Kategori: högerpopulism
Hyperinflationen och de s k Putinpriserna har räddat Europas högerpopulistiska och högerradikala partier från att gå under ett år efter den andra ryska invasionen av Ukraina
För ett år sedan höll SD och de högerpopulistiska och högerradikala partierna i Europa på att smälta bort:
Så här på ettårsdagen av den andra ryska invasionen av Ukraina skadar det inte att påminna om SD:s ryssvänliga (när)historia som partiet delar med flertalet syskonpartier runtom i Europa vilka efter den 24 februari 2022 råkade i fullständig panik och över en natt tvärvände i sin syn på Ryssland för att till varje pris undvika kommande katastrofala valresultat.
SD och Europas samlade högerpopulistiska och högerradikala partier, vilka redan hade drabbats av en rejäl väljarflykt under pandemin, gick också till en början bakåt i de olika ländernas opinionsundersökningar men när inflationen och de s k Putinpriserna slog till med full kraft i mars 2022 och fr a drabbade Sveriges och Europas arbetarklass och lägre medelklass lyckades de olika partierna tyvärr att sakta men säkert återta sina tidigare positioner vid valurnorna.
Redan i april och juni lyckades franska RN, som liksom SD har en ryssvänlig bakgrund, skrälla i det franska president- respektive parlamentsvalet och under Europas bruna höst gjorde bl a svenska SD och italienska FdI mycket bra ifrån sig och detsamma har även syskonpartierna i bl a Schweiz, Ungern, Tyskland och Serbien gjort.
Det finns m a o tyvärr alltför mycket som tyder på att de majoritetseuropeiska arbetar- och lägre medelklassväljarna inte har straffat SD och de europeiska högerpopulistiska och högerradikala partierna för deras tidigare ryssvänlighet utan i stället har dessa partier lyckats återta de väljare som de förlorade under pandemin och under de första veckorna efter den ryska invasionen.
I alltför många fall har de olika partierna därtill slagit sina tidigare valresultatrekord som gällde innan pandemin samtidigt som de har ”kovänt” i Rysslandsfrågan och numera, med några undantag, framstår som både pro-EU, pro-NATO och pro-Ukraina liksom pro-ukrainska flyktingar.
Här nedan listas ett antal färska opinionsundersökningars resultat med avseende på ett urval högerpopulistiska och högerradikala partier vilka utgör respektive lands första, andra, tredje eller fjärde största parti.
Italien: FdI 31% (1:a) (+ Lega 8% och FI 7%)
Estland: EKRE 22% (2:a)
Österrike: FPÖ 27% (1:a)
Tyskland: AfD 15% (4:a)
Slovenien: SDS 29% (2:a)
Polen: PiS 37% (1:a)
Spanien: Vox 15% (4:a)
Frankrike: RN 25% (2:a)
Nederländerna: PVV 11% (2:a) (+ FvD 3%)
Belgien: 25% (1:a)
Ungern: Fidesz 48% (1:a)
Portugal: Chega 14% (3:a)
Finland: PS 20% (2:a)
Serbien: SNS 39% (1:a) (+ SRS 2%)
Norge: FrP 11% (3:a)
Lettland: NA 10% (4:a)
Och skulle ett EU-parlamentsval hållas idag så skulle de båda högerpopulistiska och högerradikala partigrupperna ECR (som SD ingår i) och ID erhålla uppskattningsvis 84 respektive 65 mandat motsvarande sammanlagt 149 platser vilket kan jämföras med kristdemokratiska och konservativa EPP:s beräknade 159 mandat, socialdemokratiska S&D:s 139 mandat, liberala RE:s 98 mandat, den gröna partigruppens 55 mandat samt vänstergruppens 49 mandat.
De s k Putinpriserna har m a o paradoxalt nog ”räddat” SD och Europas högerpopulistiska och högerradikala partier från att gå under på grund av att de majoritetssvenska och majoritetseuropeiska arbetarna och den majoritetssvenska och majoritetseuropeiska lägre medelklassen har drabbats mycket hårt av den just nu galopperande inflationen.
Extremhögern fortsätter att gå framåt i Schweiz, Berlin och Italien
Igår hölls val i Schweiz folkrikaste kanton Zürich och tyvärr lyckades högerpopulistiska SVP behålla sin guldplats som kantonens enskilt största parti och t o m gå framåt med runt 25% av rösterna trots att flera partiföreträdare har kopplats till att stötta Putins Ryssland.
SVP, som räknas som ett av Europas största och mäktigaste högerpopulistiska och högerradikala partier tillsammans med svenska SD, italienska FdI, polska PiS, ungerska Fidesz och franska RN, tog hem nästan hela kantonen förutom Stor-Zürich, som traditionellt röstar socialistiskt och liberalt, och Winterthur.

I gårdagens val i det återförenade Tysklands huvudstad Berlin gick högerpopulistiska AfD likaså framåt men stannade turligt nog på 9% samtidigt som AfD blev det enskilt största eller näst största partiet i Stor-Berlins östra valdistrikt. Tillsammans med vänsterradikala Die Linke stöttar AfD Putins Ryssland och tillsammans samlade dessa båda partier otroligt nog över 20% av berlinarnas röster trots det pågående kriget. Die Linke erhöll över 12% och blev det största eller näst största partiet i delar av Berlins innerstad (bl a i Prenzlauer Berg, Kreuzberg och Friedrichshain) liksom i Stor-Berlins östra valdistrikt där även AfD är stora.

Igår och idag har regionalval även avhållits i Lombardiet (och Milano) och Lazio (och Rom), vilka räknas som Italiens folkrikaste, ekonomiskt mest välmående och viktigaste regioner, och tyvärr har Fratelli d’Italia (FdI), som är den direkta arvtagaren till Mussolinis gamla fascistparti PNF och det största av Italiens nuvarande regeringspartier, gått framåt med stormsteg.
I Lombardiet har FdI ökat från 1,5% 2013 via 3,5% 2018 till över 26% i 2023 års regionval och i Lazio har samma parti ökat från knappt 4% 2013 via knappt 9% 2018 till över 34% i 2023 års regionval. Därtill har högerpopulistiska Lega tagit hem 17% av rösterna i Lombardiet och i båda provinserna har de sittande regeringspartierna FdI, Lega och Forza Italia, varav de två sistnämnda partierna är ryssvänliga, tyvärr segrat.
Faktum är att inget annat efterkrigstida parti i Europa har gått framåt så snabbt, för att inte säga så explosivt, som just FdI och det finns egentligen bara ett enda efterkrigstida parti i Europa som har gått framåt nästan lika snabbt, för att inte säga nästan lika explosivt, som italienska FdI och det är svenska SD som har lyckats växa från ynka 1,44% till 20,54% på bara 20 års tid. Och historiskt sett finns det egentligen bara ett enda förkrigstida parti i Europa som kan tävla med italienska FdI och svenska SD vad gäller samma typ av explosiva tillväxt och det är tyska NSDAP.
I den italienska huvudstaden lyckades FdI t o m ”bräcka” sin föregångare Alleanza Nazionales (d v s det parti som FdI härrör ifrån) rekordresultat från 1993 på 31% genom att ”ta hem” hela 34,4% av romarnas röster. Och i fascismens födelsestad Milano, där PNF en gång grundades, blev FdI större än det näst största regeringspartiet Lega med 23,8% medan Lega fick nöja sig med 10,6%.
Det är slutligen mycket ovanligt att högerpopulistiska och högerradikala partier lyckas erhålla så mycket som en tredjedel av rösterna i en europeisk huvudstad, vilket FdI nu har lyckats göra. Österrikiska FPÖ lyckades visserligen vinna 31% i Wien 2015 och polska PiS samt ungerska Fidesz har i vissa val lyckats vinna 30-35% av Warszawa- och Budapestbornas röster men annars handlar om runt 10-15% i många av Europas huvudstäder (såsom för svenska SD och tyska AfD) och i några fall om 15-20% (såsom för franska RN och holländska PVV).
Idag styr högerpopulistiska och högerextrema partierIdag i åtminstone sju länder i Europa
Sedan 2000, när österrikiska FPÖ tog plats i regeringen i Wien tillsammans med landets konservativa parti, och sedan 2001 när italienska AN tog plats i Berlusconis andra regering har högerpopulistiska och högerextrema partier varit med och styrt i ett dussintal europeiska länder inklusive i våra tre nordiska grannländer och antingen som regeringsparti eller som stödparti till en regering och det har alltid handlat om högerregeringar, d v s om gamla, traditionella borgerliga partier som har valt att liera sig med högerpopulistiska och högerextrema partier.


Just nu under Europas ”bruna höst” och efter svenska SD:s och italienska FdI:s färska valframgångar styr högerpopulistiska och högerextrema partier i åtminstone sju länder i Europa:
I Ungern, Polen, Sverige (även om Kristerssons regering ännu ej har tillträtt), Italien (även om Melonis regering ännu ej har tillträtt), Serbien, Schweiz och Lettland.
Och i bl a Frankrike, Belgien, Bulgarien, Finland, Nederländerna och Slovenien är olika högerpopulistiska och högerextrema partier fortsatt starka och har gjort bra ifrån sig i de senaste valen i respektive länder även om de inte sitter i regeringsställning i något av dessa länder.
Ett urval valresultat för högerpopulistiska och högerextrema partier i Europas huvudstäder
Det brukar heta att de högerpopulistiska och högerextrema partierna har mycket svårt att hävda sig i Europas huvudstäder p g a att invånarna i huvudstäderna generellt är högutbildade höginkomsttagare liksom yngre än i landet i övrigt och kanske fr a långt mer mångfaldspräglade än invånarna i övriga landet:
I det svenska riksdagsvalet kom Stockholm att bli den svenska kommun där SD idag är allra svagast (med 10,67%) men i gårdagens val i Italien lyckades SD:s syskonparti FdI uppnå 28,45% i huvudstaden Rom.
Här nedan hittas ett urval valresultat i ett urval av Europas huvudstäder vad gäller ett urval av kontinentens högerpopulistiska och högerextrema partier och det ”normala” verkar vara att dessa partier uppnår runt 10-15% i huvudstaden medan ett fåtal lyckas kapa åt sig mellan 20-30% av huvudstadsbornas röster.
Madrid 2021: V 9,15%
Helsingfors 2021: PS 10,2%
Stockholm 2022: SD 10,67%
Bern 2015: SVP 11,4%
Berlin 2014: AfD 14,2%
Paris 2022: RN 14,89%
Amsterdam 2019: FvD 15,1%
Aten 2014: XA 16,12%
Oslo 2003: FrP 16,5%
London 2019: BP 17,9%
Köpenhamn 2014: DF 22,1%
Warszawa 2019: PiS 27,49%
Rom 2022: FdI 28,45%
Wien 2015: FPÖ 30,79%
Kommer den s k nationella rörelsen att i år slå sitt valresultatrekord från 2018?
Idag är det exakt en månad kvar till det svenska (ödes)valet och den svenska s k nationella rörelsen ställer i detta val upp med fler kandidater än någonsin tidigare i denna rörelses snart 100-åriga historia.

SD ställer i år upp med egna kandidater i samtliga 20 regioner och i hela 273 kommuner vilket är fler än i 2018 års val då SD lyckades skaka fram egna kandidater i 271 kommuner.
Vidare deltar AfS med kandidater i fyra regioner och 53 kommuner, MED i 11 regioner och 64 kommuner och slutligen deltar NMR i fem kommunval.
Därtill tillkommer också ett antal mikropartier såsom Stram kurs, Skånepartiet och Knapptryckarna vilket främst ställer upp i riksdagsvalet.
Ovanstående uppställning och mobilisering är den mest omfattande hittills för den svenska s k nationella rörelsens del.
I 2018 års val erhöll dessa partier sammantaget 18,07% av de avgivna riksdagsrösterna och SD blev det största eller det näst största partiet i över 60% av de 29 valkretsarna, i närmare 80% av de 290 kommunerna och i nästan 50% av de 6325 valdistrikten.
Det återstår nu att se om denna procentsiffra kommer att slås i 2022 års val och det mesta tyder på det även om det i skrivande stund är svårt att tro att SD ensamt kommer att kunna erhålla mer än 20% den 11 september i år.
valresultat för samtliga högerextrema och/eller högerpopulistiska partier i Sverige 1932-2018:
1932: 0,97% (SNSP, KFP)
1936: 1,62% (SNSP, NSAP, NSB, SNF)
1940: 0,64% (SSP)
1944: 0,43% (SSS, SNF, SSP)
1964: 1,53% (MbS, NRP)
1968: 1,70% (S68, NRP)
1982: 0,05% (CD, NRP, OPP)
1985: 0,04% (CD, NRP, OPP, NDP)
1988: 0,19% (NRP, SD, FSP, SKÅP)
1991: 7,35% (NRP, SD, FSP, NyD, SjP) (25 mandat)
1994: 1,84% (SD, FSP, SKÅP, NyD, SjP, SPI, NyF)
1998: 2,19% (SD, NyD, SPI, NyF, DNP)
2002: 2,81% (SD, SKÅP, NyD, SPI, NyF, ND)
2006: 3,55% (SD, SPI, NyF, ND, NSF)
2010: 5,92% (SD, SPI, ND, SvP) (20 mandat)
2014: 12,98% (SD, SPI, SvP) (49 mandat)
2018: 18,07% (SD, AfS, MED, NMR) (62 mandat)
2022: ca 20%?
Pandemin blev inte slutet på den högerpopulistiska vågen
Under pandemin hoppades både jag och många andra att pandemin definitivt hade satt stopp för den högerpopulistiska vågen världen över och fr a i västvärlden efter att Trump förlorade det amerikanska presidentvalet och efter att ett flertal högerpopulistiska partier sjönk som stenar i opinionsundersökningarna såsom t ex svenska SD och också började göra dåligt ifrån sig i olika val med vissa undantag såsom i Nederländerna där de tre högerpopulistiska och högerradikala partierna PVV, FvD och JA2 tillsammans tog hem 20% av holländarnas röster i 2021 års val.
Tyvärr hade alla vi som hoppades på det nog fel som det verkar även om både Trump och Storbritanniens ”BoJo” föll p g a pandemin och det kommer antagligen också Bolsonaro att göra innan året är slut och kort och gott p g a att högerpopulisterna inte kunde hantera pandemin på ett ansvarsfullt sätt.
Efter de två pandemiåren 2020-21 inledde sedan Ryssland sin invasion av Ukraina motiverad av en tydlig extremnationalistisk ideologi med fascistiska undertoner och därefter har Portugals extremhögerparti tyvärr lyckats mångdubbla sig i det portugisiska parlamentsvalet medan spanska Vox har gått framåt i flera regionalval och Orbáns parti Fidesz sitter fortsatt kvar vid makten trots att samtliga andra ungerska partier gick samman i en storkoalition för att försöka få bort denne i det ungerska parlamentsvalet.
Vidare lyckades Serbiens extremnationalistiska ledare Vučić vinna valet och detsamma har också Sloveniens högerpopulistiske ledare Janša lyckats göra medan Marine Le Pen erhöll osannolika 41,45% i det franska presidentvalet och som om inte det var nog har högerradikaliserade jurister i USA tillsatta av Trump avskaffat aborträtten och en undersökning visade nyligen att om det hade varit val idag så hade Trump vunnit över Biden.
I Italien ser det mesta tyvärr ut att tyda på att arvtagaren till Mussolinis gamla fascistparti kommer att ta makten i Italien exakt 100 år efter marschen mot Rom när det första fascistiska maktövertagandet ägde rum och i Sverige stundar ett val som pekar emot att Kristersson blir ny statsminister med stöd av SD om MP halkar ur riksdagen.
Pandemin var m a o inte slutet på den högerpopulistiska vågen som antagligen kommer att fortsätta att göra sig gällande i åtminstone några år till innan det förhoppningsvis vänder och kanske handlar det om att väljarna faktiskt måste få uppleva hur denna typ av partier agerar och beter sig när de väl kommer till makten för i bl a Österrike, Norge och Danmark där högerpopulistiska partier tidigare har suttit i regeringen alternativt stöttat en tidigare sittande regering så har dessa partier antingen successivt smält bort eller blivit omsprungna av nya partier.
Detta skulle i så fall innebära att den svenska väljarkåren kanske ”måste” få uppleva ett SD vid makten som stödparti till en M-KD-minoritetsregering innan SD:s betydelse i svensk politik börjar avta.
KD hoppar nu på SD-tåget genom att skamlöst exploatera ett våldtäkts- och misshandelsfall i Skellefteå för att värva röster inför valet
Sedan i fredags har SD-sfären och hela den svenska s k nationella rörelsen med SD i spetsen (de SD-anknutna alternativmedierna, AfS, NMR, Det fria Sverige m fl) pumpat ut nyheten om att en 9-årig flicka i Skellefteå har misshandlats grovt och möjligen våldtagits av en 14-årig pojke med utomeuropeisk bakgrund.
SD menar att ”mainstreammedia” gör allt för att dölja denna tragiska händelse trots att SVT och SR i Västerbotten plus lokalmedia har rapporterat kontinuerligt om fallet men SD:arna hävdar att ”mainstreammedia” i stället lägger allt fokus på mordet i Visby för att svärta ned SD.
Vidare har ett mycket stort antal SD:are vilka alldeles uppenbarligen saknar någon som helst etisk ryggmärgsreflex och moralisk kompass masspridit ett fotografi föreställande den 9-åriga flickan när hon till synes ligger i koma i en sjukhussäng bandagerad och omgiven av s k gosedjur för att till varje pris gynna SD:s sak inför valet.
Nu ansluter sig också KD till den hysteriskt vrålande högerpopulistiska och högerextrema ”vi-skulle-aldrig-ha-släppt-in-alla-utomeuropéer-som-sextrakasserar-och-våldtar-våra-flickor-och-rånar-och-misshandlar-våra-pojkar”-kören och väljer därigenom att skamlöst utnyttja och exploatera fallet i Skellefteå.

Att SD gör det i detta nu och har gjort det i flera dygn på raken vid det här laget är inget som förvånar men att också KD gör det som normalt ständigt talar om etik och moral säger åtskilligt om var det partiet befinner sig idag.
På samma sätt som att L har gått fullständigt vilse under Sabunis och Pehrsons ledning har KD sannerligen gjort detsamma under Buschs partiordförandeskap mot bakgrund av att båda dessa partier historiskt och under de tidigare ledarnas tid alltid har bekämpat SD och både liberaler och kristna har en inte minst en lång och stolt historia av att både ha stöttat de antikoloniala befrielserörelserna i den s k Tredje världen och av att ha engagerat sig helhjärtat för flyktingarna från samma del av världen.
Igår besegrades två högerpopulister i valen i Frankrike och Slovenien
Det finns fortfarande hopp för Europa: Igår besegrades både högerpopulisten Le Pen i Frankrike och högerpopulisten Janša i Slovenien och därmed blev det inte som för tre veckor sedan när högerpopulisterna Orbán och Vucic segrade i Ungern respektive Serbien utan i stället tvärtom. Det ska påminnas om att samtliga dessa fyra politiker tidigare har stöttat både Putin och Trump och i åtminstone två av länderna straffade väljarna turligt nog dem för det och med all rätt.

Och nu när samtliga röster som avlades i gårdagens andra och avslutande omgång av det franska presidentvalet är räknade går det att konstatera att Le Pen tog hem nästan hela norra och nordöstra Frankrike, vilket innebär att Stor-Paris (d v s den franska huvudstadsregionen) nästan är omringat av ”Le Pen-land”, liksom i stort sett hela Sydfrankrike och delar av centrala och sydvästra delen av det s k hexagonlandet. I Paris historiska innerstad gjorde Le Pen av någon outgrundlig anledning f ö bäst ifrån sig i det minst befolkade distriktet det första arrondissementet (även kallat Louvre) där hon erhöll 26% av rösterna att jämföra med genomsnittet på 15%. I ”Frankrikes Göteborg” den andra största franska (stor)staden Marseille lyckades Le Pen slutligen kapa åt sig över 40% av rösterna.
Och i Sverige slutligen röstade 93,3% av fransmännen på Macron vilket är ett resultat som knappt borde vara möjligt och som kanske är det mest uttalade anti-Le Pen-resultatet i världen bland franska medborgare som befinner sig utanför Frankrike.

Orbáns högerradikala maktparti Fidesz segrade i gårdagens ungerska parlamentsval
Tyvärr lyckades Orbán och hans högerradikala maktparti Fidesz (som flera SD:are har hyllat genom åren) vinna gårdagens val i Ungern och återigen erhålla egen majoritet (53,12%) även om oppositionens koalitionsparti bestående av samtliga större partier (från den radikala högern till den radikala vänstern) segrade i större delen av huvudstaden Budapest liksom i några andra städer men i övrigt är de ungerska valdistrikten fortsatt fullständigt dominerade av Fidesz.

Tyvärr lyckades också det högerextrema partiet Mi Hazánk (OBS – inte Jobbik som i stället ingår i den samlade oppositionens koalitionsparti) för första gången ta sig in i det ungerska parlamentet med 6,18%.
Och tyvärr vann även den sittande högerpopulistiska presidenten Aleksandar Vučić och dennes maktparti SNS en liknande jordskredsseger i gårdagens kombinerade president- och parlamentsval i Serbien och flera högerradikala och högerextrema partier lyckades tillsammans kapa åt sig över 10% av serbernas röster.

Nästa stora kraftmätning för stödet för högerpopulisterna och högerextremisterna runtom i Europa äger rum i Frankrike i helgen och just nu ser det ut som att Le Pen och Zemmour tillsammans erhåller runt 30% i den första valomgången och att Le Pen kan komma att erhålla rekordhöga 45-47% i den andra valomgången, d v s det ser allt jämnare ut mellan Macron och Le Pen.
Under innevarande år har den alleuropeiska högerpopulismen och extremhögern tyvärr hittills gjort alltför bra ifrån sig: I Portugal blev högerextrema Chega det tredje största partiet i landet i januari i år, i den spanska regionen Kastilien-León ökade Vox med 800% och blev likaså det tredje största partiet i februari med hela 17,6% och i tyska Saarland lyckades högerextrema AfD tyvärr hålla sig kvar i delstatsparlamentet i mars.
Vem borde egentligen känna skam idag för att inte ha lärt sig någonting av historien?
SD:arna blir tillsammans med sina syskonpartier runtom i Europa alltmer desperata och paniska för att inte säga hysteriska ju längre kriget pågår:

Den tidigare illa dolda och mer eller mindre öppna ryssvänligheten måste nu suddas ut och döljas till varje pris och inte minst förnekas i sann historierevisionistisk anda för att inte drabbas av fullständigt katastrofala valresultat under den kommande tiden i ett Europa där de allra flesta invånare med all sannolikhet är emot det ryska överfallet på Ukraina (utom möjligen bland en del av invånarna i några småländer på Balkanhalvön och i den europeiska delen av Kaukasus).



Innan den ryska invasionen av Ukraina var det fullt möjligt att bjuda in Putin som hedersgäst på bröllop, att posera i media iförd en Putin-idoltröja, att öppet ta emot pengar av Putin, att gång på gång delta i Putins propagandamedier och att träffa Putin personligen (och t o m ta s k ”selfies” tillsammans med Putin och därefter posta dessa foton i sociala medier) såsom ett flertal av Europas olika högerpopulistiska ledare har gjort och ändå erhålla valresultat på uppemot 30-35% men det är nog inget som står särskilt högt i kurs idag.

Det närmast fanatiska avståndstagandet till och närmast hatiska fördömandet av Putin når därför i skrivande stund ständigt nya höjder när i stort sett hela den samlade alleuropeiska högerpopulismen och extremhögern (med några få undantag) hugger Putin i ryggen och överger och ”gör slut med” honom (och antagligen för gott).
Och vissa av SD:arna tar nu i så de nästan spricker för att dölja SD:s tidigare ryssvänlighet och ta avstånd från Putin såsom riksdagens förre talman Björn Söder som senast under pandemin lät sig intervjuas i en högerextrem alternativmedie-tv-kanal som har kopplingar till NMR, som genom åren gladeligen har frotterat sig med nazister, förintelseförnekare, KKK-anhängare och SS-veteraner, som öppet anklagar Soros för att ”dra i trådarna” och som dessutom har bevistat den paneuropeiska högerextrema balen i Wien.
Så den stora frågan är återigen: Vem borde egentligen känna skam idag för att inte ha lärt sig någonting av historien och dessutom vare sig av A.H.:s eller Putins brott?