Category: minoriteter

Sverige är numera ett av västvärldens allra mest mångspråkiga länder: 44% av grundskoleeleverna i de tre storstäderna talar idag ett annat språk än svenska i hemmet och som förstaspråk

Den svenska ”hypermångfalden” blir allt mer ”supermaxad” bland landets barn och ungdomar och Sverige är numera ett av västvärldens allra mest mångspråkiga länder: Över 44% av samtliga barn och ungdomar i de tre storstadsregionerna talar idag ett annat språk än svenska i hemmet och som förstaspråk
 
Nu har Skolverket äntligen publicerat den senaste statistiken över andelen grundskoleelever som talar ett annat språk än svenska i hemmet och som förstaspråk (d v s siffror som gäller läsåret 2017/2018) och vilket intressant nog är den enda ”etnisk-kulturella” siffra som vi har i Sverige utifrån självrapporterad självidentifikation och självkategorisering (OBS: dock är det inte barnen och ungdomarna som självrapporterar detta utan deras vårdnadshavare – d v s deras bioföräldrar, adoptivföräldrar, fosterföräldrar, styvföräldrar, storfamiljsföräldrar, ensamstående förälder o s v).
 
Det handlar i praktiken om siffror som rör samtliga barn och ungdomar i landet i åldrarna 7-16 år då skolplikt ju gäller i Sverige (dock minus de papperslösa barnen och ungdomarna vilka ej finns i statistiken överhuvudtaget) och följande siffror är med stor sannolikhet ”underkantssiffror” då nog inte alla vårdnadshavare som har ett eller flera barn som talar ett annat språk än svenska i hemmet och som förstaspråk anger det när de tillfrågas om det.
 
I alla fall så handlar det numera om 27,6% av samtliga grundskoleelever och i de tre storstadsregionerna Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö där numera uppemot 40% av landets befolkning bor och lever så handlar det om hela 44,1% av samtliga barn och ungdomar i åldrarna 7-16 år som talar ett annat språk än svenska i hemmet och som förstaspråk och i åtskilliga kommuner som ingår i de tre storstadsregionerna så handlar det om siffror som börjar närma sig 50-70%. 29,2% är vidare den siffra som gäller för de mellanstora städerna och som lägst så handlar det om 18,4% i landets landsbygdskommuner.
 
Sverige är idag m a o antagligen mer mångspråkigt än USA vad gäller mångspråkigheten bland barn och unga:
Idag talar hela 21-22% av samtliga invånare i USA som är 5 år eller äldre ett annat språk än engelska i hemmet och bland barn och unga i skolåldern gäller siffran 25%. Båda dessa siffror är de allra högsta i västvärlden även om länder som Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Kanada, Australien och Nya Zeeland numera också är utpräglat mångspråkiga.
 
andelen grundskoleelever vars vårdnadshavare uppger att deras barn talar ett annat språk än svenska i hemmet och som förstaspråk – ett urval kommuner:
Bjuv: 36,5%
Borlänge: 34%
Borås: 36,8%
Botkyrka: 58,3%
Eda: 34,7%
Emmaboda: 34,3%
Eskilstuna: 32%
Fagersta: 35,2%
Flen: 47,9%
Gislaved: 37,1%
Gnosjö: 41,4%
Göteborg: 43,8%
Haparanda: 58,1%
Helsingborg: 38,4%
Huddinge: 38,7%
Hultsfred: 42%
Hylte: 42,5%
Högsby: 47,1%
Järfälla: 42,3%
Katrineholm: 37,2%
Kiruna: 42%
Landskrona: 45%
Lessebo: 38,8%
Malmö: 59,8%
Mellerud: 37,4%
Norrköping: 34,6%
Olofström: 41,8%
Perstorp: 34,4%
Sigtuna: 42,6%
Solna: 44%
Stockholm: 37,8%
Sundbyberg: 51,5%
Sävsjö: 35%
Södertälje: 67,1%
Trollhättan: 35,9%
Upplands-Bro: 43,5%
Upplands-Väsby: 35,9%
Uppvidinge: 35,2%
Vingåker: 32,6%
Örebro: 33,7%
Överkalix: 37,1%
Åstorp: 38,9%
 
Ovanstående siffror kan förstås och förklaras med att en majoritet av alla de som talar svenska som förstaspråk och vilka i de allra flesta fall också är enspråkiga (d v s de infödda majoritetssvenskarna bland vilka mycket få är två- eller flerspråkiga överhuvudtaget) idag är över 50 år gamla och allt färre av dem är i grundskoleåldern medan de invånare i landet som framför allt har utomeuropeisk bakgrund omvänt är extremt unga och bland alla barn i förskoleåldern (d v s alla invånare i landet som just nu är mellan 0-6 år) så utgör de som har utomeuropeisk bakgrund kring en tredjedel av denna spädbarns- och småbarnspopulation.
 
Det ska slutligen sägas att mycket få av de ovanstående barnen och ungdomarna talar något av de fem nationella minoritetsspråken då det numera nästan uteslutande handlar om utomeuropeiska språk (såsom arabiska, somaliska, persiska, spanska och kurdiska) samt östeuropeiska språk (såsom bosniska, serbiska, albanska och polska) bland de tio-i-topp-språk som vårdnadshavarna anger att deras barn talar och det går också att påminna om att under medeltiden och fram tills tidigmodern tid så rådde antagligen samma typ av extrema mångspråkighet i landet som gäller idag.

Riksdagskandidater med utländsk bakgrund är underrrepresenterade i samtliga riksdagspartier även i 2018 års riksdagsval men för första gången är andelen riksdagskandidater med utomeuropeisk bakgrund i majoritet

Sveriges Radio och SCB har undersökt andelen riksdagskandidater med utländsk bakgrund i 2018 års riksdagsval.
 
 
Idag har nästan 25% av totalbefolkningen utländsk bakgrund utifrån att antingen själva vara utrikes födda eller att vara inrikes födda med två utrikes födda föräldrar (om även de inrikes födda med en utrikes född och en inrikes född förälder räknas in så handlar det om en tredjedel av befolkningen).
 
I årets riksdagsval har 14,6% av alla totalt 6005 riksdagskandidater utländsk bakgrund jämfört med 13% i 2014 års riksdagsval och vilket då är en underrepresentation men skillnaderna är mycket stora mellan de olika partierna (OBS: i undersökningen ingår endast de nuvarande riksdagspartierna).
 
SAP 20,2%
MP 17,8%
V 17,1%
M 15,7%
L 12,9%
KD 11,2%
SD 10,9%
C 10,1%
 
Årets riksdagsval är samtidigt historiskt då det för första gången finns fler riksdagskandidater som har bakgrund utanför Europa än i Europa och vilket avspeglar den demografiska utvecklingen och situationen som gäller idag: Av samtliga invånare med utländsk bakgrund har en majoritet haft utomeuropeisk bakgrund åtminstone sedan 7-8 år tillbaka. Detta gäller samtliga partier utom SD – 60% av SD:s riksdagskandidater har bakgrund i övriga Norden och Europa jämfört med 40% utanför Europa.

SD:s ”perfect storm” är (tyvärr) nu: Medan konfliktlinjerna baserade på klass, ålder, kön och region minskar i Sverige så ökar de som grundar sig på migration, etnicitet, kultur, hudfärg och religion

Ipsos undersökning rörande vilka polariserande konfliktlinjer som gäller i ett 30-tal av världens länder inklusive i Sverige indikerar på alla sätt och vis och med all önskvärd tydlighet att SD:s ”perfect storm” tyvärr verkligen är nu – d v s resultat som dessa förklarar antagligen åtminstone delvis varför SD just nu ”peak:ar” och slår i taket i opinionsundersökning efter opinionsundersökning tre månader innan valet i september.
 
Ett flertal tidigare undersökningar har indikerat att fr a klass-, köns- och ålderskonflikterna samt konflikterna mellan heteros och icke-heteros är på en mycket låg nivå just i Sverige jämfört med hur det ser ut i andra länder och att de dessutom har minskat rejält under de senaste åren medan samtliga konfliktlinjer som handlar om invandrare och minoriteter och (olika) kulturer och religioner hela tiden ökar och nu visar Ipsos undersökning att samma trend och tendens tyvärr håller i sig:
 
den största konfliktlinjen i (X land) går mellan:
unga och gamla: Sverige 6% (jfr Sydkorea 25%)
stad och land: Sverige 11% (jfr Kina 25%)
kvinnor och män: Sverige 12% (jfr Indien 25%)
rika och fattiga: Sverige 19% (jfr Ryssland 65%)
människor med olika politiska åsikter: Sverige 26% (jfr Argentina 70%)
 
den största konfliktlinjen i (X land) går mellan:
olika religioner: Sverige 32% (jfr samtliga länder 27%)
olika etniska grupper: Sverige 37% (jfr samtliga länder 25%)
invandrare och infödda majoritetsinvånare: Sverige 49% (jfr samtliga länder 30% och detta är det tredje högsta resultatet efter Italien 61% och Storbritannien med 50%)
 
är (X land) mer polariserat idag än för tio år sedan:
Sverige 73% (detta är det näst högsta resultatet tillsammans med Tyskland, Storbritannien och Italien och efter Spanien med 77%)
 
att blanda olika kulturer leder till konflikter:
Sverige 33% (detta är det näst högsta resultatet efter Ungern med 34%)
 
att blanda olika religioner leder till konflikter:
Sverige 30% (detta är det näst högsta resultatet efter Belgien med 31%)
Namnlöst.jpg

Motsättningarna mellan olika rasgrupper och etniska grupper samt mellan olika religiösa grupper fortsätter att öka i Sverige enligt ”European Quality of Life Survey” medan motsättningarna rika och fattiga och mellan unga och gamla fortsätter att hålla sig på en låg nivå

Senaste ”European Quality of Life Survey” fortsätter tyvärr att indikera att medan motsättningarna mellan rika och fattiga och mellan chefer och anställda går ned i Sverige jämfört med hur dessa motsättningar ser ut i övriga EU och medan motsättningarna mellan unga och gamla, mellan kvinnor och män och mellan grupper med olika sexuell läggning fortsätter att hålla sig på en låg nivå just i Sverige så ökar motsättningarna mellan olika rasgrupper och etniska grupper samt mellan olika religiösa grupper och tyvärr gäller det särskilt bland gruppen unga vuxna (18-29 år).
 
Resultat för Sverige i 2016 års ”European Quality of Life Survey”:
 
mycket stora motsättningar mellan olika rasgrupper och etniska grupper (EU-genomsnittet: 41%): 45% (18-29 år: 54%)
inga motsättningar mellan olika rasgrupper och etniska grupper (EU-genomsnittet: 13%): 4%
 
mycket stora motsättningar mellan olika religiösa grupper (EU-genomsnittet: 38%): 36% (18-29 år: 49%)
inga motsättningar mellan olika religiösa grupper (EU-genomsnittet: 18%): 10%
 
mycket stora motsättningar mellan rika och fattiga (EU-genomsnittet: 29%): 20%
inga motsättningar mellan rika och fattiga (EU-genomsnittet: 16%): 13%
 
mycket stora motsättningar mellan chefer och anställda (EU-genomsnittet: 26%): 11%
inga motsättningar mellan chefer och anställda (EU-genomsnittet: 15%): 12%
 
mycket stora motsättningar mellan kvinnor och män (EU-genomsnittet: 9%): 12%
inga motsättningar mellan kvinnor och män (EU-genomsnittet: 37%): 18%
 
mycket stora motsättningar mellan unga och gamla (EU-genomsnittet: 11%): 8%
inga motsättningar mellan unga och gamla (EU-genomsnittet: 37%): 33%
 
mycket stora motsättningar mellan grupper med olika sexuell läggning (EU-genomsnittet: 20%): 14%
inga motsättningar mellan grupper med olika sexuell läggning (EU-genomsnittet: 26%): 16%

Sveriges 35 största minoritetsgrupper med över 20 000 invånare vardera och uppdelade på ursprungsländer den 31 december 2017

Sveriges 35 största minoritetsgrupper med över 20 000 invånare vardera och uppdelade på ursprungsländer den 31 december 2017: I samtliga nedanstående siffror ingår både de utrikes födda, de adopterade, den så kallade ”andra generationen” och de blandade (d v s de som har en utrikes född och en inrikes född förälder) men inte den s k ”tredje generationen” som numera beräknas uppgå till 3-5% (åtminstone vad gäller vissa av nedanstående grupper).

 

1, Finland 411 740

2, Irak 212 978

3, Syrien 211 980

4, Serbien + Serbien & Montenegro + f d Jugoslavien 169 743 (totalt f d Jugoslavien 308 831)

5, Polen 136 941

6, Norge 118 256

7, Tyskland 114 743

8, Iran 111 686

9, Danmark 106 993

10, Somalia 101 633

11, Turkiet 99 084

12, Bosnien 90 498

13, Libanon 62 514

14, Thailand 60 232

15, Chile 57 408

16, Afghanistan 53 774

17, Storbritannien 53 360

18, Eritrea 51 066

19, USA 46 328

20, Ryssland + f d Sovjetunionen 44 223 (totalt f d Sovjetunionen 129 441)

21, Indien 43 249

22, Kina 40 742

23, Rumänien 40 395

24, Etiopien 34 668

25, Ungern 32 844

26, Grekland 32 532

27, Vietnam 29 542

28, Estland 27 322

29, Italien 24 651

30, Filippinerna 23 291

31, Marocko 22 288

32, Pakistan 21 816

33, Spanien 21 266

34, Sydkorea 20 530

35, Nederländerna 20 070

Yesterday’s meeting between NGOs and the UN Committee on the Elimination of Racial Discrimination in Geneva

At yesterday’s meeting between NGOs and the UN Committee on the Elimination of Racial Discrimination (Cerd) in Geneva which I attended together with co-author Maimuna Abdullahi (https://www.mynewsdesk.com/se/svenska-muslimer-i-samarbete/pressreleases/naetverket-svenska-muslimer-i-samarbete-vaender-sig-till-fn-2492515) Dr. Gun Kut, CERD’s rapporteur on Sweden, raised sharp and urgent questions on the situation for the various minorities in Sweden while CERD member Ms. Gay McDougall asked why Sweden lacks equality data and what the problem (for Sweden) is when it comes to not introducing equality data in Sweden. Furthermore Mr. Nicolás Marugán, another committe member, wondered why Sweden is not sufficiently addressing the huge discrepancy between reported and solved hate crime and discrimination cases and finally committee member Dr. Verene Albertha Shepherd asked if Sweden has introduced any measures on the situation for Afro-Swedes including the issue of racial profiling and the unemployment problem.
31681170_10155609877620847_3660516157258989568_n.jpg

Sverige fortsätter att vara det sämsta och det värsta EU-landet för barn och ungdomar med utländsk bakgrund vad gäller risken att växa upp i fattigdom

Sverige fortsätter att vara det sämsta och det värsta EU-landet för barn och ungdomar som är utrikes födda eller som är inrikes födda och har en eller två föräldrar som är utrikes födda – d v s för invandrarbarn, andragenerationsbarn och blandbarn:
 
Medan barnfattigdomen fortsätter att gå ned bland de majoritetssvenska barnen och ungdomarna så fortsätter den att gå upp bland invandrarbarnen, andragenerationsbarnen och blandbarnen och Sverige är det EU-land där skillnaden i att vara fattig är som allra störst mellan minoritets- och majoritetsbarnen.
Namnlöst.jpg
 
 
”Risken för unga under 18 år med minst en förälder född utomlands att hamna i fattigdom var över 58 procent i Sverige under 2016, visar statistik från Eurostat.
 
Det är den största risken i alla EU-länder. Som exempel kan nämnas att motsvarande fattigdomsrisk är betydligt lägre i grannländerna Danmark och Finland.
 
För barn till infödda svenskar är risken att hamna i fattigdom‚ som definieras som 60 procent av inkomsten hos en genomsnittlig person i landet, bland de lägsta, knappt tio procent. Det innebär att barn till utrikesfödda löper sex gånger så stor risk som för barn till inrikesfödda föräldrar att drabbas av fattigdom, vilket är den största skillnaden i EU.
 
Sedan 2008, då de första uppgifterna finns tillgängliga, har skillnaden mellan fattigdomsrisken för barn till inrikes- och utrikesfödda föräldrar i Sverige ökat. Det beror både på att fattigdomsrisken blivit mindre bland unga med inrikesfödda föräldrar och att risken ökat bland dem med minst en förälder född utanför Sverige. Den trenden inleddes redan innan flyktingkrisen 2015.”
Namnlöst 2.jpg