Category: minoriteter

Stockholms stad är landets första kommun som sedan 2016 har börjat praktisera jämlikhetsdata och fråga stockholmarna om tre diskrimineringsgrunder som det saknas siffror på

Mot bakgrund av den så upphetsade debatten om jämlikhetsdata så skadar det inte att visa vilka typer av siffror som faktiskt går att få fram med hjälp av jämlikhetsdatametoden:
 
Namnlös.jpg
Sedan 2016 är Stockholms stad, d v s Sveriges största kommun och landets huvudstad, den första och hittills enda kommunen i landet mig veterligen som har börjat praktisera jämlikhetsdata genom att åtminstone ha börjat fråga stockholmarna om tre diskrimineringsgrunder som det inte går att hitta siffror om i den offentliga statistiken och i folkbokföringsregistret, d v s könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning och funktionsnedsättning.
 
Dessutom har Stockholms stad valt att också fråga stockholmarna om de är utrikes födda eller s k andrageneration:are även om de uppgifterna visserligen går att hitta i folkbokföringsregistret.
 
Det var då jag som föreslog Stockholms stad att börja göra detta i sin medborgarenkät från och med 2016 och som är den absolut största medborgarenkäten i landet då Stockholm är Sveriges folkrikaste kommun. Tyvärr har Stockholms stad hittills vägrat och inte vågat att fråga om de diskrimineringsgrunder som bland fr a majoritetssvenskar, högutbildade och antirasister anses vara de mest känsliga att fråga om, d v s etnisk tillhörighet, nationellt ursprung eller hudfärg samt religion eller annan trosuppfattning.
 
Här nedan redovisas i alla fall resultaten från 2017 års medborgarenkät i Stockholms stad samt de två stadsdelar som uppvisar de lägsta respektive de högsta procentandelarna:
 
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck: 3782 svar
man: 55%
kvinna: 44%
annan könsidentitet: 8 svar
kan/vill inte svara: 1%
 
sexuell läggning: 3635 svar
heterosexuell: 82%
bisexuell: 3% (Östberga 0%, Spånga-Tensta 1% – Kungsholmen 5%, Skarpnäck 5%)
homosexuell: 2% (Bromma 0%, Rinkeby-Kista 1% – Östermalm 4%, Norrmalm 4%)
kan/vill inte svara: 13%
 
funktionsnedsättning: 3690 svar
ja: 9% (Norrmalm 5%, Kungsholmen 6% – Rinkeby-Kista 13%, Skärholmen 14%)
nej: 88%
kan/vill inte svara: 3%
 
jag är utrikes född (d v s att vara invandrad): 3713 svar
ja: 21% (Östermalm 8%, Södermalm 10% – Skärholmen 46%, Rinkeby-Kista 54%)
nej: 77%
kan/vill inte svara: 1%
 
jag har två utrikes födda föräldrar (d v s att vara en s k ”andrageneration:are”): 3701 svar
ja: 21% (Östermalm 9%, Södermalm 11% – Skärholmen 44%, Rinkeby-Kista 49%)
nej: 77%
kan/vill inte svara: 2%
 

Diverse nya siffror om landets ”working poor” från SCB:s SILC-undersökning

Procentandelar som förvärvsarbetar men ändå är fattiga (d v s de lever under fattigdomsgränsen), d v s de som i USA kallas ”working poor” och vilka utgör arbetarklassen absolut lägsta skikt (OBS: i siffrorna ingår inte alla de som arbetar s k svart och erhåller lönen i kontanter i kuvert och de är antagligen 10 000-tals bland fr a utomeuropéerna):
majoritetssvenskar 4,5%
”andra generationen” 9,8%
utrikes födda 14,8%
 
Procentandelar som lever på marginalen och nära fattigdomsgränsen och som riskerar att hamna i ekonomisk fattigdom och social utslagning:
majoritetssvenskar 12,3% (i hög grad unga vuxna, ensamstående mödrar med barn, singlar samt kvinnliga pensionärer och änkor)
”andra generationen” 33,5% (OBS: denna siffra är kraftigt förhöjd bland ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund)
utrikes födda 37,7% (OBS: denna siffra är kraftigt förhöjd bland de utomeuropeiska invandrarna)

Skillnaden i etableringsgrad efter uttagen doktorsexamen är stor mellan de disputerade som har svensk respektive utländsk bakgrund

En ny rapport från Universitetskanslersämbetet som undersöker etableringsgraden bland disputerade 3-8 år efter uttagen doktorsexamen vid en svensk högskola visar att det finns stora skillnader mellan de med doktorsgrad som har svensk bakgrund och de med doktorsgrad som har utländsk bakgrund samt att dessa skillnader tyvärr även kvarstår över tid.

Idag har kring 15-20% av alla nydisputerade vid landets samtliga lärosäten någon form av utländsk bakgrund och fortfarande dominerar de som är utrikes födda (80% av alla med utländsk bakgrund som har en svensk doktorsexamen) medan de som är födda och uppvuxna i Sverige med utrikes födda föräldrar än så länge utgör en relativt liten grupp (20% av alla med utländsk bakgrund som har en svensk doktorsexamen) av landets invånare med en doktorsexamen.

De doktorsexaminerade med svensk bakgrund uppvisar överlag en högre etableringsgrad på arbetsmarknaden än de med utländsk bakgrund 3 år efter disputationen – 83% jämfört med 76%, och för kvinnor med svensk och utländsk bakgrund är skillnaden 8 procentenheter och för män med svensk och utländsk bakgrund handlar skillnaden om 7 procentenheter.

Namnlöst.jpg

8 år efter uttagen doktorsexamen är 81% av de disputerade kvinnorna med utländsk bakgrund etablerade på arbetsmarknaden i jämförelse med 87% av de disputerade kvinnorna med svensk bakgrund. Vad gäller männen är 83% av männen med utländsk bakgrund etablerade på arbetsmarknaden 8 år efter uttagen doktorsexamen i jämförelse med 90% av de disputerade männen med svensk bakgrund.

För kvinnor med utländsk respektive svensk bakgrund är skillnaden störst inom medicin (9 procentenheter) och för män med utländsk respektive svensk bakgrund är skillnaden störst inom humaniora (hela 12 procentenheter) men även inom teknik är skillnaden stor (10 procentenheter).

Ett av ytterst få inlägg i jämlikhetsdatadebatten som förespråkar jämlikhetsdata

Bland alla oinformerade och lögnaktiga dumheter som landets forskare, journalister, jurister, myndighetsföreträdare, politiker, aktivister, debattörer och skriftställare just nu formligen ”sprutar” ur sig när ”alla” (från SD:arna till vänsterradikalerna och alla däremellan) ska visa upp att de minsann är goda svenska antirasister genom att fördöma och ta avstånd från Vänsterpartiets kongressbeslut att börja förespråka jämlikhetsdata och i ledarartiklar, krönikor och kolumner samt i blogginlägg, Facebook-texter och Twitter-tweets hänvisa till både A.H. och nazisterna, till judarnas, samernas och romernas lidanden, till de ”rasbesatta” och ”rasfixerade” amerikanerna och britterna, till professor Lundborg eller till doktor Mengele så känns det fantastiskt och glädjande att få läsa ett helt och hållet informerat och påläst inlägg i debatten författat av Stellan Beckman och Andreas Ali Jonasson och vilka slår ett slag för jämlikhetsdata för landets nationella minoriteters och sverigefinnars skull och med fokus på kategorin och variabeln språk.
 
Och observera att Beckman och Ali Jonasson INTE vill registrera samtliga finsktalande i det befintliga folkbokföringsregistret och inte heller vill de skapa några separata register över alla judar, samer och romer eller registrera samtliga som har somaliska, turkiska, kurdiska, vietnamesiska, hindi, spanska eller arabiska som förstaspråk för jämlikhetsdata är då INTE detsamma som ”register” eller ”registrering” som 90% av alla antirasister och antifascister just nu visserligen påstår och hävdar mot bättre vetande för majoriteten har inte alltid rätt, som det heter, och just i denna fråga och i denna debatt så är det verkligen tydligare än någonsin:
 
 
”Förra året kom Lennart Rohdins nya utredning om de nationella minoriteterna. Ett problemområde som utredningen lyfter fram är bristen på statistik för beslutsunderlag till förvaltningskommunerna. Enligt utredningen behövs någon form av mätningar i linje med EU:s rekommendationer för jämlikhetsdata. Mätningar med jämlikhetsdata innebär att ta fram statistik som visar ojämlikheten utifrån variabler som exempelvis kön, ras/etnicitet, klass, ålder och språk.
 
(…)
 
Vi anser att jämlikhetsdata kan bidra till att förbättra det minoritetspolitiska arbetet. Det var också vad DO slog fast i sin rapport Statistikens roll i arbetet mot diskriminering (2012): ”För att kunna utforma och följa upp jämlikhetspolitiken behövs en bred kunskapsbas av jämlikhetsdata”.
 
Med jämlikhetspolitik syftar DO på både svenska statens arbete mot diskriminering och arbetet för de nationella minoriteterna.I Finland mäter man språk i statistiken. Även Estland, Storbritannien, Danmark, Spanien, Bulgarien, Irland och Österrike tillhör de EU-medlemsländer som på något sätt mäter språk med kvantitativa metoder.
 
(…)
 
Debatten kring jämlikhetsstatistik i Sverige har främst kretsat kring frågor som rör ras/etnicitet, sexualitet och könsidentitet. För sverigefinnar handlar det inte bara om att räkna hur många vi är, det är också ett sätt att ge vid handen hur staten faktiskt utför sitt minoritetspolitiska arbete.
 
Kanske är det så att Sverige inte vill införa jämlikhetsdata därför att man då skulle bli tagen på bar gärning. Kanske skulle det plötsligt bli synligt hur illa ställt det är med minoritetspolitiken i landet.”

Invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund är mer skuldsatta än majoritetsbefolkningen

Av landets 373 862 skuldsatta invånare som hittades i Kronofogdens register år 2016 hade 41,7% någon form av utländsk bakgrund inräknat de utrikes födda och invandrade, de s k blandade och de s k ”andrageneration:arna” och 49,9% av dem hade utomeuropeisk bakgrund och vilket är en rejäl överrepresentation i båda fallen.
 
De utrikes födda och de invandrade är särskilt överrepresenterade vad gäller skulder till det offentliga (t ex till Försäkringskassan, Radiotjänst eller Skatteverket) medan de s k blandade och de s k ”andrageneration:arna” kan ha studieskulder, spelskulder, skulder till Brottsofferfonden och skulder förorsakade av utdömda viten. Gissningsvis har alltför många också privata skulder utöver alla de registrerade skulderna hos Kronofogden och alltför många är sannolikt även beroende av bidrag för att (över)leva under överskådlig tid.
27540794_10155398492765847_3723479714195235661_n.jpg
 
Denna andel och överrepresentation har tyvärr ökat sedan 1970-talet och i takt med att arbetslösheten bland utomeuropéerna har skjutit i höjden samtidigt som de utrikes föddas ekonomiska standard har minskat stadigt i relation till majoritetsbefolkningens standard: År 2016 hade de utrikes födda en ekonomisk standard som motsvarade 77% av den ekonomiska standarden för inrikes födda invånare och vilket är en nedgång sedan 2005 då denna andel låg på 82%.
 
Det är en mycket sorglig utveckling att så många utomeuropéer både är skuldsatta, arbetslösa och fattiga och att just vara skuldsatt, arbetslös, fattig, bidragsberoende och tyvärr också lagförd och fortfarande dessutom påtagligt ung och att vara en invånare med utomeuropeisk bakgrund har tyvärr och alltmer ett alltför starkt statistiskt samband just i dagens Sverige.

”Andrageneration:arna” fortsätter att vara den mest brottsutsatta demografiska subgruppen i landet och särskilt gället det sexualbrott

Brottsförebyggande rådets (BRÅ) nya nationella trygghetsundersökning ”NTU 2017” som publicerades alldeles nyligen är en sorglig läsning för de s k ”andrageneration:arnas” del, d v s landets alla invånare som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och varav det absoluta flertalet idag har utomeuropeisk och utomvästerländsk bakgrund och varav flertalet är bosatta i miljonprogramsområdena:
 
Det är verkligen och alltmer de s k ”andrageneration:arna”, som dessutom är en mycket snabbt växande demografisk subgrupp i den svenska totalbefolkningen (snart kommer f ö även de s k ”andrageneneration:arna” att gå om de riktiga invandrarna i antal), som är de mest brottsutsatta i landet samtidigt som de litar på polisen och rättsväsendet i allra minst utsträckning.
 
Här nedan följer ett axplock oerhört tragiska och deprimerande siffror om de s k andrageneration:arnas” utsatta och tyvärr nog alltmer utsatta situation – d v s detta är fruktansvärda siffror som verkligen illustrerar fattigdomen, proletariseringen, otryggheten, våldet, skjutningarna, de katastrofala skolresultaten och den skyhöga arbetslösheten bland de unga ”andrageneration:arna” i miljonprogramsområdena runtom i landet:
 
procentandel som är utsatta för sexualbrott:
”andrageneration:are”: 7,9% (siffran är sannolikt fördubblad bland ”andragenerations”-kvinnorna och möjligen tredubblad bland ”andragenerations”-tjejerna i ålderskategorin 15-25)
majoritetssvenskar: 5,2%
OBS: NTU 2017 säger inget om vem/vilka som utsätter ”andragenerations”-tjejerna för sexualbrott.
 
procentandel som är utsatta för sexualbrott av allvarlig karaktär:
”andrageneration:are”: 1,9% (siffran är sannolikt fördubblad bland ”andragenerations”-kvinnorna och möjligen tredubblad bland ”andrangenerations”-tjejerna i ålderskategorin 15-25)
majoritetssvenskar: 1,1%
OBS: NTU 2017 säger inget om vem/vilka som utsätter ”andrangenerations”-tjejerna för sexualbrott.
 
procentandel som är utsatta för misshandel:
”andrageneration:are”: 4,7%
majoritetssvenskar: 3,1%
 
procentandel som är utsatta för personrån:
”andrageneration:are”: 2,1%
majoritetssvenskar: 1,2%
 
procentandel som är utsatta för hot:
”andrageneration:are”: 11,8% (siffran är sannolikt fördubblad bland ”andragenerations”-männen och möjligen tredubblad bland ”andrangenerations”-killarna i ålderskategorin 15-25)
majoritetssvenskar: 7,7%
OBS: NTU 2017 säger inget om vem/vilka som hotar ”andrangenerations”-killarna.
 
procentandel som är utsatta för trakasserier:
”andrageneration:are”: 8,7%
majoritetssvenskar: 5,2%
 
procentandel som är utsatta för nätkränkning:
”andrageneration:are”: 3,4%
majoritetssvenskar: 1,8%
 
procentandel som känner sig otrygga:
”andrageneration:are”: 32%
majoritetssvenskar: 26%
 
procentandel som känner oro för att utsättas för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp
”andrageneration:are”: 17% (siffran är sannolikt fördubblad bland ”andragenerations”-kvinnorna och möjligen tredubblad bland ”andrangenerations”-tjejerna i ålderskategorin 15-25)
majoritetssvenskar: 11%
OBS: NTU 2017 säger inget om vem/vilka som ”andragenerations”-tjejerna är rädda för.
 
procentandel som har stort förtroende för polisen och rättsväsendet
”andrageneration:are”: 36%
majoritetssvenskar: 42%

En statistisk översikt över den svenska minoritetslitteraturen

Den svenska minoritetslitteraturen definierad utifrån samtliga författare som har publicerat sig på svenska och som har någon form av bakgrund i Afrika, Asien, Mellanöstern, Latinamerika, Karibien och Oceanien samt i sydöstra Europa och i f d Jugoslavien: ca 500 titlar
 
genrer och kategorier:
romaner och självbiografier: 180
diktsamlingar och dikter: 100
antologier: 80
reportageböcker, essäer och artikelsamlingar: 63
kokböcker, handböcker och guider: 24
novellsamlingar och noveller: 8
pjässamlingar och pjäser: 8
barn- och ungdomsböcker: 5
fotoböcker och seriealbum: 4
 
invandrar- och minoritetskategorier:
adopterade: 87 (fr a från Asien)
afghaner: 1
afrosvenskar: 59 (fr a blandade)
araber: 28 (fr a från Irak)
assyrier, syrianer, mandéer och maroniter: 19 (fr a syrianer)
blandade: 89 (fr a afrosvenskar)
greker: 19
iranier: 74
f d Jugoslavien och sydöstra Europa: 19 (fr a bosnier)
kurder: 29 (fr a från Turkiet)
latinamerikaner: 59 (fr a chilenare)
maorier: 1
sydasiater: 28 (fr a blandade)
turkar: 5
öst- och sydostasiater: 67 (fr a adopterade)
 
årlig utgivning
1969-79 (11)
1980 (1)
1981 (1)
1982 (2)
1983 (0)
1984 (3)
1985 (2)
1986 (0)
1987 (2)
1988 (5)
1989 (3)
1990 (3)
1991 (3)
1992 (2)
1993 (5)
1994 (6)
1995 (6)
1996 (7)
1997 (7)
1998 (8)
1999 (7)
2000 (8)
2001 (11)
2002 (12)
2003 (18)
2004 (17)
2005 (17)
2006 (19)
2007 (9)
2008 (18)
2009 (13)
2010 (16)
2011 (25)
2012 (25)
2013 (18)
2014 (35)
2015 (28)
2016 (37)
2017 (36)