Kategori: Svenska kyrkan

En liten påminnelse om arvet efter den svenska s k ”kyrkonazismen” eller klerikalfascismen

Att SD har en del präster i sina led mot bakgrund av söndagens kyrkoval förvånar nog få numera mot bakgrund av hur stort partiet faktiskt är idag (stödet för SD växer ju också tyvärr numera även inom SACO-kollektivet, om än långsamt, och varinom prästerna ingår) men att AfS likaså räknar några präster bland sina medlemmar har nog förvånat (och kanske t o m chockerat) fler.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/z7Mv0w/prasterna-uteslots-pa-grund-av-rasism–nu-gor-de-comeback

Passar därför på att påminna om att den kristna extremhögern har en lång historia i Sverige och under mellankrigstiden och krigsåren talades det t o m om den s k ”kyrkonazismen”, som i forskarsammanhang numera ofta omtalas som den s k klerikalfascismen. Få vet nog idag t ex att det under några år på 30-talet existerade ett kristet högerradikalt parti längs (den schartauanska) Västkusten – Kyrkliga folkpartiet (KFP) – och inom det största svenska nazistpartiet NSAP/SSS – det s k Lindholmspartiet – fanns det under en period t o m en informell prästavdelning bestående av just nazistiska präster. Därtill fanns också den klerikalfascistiska organisationen Sveriges religiösa reformförbund som likaså samlade en hel del präster.

Här nedan följer ett mindre urval av svenska högerradikala präster bara för att just påminna om att den kristna extremhögern har en lång tradition i Sverige:

Carl Adrian. Kyrkoherde Båstad. SO/NSR 1950-t (PE-RA)

Samuel Adrian. Kyrkoherde. FO 1981 (FO 6/1981) 1983 (FO 4/1983)

? Ahlberg. Pastor. NSAP/SSS 1942 (UF midvinter/1942).

Gösta Anagrius. Komminister Puottaure. SM 1934 (SM-KB) Nat-pren 1939, 1940, 1941 (EE-RA) SO/NSR-pren 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

Algot Anderberg. Kyrkoherde och teol dr Kristianstad. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Anders Andersson. Kyrkoherde Skuttunge. Europa Edition 1945 (NF 23/10 1945)

Herman Andersson. Kyrkoherde Roslagsbro. SO/NSR 1940-t (PE-RA) FO 1954 (FO 47/1954) 1958 (FO 14/11 1958)

Erik Arbin. Kyrkoherde Stockholm. SO/NSR 1941 (PE-RA)

SG Aronius. Komminister Varberg. KFP 1932 (GST 9/9 1932)

W Backert. Kyrkoherde Håslöv. RST 1942 (HO-LUB)

Hilmer Backman. Komminster Ljungskile. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Erik Beijer. Präst, regementspastor och teol lic Visby, Vänge. SO/NSR 1935, 1936, 1937 (UUK) SNF 1939 (NT 9/1939)

Torsten Berglund. Kyrkoherde Lomma. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Berndt Bergdahl. Kyrkoadjunkt Follingbo. RST 1942 (HO-LUB), SO/NSR 1940-t (ML)

Sven Bernander. Komminister Visby. SNSP 1931 (VK 11/1931)

Hilding Bjurgert. Komminister Österökna. SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

Sven Björck. Pastor och teol lic Ätrafors. SF-bidrag 1937 (SF 21/5 1937)

Paul Blankenberg. Kyrkoherde Möklinta. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Per Blomquist. Pastor Lund. SO/NSR 1941 (PE-RA

Frithjof Bobeck. Kyrkoherde. SO/NSR 1945 (B & S 4-5/1945)

? Borggård. Kyrkoherde Linköping. FF 1940 (RvdL-KRA)

? Brunander. Komminister Svanesund. SO/NSR 1946 (PE-RA)

HE Brundin. Kyrkoherde Stockholm. RST 1942 (HO-LUB)

Ingmar Bårström. Pastor Ramlösa brunn. RST 1942 (HO-LUB)

GD Carlsson. Pastor Tullinge. RST 1942 (HO-LUB)

Ingvald Carlsson. Komminister Berfendal. GST 1943 (GST 1/1943)

Thor Cavallin. Präst. FF 1965 (FF 3/1965) 1967 (FF 2/1967) 1970 (FF 1/1970) 1983 (FMF 1/1983) 1984 (FMF 3/1984) 1988 (FMF 5/1988) 30-novför 1967 (LUK 1967) 1984 (LUK 1984) SNF 1980-t (UH-RA)

Gunnar Cervin. Kyrkoherde Kungshamn. GST 1943 (GST 1/1943)

Rudolf Claesson. Kyrkoherde Tofta. KFP 1936 (JD-RA)

J Cullberg. Kontraktsprost Ballingsta. FF 1940 (RvdL-KRA)

Gustav Dahlbäck. Komminister Svanstein. RST 1938 (S-T 1/1938) 1939 (RST-KB)

Sixten Dahlqvist. Kyrkoherde. SS 1933 (SKT 3/1933)

Folke Dahlström. Kyrkoherde Hammenhög. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Gustaf Adolf Danell. Domprost Skara. SO/NSR 1930-t (VF 6/1973) FF 1985 (FMF 3/1985) Aktinform 1995 (AI 1/1995)

Hj Danell. Biskop. SNF 1936 (NT 32/1936)

JE Darell. Komminister Göteborg. KFP 1932 (GST 16/9 1932) HTB 1951 (CS-ARAB) 1960-t (BLF 1/1988) SO/NSR 1952 (PE-RA) FO 1958 (FO 14/11 1958)

Carl Edquist. Kyrkoherde Stockholm. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Erland Eggertz. Kyrkoherde Järbo. NSAP/SSS 1939 (CS-ARAB)

Nils Gustaf Ehrenberg. Kyrkoherde Holmåkra. RST 1942 (HO-LUB)

Åke Ehrenberg. Pastor och komminister Karlshamn, Kristianstad. Nat-pren 1939, 1940 (EE-RA) SM 1940 (SF 27/1940) 1941 (SF 26/1941)

JA Eklund. Biskop Karlstad. SNF 1936 (NT 2/1936)

JE Eklund. Kontraktsprost Kiruna. RST 1938 (S-T 1/1938) 1939 (S-T 2/1939) 1942 (HO-LUB) 1943 (S-T 1/1943)

Gösta Elg. Kontraktsprost Bro. RST 1937 (RST-KB) 1938 (S-T 1/1938) 1939 (S-T 2/1939) 1942 (HO-LUB) SO/NSR 1941 (PE-RA)

Carl Enbring. Komminister Överkalix. Svea Rike 1936 (CS-ARAB)

M Engström. Kontraktsprost Bolsta. RST 1942 (HO-LUB) SO/NSR 1950-t (PE-RA)

Ernst Erling. Kyrkoherde. HTB 1953 (FO 14/1953)

Erik Fahl. Kyrkoherde och komminister Harestad. SNSP 1931 (PRV-RA) NSAP/SSS 1938 (DSN 96/1938) 1940 (DSF 51-52/1940) SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1943 (S-T 1/1943) GST 1943 (GST 1/1943) HTB 1951 (CS-ARAB)

KLS Fogelmark. Kontraktsprost Sillerud. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Gustaf Forsström. Kyrkoherde Haparanda. RST 1942 (HO-LUB)

Daniel Fredlund. Kontraktsprost Hråslöv. NSAP/SSS 1940 (DSF 51-52/1940) 1942 (SSS 1942) 1946 (Vad SSS vill 1946)  SO/NSR 1941 (NG-RA) RST 1942 (HO-LUB) SFV 1944 (SFV-RA)

Anders Gabrielsson. Präst Rättvik. NSAP/SSS 1935 (NSAP/SSS-RA)

Ove Gerard. Kyrkoadjunkt Norsjö. RST 1942 (HO-LUB)

Bo Giertz. Biskop Göteborg. GF 1930 (CS-ARAB) FUS 1935 (SU 2/1935) SNF 1935 (SNF-UFA) 1936 (SNF-KB) 1938 (RE-RA) SO/NSR-pren 1941 (PE-RA) FF 1963 (FF 3/1963) SKFS 1986 (SKFS-KB) 1994 (SB 2/1994)

D Granstam. Kyrkoherde Frillesås. KFP 1936 (JD-RA)

Paul Grapenson. Komminister Vittangi. RST 1942 (HO-LUB)

Gabriel Grefberg. Pastor. GF 1930 (Gymn 3/1930)

Gustaf Gustafson. Kyrkoadjunkt Göteborg. KFP 1936 (JD-RA)

Alfred Göthberg. Kyrkoherde Harplinge. KFP 1932 (GST 9/9 1932)

Axel Haerberger. Kyrkoherde Oxelösund. GF 1929 (Gymn 1/1929) 1930 (CS-ARAB) RST 1938 (S-T 1/1938) 1939 (RST-KB)

Olof Hahne. Komminister Karlskrona. SNF 1934 (SNF-KB)

Arvid Hallenberg. Kyrkoherde Väddö. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Carl Hammer. Kyrkoherde Ytterhogdal. RST 1942 (HO-LUB)

Martin Hanner. Kyrkoherde Västerås. Nat-bidrag 1929, 1930 (EE-RA)

Nils Hannerz. Pastor Stockholm. SM 1934 (SM-KB) 1935 (CS-ARAB) 1936 (SM-KB) 1937 (SM-KB) 1938 (CS-ARAB) 1939 (SF 10/1939) 1940 (SF 27/1940) 1941 (SF 10/1941) 1942 (SF 3/1942) RST 1937 (RST-KB) 1938 (S-T 1/1938) 1939 (RST-KB) 1942 (HO-LUB) SO/NSR 1950-t (PE-RA)

Albin Hansson. Pastor Lübeck. HTB 1946 (EFS-SSA)

Fritz Heldén. Kyrkoherde Surte. NSB 1935 (ME-RA)

JA Helldén. Komminister Göteborg. GST 1943 (GST 1/1943)

JW Helldén. Kontraktsprost Knäred. KFP 1932 (GST 9/9 1932)

Erik Helleni. Kyrkoherde Österfärnebo. RST 1941 (HO-LUB)

JG Hellenius. Kontraktsprost Uppsala. SNF 1934 (SNF-UFA)

Arvid Hellström. Kyrkoherde Öckerö. NSB 1935 (ME-RA) DE-pren 1941 (TA-ARAB) RST 1941 (HO-LUB) SO/NSR 1941 (PE-RA)

Eskil Heming. Pastor Glava. SNF 1934 (CS-ARAB)

Gunnar Herrlin. Kyrkoherde Karlshamn. Nat-pren 1930, 1934 (EE-RA)

Erik Hjerpe. Pastor Stockholm. Nat-pren 1938 (EE-RA)

Hildur Hjärne. Diakonissa  Uppsala. SO/NSR 1940-t (PE-RA)

JA Hof. Kyrkoherde Ölmevalla. GST 1943 (GST 1/1943)

Johannes Hof. Kyrkoherde Åsa. KFP 1936 (JD-RA)

O Holm. Komminister Ballersta. Svea Rike 1936 (CS-ARAB)

Björn Holmgren. Komminister Karlskrona. RST 1938, 1939 (RST-KB)

Hj Holmstrand. Kyrkoherde Borås. FO 1958 (FO 14/11 1958)

Sven Holmström. Pastor Stockholm. SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

Nils C Humble. Kyrkoherde Stråtjära. RST 1942 (HO-LUB)

O Abr Humble. Prost Duvbo, Råsunda. NSAP/SSS 1936 (DSN 98/1936) RST 1937 (RST-KB) 1939 (RST-KB)

Oscar Håkansson. Komminister Boden. Nat-pren 1938 (EE-RA) SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

Gunnar Högberg. Komminister Skede. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Hans Högberg. Komminister Uddevalla. KFP 1936 (JD-RA)

Claes Hörle. Komminister Mofalla. Nat-pren 1935, 1940 (EE-RA)

Erik Idén. Kyrkoherde Valdemarsvik. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Ragnar Jansson. Kyrkoadjunkt Grums. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Rob Jansson kontraktsprost Göteborg SO/NSR 1940-t (PE-RA)

Gustaf Johansson. Komminister Sanne. GST 1943 (GST 1/1943)

John Johansson. Kyrkoherde Vedsleje. KFP 1936 (JD-RA)

Birger Johnson. Prost Ölmevalla. GST 1943 (GST 1/1943)

Joh W Johnsson. Pastor Bromma. GF 1930 (CS-ARAB) SO/NSR-pren 1952 (PE-RA)

Knut Johnsson. Prost Grillby. SO/NSR 1946 (PE-RA)

V Johnsson. Kyrkoherde. KFP 1932 (GST 16/9 1932)

H Jonson. Pastor Uppsala. SNF 1934 (SNF-UFA)

Sten Kahnlund. Kyrkoherde Stockholm. NS 1945 (NF 23/10 1945)

Gunnar Karlsson. Komminister Mollösund. SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1941 (HO-LUB)

Jan-Åke Karlsson. Kyrkoherde Virestad. SKFS 1986 (SKFS 2/1986) 1995 (SB 1/1995) Aktinform 1995 (AI 2/1995)

Herman Kiesow. Pastor Göteborg. RST 1942 (HO-LUB)

Carl Kihlén. Kontraktsprost Fleringe. SNSP 1934 (VK 1934)

Axel Klint. Prost Roma. RST 1942 (HO-LUB)

Oskar Krook. Kyrkoherde och teol dr Stockholm. SNF 1934 (RE-RA) RST 1941 (HO-LUB) SO/NSR-pren 1941 (PE-RA)

Herbert Kühn. Pastor Malmö. RST 1942 (HO-LUB)

Erik Landström. Kyrkoherde Kortebo. Nat-pren 1938 (EE-RA)

R Lannér. Kontraktsprost Unnevad. SNF 1937 (NT 50/1937)

Oscar Larsson. Kyrkoherde Karlsborg. NSAP/SSS 1938 (DSN 69/1938)

Lars Laurell. Kontraktsprost Nässundet. SNSP 1932 (VK 8/1932)

Torsten Leesén. Komminister Sandarne. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Helmut Leuchtenberg. Pastor Stockholm. NSDAP 1945 (UD-RA)

Paul Lindberg. Kyrkoherde St Ibb. RST 1942 (HO-LUB)

? Lindblom. Kyrkoherde Frändefors. Nat-pren 1938 (EE-RA)

Wilh Lindell. Kyrkoherde Kvarnby. RST 1942 (HO-LUB)

SET Lindkvist. Komminister Rörbäcksnäs. SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

Gunnar Lindqvist. Kyrkoherde Tjällmo. RST 1941 (HO-LUB)

Nils Lindstam. Kyrkoherde Huddinge. FO 1958 (FO 14/11 1958)

Arne Linér. Komminister Stenberga. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Åke Lion. Pastor Stockholm. St Michaelsorden 1970-t (UH-RA) SNF 1994 (AI 1/1994) Narvaförbundet 1996 (SK 1/1996)

O Ljungsjö. Pastor Rö. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Ernfrid Ljungwe. Pastor Väddö. SNSP 1933 (VK 1/1933)

Thore Loohufvud. Pastor Stockholm. 30-novför (FO 8/12 1973) St Michaelsorden 1970-t (UH-RA) SNF 1980-t (UH-RA)

Mathias Lundborg. Kontraktsprost och teol dr Kristianstad. SM 1934 (SM-KB)

M Lundell. Kontraktsprost Uppsala. SNF 1934 (SNF-UFA)

Albert Lysander. Kontraktsprost Malmö. SNF 1937 (SNF-KB)

Fritz Lüsch. Kontraktsprost Lysekil. KFP 1932 (GST 16/9 1932) SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB) 1943 (S-T 1/1943) SFV 1948 (SFV-RA)

Inge Löfström. Pastor Röke. RST 1942 (HO-LUB)

Bertil Lönneroth. Predikant Alingsås. SNF 1938 (NT 37/1938)

Gunnar Lönroth. Komminister Storsjökapell. SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

Hilding Malmgren. Komminister Skillingsfors, Mosstorp. SM 1934 (SM-KB) Nat-pren 1935, 1940 (EE-RA) NSAP/SSS 1939 (DSF 95/1939) 1940 (DSF 51-52/1940) 1941 (DSF 51-52/1941) 1942 (DSF 51-52/1942) 1943 (DSF 51-52/1943) 1944 (DSF 51-52/1944) RST 1942 (HO-LUB) 1943 (S-T 1/1943) FO 1967 (FO 7/10 1967) 1968 (FO 7/12 1968)

E Malmros. Pastor Skarhult. SNF 1941 (PE-RA)

J Marelius. Kyrkoherde Vallda. SO/NSR-pren 1941 (PE-RA) 1950-t (PE-RA) GST 1943 (GST 1/1943)

J Marino. Kyrkoherde Göteborg. GST 1943 (GST 1/1943)

Anders Martinsson. Komminister Svenneby. GST 1943 (GST 1/1943)

OA Murray. Kyrkoherde Vänge. SNF-bidrag 1934 (SNF-UFA)

Paul Nagel. Kyrkoherde Grästorp. RST 1942 (HO-LUB) SO/NSR 1941 (PE-RA) 1952 (PE-RA) NSAP/SSS-pren 1949 (PE-RA)

Herman Neander. Kyrkoherde och teol dr Gävle. RST 1938 (S-T 1/1938) 1939 (S-T 2/1939) 1942 (HO-LUB) 1943 (S-T 1943) FF 1940 (RvdL-KRA)

Gösta Nelson. Pastor. KFP 1931 (GST 14/8 1931)

Eric Nilsson. Kyrkoherde Fjälkinge. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Elvir Nilsson. Kyrkoherde Skytts Vemmerlöv. RST 1942 (HO-LUB)

Gustaf Nilsson. Kyrkoherde Bäckseda. SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

John Nilsson. Pastor Stockholm. Kyrkoherde. SS 1933 (TSS 5/1933) SNF 1938 (RE-RA) SO/NSR-pren 1941 (PE-RA)

Jonas Nilsson. Komminister Gullholmen. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Sigfrid Norborg. Kyrkoherde Östra Karup. SNF 1936 (NT 35/1936)

Bengt Nordblom. Kyrkoherde Lund. 30-novför 1984 (LUK 1984)

E Nordblom. Kontraktsprost Slöinge. KFP 1932 (GST 9/9 1932)

Karl Nordfeldt. Pastor Visby. SNSP 1936 (ML)

G Nordling. Kyrkoherde Sveg. RST 1941 (HO-LUB)

CE Norén. Kyrkoherde Breared. KFP 1932 (GST 9/9 1932)

HO Nyman. Pastor Tomelilla. NSAP/SSS 1939 (CS-ARAB)

Emil Ohly. Kyrkoherde Stockholm. STF 1935 (CS-ARAB) SO/NSR 1941 (PE-RA)

O Olsson. Kyrkoherde. KFP 1932 (GST 16/9 1932)

Uno Olsson. Pastor Svartsjö. SO/NSR 1941 (PE-RA)

? Oscarsson. Pastor Kärringön. SO/NSR 1946 (PE-RA)

Carl W Palm. Kyrkoherde Onsala. SO/NSR 1941 (PE-RA) SFV 1944 (SFV-RA) 1948 (SFV-RA)

Gösta Persson. Kyrkoherde Glemmingebro. RST 1942 (HO-LUB)

Sven Persson. Kyrkoherde Trolle-Ljungby. SO/NSR 1940-t (PE-RA)

Ejnar Pettersson. Pastor Norra Möckleby. SO/NSR 1941 (PE-RA)

John Rehnberg. Kontraktsprost Ellös. RST 1938 (RST-KB) 1939 (RST-KB) 1942 (HO-LUB) DE-pren 1941 (TA-ARAB) SO/NSR 1946 (PE-RA) 1952 (PE-RA)

Gustaf Reuser. Kontraktsprost Uppsala, Dalhem. SNF 1940 (NT 43/1940) SO/NSR 1955 (PE-RA)

Ivar Rhedin. Kontraktsprost Säve. KFP 1930 (GST 13/7 1930) 1936 (JD-RA) SF-bidrag 1937 (SF 21/5 1937) RST 1937 (RST-KB) 1938 (S-T 1/1938) 1939 (RST-KB) 1942 (HO-LUB) SO/NSR 1941 (PE-RA) SLK 1945 (Arb 5/11 1945) HTB 1951 (CS-ARAB)

Victor Rhedin. Pastor Brodalen, Hedekas. KFP 1936 (JD-RA) SO/NSR 1941 (PE-RA)

Johannes Rhodin. Kyrkoherde Onsala. KFP 1932 (GST 9/9 1932) SO/NSR-pren 1941 (PE-RA) 1950-t (PE-RA)

Erik Ringenhjelm. Pastor. SM 1939 (SF 10/1939)

Ernst Rodhe. Pastor. HTB 1950-t (CS-ARAB)

Nils Rohdin. Pastor Sölvesborg. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Per Ronquist. Komminister. SNF 1970 (Rütger Essén 1970)

John Rundgren. Kyrkoherde Askeröd. RST 1942 (HO-LUB)

David Rundström. Pastor Ljusterö. Nat-pren 1938 (EE-RA)

Albin Rune. Prost Karlstad. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Claes Rydbeck. Komminister Växjö. RST 1942 (HO-LUB)

Victor Rydinge. Kyrkoherde Sunne. HTB 1950-t (HTB-KB)

Martin Sandahl. Prost Lidingö. HTB 1955 (CS-ARAB)

Fr N Sandberg. Kyrkoherde Uppsala. SNF 1934 (SNF-UFA)

Carl Sandegren. Kyrkoherde Grillby, Uppsala. SNF-bidrag 1934 (SNF-UFA) SNF-pren 1934 (SNU-UFA) SO/NSR 1941, 1951, 1955 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

Elias Sandelius. Kyrkoherde Västerås. SM 1934 (SM-KB)

? Sandell. Pastor Ellös. SO/NSR 1946 (PE-RA)

Elis Schröderheim. Regementspastor Stockholm. Nat-pren 1930, 1934 (EE-RA) NSAP/SSS 1936 (NSAP/SSS-RA)

Fredrik Sebardt. Kontraktsprost Ludgo, Vagnhärad. RST 1937-42 (HO-LUB) SFV 1944 (SFV-RA) 1948 (SFV-RA)

Nils Segerstedt. Komminister Tidersrum. RST 1942 (HO-LUB)

Hugo Selgren. Kyrkoherde Romelanda. NSAP/SSS 1939 (CS-ARAB)

Karl A Sige. Kyrkoherde Kila. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Helge Simonsson. Kyrkoherde Kyrkhult. SO/NSR 1941 (PE-RA) DP 1946 (DP 15/10 1946)

Ernst Sjöblom. Kyrkoherde Varberg. KFP 1932 (GST 9/9 1932)

H Sjöfors. Kyrkherde Torne. RST 1938 (S-T 1/1938) 1939 (RST-KB) 1942 (HO-LUB) SO/NSR 1941 (PE-RA)

A Sjögren. Kyrkoherde Tygelsjö. RST 1942 (HO-LUB)

Helge Skafvenstedt. Kyrkoherde Vireda. SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB)

Kåre Skredsvik. Kyrkoherde Garde. SFKO 1930, NSFF 1930 (ML)

Frans Stade. Prost Strängnäs. SO/NSR 1941 (PE-RA)

E Stave. Domprost Uppsala. SNF 1934 (SNF-UFA)

Sigfrid Strandvik. Pastor Träslöv. KFP 1936 (JD-RA)

Martin Svedberg. Kyrkoherde Tranemo. Nat-pren 1938 (EE-RA)

David Svenning. Kyrkoherde Fritsla. RST 1941 (HO-LUB) SO/NSR 1941 (PE-RA)

David Svennungsson. Komminister. HTB 1953 (FO 1953).

Einar Svensson. Kyrkoherde Glömminge. SO/NSR 1941 (PE-RA)

GH Svensson. Kyrkoherde Varv. NSAP/SSS 1939 (CS-ARAB)

D Söhrman. Kyrkoherde Träslöv. KFP 1932 (GST 9/9 1932)

Johannes Söhrman. Komminister Skälinge. KFP 1936 (JD-RA)

? Thegelström. Kyrkoherde Lysvik. HTB 1951 (CS-ARAB)

Harald Thorén. Kyrkoadjunkt Medalby. SO/NSR 1940-t (PE-RA) 1970-t (AI 5/1980)

G Thorman. Kyrkoherde Latorpsbruk. STF 1938 (CS-ARAB) RST 1942 (HO-LUB)

JH Tidstrand. Kyrkoherde Tidaholm. SO/NSR 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB) FO 1958 (FO 14/11 1958)

Harald Tigerström. Militärpastor, domkyrkokomminister Linköping. SO/NSR 1941 (PE-RA) FF 1953 (EF 3/1953) 1954 (EF 1/1954) 1955 (FF 3/1955) 1957 (FF 3/1957) 1958 (FF 1/1958) 1963 (FF 1/1963) 1965 (FF 4/1965)

Gösta Torbiörnsson. Kyrkoherde När. DP 1941 (DP 1/1941)

Ossian Tornberg. Kyrkoherde Överkalix, Tärendö. SNSP 1932. 1933 (LUK) SM 1934 (SM-KB) 1941 (SF 26/1941) RST 1942 (HO-LUB)

KS Totterman. Pastor Enebyberg. SO/NSR 1941 (PE-RA)

OE Uirici. Kyrkoherde Hunnestad. KFP 1932 (GST 9/9 1932) 1936 (JD-RA) GST 1943 (GST 1/1943)

Karl Wahlström. Komminister Norrköping. SO/NSR 1941 (PE-RA)

Viktor Vallberg. Kyrkoherde Indal, Stockholm, Tureberg. Svea Rike 1936 (CS-ARAB) RST 1942 (HO-LUB) SNF 1945 (CEW-KRA) CS 1957 (Andersson 1996)

E Wastesson. Kyrkoherde Hjulsbro. FO 1954 (FO 16/3 1954)

Reinhold Wester. Kontraktsprost Norra Vi. RST 1938 (S-T 1/1938) 1939 (RST-KB) 1942 (HO-LUB) SO/NSR 1941 (PE-RA)

Walter Wiese. Kyrkoherde Stockholm. STF 1977 (STF-KB)

Alfred Wihlborg. Kyrkoherde Malmö. RST 1937 (RST-KB) 1938 (S-T 1/1938) 1939 (RST-KB) 1942 (HO-LUB) SLK 1941 (KUK 3/1941)

Walter Wirdestrand. Kyrkoadjunkt Urshult. HTB 1951 (CS-ARAB)

Curt Wulff. Kyrkoadjunkt Ystad. RST 1942 (HO-LUB)

Erik Ydén. Kyrkoherde Valdemarsvik. SO/NSR 1941 (PE-RA)

KA Ådahl. Kyrkoherde Backa. RST 1942 (HO-LUB) GST 1943 (GST 1/1943) HTB 1951, 1955 (CS-ARAB)

T Åhlander. Kyrkoherde Vankiva. SNSP 1934 (Nasisten sep/1934)

Henrik Åhlund. Pastor Hogdals Norby. DE-pren 1941 (TA-ARAB)

Sven Åkerblom. Kyrkoherde Bergsjö. NSAP/SSS 1939 (CS-ARAB)

Hans Åkerhielm. Överhovpredikant Stockholm. SNF 1941 (NT 7/1941), FF 1946 (FF 6/1946), Lützenförbundet 1970-t (FO 1970-t)

Gudmund Åkermark. Pastor Ellös. SO/NSR 1941 (PE-RA) 1952 (PE-RA)

Ernst Ålander. Kyrkoherde Gnarp, Malmö. SM 1934 (SM-KB) 1941 (SF 48/1941) Svea Rike 1936 (CS-ARAB) Frihetsrörelsen 1937 (EE-RA) Nat-pren 1938, 1939 (EE-RA) NSB 1938 (RP 2/1938) RST 1938 (S-T 1/1938) 1939 (RST-KB) 1942 (HO-LUB) DE-pren 1941 (TA-ARAB) SO/NSR 1941 (PE-RA) 1950-t (PE-RA) SFV 1941 (SF 15/8 1941) 1944 (SFV-RA) NSAP/SSS 1942 (DSF 1942) 1944 (DSF 51-52/1944) CS 1957 (Andersson 1996)

GW Årnell. Kyrkoherde Unnaryd. SO/NSR-bidrag 1941 (PE-RA) RST 1942 (HO-LUB) GST 1943 (GST 1/1943)

För första gången någonsin gick SD bakåt i ett val i gårdagens kyrkoval

För första gången någonsin gick SD bakåt i ett val i gårdagens kyrkoval. Sedan SD grundades 1988 och deltog i sitt första val under samma år har SD tidigare alltid gått framåt och oftast t o m fördubblat sig i val efter val men igår bröts denna trend.

Den stora frågan är nu om SD kanske har mött sitt Waterloo och valnederlaget bör då sättas i relation till att flera av Europas högerpopulister har gått bakåt på sistone i olika val: Franska RN förnedrades t ex nyligen i det franska lokalvalet, det en gång så mäktiga norska FrP gjorde detsamma i det norska stortingsvalet och österrikiska FPÖ likaså i lokalvalet i Wien medan ryska LDPR också gick bakåt rejält i gårdagens ryska parlamentsval.

SD backar då från 9,27% till 7,79% och tappar därmed fem mandat medan AfS samtidigt tar sig in i kyrkomötet (Svenska kyrkans ”riksdag”) med 1,24% och erhåller tre mandat. Hade AfS röster gått till SD så hade SD erhållit 9,03% vilket ändå är en tillbakagång.

SD:s valkampanjbudskap att hålla Svenska kyrkan fri från partipolitik och värna om konservatismen inom Svenska kyrkan misslyckades m a o och det går nog att anta att åtskilliga konservativa föredrog att rösta på ultrakonservativa Frimodig kyrka, som erhöll 3,47%, i stället för på SD. 

På stiftsnivå erhöll SD som mest 12,37% i Lunds stift och AfS som mest 1,73% i Visby stift samt 1,61% i Varbergs, Falkenbergs, Halmstads och Laholms valkrets.

I övrigt hittas följande anmärkningsvärda valresultat för SD:s del (OBS – endast ett urval):

Östra Värmland: 10,32%

Valdemarsvik-Ringarum: 10,33%

Märsta: 10,39%

Borensberg: 10,43%

Värmdö: 10,67%

Laholm: 10,68%

Huddinge: 10,91%

Botkyrka: 10,92%

Kumla: 10,92%

Bergslagen: 11,08%

Ösmo-Torö: 11,15%

Uppvidinge: 11,67%

Skanör-Falsterbo: 11,32%

Östra Roslagen: 11,55%

Järfälla: 11,65%

Sydöstra Uppland: 11,43%

Munkedal: 11,52%

Björklinge-Skuttunge-Viksta: 11,69%

Askim: 11,8%

Torshälla: 11,93%

Ljungby: 12,02%

Tingsryd: 12,51%

Ljusnarsberg: 12,57%

Sunne: 12,66%

Höör: 12,75%

Karlskoga: 12,86%

Tyresö: 13,02%

Landskrona: 13,04%

Färgelanda-Högsäter: 13,08%

Höllviken: 13,08%

Lindome: 13,14%

Flen: 13,45%

Eskilstuna: 13,46%

Blekinge: 13,48%

Malmö: 13,68%

Nödinge: 13,88%

Hässleholm: 14,11%

Burlöv: 14,23%

Lysvik: 14,64%

Oskarshamn: 14,78%

Ljunit, Skytt-Vemmenhögs: 14,91%

Degerfors-Nysund: 15,67%

Jämshög: 15,71%

Torslanda-Björlanda: 15,74%

Göinge, Villand-Gärd: 15,75%

Kristianstad: 16,35%

Filipstad: 16,52%

Bjärnum: 16,61%

Jämjö: 16,97%

Ystad-Sövestad: 17,03%

Håbo: 17,05%

Stora Köpinge: 17,3%

Eslöv: 17,71%

Knislinge: 17,73%

Sorunda: 18,06%

Västra Roslagen: 18,52%

Sölvesborg: 18,59%

Helsingborg: 18,69%

Ronneby: 18,82%

Björnekulla-Västra Broby: 19,76%

Tomelillabygden: 19,85%

Mjällby: 20,24%

Klippan: 22,57%

Fridlevstad 22,6%

Kågeröd-Röstånga: 22,6%

Vellinge-Månstorp: 23,61%

Hörby: 27,93%

SD fortsätter att hylla den svenska extremhögerns historia: Inför kyrkovalet tävlar SD och AfS om att driva frågan om att psalmen ”Fädernas kyrka” ska återinföras i psalmboken

SD fortsätter att hylla den svenska extremhögerns (och därmed sin egen högerextrema) historia men då få idag levande människor kan (de högerextrema) referenserna och (det högerextrema) kodspråket (utöver SD:arna själva) så går det de allra flesta (icke-SD:are) obemärkt förbi:

I det kommande kyrkovalet som äger rum den 19 september ställer SD upp med 1000-tals kandidater och dessutom ställer AfS upp med 100-tals kandidater. Det är med all säkerhet så att den svenska s k nationella rörelsen i bred mening aldrig har mobiliserat så stort (d v s vad gäller antalet anmälda och uppställda kandidater) som just inför och under 2021 års kyrkoval, vilket antagligen beror på att det handlar om att markera närvaro och visa (röst)styrka inför 2022 års stora ödes(GAL-TAN-)val.

Innan SD kom in i riksdagen 2010 kom partiet in i kyrkomötet redan 2001, d v s i Svenska kyrkans högsta beslutande organ på riksnivå (d v s Svenska kyrkans ”riksdag”). Ända sedan SD bildades 1988 har partiet varit mer eller mindre fullkomligt besatt av att driva frågan om att psalmen ”Fädernas kyrka”, som togs bort från psalmboken 1986, ska återinföras i densamma och så till den grad att SD tidigare kallade sig ”Fädernas kyrka” som partibeteckning (d v s i stället för att använda det officiella partinamnet SD) i kyrkovalsammanhang.

I år tävlar SD och AfS med att driva denna fråga och senast i början av innevarande månad motionerade SD än en gång i kyrkomötet om att psalmen ska återinföras i psalmboken med följande motivering som ekar av SD:s idéhistoriska och ideologiska bakgrund (utöver att motionen också talar om ”kärleken till land och folk”): 

”Tvärtom ser vi fosterlandskärleken som något för varje folk självklart och positivt, som en grund för samhällssolidaritet i motsats till grupp- eller klassegoism.” 

På 1920-, 30- och 40-talen var termen ”klassegoism” mycket vanligt förekommande inom den svenska s k nationella rörelse och mot den ställdes då ”folkgemenskap” och ”fosterlandskärlek”.

Likt så många andra händelser, komponenter och ingredienser i den svenska s k nationella rörelsens historia går SD:s (och AfS) besatthet vid psalmen ”Fädernas kyrka” tillbaka till Värmland.

Psalmen skrevs nämligen av den i Värmland legendariske Karlstadsbiskopen Johan Alfred Eklund (som står byst utanför Domkyrkan i Karlstad till SD Karlstads stora glädje – OBS: vilket inte betyder att biskopens byst nödvändigtvis ska vältas eller avlägsnas), som tillhörde den s k unghögern och ungkyrkorörelsen och som var mångårig medlem i högerradikala Sveriges nationella förbund (SNF). Psalmen tonsattes f ö dessutom av ännu en SNF-medlem – Gustaf Aulén, som i sin tur slutade som biskop i Strängnäs. Eklund talade bl a på SNF:s historiska stämma i Karlstad 1934, när SNF valde att bryta med dåvarande M (som fram tills dess hade varit SNF:s moderparti – SNF fungerade helt enkelt som dagens MUF fram tills 1934) p g a att SNF hade orienterat sig mot fascismen.

SD:s flitiga användande av parollen ”Fädernas kyrka” är m a o ännu ett av många exempel på hur partiet hela tiden använder sig av ett högerextremt kodspråk som egentligen bara de som tillhör den s k nationella rörelsen förstår och kan tillgodogöra sig till fullo såsom när SD för några år sedan önskade alla sina medlemmar och sympatisörer ”en god nationell jul” (d v s mer eller mindre i praktiken en god högerextrem jul) eller när Åkesson regelbundet inleder sina tal under Almedalsveckan i Visby med att deklamera och citera ur olika dikter som den svenska s k nationella rörelsen har omhuldat och älskat i decennier. Detsamma gäller även när Mattias Karlsson ständigt citerar och refererar till olika filosofer, ideologer och teoretiker som är okända för de allra flesta idag men som en gång i tiden tillhörde den svenska s k unghögern som i sin tur just manifesterade sig i SNF (d v s SNF var helt enkelt den direkta fortsättningen på unghögern och efter stämman i Karlstad 1934 verkade sedan SNF som ett eget högerradikalt parti).

Det faktum att psalmen försvann ur psalmboken 1986 ses slutligen av SD och hela den svenska s k nationella rörelsen som ett bevis på att ”68-vänstern” inom Svenska kyrkan slutgiltigt hade segrat vid denna tid. I SD-kretsar kallas ”Fädernas kyrka” gärna internt den ”förbjudna psalmen” och ibland har psalmen även kärvänligt kallats ”SD-psalmen” och naturligtvis har SD:s inofficiella ”husband” Ultima Thule spelat in en egen version av den högerradikale Karlstadsbiskopens gamla extremnationalistiska psalm.

Om spåren av Svenska kyrkans och svenska statens registrering av rasminoriteter och andra minoriteter

I samband med att jag själv nyligen kom över anteckningar rörande min egen farfars och farmors kombinerade mantalsskrivning/husförhör från 1928 såg jag just att ”främmande stam”-kategoriseringen omnämns på just ”blanketten” ifråga liksom ”främmande trosbekännelse eller nationalitet” och även den i rashygieniska sammanhang för svensk del så ökända benämningen ”sinnesslöhet”.

I början var det främst i norra Sverige som anteckningar och noteringar började göras redan från och med 1800-talets början om någon var same eller ej och något senare om någon var finsktalande eller ej men snart spred sig denna rutin även till södra Sverige där bl a judar och romer började räknas. Även på Saint-Barthélemy räknades och kategoriserades invånarna ned till minsta bebis och tabeller över exakt antal vita, s k blandade/mixade samt svarta slavar redovisades av dåvarande SCB så länge Sverige innehade och behöll denna karibiska koloni. Senare under mellankrigsåren och krigsåren använde andra svenska myndigheter än mer explicita raskategorier såsom ”arier” respektive ”icke-arier” liksom politisk flykting respektive ”rasflykting”.

Från och med 1870 blev statsmaktens krav på och behov av denna typ av rastillhörighetsregistrering än mer emfaserad och i och med 1894 års s k mantalsskrivningslag systematiserades och ”streamline:ades” rutinerna för hur denna skulle gå till och särskilda standardiserade formulär och ”blanketter” trycktes upp för ändamålet ifråga och det är då just en sådan ”blankett” jag nyligen fick i min hand.

Nu är antalet kvinnliga präster för första gången fler än antalet manliga präster

Nu har svensk (kyrko- och religions)historia skrivits och detta är då på alla sätt och vis ett tecken i tiden för inom yrke efter yrke och inom sfär efter sfär dominerar nu kvinnorna över männen och särskilt gäller det de gamla traditionella elityrkena och de yrken som kräver en lång högskoleutbildning. Idag finns det t ex fler kvinnliga rektorer än manliga rektorer och fler kvinnor än män tar idag ut en juristexamen liksom en läkarexamen och år 2019-20 gick kvinnorna om männen för första gången i svensk (högskole- och lärdoms)historia vad gäller att fler kvinnor än män antogs som nya doktorander:
 
110208324_10157689739375847_4490291820656970920_n.jpg
För första gången någonsin i svensk historia är antalet kvinnliga präster fler än antalet manliga präster även om de manliga prästerna dominerar bland de äldre och seniora prästerna medan kvinnorna generellt är yngre och juniora och vad gäller övriga anställda inom Svenska kyrkan så kvarstår det statistiska faktumet att kvinnor tenderar att arbeta som diakoner i mycket högre utsträckning än män.
 
År 1960 prästvigdes Sveriges och Svenska kyrkans första kvinnliga präst, år 1997 utsågs den första svenska kvinnliga biskopen och år 2014 valdes den första kvinnliga ärkebiskopen.
 
Den enda sfär och det enda sammanhang där de unga männen fortfarande håller ställningarna gentemot de unga kvinnorna är idag teknikområdet i bred mening och särskilt gäller det allt som rör IT- och datateknik då kvinnorna har knappat in rejält på männen på sistone även vad gäller ingenjörsyrket.
 
Männen håller i sin tur fortfarande ställningarna särskilt inom två högstatus- och elitbranscher – nämligen inom högskole- och forskarvärlden och inom industrin och näringslivet: Andelen män som är aktiva forskare, docenter och professorer är fortfarande massivt hög liksom andelen män som är ägare av, direktörer för och styrelseledamöter i landets storföretag och börsnoterade koncerner.

Antirasistiska Flemingsberg

Här är Carina Tigervall och jag i gott sällskap tillsammans med bl a Emma Arneback, Jan Jämte, Nick Jones, Sven Lindqvist, Masoud Kamali, Magnus Linton, Fanna Ndow Norrby, Lawen Mohtadi och Devrim Mavi m fl under signumet Ohe på biblioteket i Flemingsberg som har utmärkt sig för att engagera sig i postkoloniala och antirasistiska frågor och som ligger granne med Svenska kyrkan som likaså har utmärkt sig för detsamma (en process som f ö inleddes av Stockholms stifts antifascistiska biskop Eva Brunne när denna var kyrkoherde i Flemingsberg).
Ohe Minoriteter.jpg
 
Signumet Ohe heter då normalt och på alla andra bibliotek i landet ”Minoriteter” och på Ohe-hyllan kunde åtminstone tidigare mer eller mindre rasbiologiska studier av olika minoriteter hittas men Flemingsbergs bibliotek har då i postkolonial och antirasistisk (och ”bibliotekarieaktivistisk”) anda i stället valt att kalla och döpa om Ohe-signumet/hyllan till ”Rasism – antirasism – diskriminering”.
 
Framför både biblioteket och kyrkan i Grantorp i Flemingsberg, där kring 85% av invånarna har utländsk bakgrund och flertalet från länder utanför Europa, hittas även Pye Engströms (som f ö intressant nog föddes i Pyeongchang i dagens Sydkorea under den japanska kolonialtiden där vinter-OS nyligen ägde rum då hennes föräldrar råkade befinna sig i det dåvarande Japanska imperiet 1928) antirasistiska skulpturgrupp ”Fredens rike” från 1991 som dels utgår ifrån Bibelversen ”Då skola vargar bo tillsammans med lamm…” (Jesaja 11:6-8) och dels utgår ifrån de starka motsättningar som gällde i Sverige mellan ”invandrare och svenskar” i början på 1990-talet (Ny demokrati, ”Lasermannen”, Vitt ariskt motstånd, Sverigedemokraterna, Ultima Thule, skinheads o s v) och som föreställer typiska ”svenska” djur (grodor, kossor o s v) som kramar och ”gosar” med typiska s k ”exotiska Tredje världen”-djur (elefanter, lejon o s v) och budskapet är då att infödda majoritetssvenskar och utomeuropeiska invandrare (och deras efterkommande) ska ”sluta fred med” och ta hand om varandra.
37337824_10155780923550847_648306385410326528_n.jpg

Den f d ärkebiskopen Anders Wejryd kritiserar idag den högerradikala idéhistorikern Johan Sundeen och dennes uppmärksammade bok ”68-kyrkan”

Den f d ärkebiskopen Anders Wejryd kritiserar idag i DN Kultur den högerradikala idéhistorikern Johan Sundeens uppmärksammade bok ”68-kyrkan” (2017) som driver tesen att radikala vänsteraktivister och marxister tog över Svenska kyrkan 1968 och påminner om att Svenska kyrkan var utpräglat reaktionär på 1910-talet:
 
Sundeen var tidigare redaktör för mörkblåa Borås Tidning och är idag docent och lärare och forskare vid Högskolan i Borås samt disputerade på en hyllande avhandling om den högerextrema Karlstadsbiskopen J.A. ”Fädernas kyrka” Eklund som bl a var en av den s k ungkyrkorörelsens förgrundsfigurer och partimedlem i högerradikala Sveriges nationella förbund och numera SD:s ”favoritbiskop” (se https://tobiashubinette.wordpress.com/2017/08/21/ja-eklund-svenska-kyrkan-sverigedemokraterna-sveriges-nationella-forbund). Sundeen var tidigare skribent för radikalkonservativa och högerradikala Samtidsmagasinet Salt samt medlem i Konservativa sällskapet och Föreningen Heimdal och han har även givit ut antologin ”Konservatism i vår tid” tillsammans med antisemiten, rasideologen och högerextremisten Jonas De Geer som bl a innehöll artiklar av den svenska radikalkonservatismens chefsideolog Tage Lindbom och som recenserades positivt av Svante Nordin i Svenska Dagbladet.
 
”Skulle vi fokusera på Svenska kyrkans relation till demokratins genombrott 1918, och tala om en 18-kyrka skulle bilden bli en helt annan.
 
Biskop J. A. Eklund, som Johan Sundeen skrivit sin doktorsavhandling om, såg demokratins genombrott som ett nederlag. Han representerade då attityden hos en stor del av Svenska kyrkans dåvarande prästerskap. Eklund skrev att den historiskt givna statsformen tillåtits dö i den nesliga ”kärringrevolutionen” av år 1918 (Göteborgs Dagblad 31/12 1919). Den gamla lutherska syntesen mellan kungamakt och kyrka hade enligt Eklund med full tydlighet underminerats.
 
Några år tidigare hade präster uppmanat till politiskt engagemang för högerns försvarsinsamlingar och mobilisering inför det så kallade bondetåget 1914. Att detta var problematiskt i många församlingar som dominerades av arbetare, tog man knappast hänsyn till: Sveriges folk var Guds folk. Under bondetåget skulle Gustaf V träda fram som en folktribun, och förkroppsliga folkets egentliga försvarsintresse gentemot en vänsterdominerad riksdag och regering.”

SD ökade mest i gårdagens kyrkoval och gick även om M-anknutna Borgerligt alternativ men lyckades inte dubblera sig

SD:s valresultat i kyrkovalen 2001-17:

2001: 0,83%
2005: 1,74%
2009: 2,86%
2013: 5,97%
2017: 9,22%
Rösträkningen är dock inte klar än efter det högsta valdeltagandet på 67 år (över 18%) med uppemot en miljon avgivna röster men SD blir nog ändå det parti som har gått fram allra mest samtidigt som SD:s ”normalt” dubblerade valresultat verkar ha uteblivit denna gång. SD har f ö nu också symboliskt nog gått om och ”slagit” M-anknutna Borgerligt alternativ som stannade på 8,67%.
SD:s valresultat i de olika stiften (2013 års valresultat inom parentes) samt i ett antal utvalda församlingar:
Uppsala stift: 8,54% (5,99%)
Linköpings stift: 8,73% (4,91%)
Skara stift: 8,43% (4,63%)
Strängnäs stift: 9,73% (5,84%)
Västerås stift: 8,04% (4,48%)
Växjö stift: 9,09% (5,9%)
Lunds stift: 14,73% (10,65%): Burlöv 26,65%, Bjuv 20,82%, Helsingborg 20,23%, Höllviken 16,92%, Landskrona 16,6%, Eslöv 16,01%, Malmö 15,67%
Göteborgs stift: 9,14% (5,96%)
Karlstads stift: 8,49% (4,31%): Forshaga-Munkfors 11,12%, Karlskoga 10,84%, Säffle 10,29%
Härnösands stift: 5,37% (-)
Luleå stift: 4,59% (1,93%)
Visby stift: 4,67% (-)

Stockholms stift: 8,15% (5,2%): Huddinge 12,59%, Botkyrka 11,53%, Oscar 10,5%, Hedvig Eleonora 9,89%

Historien om hur SD:s kyrkopolitiska paroll härrör från en högerextrem biskop som står byst i Karlstad

Den 17 september 2017 är det dags för kyrkoval och det skadar inte att påminna om att det just var i kyrkovalet 2001 som SD fick sitt första parlamentariska genombrott på riksplanet (d v s inte 2010 när SD kom in i riksdagen för första gången) genom att erhålla två mandat i kyrkomötet som är Svenska kyrkans motsvarighet till riksdagen. Därefter har SD stadigt ökat sin representation i kyrkomötet och i det senaste kyrkovalet som ägde rum 2013 erhöll SD 15 mandat och i nästa månads kyrkoval kan detta antal möjligen i det närmaste komma att fördubblas.

 

20934739_10154977479765847_8900813087916863684_o.jpg

 

Ända sedan 2001 har SD gått till (kyrko)val under parollen ”Fädernas kyrka” som både är namnet på SD:s kyrkopolitiska program och beteckningen på partiets kyrkopolitiska organisation och ibland har SD därutöver gått till val på slagord som ”Ta tillbaka Fädernas kyrka”.

 

Denna formliga sverigedemokratiska fixering vid uttrycket ”Fädernas kyrka” har sitt ursprung i den en gång mycket populära och folkkära sången med samma namn som togs bort från psalmboken 1986 (för den som inte har hört sången så går det att lyssna på den via Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=2J-89BSMRhE) efter en hård debatt som var den första kulturarvsstriden någonsin när en viss sång, en viss bok, en viss bild eller ett visst ord anses ha ”censurerats” av ”mångkulturalister” och ”kulturmarxister”, d v s striden om ”Fädernas kyrka” utspelade sig flera decennier innan exempelvis debatten om det svenska n-ordet.

 

Efter 1986 har de som fortfarande sjunger ”Fädernas kyrka” som internt bland SD:are ibland kallas ”den förbjudna psalmen” i hög grad sammanknippats med att vara mer eller mindre högkyrkliga och/eller högerradikala då sången innehåller strofer som ”Kristet och fritt vill Sverige bo, råda för landet allena. Därom i manlig och kristen tro, därom i strid eller lagfäst ro konung och folk sig förena” och ibland kallas sången t o m ”SD-psalmen”.

 

Sångens upphovsperson var den svenska ungkyrkorörelsens ledare Karlstadsbiskopen Johan Alfred Eklund som står byst utanför Domkyrkan i Karlstad på tal om och apropå den just nu pågående striden om statyer, byster och monument i USA och som skrev texten medan Strängnäsbiskopen Gustaf Aulén stod för musiken.

 

Både Eklund, Aulén och den än mer berömde Stockholmsbiskopen Manfred Björkquist vilka alla var ledande inom ungkyrkorörelsen var medlemmar i högerradikala Sveriges nationella förbund (SNF) på 1930-talet och särskilt Eklund (som brukar omtalas och hyllas som en av Karlstads stifts allra viktigaste biskopar – därav dennes byst utanför Domkyrkan) var antagligen medlem och även aktiv i SNF åtminstone ända fram tills krigsutbrottet och talade även på partiets konferens i Karlstad 1934 när SNF valde att bryta med dåvarande Moderaterna och slå in på fascismens väg.

 

SD:s flitiga användande av parollen och uttrycket ”Fädernas kyrka” är m a o ännu ett av otaliga exempel på hur partiet använder sig av ett högerextremt kodspråk som egentligen bara de som tillhör den s k nationella rörelsen (d v s den svenska extremhögern) förstår till fullo såsom när SD för några år sedan önskade alla sina medlemmar och sympatisörer ”en god nationell jul” (d v s mer eller mindre i praktiken en god högerextrem eller kanske t o m nationalsocialistisk jul) eller när Åkesson inledde sitt senaste tal under Almedalsveckan i Visby med att spela upp den ”nationella” författaren Heidenstam som också han var knuten till Sveriges nationella förbund (SNF) eller när SD:s ledarskikt titt som tätt citerar och refererar till filosofer, ideologer och teoretiker som är okända för de allra flesta idag men som en gång i tiden tillhörde den svenska unghögern och som i sin tur just manifesterade sig i det högerextrema partiet SNF (d v s fascistiska SNF var helt enkelt fortsättningen på unghögern).

 

Ett urval svenska biskopar som har varit knutna till den svenska extremhögern:
Tor Andrae, biskop i Linköpings stift och medlem i Försvarsfrämjandet 1940
Gustaf Aulén, biskop i Strängnäs stift och medlem i Sveriges nationella förbund 1934
Erik Aurelius, biskop i Linköpings stift och medlem i Svensk-tyska akademiska förbundet 1934-35
Manfred Björkquist, biskop i Stockholms stift och medlem i Sveriges nationella förbund 1933, i Försvarsfrämjandet 1940 och i Svensk-Finlands vänner 1976-80
Torsten Bohlin, biskop i Härnösands stift och artikel i Sveriges nationella förbunds tidskrift Nationell jul 1939
Gert Borgenstierna, biskop i Karlstads stift och artikel i Försvarsfrämjandets tidskrift Folkförsvaret 1966
John Cullberg, biskop i Västerås stift och medlem i Riksföreningen Sverige-Tyskland 1941
Hjalmar Danell, biskop i Skara stift och medlem i Sveriges nationella förbund 1936
Sven Danell, biskop i Skara stift och uppropsundertecknare i Argument för Frihet och Rätt 1969 samt artiklar för Operation Sverige 1970 och 1980
Johan Alfred Eklund, biskop i Karlstads stift och medlem i Sveriges nationella förbund 1933-38
Bo Giertz, biskop i Göteborgs stift och medlem i Gymniska förbundet 1930, i Fosterländska ungdomssällskapet 1935, i Sveriges nationella förbund 1935-38, artikel i Försvarsfrämjandets tidskrift Folkförsvaret 1964 och medlem i Svenska kyrkans fria synod 1986-94
Bertil Gärtner, biskop i Göteborgs stift och artikel för Operation Sverige 1981 och medlem i Svenska kyrkans fria synod 1985-96
Gunnar Hultgren, äkebiskop och artikel i Försvarsfrämjandets tidskrift Folkförsvaret 1964

Martin Lindström, biskop i Lunds stift och artikel i Försvarsfrämjandets tidskrift Folkförsvaret 1963

Svenska kyrkans prästkår är extremt homogen (och vit): Under 1% av prästerna har utomeuropeisk bakgrund

Svenska kyrkan, landets absolut största trossamfund (och kommer så att förbli för överskådlig tid framöver trots fortsatt medlemstapp) har idag knappt 4500 yrkesverksamma präster varav närmare 50% är kvinnor. Liksom i stort sett samtliga ”branscher” så genomgår även prästyrket stora pensionsavgångar och mellan 2007-17 har Svenska kyrkan vigt totalt 1055 nya präster varav kring 20 har bakgrund utanför Sverige, Norge och Danmark enligt en namnundersökning som tidningen Dagen har gjort och varav de allra flesta har engelsktalande, finsktalande eller spansktalande bakgrund att döma av namnen medan två bär s k afrikanska och en bär ett persiskt namn:
 
 
Svenska kyrkans prästkår är m a o extremt homogen och extremt vit och utöver de tre prästerna med utomeuropeisk bakgrund (som utgör 0,03% av de präster som ingick i namnundersökningen) så finns det även en del äldre präster som prästvigdes före 2007 som har utomeuropeisk bakgrund men den absoluta merparten av dem är utlandsadopterade såsom hovpredikanten Michael Bjerkhagen och några enstaka är också blandade. En kvalificerad gissning säger att långt under 1% av Svenska kyrkans samtliga präster har utomeuropeisk bakgrund.
 
I åtskilliga församlingar runtom i landet kan idag mellan 45-75% av församlingsinvånarna ha utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund men Svenska kyrkans personal (utöver prästerna) som totalt uppgår till över 20 000 anställda består generellt fortfarande till övervägande delen av majoritetssvenskar.