Ny Timbro-rapport visar att populistpartier erhåller i genomsnitt 27% i valen och att uppemot en tredjedel av européerna röstar på desamma

Timbro har idag släppt en uppdaterad version av sin Authoritarian Populism Index, vars första version publicerades 2016 och som statsvetaren Andreas Johansson Heinö står bakom, och i rapporten som studerar större delen av Europa (totalt 31 länder) ingår 245 partier som har erhållit över 1% i något demokratiskt val sedan 1945 och av dem har 60 som är aktuella och aktiva idag särskilt studerats.

Rapporten konstaterar bl a att Ungern är det land där denna typ av partier dominerar allra mest medan Malta är det land där denna typ av partier är svagast (OBS – statistiken gäller fram tills 2023). Idag erhåller denna typ av partier runt 27% av rösterna räknat i valresultat och uppemot en tredjedel av väljarnas röster i de undersökta länderna räknat i absoluta tal (d v s i antal väljare/människor).

Den stora förklaringen till att denna typ av partier har ”gått upp som en raket” sedan det senaste millennieskiftet är de traditionella demokratiska socialistiska arbetarpartiernas kraftiga nedgång och delvis också de historiska konservativa högerpartiernas dito.

Totalt sett har populistiska partier någon gång befunnit sig i regeringsställning i flertalet europeiska länder och peaken inträffade (hittills i varje fall) 2019 då det handlade om 14 länder – idag (OBS återigen statistiken gäller fram tills 2023) rör det 8 länder. Sverige är ett av de länder i Europa där ett populistiskt parti ännu ej har suttit i en regering rent formellt.

Av de 60 specialstuderade partierna är slutligen ungefär lika många antidemokratiskt lagda, ”normaldemokratiska” och pålitliga demokratiska partier.