Kategori: privatekonomi

Den ekonomiska klyftan ”slog i taket” under ”pandemiåret” 2021

Den ekonomiska klyftan ”slog i taket” under ”pandemiåret” 2021 och invånarna med utomeuropeisk bakgrund blev under detta år än fattigare jämfört med majoritetsbefolkningen:

SCB har idag publicerat nya siffror rörande de svenska hushållens inkomstutveckling under 2021 som visar att den samlade (privat)ekonomiska standarden ökade rejält under detta år trots pandemin.

Denna ökning var dock mycket ojämnt fördelad och gällde nästan enbart de som redan uppvisade de högsta inkomstnivåerna. Faktum är att den ekonomiska klyftan ”slog i taket” under detta ”pandemiår” ända sedan mätningarna inleddes. Under 2021 steg den så kallade gini-koefficienten, som mäter inkomstklyftor, kraftigt till 0,33 vilket är den högsta siffran sedan mätningarna började i mitten av 1970-talet då gini-koefficienten låg på 0,22. 

Den tiondel av befolkningen som uppvisade den högsta inkomstnivån innehade exempelvis 28% av den totala disponibla inkomsten under året medan den halva av befolkningen som uppvisade den lägsta inkomstnivån innehade 29% av den totala disponibla inkomsten.

Under 2021 ökade vidare andelen hushåll som uppvisade en låg ekonomisk standard liksom andelen hushåll som levde under en varaktigt låg ekonomisk standard och till allra största delen handlade det om invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund vilka råkade väldigt illa ut rent ekonomiskt under pandemin samtidigt som de både insjuknade, intensivvårdades och avled allra mest p g a viruset proportionellt sett. Invånarna med utomeuropeisk bakgrund fick m a o lida både ekonomiskt och kroppsligen under pandemin och fr a halkade de efter än mer från att redan innan pandemin ha sackat efter majoritetsinvånarna under många år på raken.

En ”inzoomning” på landets barnhushåll, d v s alla hushåll där någon eller några som är mellan 0-18 är folkbokförda, visar att 50% av alla utrikes födda barn levde i ett hushåll som uppvisade en låg ekonomisk standard under 2021 att jämföra med 14% av de inrikes födda barnen. Merparten av de inrikes födda barnen som bodde i ett hushåll som kännetecknades av en låg ekonomiskt standard under 2021 var s k andragenerationare, d v s de är födda i Sverige och barn till invandrare.

Detta innebär att 50% av invandrarbarnen och runt 35% av andragenerationsbarnen växte upp under fattiga omständigheter under 2021 att jämföra med 4-5% av de majoritetssvenska barnen. Nästan alla av de majoritetssvenska barnen som växte upp i ett hushåll som uppvisade en låg ekonomiskt standard under detta år gjorde det tillsammans med en ensamstående mor.

Den svenska klassklyftan är sammanfattningsvis numera inget annat än en rasklyfta då de allra flesta majoritetssvenskar har det mycket bra eller åtminstone skapligt bra medan en mycket hög andel av alla invånare med utomeuropeisk bakgrund har det dåligt eller t o m mycket dåligt.

Invandrare är kraftigt överrepresenterade bland skuldsatta

En ny avhandling i rättssociologi vid Lunds universitet som Davor Vuleta står bakom visar tyvärr att invandrare med fr a utomeuropeisk bakgrund är kraftigt överrepresenterade bland de invånare i landet som är skuldsatta hos Kronofogden.

I ett urval bestående av närmare 350 000 personer som är registrerade hos Kronofogden utgör invandrarna hela 27,9%, vilket är en överrepresentation på 64%, och andragenerationarna och de blandade eller mixade tillsammans 13,1% medan majoritetssvenskarna utgjorde 59% vilket är en underrepresentation på 16%. Sammantaget är det de som har bakgrund i Afrika och Asien som sticker ut som skuldsatta.

37% av alla kvinnliga flykting- och anhöriginvandrare saknade inkomst under 2020

Färska siffror som talar för sig själva vad gäller de socioekonomiska klyftorna med avseende på olika inkomstnivåer:

År 2020 motsvarade en årsinkomst på 3 IBB (inkomstbasbelopp) 200 400 kronor, 2 IBB 133 600 kronor och 1 IBB 66 800 kronor.

Och förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar utgörs då av summan av kontant bruttolön, inkomst av aktiv näringsverksamhet samt arbetsrelaterade ersättningar som sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar redovisas endast när kontant bruttolön eller inkomst av aktiv näringsverksamhet är större än noll. En person som exempelvis enbart haft föräldrapenning under året får därmed 0 kronor i förvärvsinkomst och arbetsrelaterade ersättningar och ingår i gruppen utan inkomst.

Under 40% av de utomeuropeiska invandrarna kan idag försörja sig själva via skattad förvärvsinkomst

Svenskt näringsliv har tagit fram siffror som undersöker hur många (vuxna arbetsföra = 20-64 år gamla) invånare i landet som kan försörja sig själva utan att behöva ta emot några bidrag eller andra former av offentliga transfereringar som syftar till att inte ställa en människa ”på bar backe”.

Svenskt näringsliv har definierat självförsörjning som att tjäna minst 15 500 kr per månad innan skatt utifrån det nuvarande kostnadsläget i Sverige – d v s minst 15 500 kr i månadslön (innan skatt) krävs för att leva drägligt i Sverige och inte behöva bli bostadslös eller svälta.

Fyra miljoner (vuxna arbetsföra) invånare är idag självförsörjande i den meningen att de försörjer sig själva genom förvärvsarbete eller andra former av inkomster.

Totalt klarar inte 1,3 miljoner (vuxna arbetsföra) invånare att försörja sig själva och majoriteten av dem är tyvärr invandrare med utomeuropeisk bakgrund och s k andragenerationare med utomeuropeisk bakgrund som tillhör den s k UVAS- eller NEET-gruppen.

Idag efter pandemin, som slog (sten)hårt mot invånarna med utomeuropeisk bakgrund, är runt 30% av de som har bakgrund i den s k MENA-regionen och subsahariska Afrika arbetslösa att jämföra med runt 3% av majoritetsinvånarna. 

Enligt Svenskt näringslivs siffror är Sverige det land i Europa efter Rumänien där skillnaden i arbetslösheten bland utrikes födda jämfört med bland inrikes födda är som allra störst. I Rumänien uppgår skillnaden till 18%, i Sverige till 17,7% och därefter kommer Nederländerna med 15% o s v.

Samtidigt skriker den svenska arbetsmarknaden efter arbetskraft och efter att nyanställa och enligt Svenskt näringsliv gäller det både den privata och den offentliga sektorn och snart sagt samtliga branscher och sfärer inom det svenska arbetslivet.

Förutom i Rumänien (och Rumänien och Sverige ligger då i det närmaste på samma procentsiffra) är det m a o svårare för invandrarna att få jobb i Sverige än i övriga Europa, konstaterar Svenskt näringsliv, trots den mycket stora arbetskrafts- och kompetensförsörjningsbristen.

Bland (vuxna arbetsföra) majoritetssvenska män kan närmare 90% försörja sig själva borträknat de s k andragenerationarna och bland (vuxna arbetsföra) majoritetssvenska kvinnor handlar det om 82-83% och återigen borträknat de s k andragenerationarna. 

Bland invånarna med bakgrund i den s k MENA-regionen och subsahariska Afrika kan under 40% försörja sig själva. Det ska dock påminnas om att inom LO:s lägre skikt, d v s serviceyrkena, varibland invånarna med bakgrund i den s k MENA-regionen och subsahariska Afrika dominerar gäller numera en s k svart kontant- och Swish-ekonomi som Svenskt näringslivs siffror inte fångar – det är bara beskattad inkomst som räknas in i siffrorna.

Totalt kan 75,1% av landets samtliga vuxna arbetsföra invånare försörja sig själva men i vissa län och kommuner är procentsiffran rejält mycket lägre än så såsom t ex i Malmö (63,6%).

För första gången uppvisar över 15% av befolkningen en låg ekonomisk standard: Kring 35% av invånarna som är födda i Afrika uppvisar en låg ekonomisk standard liksom över 25% av dem som är födda i Asien

SCB har idag presenterat nya siffror över inkomstutvecklingen i landet och för första gången uppvisar över 15% av befolkningen en låg ekonomisk standard: Kring 35% av alla invånare som är födda i Afrika uppvisar en låg ekonomisk standard liksom över 25% av samtliga invånare som är födda i Asien:


”Inkomstskillnaderna, mätt med gini-koefficienten, ökade något 2019 men var lägre än åren 2015–2017. Inkomstskillnaderna ökade också exklusive kapitalvinster respektive exklusive samtliga kapitalinkomster 2019. Om man exkluderar samtliga kapitalinkomster har inkomstskillnaderna, mätt med gini-koefficienten, varit förhållandevis stabila under 2010-talet. Sett över en längre period har dock inkomstskillnaderna ökat.

Den halva av befolkningen som har lägst inkomst hade 2019 knappt 30 procent av den totala disponibla inkomsten i Sverige. Andelen har legat relativt stabilt de senaste tio åren. I slutet av 1990-talet låg andelen på 34 procent. Tiondelen av befolkningen med högst inkomst hade drygt 26 procent av inkomsterna, vilket är en procentenhet lägre än åren 2016 och 2017, men en ökning med tre procentenheter sedan slutet av 1990-talet.

Mellan 2011 och 2019 hade unga kvinnor en stark ekonomisk utveckling. För ensamstående kvinnor 20–29 år utan barn var ökningen 30 procent. Motsvarande ökning för ensamstående män 20–29 år utan barn var 20 procent.”


Andelen personer som uppvisar en låg ekonomisk standard ökade under 2019 och överskred för första gången någonsin sedan just denna mätning började 15%-gränsen. Andelen låg mellan 13-15% under åren 2008–18. Den stora ökningen av personer som uppvisar en låg ekonomisk standard skedde 2003–11 då denna andel steg från 8,9% till 14,4%.


Vissa grupper i samhället sticker ut i detta sammanhang såsom ensamstående mödrar, ensamstående kvinnliga pensionärer (ofta änkor som har överlevt sina män och som antagligen var hemmafruar eller jobbade deltid när de var unga) samt sist men inte minst invånarna med utomeuropeisk bakgrund: Kring 35% av alla invånare som är födda i Afrika uppvisar en låg ekonomisk standard liksom över 25% av samtliga invånare som är födda i Asien och kring 15% av invånarna som är födda i Sydamerika.


Utrikes födda uppvisar överlag en lägre ekonomisk standard än inrikes födda. År 2019 hade de utrikes födda en ekonomisk standard som motsvarade 77% av den ekonomiska standarden för inrikes födda. Kring år 2000 låg dock denna andel betydligt högre – på 85% och innan dess än högre än så.


En tredjedel av alla barn och ungdomar som tillhör den s k ”andragenerationen” och närmare 40% av alla invandrade barn och ungdomar växer idag upp med en låg ekonomisk standard att jämföra med 6% av de majoritetssvenska barnen och ungdomarna.

Mycket oroväckande nya och färska siffror om invånarna med utländsk och utomeuropeisk bakgrund mot bakgrund av pandemin

Idag ”släppte” SCB delar av resultaten från den senaste ULF:en eller undersökningar av levnadsförhållanden, och bl a hittas dessa anmärkningsvärda resultat och skillnader mot bakgrund av den pågående pandemin:
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor i flerbostadshus 2019: 72,3% (79,9% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som bor i flerbostadshus 2019: 40,5%
(med flerbostadshus menas huskroppar som innefattar flera bostadsenheter och flera hushåll och ofta handlar det om s k höghus)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor i hyresrätt 2019: 59,2% (73,6% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som bor i hyresrätt 2019: 27%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor i villa 2019: 28,7% (18,4% med utomeuropeisk bakgrund och i hög grad utomeuropéer som är tillsammans med majoritetsinvånare eller som är adopterade av majoritetsinvånare)
andel invånare med svensk bakgrund som bor i villa 2019: 58,7%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor rymligt 2019: 21,9% (12,6% med utomeuropeisk bakgrund och i hög grad utomeuropéer som är tillsammans med majoritetsinvånare eller som är adopterade av majoritetsinvånare)
andel invånare med svensk bakgrund som bor rymligt 2019: 49,5% (60% av de som är över 65 år)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor trångt 2019: 53,4% (med utomeuropeisk bakgrund 63,5%)
andel invånare med svensk bakgrund som bor trångt 2019: 13,2% (i hög grad de som bor på studentboenden och äldreboenden och i kollektiv)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som saknar kontantmarginal 2019: 41,6% (58% av de med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som saknar kontantmarginal 2019: 13,2%
(detta innebär att inte klara av att betala en oväntad utgift på 12 000 kronor inom en månads tid utan att låna eller be andra om hjälp)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som har tillgång till bil 2019: 68,4% (58,7% av de med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som har tillgång till bil 2019: 85,9%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som har tillgång till fritidshus 2019: 22,6% (12,4% av de med utomeuropeisk bakgrund och i hög grad utomeuropéer som är tillsammans med majoritetsinvånare eller som är adopterade av majoritetsinvånare))
andel invånare med svensk bakgrund som har tillgång till fritidshus 2019: 57,1%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som inte deltar i politiska diskussioner 2019: 39,3% (49% av de med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som inte deltar i politiska diskussioner 2019: 18,9%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som är medlem i minst en förening 2019: 53,6% (43,2% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som är medlem i minst en förening 2019: 82,3%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som är medlem i en fackförening 2019: 54,9% (47,6% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som är medlem i en fackförening 2019: 71,6%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som röker dagligen 2019: 16,6%
andel med utomeuropeisk bakgrund som är överviktiga eller feta: 52,1%
 
o s v och samtliga ovanstående siffror är då än värre för alla de invånare med utländsk och utomeuropeisk bakgrund som specifikt bor i miljonprogramsområdena.

Fullständig katastrof och helvetets alla kval väntar nu för landets invånare med utomeuropeisk bakgrund under den depression som nu har börjat

Fullständig katastrof och ”helvetets alla kval” väntar nu för landets invånare med utomeuropeisk bakgrund och miljonprogramsområdena invånare:
TAB 2.jpg
 
Johan Eklunds och Johan P. Larssons nya rapport om hur det gick för landets samtliga majoritetsinvånare och samtliga invånare med utländsk bakgrund på den svenska arbetsmarknaden i åldrarna 20-64 år mellan 1990-2016 är inte någon ”vacker” läsning precis och rapporten är unik då den skiljer mellan sysselsättningsgrad och självförsörjningsgrad (det sistnämnda måttet är då det mest ”rättvisa”/sanna måttet för en persons privatekonomiska situation) och då den går tvärs emot den dominerande färgblinda antirasistiska inställningen som nöjer sig med att prata om och dela upp mellan ”invandrare och svenskar” för att inte peka ut och stigmatisera utomeuropeerna och ”Orten”:
 
Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är det största i västvärlden och i i-världen i just Sverige.
 
Sverige härbärgerar ett ansenligt ekonomiskt utanförskap: År 2018 exempelvis försörjde sig hela 772 000 helårspersoner i arbetsför ålder (20-64 år) under hela året på ekonomiskt bistånd och sociala ersättningar vilket motsvarar hela 13,3% av den samlade svenska arbetskraften.
 
andel som var beroende av ekonomiskt bistånd 2008:
födda i Sverige: 3%
födda i västvärlden: 7% (övriga Norden, Europa och Nordamerika)
födda utanför västvärlden: 23% (Afrika, Asien och Latinamerika)
 
Majoritetsinvånarna och invandrarna från övriga Norden uppvisar den högsta sysselsättnings- och självförsörjningsgraden i landet medan invandrarna från Mellanöstern och Afrika uppvisar den lägsta sysselsättnings- och självförsörjningsgraden.
 
Självförsörjningsgraden och sysselsättningsgraden var år 2016 73% respektive 89% för majoritetsinvånarna och invandrarna från övriga Norden. Motsvarande siffror för invandrarna från Afrika respektive Mellanöstern var 38% och 63% respektive 35% och 56%. Invandrarna från södra Europa och Balkan intar en mellanposition med en självförsörjningsgrad och sysselsättningsgrad på 59% respektive 77%.
TAB 1.jpg
 
En majoritet av samtliga invandrare i arbetsför ålder har under perioden 1990-2016 inte uppnått egen självförsörjning. År 2016 var exempelvis drygt 600 000 utrikes födda i arbetsför ålder inte självförsörjande. Högt räknat var 38% respektive 36% av samtliga invånare med bakgrund i Afrika respektive Mellanöstern självförsörjande under 2016. Motsvarande nivåer för majoritetsinvånarna och invandrarna från övriga Norden låg på 73%.
 
För 50% av alla utrikes födda tog det i genomsnitt 4-5 år för att bli förvärvsarbetande under hela den undersökta perioden – d v s 1990–2016. Samtidigt tog det i genomsnitt 12–13 år för 50% av alla utrikes födda för att uppnå egen självförsörjning, d v s många invandrare har ett arbete som de inte kan försörja sig på.
 
För alla de 100 000-tals invånare som bor i landets 60 s k särskilt utsatta områden är ovanstående siffror ”sju resor värre”, d v s ovanstående siffror är då genomsnittssiffror som är än lägre/sämre för alla de som specifikt bor i miljonprogramsområdena runtom i landet.
 
Just nu sparkas 10 000-tals anställda i Sverige och med all sannolikhet kommer samtliga ovanstående siffror att vara än värre än vad ovanstående siffror är just nu och särskilt gäller det återigen för alla invånare med utländsk och utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena – d v s det som väntar fr o m nu och under de kommande åren är ett stålbad utan dess like för alla invånare i landet med utomeuropeisk bakgrund som vi aldrig någonsin har sett maken till vad gäller massiv (barn)fattigdom och (ekonomisk och social) marginalisering och därmed också (total) stigmatisering.

30-talet är nu tillbaka även i ekonomins värld

Att mellankrigstiden och ”30-talet är tillbaka” i politikens värld är väl något som har sagts så många gånger vid det här laget att det ibland heter att åtskilliga t o m har börjat tröttna på allt tal om att ”30-talet är tillbaka” men tyvärr är det nu också så att ”30-talet är tillbaka” även i ekonomins värld konstaterar DN:s ledarredaktion och nu är det väl bara en tidsfråga innan ”30-talet är tillbaka” också i samhällets och kulturens värld om det nu inte är ett faktum att så redan är fallet (d v s extrema och skenande klasskillnader och klasskonflikter som denna gång kanske mer tar sig uttryck i extrema rasojämlikheter i form av ett okontrollerbart rasligt fritt fall med en vidhängande rasantagonism som heter duga, en nostalgisering av och en desperat längtan tillbaka till dåtiden och närhistorien, en återgång till mer klassiska och traditionella könsroller och könsvärderingar, en ständigt ökande politisk polarisering och en vidhängande ökning av det politiska våldet, en alltmer genompolitiserad medievärld där känslor, propaganda och retorik tar överhanden över fakta o s v).
 
 
Och om den just nu breda och än så länge skapligt förmögna och fortfarande rejält välmående infödda majoritetsinvånardominerade medelklassen i Sverige (80% av de infödda majoritetsinvånarna äger idag sitt boende och under 2,5% av de infödda majoritetsinvånarna är just nu arbetslösa) och i Väst fortsätter att förlora 100 000 kr på det värsta börsfallet sedan Wall Street-kraschen och ”svarta torsdagen” 1929 och Kreugerkraschen 1932 och om 10 000-tals infödda majoritetsinvånare fortsätter att permitteras och varslas i den takt som just nu gäller så är det nog bara en tidsfråga innan högerpopulisterna, högerradikalerna och högerextremisterna snart får den ”perfekta storm” (och den skördetid) som de så länge har väntat på i form av en ”oslagbar” och ”oemotståndlig” kombination av den värsta ekonomiska kollapsen sedan mellankrigstiden och den största flyktingkrisen någonsin i modern historia:
 
 
”Efter kraschen på Wall Street 1929 slöt sig världen inåt. Nu görs samma misstag igen.”
 
 
 
 
”Börsfallen inträffade trots att regeringen i Berlin, som basar över Europas största ekonomi, plockat fram sin ekonomiska bazooka, för att använda finansminister Olaf Scholtz ord. Tyskarna slog under helgen fast att det inte finns någon gräns för hur mycket de kan spendera för att rädda sina företag undan krisen.
 
 
Skälet till att marknaderna vägrar att lugna sig är att varje land just nu agerar efter principen ”rädda sig den som kan”.
 
 
Det senaste decenniet har det blivit vanligt att göra jämförelser med 1930-talet, men frågan är om det någonsin varit mer relevant än nu.
 
 
Wall Street kraschade hösten 1929. Följande vår antog USA Hawly–Smoot-tullarna. De egna företagen, jordbrukarna och arbetarna skulle räddas. Höga handelshinder restes snabbt – andra länder gjorde samma sak. Den globala ekonomin kortslöts. Världen sveptes ner i den stora depressionen.
 
 
När finanskrisen slog till 2008 svor ledarna att inte upprepa misstagen. Handeln hölls öppen. G7-länderna, ledda av USA, koordinerade stora stimulanspaket.
 
 
De senaste dagarna har i stället land efter land stängt sina gränser.
 
 
Export av medicinsk utrustning och materiel hindras. I en globaliserad värld med integrerade leverantörskedjor är det livsfarligt. Vissa länder har ingen egen tillverkning av handsprit och respiratorer. Andra kanske sätter ihop slutprodukten, men importerar komponenter. Bryter handeln ihop står snart alla med tomma händer.
 
 
Samtidigt rapporterar Financial Times att USA:s president Donald Trump på eget bevåg ska ha försökt köpa ett tyskt läkemedelsföretag, för att flytta deras forskning över Atlanten, med syftet att ta fram ett vaccin endast för den amerikanska marknaden.
 
 
Det är svårt att tänka sig en tydligare illustration av det destruktiva som nu sker.”

De senaste årens eskalerande klassklyftor handlar de facto om ökande skillnader mellan majoritetsinvånarna och invånarna med utomeuropeisk bakgrund

SCB har idag publicerat en rapport som visar att både inkomstskillnaderna och den andel av befolkningen som uppvisar en låg ekonomisk standard bara fortsätter att öka i dagens Sverige.
 
I praktiken handlar det om skillnaderna mellan majoritetsinvånarna och invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, d v s de senaste årens eskalerande klassklyftor vad gäller inkomster och förmögenheter och skillnader i materiell och ekonomisk standard är de facto en fråga om att invånarna med utomeuropeisk bakgrund hela tiden sackar efter och hamnar på efterkälken medan majoritetsinvånarna omvänt hela tiden bara får det bättre och bättre och särskilt gäller det under de senaste årens exceptionella högkonjunktur som ju fortfarande håller i sig.
 
de utrikes födda invånarnas materiella och ekonomiska standard i förhållande till de inrikes födda invånarnas ekonomiska standard:
1991: 90%
2000: 83%
2017: 77%
 
Tyvärr är ovanstående skillnader än mer extrema bland barn och ungdomar: De utrikes födda barnen uppnådde år 2017 endast 60% av de inrikes födda barnens materiella och ekonomiska standard. Och tyvärr är de allra flesta av de inrikes födda barnen som lever med en låg materiell och ekonomisk standard s k ”andrageneration:are”: Hela 71% av samtliga inrikes födda barn som lever med den allra lägsta materiella och ekonomiska standarden i landet är s k ”andrageneration:are”.
 
Med andra ord växer mycket höga andelar av landets invandrarbarn och s k ”andragenerationsbarn” upp med en låg eller t o m en mycket låg materiell och ekonomisk standard medan omvänt de allra flesta av de majoritetssvenska barnen växer upp som ”icke-fattiga” och i de flesta fall med en hög eller t o m en mycket hög materiell och ekonomisk standard.
 
Dessa mycket höga skillnader, som dessutom tyvärr också ökar, bådar verkligen inte gott inför framtiden, d v s landets barn och ungdomar med majoritetsbakgrund respektive med utomeuropeisk bakgrund växer helt enkelt just nu upp i det närmaste i skilda världar vad gäller materiell och ekonomisk standard och tyvärr så växer de också upp på olika platser och i olika bostadstyper, d v s de mycket stora ekonomiska skillnaderna är också kombinerade med en mycket utpräglad boendesegregation och med mycket stora skillnader vad gäller boyta och bostadsform.
 
Dessutom framgår det vidare att de som uppvisar den allra lägsta inkomsten i Sverige är de invånare som är födda i Afrika och Asien vilka sammantaget endast nådde upp till cirka 50% av de inrikes föddas medianinkomst år 2017 då många av dem saknar en fast heltidsanställning, är deltidsanställda, projektanställda, procentanställda, ingår i olika arbetsmarknadsåtgärder eller är beroende av bidrag av olika slag.
 
De invånare i landet som är födda i Afrika och Asien uppvisar även den allra lägsta ekonomiska standarden i Sverige: År 2017 nådde födda i Afrika och Asien endast upp till 61% respektive 69% av de inrikes föddas ekonomiska standard och vilket är en minskning sedan 1990-talet då personer födda i Afrika och Asien nådde upp till cirka 75% av de inrikes föddas ekonomiska standard (d v s det var illa redan på 90-talet men det är ”sju resor värre” idag).
 
Överlag löper de utrikes födda en tre gånger högre risk än de inrikes födda att uppvisa en låg ekonomisk standard och/eller en låg inkomst och allra störst risk löper de som är födda i Afrika och Asien och inte minst gäller det de som lever med en varaktigt låg ekonomisk standard, d v s deras ekonomiska situation förbättras inte över tid, d v s de fortsätter att vara fattiga eller t o m mycket fattiga i år efter år:
 
inrikes födda som lever med en låg materiell och ekonomisk standard: 10% (de allra flesta av dem är s k ”andrageneration:are” eller så är de studenter)
födda i Asien som lever med en låg materiell och ekonomisk standard: 37%
födda i Afrika som lever med en låg materiell och ekonomisk standard: 42%
 
inrikes födda som lever med en varaktigt låg materiell och ekonomisk standard: 8% (de allra flesta av dem är s k ”andrageneration:are”)
födda i Asien som lever med en varaktigt låg materiell och ekonomisk standard: 25%
födda i Afrika som lever med en varaktigt låg materiell och ekonomisk standard: 33%
SCB.jpg
 
Dessutom föreligger mycket stora skillnader vad gäller hur invånarna i landet bor och lever och hur de växer upp i de fall då de är barn och ungdomar.
 
Överlag äger de allra flesta av majoritetsinvånarna idag sin bostad på ett eller annat sätt och de bor också rymligt eller t o m mycket stort medan de allra flesta av invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund bor i hyresrätt och de bor också trångt eller t o m mycket trångt.
 
samtliga majoritetsinvånare som bor i en villa: 60%
samtliga majoritetsinvånare som bor i en hyresrätt: 21%
majoritetsinvånare som är 0-20 år gamla och som bor, lever och växer upp i en villa: 70%
majoritetsinvånare som är 0-20 år gamla och som bor, lever och växer upp i en hyresrätt: 17%
 
samtliga invånare med utländsk bakgrund som bor i en villa: 27% (med utomeuropeisk bakgrund: ca 15-20%)
samtliga invånare med utländsk bakgrund som bor i en hyresrätt: 49% (med utomeuropeisk bakgrund: ca 60-65%)
samtliga invånare med utländsk bakgrund som är 0-20 år gamla och som bor, lever och växer upp i en villa: 25% (med utomeuropeisk bakgrund: ca 20% och varav de allra flesta är s k ”andrageneration:are”)
samtliga invånare med utländsk bakgrund som är 0-20 år gamla och som bor, lever och växer upp i en hyresrätt: 60% (med utomeuropeisk bakgrund: ca 70% och varav de allra flesta är s k ”andrageneration:are”)
 
Hela 60% av alla majoritetsinvånare bor idag i en villa som de själva äger på ett eller annat sätt jämfört med 27% av invånarna som har utländsk bakgrund och bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund är denna siffra lägre än så. De allra flesta invånare med utländsk bakgrund som bor i en villa har nordisk eller europeisk bakgrund. Det kan därför vara så att endast kring 15-20% av alla invånare i landet som har utomeuropeisk bakgrund bor i en villa och många som gör det lever i en s k intimrelation med en majoritetsinvånare.
 
Omvänt bor idag endast 21% av alla majoritetsinvånare i en hyresrätt att jämföra med 49% av invånarna som har utländsk bakgrund och bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund är denna siffra högre än så. Det kan därför vara så att en bra bit över 60% av alla invånare i landet som har utomeuropeisk bakgrund bor i en hyresrätt.
 
Tyvärr är dessa skillnader än högre bland barn, ungdomar och unga vuxna: Hela 70% av alla majoritetsinvånare som är mellan 0-20 år gamla bor, lever och växer upp i en villa jämfört med 25% av invånarna som har utländsk bakgrund och bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund är denna siffra lägre än så. Det kan därför vara så att under 20% av alla invånare i landet som är mellan 0-20 år gamla och som har utomeuropeisk bakgrund, och varav de allra flesta är s k ”andrageneration:are”, bor, lever och växer upp i en villa.
 
Omvänt bor idag endast 17% av alla majoritetsinvånare som är mellan 0-20 år gamla i en hyresrätt att jämföra med hela 60% av invånarna om har utländsk bakgrund och bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund är denna siffra högre än så. Det kan därför vara så att hela 70% av alla invånare i landet som är mellan 0-20 år gamla och som har utomeuropeisk bakgrund, och varav de allra flesta är s k ”andrageneration:are”, bor, lever och växer upp i en hyresrätt.

Invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund är mer skuldsatta än majoritetsbefolkningen

Av landets 373 862 skuldsatta invånare som hittades i Kronofogdens register år 2016 hade 41,7% någon form av utländsk bakgrund inräknat de utrikes födda och invandrade, de s k blandade och de s k ”andrageneration:arna” och 49,9% av dem hade utomeuropeisk bakgrund och vilket är en rejäl överrepresentation i båda fallen.
 
De utrikes födda och de invandrade är särskilt överrepresenterade vad gäller skulder till det offentliga (t ex till Försäkringskassan, Radiotjänst eller Skatteverket) medan de s k blandade och de s k ”andrageneration:arna” kan ha studieskulder, spelskulder, skulder till Brottsofferfonden och skulder förorsakade av utdömda viten. Gissningsvis har alltför många också privata skulder utöver alla de registrerade skulderna hos Kronofogden och alltför många är sannolikt även beroende av bidrag för att (över)leva under överskådlig tid.
27540794_10155398492765847_3723479714195235661_n.jpg
 
Denna andel och överrepresentation har tyvärr ökat sedan 1970-talet och i takt med att arbetslösheten bland utomeuropéerna har skjutit i höjden samtidigt som de utrikes föddas ekonomiska standard har minskat stadigt i relation till majoritetsbefolkningens standard: År 2016 hade de utrikes födda en ekonomisk standard som motsvarade 77% av den ekonomiska standarden för inrikes födda invånare och vilket är en nedgång sedan 2005 då denna andel låg på 82%.
 
Det är en mycket sorglig utveckling att så många utomeuropéer både är skuldsatta, arbetslösa och fattiga och att just vara skuldsatt, arbetslös, fattig, bidragsberoende och tyvärr också lagförd och fortfarande dessutom påtagligt ung och att vara en invånare med utomeuropeisk bakgrund har tyvärr och alltmer ett alltför starkt statistiskt samband just i dagens Sverige.