Category: minoriteter

Ny kunskapsbank om rasstereotypa bilder

Idag publiceras ”Bilders makt” – den sannolikt hittills mest omfattande digitala kunskapsbanken om rasstereotypa bilder i ett svenskt och västerländskt sammanhang.

Kunskapsbanken ”Bilders makt”, som är gratis och tillgänglig för alla och envar som är intresserade av visuella rasstereotyper av alla de slag liksom av ett flertal olika minoriteter, innehåller sammanlagt ett 80-tal artiklar och 100-tals bilder och har författats och sammanställts av Moa Matthis och Joanna Rubin Dranger samt av mig själv som har förestått de artiklar som behandlar rasstereotyper av asiater.
”Bilders makt” innehåller utöver artiklarna och alla rasstereotypa bilder även en film som förklarar vad en stereotyp bild är (https://bildersmakt.se/vad-ar-en-stereotyp-bild) samt en film vari olika minoritetssvenskar kommenterar ett antal rasstereotyper (https://bildersmakt.se/det-har-ar-inte-jag).

Artiklarna om rasstereotyper av asiater:

https://bildersmakt.se/hotbilder-gula-faran

https://bildersmakt.se/dragon-lady

https://bildersmakt.se/yellowface

https://bildersmakt.se/den-demoniserande-stereotypen-den-asiatiska-superskurken

https://bildersmakt.se/den-gula-fargen

https://bildersmakt.se/geishan-china-doll-och-miss-saigon-stereotyper-av-asiatiska-kvinnor

https://bildersmakt.se/bilder-av-asiater-som-en-hotfull-massa-utan-individuella-sardrag

https://bildersmakt.se/bilder-av-asiater-som-odjur-blackfiskar-och-skadedjur

https://bildersmakt.se/popularkulturens-stereotyper-av-asiater-i-relation-till-kon

https://bildersmakt.se/det-asiatiska-spraket-som-ett-lojligt-nonsenssprak

https://bildersmakt.se/hotbilder-asiater-som-hyperintelligenta-farliga-och-lojliga

https://bildersmakt.se/forlojligande-och-demonisering-av-asiater

https://bildersmakt.se/bilder-av-asiater-som-odjur-blackfiskar-och-skadedjur

Skillnaderna i skolresultat mellan majoritets- och minoritetselever fortsätter att vara betydande

Den nya ESO-rapporten som undersöker skillnaderna i skolresultat mellan olika elevgrupper visar bl a att det går allra sämst för de elever som har bakgrund i Afrika och därefter för de som har bakgrund i Asien medan eleverna med bakgrund i Sydamerika nu är ikapp eleverna med bakgrund på Balkan och i Östeuropa utanför EU.

18698456_10154714348560847_8009822210010758278_n.jpg

samtliga inrikes födda grundskoleelever som gick ut årskurs 9 mellan 1988-2014
andelen elever med en sysselsatt mor: 93%
andelen elever med en sysselsatt far: 93%
medelbetyg: 50,2
andelen elever med godkänt i kärnämnena: 92%
andelen elever med högskoleutbildade föräldrar: 49%

samtliga utrikes födda grundskoleelever som gick ut årskurs 9 mellan 1988-2014
andelen elever med en sysselsatt mor: 64%
andelen elever med en sysselsatt far: 65%
medelbetyg: 36,9
andelen elever med godkänt i kärnämnena: 65%
andelen elever med högskoleutbildade föräldrar: 43%

18739656_10154714348555847_4370405161286597486_n.jpg

Angående att DN redovisar diversifierade ursprungslandsdata om de unga männen som skjuter på andra unga män

Eftersom den antirasistiska och antifascistiska vreden just nu formligen kokar över mot DN:s ”uthängning” av de unga männen med utomvästerländsk bakgrund i miljonprogramsområdena p g a att DN:s journalister själva har undersökt och räknat på de 100 personer som har skjutit mot andra personer sedan 2013 och bl a har delat upp mellan ursprungsländer i stället för att enbart redovisa svensk och utländsk bakgrund samt pekat ut i vilken typ av områden de har växt upp och är bosatta i så måste jag så klart hävda mitt ”vi behöver inte mindre utan mer diversifierad statistik om landets minoritetsinvånare”-argument även om jag naturligtvis förstår den antirasistiska och antifascistiska vreden i egenskap av att själv vara antirasist och antifascist och även om jag vet att mer och bättre statistik om landets minoritetsinvånare tyvärr mycket väl kan komma att leda till att landets invånare med utomvästerländsk bakgrund och miljonprogramsområdena stigmatiseras än mer samt att än fler av landets majoritetssvenskar kan komma att börja rösta på och sympatisera med SD.
 
 
Att 90 av 100 som har skjutit på andra på allmän plats sedan 2013 har utländsk bakgrund och varav hälften är utrikes födda (och varav ingen är asylsökande och nyanländ) och hälften är födda och uppvuxna i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar måste kunna sägas liksom att i stort sett alla har bakgrund i Afrika och Västasien (d v s i Mellanöstern) och att hälften av dem är uppvuxna och bosatta i landets miljonprogramsområden: Likaså måste det kunna sägas att ingen av de 90 personerna har bakgrund i Finland (inte ens en s k blandad sverigefinne förekommer i materialet), att endast en handfull har bakgrund i Latinamerika respektive på Balkan (inklusive även blandade ”latinos” och blandade ”juggar”) och att ursprungsländer som Irak, Iran, Libanon, Turkiet, Somalia och Eritrea dominerar helt bland de 90 personerna.
 
Att endast 10% av de 100 personerna som har skjutit på andra personer på allmän plats sedan 2013 är s k ”helvita” ”helsvenskar” (dock kan nog tyvärr några enstaka s k ”tredjegeneration:are” mycket väl ”dölja sig” bland de 10 personerna som statistiskt sett har svensk bakgrund) innebär f ö en underrepresentation på åtminstone 650% om jag nu har räknat rätt och vilken mycket väl kan vara den allra lägsta i västvärlden: I de allra flesta andra västländer finns det fortfarande en mer eller mindre numerärt betydande vit underklass som också pangar på och försöker ha ihjäl varandra.
 
Utan siffror och statistik är det fullständigt omöjligt att åtgärda situationen och även om siffror som dessa, vilka indikerar astronomiska och surrealistiska överrepresentationer och vilka möjligen tyvärr är mer extrema än de som gäller för unga minoritetsmän i länder som USA, Storbritannien, Nederländerna och Frankrike, visserligen stigmatiserar och ”hänger ut” landets unga minoritetsmän och landets miljonprogramsområden så är det den enda vägen framåt då exakta och ”spec:ade” data är det enda som kan leda till effektiva (förebyggande) åtgärder för att åtminstone försöka lösa situationen för alla de som utsätts för skjutningarna och vare sig det gäller offren eller förövarna.

Om likheter mellan amerikansk och svensk rasstatistik innan och efter 1930

Fascinerande att konstatera att USA och Sverige simultant utvecklade ett rätt så elaborerat rassystem som också räknade (i USA) respektive registrerade (i Sverige) de minoritetsinvånare i landet som inte bara var s k blandade (d v s 50% majoritetsinvånare) utan också de som var s k kvarts (d v s 25% majoritetsinvånare, d v s s k oktoroner) mellan 1850-1930 (för amerikansk del) respektive mellan 1870-1930 (för svensk del) efter modell från det latinamerikanska rassystemet som alltid har ”tillåtit” och erkänt en mer flytande uppdelning mellan majoritet (vit) och minoritet (icke-vit) men efter 1930 så blir uppdelningen mellan majoritet och minoritet mer kategorisk och fr a skarpt dikotom både i USA och i Sverige:
18527872_10154688663985847_8117539557781539188_n.jpg
 
I USA handlade det efter 1930 om uppdelningen vita – icke-vita och fr a om den svart-vita uppdelningen och i Sverige användes ibland uppdelningen arier – icke-arier efter 1930 liksom uppdelningen svenskar och utlänningar som senare döptes om till uppdelningen svenskar – invandrare.

Vilka ungdomar och unga vuxna saknar egentligen en gymnasieutbildning i dagens Sverige?

Det heter numera att i den postindustriella kunskaps- och informationsekonomi som vi lever med och i idag så är det riktigt svårt att som ung vuxen komma in på arbetsmarknaden utan en slutförd gymnasieutbildning (som helst också ska ge högskolebehörighet även om det inte betyder att en nödvändigtvis måste skaffa sig en högskoleexamen): Idag går uppemot 93-­94% av alla infödda majoritetssvenska ungdomar ut grundskolan med gymnasiebehörighet och ca 94% av alla majoritetssvenska unga vuxna har idag en gymnasieutbildning bakom sig medan över hälften och över två tredjedelar av alla majoritetssvenska unga vuxna män respektive unga vuxna kvinnor dessutom har en uttagen högskoleexamen. Samtidigt och omvänt så går ej mer än 57% av alla utrikes födda ungdomar och endast uppemot 65-­70% av alla ungdomar med utländsk bakgrund ut grundskolan med gymnasiebehörighet men det finns också stora skillnader mellan de olika minoritetsgrupperna liksom om de utrikes födda ungdomarna har bott i landet i mer än 6 år eller i 5 år eller mindre.
 
Procentandel av alla invånare i landet födda 1985 som inte hade en fullgjord gymnasieutbildning innan de fyllde 21 år (och vilket visserligen kan betyda att flera av dem har gjort det därefter) och vilket betyder att de antingen aldrig ens har börjat på gymnasiet då de har gått ut grundskolan med ofullständiga betyg utan att ha gymnasiebehörighet alternativt att de har påbörjat gymnasiet men antingen har hoppat av i förtid (och vilket mycket höga procentandelar av landets minoritetsungdomar tyvärr just gör) eller har gått ut gymnasiet med ofullständiga betyg:
 
infödda majoritetssvenska flickor: ca 3-4%
infödda majoritetssvenska pojkar: ca 5-6%
 
flickor födda i Sydasien, Östasien och Sydostasien som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 7%
pojkar födda i Sydasien, Östasien och Sydostasien som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 18%
 
flickor födda i Sydasien, Östasien och Sydostasien som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 28%
pojkar födda i Sydasien, Östasien och Sydostasien som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 40%
 
flickor födda i Sydeuropa och på Balkanhalvön som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 13%
pojkar födda i Sydeuropa och på Balkanhalvön som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 23%
 
flickor födda i Sydeuropa och på Balkanhalvön som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 27%
pojkar födda i Sydeuropa och på Balkanhalvön som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 29%
 
flickor födda i Mellanöstern och Nordafrika som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 17%
pojkar födda i Mellanöstern och Nordafrika som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 26%
 
flickor födda i Mellanöstern och Nordafrika som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 32%
pojkar födda i Mellanöstern och Nordafrika som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 46%
 
flickor födda i subsahariska Afrika som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 23%
pojkar födda i subsahariska Afrika som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 35%
 
flickor födda i subsahariska Afrika som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 33%
pojkar födda i subsahariska Afrika som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 42%
 
flickor födda i Latinamerika: 25%
pojkar födda i Latinamerika: 28%
 
Fotnot: Naturligtvis går det att skaffa sig och att få ett s k bra och ett s k fullgott s k ”good enough”-liv även i dagens postindustriella Sverige utan att ha en gymnasieutbildning bakom sig och det måste inte gå illa för alla unga vuxna som inte har gått ut gymnasiet med fullständiga betyg och det finns också åtskilliga exempel på unga vuxna som har klarat sig alldeles utmärkt i livet utan att ens någonsin ha satt sin fot på en gymnasieskola överhuvudtaget.

Hur många s k ”andrageneration:are” växer upp i fattigdom och hur många blir höginkomsttagare?

Det heter ofta att allt fokus i Sverige är på invandrarna, d v s på de utrikes födda, och på senare tid än mer på de nyanlända, d v s på de som har invandrat till landet inom de senaste 4-5 åren, men ibland finns det också statistik att tillgå om de s k ”andrageneration:arna”, d v s de som är födda och uppvuxna i Sverige med två utrikes födda föräldrar och tyvärr tyder det mesta på att den etnisk-rasliga hierarkin ser likartad ut för ”andrageneration:arna” såsom för deras föräldrar, d v s de riktiga och ”autentiska” invandrarna, både i relation till majoritetsbefolkningen och vad gäller hierarkin inom minoritets-Sverige:
 
Fattigdom bland ”andragenerationsbarn” som är födda i Sverige och vars föräldrar är födda i X land (fattigdomen bland majoritetssvenska barn uppgick mellan 2008-10 till ca 3-4%):
Bosnien 18%
Grekland 20%
Chile 29%
Iran 33%
Eritrea 33%
Etiopien 33%
f d Jugoslavien 33%
Turkiet 42%
Syrien 49%
Libanon 51%
Irak 55%
Somalia 59%
 
OBS: Ovanstående siffror handlar i praktiken om att växa upp med fattiga invandrade föräldrar och säger inte att ovanstående ”andrageneration:are” är dömda till fattigdom per automatik när de blir vuxna. Dock är chanserna betydligt lägre för de ”andragenerationsgrupper” som växer upp med fattiga invandrarföräldrar att bli höginkomsttagare som vuxna.
 
Chansen (eller för den delen risken för den som inte tycker att pengar är allt i livet) att komma att tillhöra den översta tiondelen av ”inkomstligan” på den svenska arbetsmarknaden för ”andrageneration:are” som är födda i Sverige och vars föräldrar är födda i X land om föräldrarna åtminstone har en genomgången/avslutad gymnasieutbildning och om föräldrarna har bott i Sverige i mer än tio år (för majoritetssvenskars vars båda föräldrar åtminstone har en gymnasieutbildning är chansen att bli höginkomsttagare 42%):
Somalia 2%
Etiopien 4%
Irak 5%
Chile 7%
Vietnam 11%
Turkliet 13%
Finland 29%
Norge 33%
Tyskland 42%

Andelen chefer med utländsk bakgrund är fortsatt låg

Tidningen Chef har nu publicerat 2016 års siffror vad gäller andelen av landets ca 500 000 chefer (d v s samtliga högsta chefer och samtliga mellanchefer – d v s var åttonde anställd i Sverige har idag ett chefsuppdrag och ett chefsansvar) som har utländsk bakgrund.
 
Idag har ca 25% utländsk bakgrund inom det svenska arbetslivet men inom den offentliga sektorn (stat, landsting och kommuner liksom statliga, landstingsägda och kommunala företag) har bara 8,5% av alla chefer utländsk bakgrund medan ej mer än 11,5% har det inom den privata sektorn. Den enda sektorn där andelen är representativ handlar om egenföretagarna och småföretagarna där hela 25% numera har utländsk bakgrund.