 

Landin var under 25 års tid anställd vid DN:s kulturredaktion och författade ett 15-tal böcker som handlade om den tysktalande världen. Landin doktorerade i tyska med litteraturvetenskaplig inriktning vid Stockholms universitet och översatte bl a verk av Günter Grass, Wolf Biermann och Thomas Mann från tyska till svenska. Han var länge känd som en av landets ledande Tysklandskännare och inte minst som en kännare av DDR eller Östtyskland, som Landin menade hade bevarat den förkrigstida tyskheten på ett annat sätt än det amerikaniserade BRD eller Västtyskland hade gjort.

Landin var samtidigt något så ovanligt som en 50-talist vars föräldrar hade varit högerextremister innan kriget, som inte gick till vänster på 70-talet utan i stället gick han i föräldrarnas ideologiska fotspår. 70-talsvänstern var ju annars ”proppfull” av akademikerbarn och socialgrupp ett-barn av Landins typ, vars föräldrar hade varit högerextremister innan eller under kriget. Landin föräldrar hade en gång varit medlemmar i högerradikala Sveriges nationella förbund i Kalmar och själv anslöt han sig till fascistiska Nysvenska rörelsen i Helsingborg. När Nysvenska rörelsens grundare och mångåriga ledare Per Engdahl gick bort 1994 skrev Landin därför inte oväntat en nekrolog som tog denne i försvar.

Landin var den som (bredvid den gamle 68-vänsterförläggaren Bo Cavefors) introducerade den tyska radikalkonservatismen i Sverige på 1990-talet och både den historiska radikalkonservatismen i form av bl a Ernst Jünger och Ernst Niekisch och den radikalkonservatism som växte fram runt den tyska tidskriften Junge Freiheit under detta årtionde med namn som Dieter Stein och Botho Strauss. Landin var dessutom även tidig med att introducera den italienska högerradikala filosofen Julius Evola för en svensk publik.

År 1998 utkom antologin ”Politisk korrekthet på svenska” (Brutus Östlings bokförlag/Symposion) med Pierre Kullbom och Per Landin som redaktörer, som Bulletins Per Gudmundson har hyllat som startskottet på den (radikal)konservativa vändningen inom den svenska högern. Bland skribenterna hittades bl a litteratur- och språkvetare som Anita Ankarcrona, Anders Piltz och Landin själv, idéhistoriker som Svante Nordin, teologer som Per Beskow och statsvetare som Svante Nycander. När sedan den radikalkonservativa tidskriften Salt började ges ut 1999 var Landin en av tidskriftens självskrivna skribenter.

Jag hade själv en hel del att göra med Landin på 1990-talet då han angrep Expo vid ett flertal tillfällen. Bland annat kartlade jag den radikalkonservativa miljö som växte fram i spåren av och runt Landin och jag gick också på några av de radikalkonservativa möten som Landin också bevistade. Jag minns bl a ett föredrag som Landin höll för Germanistföreningen vid Stockholms universitet om Junge Freiheit, som slutade med att flera i sällskapet började segerhälsa eller s k ”heil:a” på fyllan.

Sista gången jag hörde av Landin var för några år sedan då han ringde mig och bad mig att ta bort ett inlägg på min blogg som handlade om denne, vilket jag omedelbart gjorde.

Under de sista åren, och särskilt sedan han slutade på DN Kultur 2012, brydde sig Landin inte längre om att dölja sina högerradikala åsikter. Han deltog bl a på den tidigare årliga identitära konferensen och valde att distribuera och sälja några av sina böcker via det högerextrema bokförlaget Arktos.

Landin var länge en av landets mycket få högerextrema intellektuella men med tanke på allt som har hänt inom den svenska högern under de senaste åren går det inte att säga något annat än att han på alla sätt och vis var en pionjär och bebådare.

Denna vecka föreläser jag vid två olika museer

Denna vecka presenterar jag på två olika platser för den som råkar befinna sig där då och är intresserad:

Imorgon på onsdagen den 8 september presenterar jag på Värmlands museum i Karlstad från kl. 18 om 1960-talets svenska adoptionsdebatt och vad den betyder för oss idag. Alla är välkomna och ingen föranmälan krävs:

”I denna presentation, som är en del i samtalsserien Bättre snacka än slåss, berättar Tobias Hübinette, lärare och forskare vid Karlstads universitet, om 1960-talets adoptionsdebatt och om vad den säger oss idag utifrån sin bok ”Adopterad. En bok om Sveriges sista rasdebatt” (Verbal förlag 2021). Det blir även ett efterföljande samtal under ledning av Philip Johnsson.

I 1960-talets Sverige rasade en debatt om internationell adoptions vara eller icke-vara i den internationella adoptionens barndom. På den ena sidan stod framför allt myndigheterna och experterna, vilka förhöll sig skeptiska till utlandsadoptionerna och avrådde svenskarna från att adoptera utländska barn. Denna skeptiska sida, som på den tiden kunde benämnas som raspessimisterna, oroade sig bland annat för att den dåvarande demografiska homogeniteten i landet hotades av adoptivbarnens närvaro i landet. På den andra sidan stod en mer brokig samling aktörer bestående av journalister, författare, kändisar och kulturpersonligheter som såg på utlandsadoptionerna som mer än bara ett sätt för ofrivilligt barnlösa svenskar att kunna bilda familj. Denna sida, som till slut vann debatten och som ibland kallades rasoptimisterna, menade att adoptivbarnen också skulle bekämpa svenskarnas så kallade rasfördomar och på sikt blanda upp den svenska befolkningen.”

I övermorgon på torsdagen den 9 september presenterar jag på Norrköpings stadsmuseum i Norrköping från kl. 18 om den svenska extremhögerns betydelse för efterkrigstidens Sverige. Alla är välkomna, det är gratis inträde men föranmälan krävs senast 30 min. före start – se museets hemsida https://www.norrkopingsstadsmuseum.se

”År 1924 bildades världens första nazistiska organisation utanför den tysktalande världen och sedan dess har det kontinuerligt funnits en extremhögerrörelse i landet. Det heter allmänt att den svenska extremhögern var en misslyckad politisk rörelse historiskt sett och att den inte samlade särskilt många röster alls fram tills SD:s genombrott på 2010-talet. Denna beskrivning stämmer mer eller mindre men tar samtidigt inte hänsyn till att den svenska extremhögern genom åren trots allt har lyckats attrahera 10 000-tals personer, vilka i en del fall kan ha påverkat den svenska efterkrigstiden och det svenska samhällsbygget på olika sätt utan att ha avsatt några explicita högerextrema spår. Det är detta problemkomplex som Tobias Hübinette reflekterar kring i denna presentation, nämligen den inte alldeles lättbesvarade frågan om den svenska extremhögerns eventuella betydelse för det efterkrigstida Sverige.”

Medan de politiska vaccinmotståndarna radikaliseras växer risken att invånarna med utomeuropeisk bakgrund, som är de som allra mest avstår från vaccinet, snart kommer att beskyllas för att förstöra samhället och vidmakthålla pandemin

Idéhistorikern Andreas Önnerfors varnar idag i DN för att de politiskt aktiva och organiserade vaccinmotståndarna kommer att radikaliseras under hösten nu när samhället överväger att sätta in mer intervenerande åtgärder för att få de som fram tills idag har avstått från att vaccinera sig att just vaccinera sig.

Det politiskt aktiva och organiserade svenska vaccinmotståndet hittas i huvudsak bland majoritetssvenskar som på olika sätt är kopplade till dels extremhögern och dels till den s k new age-världen (läs: ekologisk mat-, hälsokost-, naturmedicin-, homeopati-, meditations- och yogavärlden).

Samtidigt är det bland minoritetsinvånarna som ”vaccinmotståndet” de facto är som ojämförligt störst i den meningen att mycket höga procentandelar av landets invånare med utomeuropeisk bakgrund (och både de äldre invandrarna och de unga vuxna andragenerationarna) hittills har avstått från att vaccinera sig.

Alla de 100 000-tals invånare med utomeuropeisk bakgrund som hittills inte har vaccinerat sig har samtidigt antagligen inte valt att göra det av främst politiska skäl utan av en mängd andra anledningar.

I de majoritetssvenskdominerade stadsdelarna, områdena, kommunerna och ålderskohorterna är idag redan mellan 85-95% vaccinerade och det är tämligen oklart hur många majoritetssvenskar som hittills har avstått från att vaccinera sig av politiska skäl. Det verkar inte heller finnas några siffror som säger att t ex SD:arna avstår från att vaccinera sig mer än t ex V:arna.

Även bland de unga vuxna majoritetssvenskarna har uppemot 70-75% hittills valt att vaccinera sig under sommaren medan de unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund är kraftigt överrepresenterade bland alla unga vuxna som hittills har valt bort att vaccinera sig.

Samtidigt växer en allt starkare vrede fram just nu bland alla dem som har vaccinerat sig och som riktas mot dem som hittills har avstått från att vaccinera sig. Det handlar om att de förstnämnda anser att de sistnämnda fortsätter att sprida runt och hålla liv i viruset, fortsätter att belasta vården och därmed öka den s k vårdskulden och fortsätter att göra så att samhället inte kan öppna ordentligt igen efter sommaren.

Jag kan naturligtvis också vara orolig för att de politiskt aktiva och organiserade majoritetssvenska vaccinmotståndarna kommer att radikaliseras än mer under hösten men jag är personligen fr a orolig för att den nya TAN-högern (d v s SD, M, KD och L) med SD i spetsen kommer att exploatera det statistiska faktumet att det till allra största delen är invånarna med utomeuropeisk bakgrund (och både de äldre invandrarna och de unga vuxna andragenerationarna) som hittills har avstått från att vaccinera sig.

För att tala klarspråk så tror jag t o m att denna fråga kan vinna åtskilliga röster till TAN-högerns favör och kanske t o m åtminstone delvis avgöra 2022 års val och särskilt om SD lyckas kapitalisera på den tilltagande vreden bland alla som har vaccinerat sig mot alla de som inte har gjort det (”de är osolidariska och illojala mot Sverige och svenskarna”, ”de är hänsynslösa och brutala egoister som tror på skrock, trolldom, religiösa föreställningar och irrationella eller antisemitiska konspirationer”, ”de är lågintelligenta lågliv som inte ens fattar att vaccinet är gratis och erbjuds alla oavsett bakgrund”, ”de är osvenska och förstör hela det svenska samhället och ska därför inte vara här” o s v o s v).

https://www.dn.se/vetenskap/forskare-risk-for-radikalisering-bland-vaccinmotstandare

”- Där finns en radikaliseringspotential. Rörelserna har legitimerade läkare som frontfigurer, för att förpacka det konspirationsteoretiska budskapet på ett mer acceptabelt sätt. Men de använder också en vokabulär där man kan avkoda att det handlar om ganska radikala idéer. De kallar inte vaccinet för vaccin utan för injektionen, säger Andreas Önnerfors, idéhistoriker och dekan i humaniora vid European Academy of Sciences and Arts i Salzburg.”

(…)

”– En del som inte vill vaccinera sig har börjat bära judestjärna för att visa att de jämför vaccinationerna med nazisternas totalitära ideologi, säger Andreas Önnerfors.

För någon vecka sedan kom ett än mer anmärkningsvärt uttalande.

– Fritjof Persson från Bota Sverige sa att när svenskarna börjar fatta att folk börjar dö av vaccinet, då ska älgstudsaren fram så att vi kan skjuta hela bunten i riksdagen och Folkhälsomyndigheten. Det är öppen våldsretorik. Och då kan det bara vara en tidsfråga innan någon gör det.

Uttalandet blev polisanmält.

– Polisen lade ner det, och menade att det bara var ett hypotetiskt uttalande. Men jag har studerat sådana här rörelser i många år, och om en enda person gör något liknande så kommer folk att gå tillbaka till den videon och se att det var den som var utlösande, säger Andreas Önnerfors.

Drygt 80 procent av alla vuxna i Sverige har nu fått minst en vaccindos. Det är inte tillräckligt för att hejda pandemin, enligt Folkhälsomyndigheten. Varför det fortfarande finns många ovaccinerade i vissa åldersgrupper och bostadsområden är svårt att veta. Det råder ingen brist på vaccin, och alla vuxna har fått erbjudande om vaccination.

Medan till exempel klimatskeptiker är en relativt homogen grupp som ofta använder samma argument ryms det mycket mer skilda uppfattningar inom antivaccinrörelsen.

– Inte minst finns det en könsaspekt. Klimatförnekare är ofta män medan vaccinmotståndare ofta är kvinnor. Så det är två helt olika målgrupper vi har att göra med. Karikatyrbilden av en klimatförnekare är den köttätande bilkörande mannen medan vaccinmotståndaren är den supermedvetna ekologiska kvinnan, säger Andreas Önnerfors.”

M och SD i unik och historisk valsamverkan i kyrkovalet i Säffle: För första gången sedan 1946 väljer nu M att samverka med ett parti som är sprunget ur den svenska s k nationella rörelsen

Den svenska s k nationella rörelsen skriver historia i Värmland (igen) och denna gång under 2021 års kyrkoval: För första gången sedan 1946 har M valt att valsamverka med ett parti som härrör från just denna rörelse.

Jacob Zetterman på tidningen Dagen rapporterar om ett unikt pilotprojekt i form av en valsamverkan mellan SD och M inför kyrkovalet i Säffle den 19 september i år, som dels kan sägas vara ett bevis på hur fort och hur djupt Kristerssons kovändning gentemot SD har satt sig i M och dels kan sägas vara en föraning om vad som komma skall under nästa års ”ödesval”.

Och som så ofta förr i den svenska s k nationella rörelsens dramatiska historia är det återigen i Värmland som allting börjar:

Under mellankrigstiden och krigsåren hände det att högerpartierna (fr a M men också dåvarande FP och C) valsamverkade med olika högerextrema partier på kommunnivå.

Särskilt M kom under 1930- och 40-talen, och så sent som i kommunvalet 1946 (i Helsingborg), i praktiken att valsamverka med merparten av de högerextrema partierna (utom det s k Flygpartiet) i ett flertal kommunval runtom i landet. Faktum är att utan denna valsamverkan från den svenska högerns sida så hade den samlade svenska extremhögern aldrig lyckats erhålla de 100-tals kommunala mandat som de olika partierna lyckades erövra mellan 1934-46.

Efter kriget straffades sedan M av väljarna p g a en kvardröjande stämpel som varande ett mörkblått (eller t o m halvbrunt) parti och uppnådde aldrig mer än 10-15% av rösterna under större delen av Kalla kriget och den nedgång som partiet drabbades av under den omedelbara efterkrigstiden kan i det närmaste beskrivas som den gamla, svenska högborgerlighetens och överklassens svanesång.

Men denna gång kommer väljarna nog tyvärr inte att straffa M: Denna valsamverkan i Säffle är därmed en synnerligen symboltyngd milstolpe för SD:s del – d v s för första gången sedan 1946 har nu M valt att valsamverka med ett parti som är sprunget ur den svenska s k nationella rörelsen.

https://www.dagen.se/nyheter/kyrkovalet/2021/09/04/borgerligt-alternativ-i-ovanligt-samarbete-med-sd-i-kyrkovalet

”I kyrkovalet till Säffle pastorat har Borgerligt alternativ berett plats för sju SD-politiker på sina listor.

”Ett pilotprojekt”, enligt de inblandade.

Det är Värmlands Folkblad som rapporterar om det oväntade och hittills unika samarbetsprojektet mellan Borgerligt alternativ och Sverigedemokraterna.

I valet till Säffle pastorat har nämligen Borgerligt alternativ, som bildades då Moderaterna slutade ställa upp i kyrkoval, släppt in sju SD-politiker på sin lista. Listan rymmer totalt tio personer.

En röst på Borgerligt alternativ i valet till kyrkofullmäktige i Säffle pastorat blir därmed indirekt även en röst på SD.

– Valplattformarna för SD och Borgerligt alternativ är i stort sett identiska, säger Mathias Gyllensteen Söderström, SD-politiker som står som åttonde namn på Borgerligt alternativs lista, till Värmlands Folkblad.

Även om det här samarbetet sker i den lokala församlingen berättar han att de fått tillåtelse för upplägget från högsta ort. Från SD:s håll fungerar det bra i och med att de inte betraktar Borgerligt alternativ som ett politiskt parti utan snarare en intressegrupp inom Svenska kyrkan. Mathias Gyllensteen Söderström beskriver samarbetet som ett pilotprojekt, vilket skulle kunna öppna för liknande samarbeten på sikt.”

Den gripne mannen som har kartlagt uppemot 200 personer och som är misstänkt för grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor är SD-sympatisör

ETC:s Karin Annebäck skriver om mannen som har suttit häktad under hela innevarande år då han är misstänkt för grov allmänfarlig ödeläggelse och grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. 

Mannen ifråga har kartlagt mellan 150-200 personer varav flertalet verkar vara verksamma inom mediebranschen eller aktiva politiskt på vänsterkanten. 

Eftersom jag är en av dem som mannen ifråga har kartlagt, och möjligen den enda som är forskare och verksam inom akademin på mannens s k ”dödslista”, ringde jag själv till den utredande polisen, som sade till mig på min direkta fråga om mannen har någon koppling till extremhögern, att han inte har det utan att han är en s k ”ensamvarg”. 

Det går att anta att polisen har kollat av med Säpo om mannen ifråga går att koppla till extremhögern, och möjligen har Säpo i så fall inte heller koll på denne. 

Samtidigt som polisen inte har hittat någon koppling till extremhögern så har det antifascistiska researchmagasinet Garm nu gjort det: Mannen ifråga har under många år varit synnerligen aktiv på de högerradikala och SD-anknutna alternativmediesajternas kommentarsfält liksom på Twitter (där han har haft två konton) där han bl a har skrivit om mig vid åtminstone ett tillfälle. 

Hittills har DN, Journalisten och nu ETC rapporterat om fallet, som jag misstänker snart kommer att slås upp stort i media när åtal faller och förundersökningen blir offentlig mot bakgrund av att flera av de journalister som mannen har kartlagt är ”kändisar” på olika sätt. 

Enligt polisen planerade mannen inte att göra något mot någon av oss som han har kartlagt och ingen av oss är därför målsägande i fallet. Om det är mannens egen version som han har uppgivit i förhör eller polisens och åklagarens hypotes är dock oklart. Många av oss som mannen har kartlagt utgår själva ifrån att kartläggningen inte bara handlade om en kartläggning för kartläggningens egen skull och särskilt inte när han misstänks för innehav av sprängmedel och bomber. 

Mannen ifråga var tidigare moderat, är ingenjör till yrket och blev lite känd under Reinfeldts alliansregering då han publicerade ett öppet brev till M i en dagstidning och deklarerade att han skulle sluta att rösta på M. 

Mannen har genom åren stått bakom en del debattinlägg och insändare i dagspressen och han tillhör alldeles uppenbarligen den demografiska subkategori av f d moderater, som är högutbildade, och som har högerradikaliserats kraftigt under 2010-talet och blivit SD-sympatisörer. SD har då inte bara ”stulit” 100 000-tals arbetarväljare från S under 2010-talet utan också åtskilliga (om än inte lika många) medelklassväljare från M och mannen ifråga är då en av dem. 

”Den misstänkte bombmannen har i tio år varit aktiv i Samhällsnytts och Avpixlats kommentarsfält med rasistiska inlägg. Det visar en kartläggning från researchmagasinet Garm.” 

https://www.etc.se/inrikes/misstankt-bombman-aktiv-i-rasistiska-forum-hade-namnlista-pa-antirasister

”Debattören och ledarskribenten Jenny Bengtsson, som tillsammans med drygt 150 andra har informerats om att hon finns med på en lista som hittats hos mannen, är inte förvånad. 

Radikal etnonationalism är det enda som kan rädda oss. PK-media förföljer vissa personer. Dagen då folket tar rätten i egna händer kommer allt närmare. 

Det här är exempel på tweets från den man i 60-årsåldern som sitter häktad på sannolika skäl för en rad grova brott, bland annat förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse. 

En granskning av det antifascistiska researchmagasinet Garm visar att mannen i tio års tid också har varit aktiv i kommentarfälten hos Avpixlat, Samhällsnytt och Nya Dagbladet. Han skriver bland annat om inbördeskrig, att svenskar knyter näven i fickan istället för att göra något. 

Mannen är tidigare ostraffad, men brottsmisstankarna tyder på att han själv varit nära att faktiskt göra något. Enligt häktningsframställan ska samtliga brott han nu misstänkts för ha begåtts mellan december 2019 och december 2020 – då han häktades. Förutom att han är misstänkt för allmänfarlig ödeläggelse handlar det också om brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, och brott mot lagen om sprängämnesprekursorer. 

Under polisutredningen hittades också en lista med runt 150 till 200 namn. Bland namnen finns politiker, debattörer och journalister. En av dem är Jenny Bengtsson, debattör och ledarskribent på Dagens ETC. Precis som de andra på listan fick hon ett mejl av polisen där det framgår att hon finns med. 

– Det som känns mest läskigt är nog att den här mannen befinner sig i samma geografiska område som jag själv. Man säger att det finns många tokar på nätet, men att det är osannolikt att något skulle hända i verkligheten. Att då få ett mejl om att jag finns på en lista hos en man som är häktad för att ha bomber, det klart att det känns rätt otäckt, säger hon. 

Enligt polisen räknas inte någon av personerna på listan som målsägande. 

– Det har inte varit några planerade brott mot individerna i sig. Men i samband med utredningen hittar vi de här listorna med namn, säger polisinspektör Peter Karlsson vid Stockholmspolisens avdelning för grova brott, till DN. 

Men Jenny Bengtsson tycker ändå att det känns obehagligt. 

– Just att finnas med utpekad på en lista gör att det känns mer personligt, det kommer närmre inpå. Dessutom ansågs det ändå så allvarligt att man valt att informera oss, säger hon. 

Att mannen sympatiserar med Sverigedemokraterna och tycks dela deras åsikter förvånar henne inte. Tidigare när hon har fått ta emot hot och hat brukar det komma från samma håll. 

– Min erfarenhet är att skriver man kritiskt om SD så generar det alltid en viss mängd hot och hat, eller om man skriver en antirasistisk text. Det visar sig alltid direkt i mejlkorgen.”

Igår blev jag för första gången kontaktad av polisen angående att jag förekommer i en högerextrem kartläggning

Genom åren har jag, liksom även andra svenska antifascister, varit föremål för svenska nazisters och högerextremisters olika kartläggningar och listats på olika s k dödslistor många gånger om och det är väl helt enkelt antagligen så att jag nog är en av de 3-4 personer i landet som är allra mest kartlagd, omskriven, uthängd och omnämnd (liksom både hatad och hotad) av och inom den svenska s k nationella rörelsen inklusive inom SD-lägret.

För bara några år sedan ”toppade” jag t ex en gigantisk s k dödslista på en hemsida som listade 1000-tals s k ”landsförrädare” tillsammans två personer som tidigare tillhörde den idag nedlagda antifascistiska Researchgruppen.

Och för några år sedan fanns jag med, med fotografi, personnummer, postadress o s v, på en namnlista som hade beslagtagits hemma hos en NMR-aktivist i Västsverige där jag listades under någon slags kategori som benämndes som ”Döda 1”, vilket åtminstone jag tolkar som de personer som ska tas av daga eller åtminstone oskadliggöras allra först.

Vid samtliga dessa tillfällen när det har uppdagats att jag har förekommit i olika högerextrema kartläggningar har jag informerats om det av andra antifascister och aldrig av polisen. 

Igår hände dock det som aldrig har hänt tidigare – jag fick ett mejl från polisen som upplyste mig om att jag figuerar i ännu en förmodad högerextrem kartläggning och s k dödslista:

”I en pågående förundersökning har det anträffats ett flertal dokument innehållande listor med namn på främst offentliga personer som är eller varit verksamma som journalister, jurister, politiker, debattörer, artister och myndighetsföreträdare. Personerna på listorna har inte bedömts vara målsägande, men eftersom ditt namn förekommer i utredningsmaterialet i dokument som misstänkt själv skapat och sammanställt, vill vi informera dig på detta sätt.

Förundersökningen är för närvarande pågående och beslut i åtalsfrågan har ännu inte fattats. Ett sådant beslut kan dock förväntas inom kort vilket är skälet till att du nu informeras om förekomsten av ditt namn i utredningsmaterialet. 

Den misstänkte är för närvarande häktad. Han är på sannolika skäl misstänkt för brott mot lagen om sprängämnesprekursorer, grovt brott, brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor, grovt brott samt förberedelse till allmänfarlig ödeläggelse, grovt brott.

Med vänliga hälsningar

XX

RUE Stockholm/Utredningssektionen/Grova brott 4

Polismyndigheten

106 75 STOCKHOLM”

När adopterade och barn till adopterade fortsätter att vara omöjliga att kategorisera och riskerar att förlora sin svenskhet

Det otäcka knivöverfallet på en lärare i Eslöv har återigen aktualiserat hur adopterade och deras barn faller mellan stolarna, skapar förvirring och är svåra att kategorisera och sortera när de svensktalande envisas med att fortsätta att dela upp befolkningen i ”svenskar och invandrare”:


Den häktade 15-åringen är född i Sverige och hans båda föräldrar är utomeuropeiska utlandsadopterade (från Colombia respektive från Sri Lanka) och rent tekniskt har han därmed utländsk bakgrund men liksom sina föräldrar är han utöver utseendet mer eller mindre som vilken majoritetssvensk som helst (och än mer så dessutom än sina båda adopterade föräldrar) – d v s han talar svenska som förstaspråk och är sannolikt enspråkig som de allra flesta svensktalande är och han är i övrigt svensk på alla upptänkliga sätt som det går att vara svensk på.


Nu har SD-sfären i bred mening och dess alternativmedier gått ut med att 15-åringen har utländsk bakgrund och antytt att han därför inte är svensk och sannolikt för att håna Expo som tidigare har publicerat uppgifter om att densamme är känd för att han tidigare har hyst ett starkt och troligtvis osunt intresse för nazism och Andra världskriget.


SD har ända sedan 2011 haft inskrivet i sitt partiprogram att adopterade räknas som svenskar av partiet och därmed gör också de adopterades barn det av SD men 15-åringen i Eslöv har uppenbarligen förlorat sin svenskhet mot bakgrund av hur han just nu framställs och beskrivs av SD-sfären i bred mening.


Det är samtidigt tyvärr ett faktum att både adopterade och barn till adopterade har attraherats av extremhögern många gånger förr – d v s det är varken något nytt eller något förvånande mot bakgrund av hur de allra flesta adopterade och barn till adopterade själva identifierar sig – och det är då inte ont om adopterade och barn till adopterade i t ex SD-sammanhang: Det finns t ex bl a en adopterad som arbetar på SD:s partikansli, ett barn till en adopterad som är SD-riksdagsledamot och ytterligare ett barn till en adopterad som är partner till SD-ideologen Mattias Karlsson.