Kategori: privatekonomi

För första gången uppvisar över 15% av befolkningen en låg ekonomisk standard: Kring 35% av invånarna som är födda i Afrika uppvisar en låg ekonomisk standard liksom över 25% av dem som är födda i Asien

SCB har idag presenterat nya siffror över inkomstutvecklingen i landet och för första gången uppvisar över 15% av befolkningen en låg ekonomisk standard: Kring 35% av alla invånare som är födda i Afrika uppvisar en låg ekonomisk standard liksom över 25% av samtliga invånare som är födda i Asien:


”Inkomstskillnaderna, mätt med gini-koefficienten, ökade något 2019 men var lägre än åren 2015–2017. Inkomstskillnaderna ökade också exklusive kapitalvinster respektive exklusive samtliga kapitalinkomster 2019. Om man exkluderar samtliga kapitalinkomster har inkomstskillnaderna, mätt med gini-koefficienten, varit förhållandevis stabila under 2010-talet. Sett över en längre period har dock inkomstskillnaderna ökat.

Den halva av befolkningen som har lägst inkomst hade 2019 knappt 30 procent av den totala disponibla inkomsten i Sverige. Andelen har legat relativt stabilt de senaste tio åren. I slutet av 1990-talet låg andelen på 34 procent. Tiondelen av befolkningen med högst inkomst hade drygt 26 procent av inkomsterna, vilket är en procentenhet lägre än åren 2016 och 2017, men en ökning med tre procentenheter sedan slutet av 1990-talet.

Mellan 2011 och 2019 hade unga kvinnor en stark ekonomisk utveckling. För ensamstående kvinnor 20–29 år utan barn var ökningen 30 procent. Motsvarande ökning för ensamstående män 20–29 år utan barn var 20 procent.”


Andelen personer som uppvisar en låg ekonomisk standard ökade under 2019 och överskred för första gången någonsin sedan just denna mätning började 15%-gränsen. Andelen låg mellan 13-15% under åren 2008–18. Den stora ökningen av personer som uppvisar en låg ekonomisk standard skedde 2003–11 då denna andel steg från 8,9% till 14,4%.


Vissa grupper i samhället sticker ut i detta sammanhang såsom ensamstående mödrar, ensamstående kvinnliga pensionärer (ofta änkor som har överlevt sina män och som antagligen var hemmafruar eller jobbade deltid när de var unga) samt sist men inte minst invånarna med utomeuropeisk bakgrund: Kring 35% av alla invånare som är födda i Afrika uppvisar en låg ekonomisk standard liksom över 25% av samtliga invånare som är födda i Asien och kring 15% av invånarna som är födda i Sydamerika.


Utrikes födda uppvisar överlag en lägre ekonomisk standard än inrikes födda. År 2019 hade de utrikes födda en ekonomisk standard som motsvarade 77% av den ekonomiska standarden för inrikes födda. Kring år 2000 låg dock denna andel betydligt högre – på 85% och innan dess än högre än så.


En tredjedel av alla barn och ungdomar som tillhör den s k ”andragenerationen” och närmare 40% av alla invandrade barn och ungdomar växer idag upp med en låg ekonomisk standard att jämföra med 6% av de majoritetssvenska barnen och ungdomarna.

Mycket oroväckande nya och färska siffror om invånarna med utländsk och utomeuropeisk bakgrund mot bakgrund av pandemin

Idag ”släppte” SCB delar av resultaten från den senaste ULF:en eller undersökningar av levnadsförhållanden, och bl a hittas dessa anmärkningsvärda resultat och skillnader mot bakgrund av den pågående pandemin:
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor i flerbostadshus 2019: 72,3% (79,9% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som bor i flerbostadshus 2019: 40,5%
(med flerbostadshus menas huskroppar som innefattar flera bostadsenheter och flera hushåll och ofta handlar det om s k höghus)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor i hyresrätt 2019: 59,2% (73,6% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som bor i hyresrätt 2019: 27%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor i villa 2019: 28,7% (18,4% med utomeuropeisk bakgrund och i hög grad utomeuropéer som är tillsammans med majoritetsinvånare eller som är adopterade av majoritetsinvånare)
andel invånare med svensk bakgrund som bor i villa 2019: 58,7%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor rymligt 2019: 21,9% (12,6% med utomeuropeisk bakgrund och i hög grad utomeuropéer som är tillsammans med majoritetsinvånare eller som är adopterade av majoritetsinvånare)
andel invånare med svensk bakgrund som bor rymligt 2019: 49,5% (60% av de som är över 65 år)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som bor trångt 2019: 53,4% (med utomeuropeisk bakgrund 63,5%)
andel invånare med svensk bakgrund som bor trångt 2019: 13,2% (i hög grad de som bor på studentboenden och äldreboenden och i kollektiv)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som saknar kontantmarginal 2019: 41,6% (58% av de med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som saknar kontantmarginal 2019: 13,2%
(detta innebär att inte klara av att betala en oväntad utgift på 12 000 kronor inom en månads tid utan att låna eller be andra om hjälp)
 
andel invånare med utländsk bakgrund som har tillgång till bil 2019: 68,4% (58,7% av de med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som har tillgång till bil 2019: 85,9%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som har tillgång till fritidshus 2019: 22,6% (12,4% av de med utomeuropeisk bakgrund och i hög grad utomeuropéer som är tillsammans med majoritetsinvånare eller som är adopterade av majoritetsinvånare))
andel invånare med svensk bakgrund som har tillgång till fritidshus 2019: 57,1%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som inte deltar i politiska diskussioner 2019: 39,3% (49% av de med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som inte deltar i politiska diskussioner 2019: 18,9%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som är medlem i minst en förening 2019: 53,6% (43,2% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som är medlem i minst en förening 2019: 82,3%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som är medlem i en fackförening 2019: 54,9% (47,6% med utomeuropeisk bakgrund)
andel invånare med svensk bakgrund som är medlem i en fackförening 2019: 71,6%
 
andel invånare med utländsk bakgrund som röker dagligen 2019: 16,6%
andel med utomeuropeisk bakgrund som är överviktiga eller feta: 52,1%
 
o s v och samtliga ovanstående siffror är då än värre för alla de invånare med utländsk och utomeuropeisk bakgrund som specifikt bor i miljonprogramsområdena.

Fullständig katastrof och helvetets alla kval väntar nu för landets invånare med utomeuropeisk bakgrund under den depression som nu har börjat

Fullständig katastrof och ”helvetets alla kval” väntar nu för landets invånare med utomeuropeisk bakgrund och miljonprogramsområdena invånare:
TAB 2.jpg
 
Johan Eklunds och Johan P. Larssons nya rapport om hur det gick för landets samtliga majoritetsinvånare och samtliga invånare med utländsk bakgrund på den svenska arbetsmarknaden i åldrarna 20-64 år mellan 1990-2016 är inte någon ”vacker” läsning precis och rapporten är unik då den skiljer mellan sysselsättningsgrad och självförsörjningsgrad (det sistnämnda måttet är då det mest ”rättvisa”/sanna måttet för en persons privatekonomiska situation) och då den går tvärs emot den dominerande färgblinda antirasistiska inställningen som nöjer sig med att prata om och dela upp mellan ”invandrare och svenskar” för att inte peka ut och stigmatisera utomeuropeerna och ”Orten”:
 
Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är det största i västvärlden och i i-världen i just Sverige.
 
Sverige härbärgerar ett ansenligt ekonomiskt utanförskap: År 2018 exempelvis försörjde sig hela 772 000 helårspersoner i arbetsför ålder (20-64 år) under hela året på ekonomiskt bistånd och sociala ersättningar vilket motsvarar hela 13,3% av den samlade svenska arbetskraften.
 
andel som var beroende av ekonomiskt bistånd 2008:
födda i Sverige: 3%
födda i västvärlden: 7% (övriga Norden, Europa och Nordamerika)
födda utanför västvärlden: 23% (Afrika, Asien och Latinamerika)
 
Majoritetsinvånarna och invandrarna från övriga Norden uppvisar den högsta sysselsättnings- och självförsörjningsgraden i landet medan invandrarna från Mellanöstern och Afrika uppvisar den lägsta sysselsättnings- och självförsörjningsgraden.
 
Självförsörjningsgraden och sysselsättningsgraden var år 2016 73% respektive 89% för majoritetsinvånarna och invandrarna från övriga Norden. Motsvarande siffror för invandrarna från Afrika respektive Mellanöstern var 38% och 63% respektive 35% och 56%. Invandrarna från södra Europa och Balkan intar en mellanposition med en självförsörjningsgrad och sysselsättningsgrad på 59% respektive 77%.
TAB 1.jpg
 
En majoritet av samtliga invandrare i arbetsför ålder har under perioden 1990-2016 inte uppnått egen självförsörjning. År 2016 var exempelvis drygt 600 000 utrikes födda i arbetsför ålder inte självförsörjande. Högt räknat var 38% respektive 36% av samtliga invånare med bakgrund i Afrika respektive Mellanöstern självförsörjande under 2016. Motsvarande nivåer för majoritetsinvånarna och invandrarna från övriga Norden låg på 73%.
 
För 50% av alla utrikes födda tog det i genomsnitt 4-5 år för att bli förvärvsarbetande under hela den undersökta perioden – d v s 1990–2016. Samtidigt tog det i genomsnitt 12–13 år för 50% av alla utrikes födda för att uppnå egen självförsörjning, d v s många invandrare har ett arbete som de inte kan försörja sig på.
 
För alla de 100 000-tals invånare som bor i landets 60 s k särskilt utsatta områden är ovanstående siffror ”sju resor värre”, d v s ovanstående siffror är då genomsnittssiffror som är än lägre/sämre för alla de som specifikt bor i miljonprogramsområdena runtom i landet.
 
Just nu sparkas 10 000-tals anställda i Sverige och med all sannolikhet kommer samtliga ovanstående siffror att vara än värre än vad ovanstående siffror är just nu och särskilt gäller det återigen för alla invånare med utländsk och utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena – d v s det som väntar fr o m nu och under de kommande åren är ett stålbad utan dess like för alla invånare i landet med utomeuropeisk bakgrund som vi aldrig någonsin har sett maken till vad gäller massiv (barn)fattigdom och (ekonomisk och social) marginalisering och därmed också (total) stigmatisering.

30-talet är nu tillbaka även i ekonomins värld

Att mellankrigstiden och ”30-talet är tillbaka” i politikens värld är väl något som har sagts så många gånger vid det här laget att det ibland heter att åtskilliga t o m har börjat tröttna på allt tal om att ”30-talet är tillbaka” men tyvärr är det nu också så att ”30-talet är tillbaka” även i ekonomins värld konstaterar DN:s ledarredaktion och nu är det väl bara en tidsfråga innan ”30-talet är tillbaka” också i samhällets och kulturens värld om det nu inte är ett faktum att så redan är fallet (d v s extrema och skenande klasskillnader och klasskonflikter som denna gång kanske mer tar sig uttryck i extrema rasojämlikheter i form av ett okontrollerbart rasligt fritt fall med en vidhängande rasantagonism som heter duga, en nostalgisering av och en desperat längtan tillbaka till dåtiden och närhistorien, en återgång till mer klassiska och traditionella könsroller och könsvärderingar, en ständigt ökande politisk polarisering och en vidhängande ökning av det politiska våldet, en alltmer genompolitiserad medievärld där känslor, propaganda och retorik tar överhanden över fakta o s v).
 
 
Och om den just nu breda och än så länge skapligt förmögna och fortfarande rejält välmående infödda majoritetsinvånardominerade medelklassen i Sverige (80% av de infödda majoritetsinvånarna äger idag sitt boende och under 2,5% av de infödda majoritetsinvånarna är just nu arbetslösa) och i Väst fortsätter att förlora 100 000 kr på det värsta börsfallet sedan Wall Street-kraschen och ”svarta torsdagen” 1929 och Kreugerkraschen 1932 och om 10 000-tals infödda majoritetsinvånare fortsätter att permitteras och varslas i den takt som just nu gäller så är det nog bara en tidsfråga innan högerpopulisterna, högerradikalerna och högerextremisterna snart får den ”perfekta storm” (och den skördetid) som de så länge har väntat på i form av en ”oslagbar” och ”oemotståndlig” kombination av den värsta ekonomiska kollapsen sedan mellankrigstiden och den största flyktingkrisen någonsin i modern historia:
 
 
”Efter kraschen på Wall Street 1929 slöt sig världen inåt. Nu görs samma misstag igen.”
 
 
 
 
”Börsfallen inträffade trots att regeringen i Berlin, som basar över Europas största ekonomi, plockat fram sin ekonomiska bazooka, för att använda finansminister Olaf Scholtz ord. Tyskarna slog under helgen fast att det inte finns någon gräns för hur mycket de kan spendera för att rädda sina företag undan krisen.
 
 
Skälet till att marknaderna vägrar att lugna sig är att varje land just nu agerar efter principen ”rädda sig den som kan”.
 
 
Det senaste decenniet har det blivit vanligt att göra jämförelser med 1930-talet, men frågan är om det någonsin varit mer relevant än nu.
 
 
Wall Street kraschade hösten 1929. Följande vår antog USA Hawly–Smoot-tullarna. De egna företagen, jordbrukarna och arbetarna skulle räddas. Höga handelshinder restes snabbt – andra länder gjorde samma sak. Den globala ekonomin kortslöts. Världen sveptes ner i den stora depressionen.
 
 
När finanskrisen slog till 2008 svor ledarna att inte upprepa misstagen. Handeln hölls öppen. G7-länderna, ledda av USA, koordinerade stora stimulanspaket.
 
 
De senaste dagarna har i stället land efter land stängt sina gränser.
 
 
Export av medicinsk utrustning och materiel hindras. I en globaliserad värld med integrerade leverantörskedjor är det livsfarligt. Vissa länder har ingen egen tillverkning av handsprit och respiratorer. Andra kanske sätter ihop slutprodukten, men importerar komponenter. Bryter handeln ihop står snart alla med tomma händer.
 
 
Samtidigt rapporterar Financial Times att USA:s president Donald Trump på eget bevåg ska ha försökt köpa ett tyskt läkemedelsföretag, för att flytta deras forskning över Atlanten, med syftet att ta fram ett vaccin endast för den amerikanska marknaden.
 
 
Det är svårt att tänka sig en tydligare illustration av det destruktiva som nu sker.”

De senaste årens eskalerande klassklyftor handlar de facto om ökande skillnader mellan majoritetsinvånarna och invånarna med utomeuropeisk bakgrund

SCB har idag publicerat en rapport som visar att både inkomstskillnaderna och den andel av befolkningen som uppvisar en låg ekonomisk standard bara fortsätter att öka i dagens Sverige.
 
I praktiken handlar det om skillnaderna mellan majoritetsinvånarna och invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, d v s de senaste årens eskalerande klassklyftor vad gäller inkomster och förmögenheter och skillnader i materiell och ekonomisk standard är de facto en fråga om att invånarna med utomeuropeisk bakgrund hela tiden sackar efter och hamnar på efterkälken medan majoritetsinvånarna omvänt hela tiden bara får det bättre och bättre och särskilt gäller det under de senaste årens exceptionella högkonjunktur som ju fortfarande håller i sig.
 
de utrikes födda invånarnas materiella och ekonomiska standard i förhållande till de inrikes födda invånarnas ekonomiska standard:
1991: 90%
2000: 83%
2017: 77%
 
Tyvärr är ovanstående skillnader än mer extrema bland barn och ungdomar: De utrikes födda barnen uppnådde år 2017 endast 60% av de inrikes födda barnens materiella och ekonomiska standard. Och tyvärr är de allra flesta av de inrikes födda barnen som lever med en låg materiell och ekonomisk standard s k ”andrageneration:are”: Hela 71% av samtliga inrikes födda barn som lever med den allra lägsta materiella och ekonomiska standarden i landet är s k ”andrageneration:are”.
 
Med andra ord växer mycket höga andelar av landets invandrarbarn och s k ”andragenerationsbarn” upp med en låg eller t o m en mycket låg materiell och ekonomisk standard medan omvänt de allra flesta av de majoritetssvenska barnen växer upp som ”icke-fattiga” och i de flesta fall med en hög eller t o m en mycket hög materiell och ekonomisk standard.
 
Dessa mycket höga skillnader, som dessutom tyvärr också ökar, bådar verkligen inte gott inför framtiden, d v s landets barn och ungdomar med majoritetsbakgrund respektive med utomeuropeisk bakgrund växer helt enkelt just nu upp i det närmaste i skilda världar vad gäller materiell och ekonomisk standard och tyvärr så växer de också upp på olika platser och i olika bostadstyper, d v s de mycket stora ekonomiska skillnaderna är också kombinerade med en mycket utpräglad boendesegregation och med mycket stora skillnader vad gäller boyta och bostadsform.
 
Dessutom framgår det vidare att de som uppvisar den allra lägsta inkomsten i Sverige är de invånare som är födda i Afrika och Asien vilka sammantaget endast nådde upp till cirka 50% av de inrikes föddas medianinkomst år 2017 då många av dem saknar en fast heltidsanställning, är deltidsanställda, projektanställda, procentanställda, ingår i olika arbetsmarknadsåtgärder eller är beroende av bidrag av olika slag.
 
De invånare i landet som är födda i Afrika och Asien uppvisar även den allra lägsta ekonomiska standarden i Sverige: År 2017 nådde födda i Afrika och Asien endast upp till 61% respektive 69% av de inrikes föddas ekonomiska standard och vilket är en minskning sedan 1990-talet då personer födda i Afrika och Asien nådde upp till cirka 75% av de inrikes föddas ekonomiska standard (d v s det var illa redan på 90-talet men det är ”sju resor värre” idag).
 
Överlag löper de utrikes födda en tre gånger högre risk än de inrikes födda att uppvisa en låg ekonomisk standard och/eller en låg inkomst och allra störst risk löper de som är födda i Afrika och Asien och inte minst gäller det de som lever med en varaktigt låg ekonomisk standard, d v s deras ekonomiska situation förbättras inte över tid, d v s de fortsätter att vara fattiga eller t o m mycket fattiga i år efter år:
 
inrikes födda som lever med en låg materiell och ekonomisk standard: 10% (de allra flesta av dem är s k ”andrageneration:are” eller så är de studenter)
födda i Asien som lever med en låg materiell och ekonomisk standard: 37%
födda i Afrika som lever med en låg materiell och ekonomisk standard: 42%
 
inrikes födda som lever med en varaktigt låg materiell och ekonomisk standard: 8% (de allra flesta av dem är s k ”andrageneration:are”)
födda i Asien som lever med en varaktigt låg materiell och ekonomisk standard: 25%
födda i Afrika som lever med en varaktigt låg materiell och ekonomisk standard: 33%
SCB.jpg
 
Dessutom föreligger mycket stora skillnader vad gäller hur invånarna i landet bor och lever och hur de växer upp i de fall då de är barn och ungdomar.
 
Överlag äger de allra flesta av majoritetsinvånarna idag sin bostad på ett eller annat sätt och de bor också rymligt eller t o m mycket stort medan de allra flesta av invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund bor i hyresrätt och de bor också trångt eller t o m mycket trångt.
 
samtliga majoritetsinvånare som bor i en villa: 60%
samtliga majoritetsinvånare som bor i en hyresrätt: 21%
majoritetsinvånare som är 0-20 år gamla och som bor, lever och växer upp i en villa: 70%
majoritetsinvånare som är 0-20 år gamla och som bor, lever och växer upp i en hyresrätt: 17%
 
samtliga invånare med utländsk bakgrund som bor i en villa: 27% (med utomeuropeisk bakgrund: ca 15-20%)
samtliga invånare med utländsk bakgrund som bor i en hyresrätt: 49% (med utomeuropeisk bakgrund: ca 60-65%)
samtliga invånare med utländsk bakgrund som är 0-20 år gamla och som bor, lever och växer upp i en villa: 25% (med utomeuropeisk bakgrund: ca 20% och varav de allra flesta är s k ”andrageneration:are”)
samtliga invånare med utländsk bakgrund som är 0-20 år gamla och som bor, lever och växer upp i en hyresrätt: 60% (med utomeuropeisk bakgrund: ca 70% och varav de allra flesta är s k ”andrageneration:are”)
 
Hela 60% av alla majoritetsinvånare bor idag i en villa som de själva äger på ett eller annat sätt jämfört med 27% av invånarna som har utländsk bakgrund och bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund är denna siffra lägre än så. De allra flesta invånare med utländsk bakgrund som bor i en villa har nordisk eller europeisk bakgrund. Det kan därför vara så att endast kring 15-20% av alla invånare i landet som har utomeuropeisk bakgrund bor i en villa och många som gör det lever i en s k intimrelation med en majoritetsinvånare.
 
Omvänt bor idag endast 21% av alla majoritetsinvånare i en hyresrätt att jämföra med 49% av invånarna som har utländsk bakgrund och bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund är denna siffra högre än så. Det kan därför vara så att en bra bit över 60% av alla invånare i landet som har utomeuropeisk bakgrund bor i en hyresrätt.
 
Tyvärr är dessa skillnader än högre bland barn, ungdomar och unga vuxna: Hela 70% av alla majoritetsinvånare som är mellan 0-20 år gamla bor, lever och växer upp i en villa jämfört med 25% av invånarna som har utländsk bakgrund och bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund är denna siffra lägre än så. Det kan därför vara så att under 20% av alla invånare i landet som är mellan 0-20 år gamla och som har utomeuropeisk bakgrund, och varav de allra flesta är s k ”andrageneration:are”, bor, lever och växer upp i en villa.
 
Omvänt bor idag endast 17% av alla majoritetsinvånare som är mellan 0-20 år gamla i en hyresrätt att jämföra med hela 60% av invånarna om har utländsk bakgrund och bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund är denna siffra högre än så. Det kan därför vara så att hela 70% av alla invånare i landet som är mellan 0-20 år gamla och som har utomeuropeisk bakgrund, och varav de allra flesta är s k ”andrageneration:are”, bor, lever och växer upp i en hyresrätt.

Invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund är mer skuldsatta än majoritetsbefolkningen

Av landets 373 862 skuldsatta invånare som hittades i Kronofogdens register år 2016 hade 41,7% någon form av utländsk bakgrund inräknat de utrikes födda och invandrade, de s k blandade och de s k ”andrageneration:arna” och 49,9% av dem hade utomeuropeisk bakgrund och vilket är en rejäl överrepresentation i båda fallen.
 
De utrikes födda och de invandrade är särskilt överrepresenterade vad gäller skulder till det offentliga (t ex till Försäkringskassan, Radiotjänst eller Skatteverket) medan de s k blandade och de s k ”andrageneration:arna” kan ha studieskulder, spelskulder, skulder till Brottsofferfonden och skulder förorsakade av utdömda viten. Gissningsvis har alltför många också privata skulder utöver alla de registrerade skulderna hos Kronofogden och alltför många är sannolikt även beroende av bidrag för att (över)leva under överskådlig tid.
27540794_10155398492765847_3723479714195235661_n.jpg
 
Denna andel och överrepresentation har tyvärr ökat sedan 1970-talet och i takt med att arbetslösheten bland utomeuropéerna har skjutit i höjden samtidigt som de utrikes föddas ekonomiska standard har minskat stadigt i relation till majoritetsbefolkningens standard: År 2016 hade de utrikes födda en ekonomisk standard som motsvarade 77% av den ekonomiska standarden för inrikes födda invånare och vilket är en nedgång sedan 2005 då denna andel låg på 82%.
 
Det är en mycket sorglig utveckling att så många utomeuropéer både är skuldsatta, arbetslösa och fattiga och att just vara skuldsatt, arbetslös, fattig, bidragsberoende och tyvärr också lagförd och fortfarande dessutom påtagligt ung och att vara en invånare med utomeuropeisk bakgrund har tyvärr och alltmer ett alltför starkt statistiskt samband just i dagens Sverige.

Den redan stora klyftan mellan majoritetsbefolkningen och invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund fortsätter att eskalera

SCB har idag kommit med nya siffror om den socioekonomiska och materiella situationen för landets alla barn med utländsk bakgrund och om den socioekonomiska och materiella situationen för landets alla vuxna invånare med utländsk bakgrund (d v s för de förstnämndas föräldrar) och vilka jämförs med barnen och de vuxna invånarna med (majoritets)svensk bakgrund.
 
Idag har en fjärdedel av alla invånare under 18 år utländsk bakgrund och varav merparten är s k ”andrageneration:are” och inräknat även de s k blandade barnen så är denna siffra mycket högre än så (då handlar det om långt över en tredjedel av alla barn i landet som har utländsk bakgrund) och ligger idag på kring 40% i de yngre ålderskategorierna. Idag har även en majoritet av alla barn med utländsk bakgrund utomeuropeisk bakgrund med ursprungsländer som Syrien, Somalia och Irak (de flesta av alla barn med utländsk bakgrund är som sagt födda i Sverige men har då föräldrar från fr a Afrika och Asien liksom även från Balkan och Latinamerika).
 
Landets barn med utländsk bakgrund växer oftare upp med en ensamstående förälder då skilsmässo- och separationsfrekvensen är högre bland föräldrar med utländsk bakgrund än bland föräldrar med svensk bakgrund oavsett om de är gifta eller samboende (eller särboende) och oavsett sexuell läggning: En femtedel av alla barn med utländsk bakgrund växer till exempel just nu upp med en ensamstående mor jämfört med 13% bland barnen med svensk bakgrund (sedan kan många ensamstående mödrar naturligtvis ha en intimrelationspartner ändå och oavsett sexuell läggning och ibland väl t o m fler än en dessutom).
 
Barn med utländsk bakgrund har vidare oftare många syskon än barnen med svensk bakgrund – över 64% av alla barn med utländsk bakgrund har exempelvis två eller flera syskon medan 52% av alla barn med svensk bakgrund endast har ett enda syskon (och en hel del är därtill också s k ensambarn).
 
Hela 76% av alla barn med utländsk bakgrund bor inte i villa eller i radhus (utan i flerfamiljshus, d v s i s k höghus) vilket 69% av alla barn med svensk bakgrund omvänt gör idag och endast 18% av alla barn med svensk bakgrund bor idag med (bio-, styv-, adoptiv- eller foster)föräldrar/vårdnadshavare som inte äger sitt boende (d v s endast 18% av alla majoritetssvenska föräldrar bor idag i en hyresrätt). Barn med utländsk bakgrund bor idag överlag trångbott eller extremt trångbott medan barnen med svensk bakgrund omvänt och generellt disponerar stora eller t o m mycket stora boytor (OBS: att bo stort eller mycket stort som de allra flesta majoritetssvenskar gör idag betyder inte detsamma som att vara lycklig eller lyckad i sig och det gäller både majoritetssvenska barn och majoritetssvenska vuxna).
 
Vad gäller situationen för vuxna invånare med utländsk bakgrund så rapporterar SCB att sedan 1991 har den reala ekonomiska standarden för landets (vuxna) invånare ökat med hela 58% och särskilt gäller det den majoritetssvenska befolkningen och även om de ekonomiska skillnaderna mellan majoritetssvenska män och majoritetssvenska kvinnor kvarstår ”rakt av” så har de minskat kraftigt och successivt på senare år och majoritetssvenska kvinnors reella inkomstökning har t o m gått om de majoritetssvenska männens inkomstökning sedan millenieskiftet och vilket sannolikt förklaras med att de unga majoritetssvenska kvinnorna inte bara är på väg att springa om de unga majoritetssvenska männen vad gäller alltifrån utbildningsnivå och inkomstnivå till att ”kapa åt sig” (i rasande takt dessutom) mellanchefs- och chefspositionerna utan faktiskt redan har gjort det vid det här laget, d v s sedan år 2000 pågår det en socioekonomisk och materiell ”könsrevolution” och ”könsomfördelning” utan dess like i Sverige och fr a bland majoritetssvenskarna som nog inte har sin motsvarighet någonstans på jorden (d v s de majoritetssvenska kvinnorna är nog just nu ett visst s k folkslags mest framgångsrika kvinnor i världen) och som nog ej heller någonsin har skett tidigare i svensk (och i svenskarnas) historia (möjligen med undantag för den s k vikingatiden då många svenska män stupade eller ”försvann” utomlands och då vissa svenska kvinnor nog kunde bli rätt så rika samtidigt som det så klart inte var så roligt att de svenska karlarna ”togs av daga”).
 
Samtidigt som majoritetssvenskarnas inkomster och förmögenheter bara fortsätter att öka och att växa för varje år som går så gäller inte det för invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund:
 
1991 hade de utrikes födda i landet exempelvis en ekonomisk medelstandard som motsvarade hela 90% av den ekonomiska medelstandarden för invånare födda i Sverige men idag är denna siffra nere på 77% och fortsätter att sjunka och i huvudsak handlar det om att invånarna med utomeuropeisk bakgrund sackar efter alltmer (i sina plånböcker och på sina bankkonton – OBS: det betyder inte att de måste må sämre och vara mer olyckliga och mer misslyckade) trots rådande högkonjunktur, trots att (de ekonomiska) hjulen snurrar som aldrig förr, trots att den svenska ekonomin och den svenska arbetsmarknaden är mer urstark än någonsin idag och kanske den starkaste på jorden just nu och trots att 100 000-tals jobb och vakanser behöver tillsättas i skrivande stund inom både LO-, TCO- och SACO-sfärerna och trots att både den privata och den offentliga sektorn just nu tvingas massanställa ofta underutbildade majoritetssvenskar och mängder av majoritetssvenska ungdomar och majoritetssvenska pensionärer för att täcka den skriande bristen på arbetskraft och för att åtminstone för stunden lösa den alltmer katastrofala kompetensförsörjningsbristen i landet som gör att lönerna för fr a de som har fasta heltidstjänster just nu skjuter i höjden som aldrig förr och riskerar att skapa en överhettning av den svenska ekonomin och i slutänden och åtminstone på sikt ”knäcka” hela högkonjunkturen i sig som av vissa bedömare anses ”peak:a” och vara ”all-time-high” just nu samtidigt som 100 000-tals invånare med bakgrund i framför allt Afrika och Asien står helt och hållet eller åtminstone i stort sett helt utanför arbetsmarknaden överhuvudtaget och tvingas försörja sig på en kombination av temporära och oregelbundna projektanställningar, arbetsmarknadsåtgärdsprogramanställningar, tillfälliga bemanningstjänster, flera olika och oftast underbetalda procent- och deltidsjobb, s k ”svartjobb” som är ännu mer underbetalda samt bidrag och andra ekonomiska transfereringar av alla de slag (och tyvärr även i alltför många fall på brottslig verksamhet).
 
Det handlar om en växande jättearmé av dessutom påtagligt unga invånare med utomeuropeisk bakgrund som hela tiden fylls på via ”naturlig” reproduktion och invandring och knappt ens är ”värd” att kallas en reservarbetskraft samtidigt som majoritetssvenskarna visserligen har det bättre än någonsin i svensk historia just nu (möjligen med undantag för vissa år under det pfalziska Östersjöimperiets glansdagar) och sannolikt har det bäst i världen just nu rent socioekonomiskt och materiellt sett och mätt (OBS: att ha ett fast heltidsjobb, en med globala mått mätt extremt hög inkomst och att äga sin bostad och i praktiken vara miljonär som en absolut majoritet av alla majoritetssvenskar idag faktiskt är garanterar så klart inte ett s k lyckligt eller ett s k lyckat liv) bredvid majoritetsnorrmännen, majoritetsluxemburgarna, majoritetsmonegaskerna, majoritetsschweizarna och majoritetsgulfstataraberna men bara blir allt äldre och äldre och äldre.

Det (majoritets)svenska folket har än en gång den starkaste hushållsekonomin samtidigt som arbetslösheten bland utomeuropeisk bakgrund-invånarna fortsätter att öka

Det (majoritets)svenska folket är än en gång rikare än någonsin tidigare i svensk historia (åtminstone sedan svenska folkets privatekonomi började mätas, d v s siffrorna från vikingatiden och stormaktstiden då många svenskar säkert också var rejält rika är alltför osäkra att jämföra med) och (majoritets)svenskarna är nu för tredje året i rad västvärldens rikaste ”folkslag” utifrån privatekonomi och hushållsförmögenhet (visserligen är de likaledes ytterst välmående luxemburgarna just nu rätt så nära att ”bräcka” svenska folket vad gäller att ha en stark hushållsekonomi) samtidigt som den redan osannolikt låga (majoritets)svenska arbetslösheten fortsätter att sjunka än mer medan de (majoritets)svenska lönerna fortsätter att rusa i höjden tack vare den rådande högkonjunkturen och den skriande (och p g a de jättelika pensionsavgångarna faktiskt snart katastrofala) bristen på arbetskraft som har resulterat i att det aldrig någonsin tidigare har funnits så många vakanser och lediga jobb på den svenska arbetsmarknaden som just nu.
 
Samtidigt ska det påminnas om att risken att vara eller bli fattig för invånare med utomeuropeisk bakgrund fortsätter att vara som allra störst i Sverige jämfört med andra västländer och likaså fortsätter arbetslösheten bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund att öka i skrivande stund.
 
Det går tyvärr helt enkelt att uttrycka det som att invånarna med utomeuropeisk bakgrund just nu missar tåget – d v s nu när (de ekonomiska) hjulen snurrar som aldrig förr och nu när (majoritets)svenskarna både jobbar och berikar sig som aldrig förr. När högkonjunkturen mattas av och när lågkonjunkturen slår till så pekar tyvärr allt på att situationen för landets invånare med utomeuropeisk bakgrund kommer att bli rejält besvärlig.
 
Disclaimer 1: Det är så klart INTE en tävling om vem som är rikast vare sig mellan olika länder eller mellan olika grupper i ett land: Bara för att (majoritets)svenskarna är rikare än exempelvis portugiserna, bulgarerna eller belgarna så betyder inte det att de är bättre för det. Det finns inget som helst egenvärde i att bli rik.
 
Disclaimer 2: Att ha det bra socioekonomiskt sett, d v s att ha en bra privatekonomi, betyder INTE att vara lycklig rakt av: Bara för att (majoritets)svenskarna har det bra privatekonomiskt sett så betyder inte det att de nödvändigtvis är lyckligare än exempelvis ukrainarna, holländarna eller grekerna. Det finns inget som helst egenvärde i att ha det bra materiellt sett.
 
Disclaimer 3: Det finns naturligtvis mängder med invånare med utomeuropeisk bakgrund som är fattiga och som har ett bra liv, mår bra och är lyckliga: Bara för att (majoritets)svenskarna har jobb och tjänar bra överlag så betyder inte det att de nödvändigtvis mår bättre än exempelvis de svenska somalierna, de svenska chilenarna, de svenska vietnameserna eller de svenska turkarna. Det finns inget som helst egenvärde i att ha en fast tjänst, ett heltidsjobb och en bra lön.

Nya alarmerande katastrofsiffror över låginkomsttagarna bland landets utomeuropeiska minoritetsinvånare

Nya och rätt så makabra och alarmerande siffror över låginkomsttagarna bland landets minoritetsinvånare och över (de accelererande) inkomstskillnaderna i landet mellan majoritets- och minoritetsbefolkningen (och än en gång ber jag om ursäkt för att jag än en gång ”hänger ut” fr a afrikanernas, asiaternas och ”andrageneration:arnas” ytterst prekära för att inte säga katastrofala privatekonomiska situation):
 
procentandel med en låg disponibel inkomst samt taxerad medianinkomst (av både tjänst och näringsverksamhet) inklusive skattepliktig pension, sjukpenning o s v (och exklusive ej skattepliktiga bidragsformer och offentliga transfereringar av olika slag) 2014 utifrån födelseland/region/kontinent och i åldersgruppen 20-64 år:
 
födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar (d v s de s k majoritetssvenskarna): 10% (227 700 kr)
födda i Sydamerika: 19,7% (207 100 kr)
födda i Sverige med en utrikes född förälder (d v s de s k blandade): 20,6% (203 100 kr)
födda i Europa utanför EU och Norden (d v s i huvudsak delar av Balkan och Östeuropa): 24% (193 000 kr)
födda i Asien: 37% (165 100 kr)
födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar (d v s den s k ”andragenerationen”): 44% (148 400 kr)
födda i Afrika: 45,1% (146 800 kr)
 
Kommentar 1: Med en låg disponibel inkomst menas de som har en inkomst som är mindre än 60% av medianinkomsten.
Kommentar 2: Det är ytterst oroväckande för att inte säga skrämmande att fr a de s k ”andrageneration:arna” uppvisar så låga inkomstnivåer samt att så många av dem är låginkomsttagare.
Kommentar 3: Naturligtvis bygger ovanstående siffror enbart på taxerad inkomst – d v s inga ”svarta” inkomster, inga diasporaekonomiska transaktioner och inga ”pengar i kuvert”-betalningar är medtagna.

Inkomstnivån fortsätter att öka men klyftorna består – invånare födda i Afrika och Asien har mycket låga inkomster

SCB meddelade idag att de svenska hushållens disponibla inkomst bara fortsätter att öka – medianbeloppet för alla hushåll i landet ligger numera på 335 000 kronor (statistiken är från 2014), och vilket är en ökning med hela 8,5% sedan 2011. Det går m a o mycket bra för den samlade svenska privatekonomin men samtidigt är denna också mycket ojämnt fördelad:

Andel hushåll med låg disponibel inkomst 2014:
födda i Sverige: 10,2%
födda i Afrika: 45,1%
födda i Asien: 37%
födda i Sydamerika: 19,7%

Sammanräknad förvärvsårsinkomst 2014 – medianvärde för alla invånare mellan 20-64 år:
födda i Sverige: 291 118 (24 359/mån)
födda i Afrika: 136 220 (11 352/mån)
födda i Asien: 168 408 (14 034/mån)
födda i Sydamerika: 242 971 (20 247/mån)

Fotnot: Observera att i gruppen ”födda i Sverige” ingår även de s k ”andrageneration:arna” vilka överlag har mycket lägre inkomster än jämförbara majoritetssvenskar.