Category: minoriteter

Sveriges 35 största minoritetsgrupper med över 20 000 invånare vardera och uppdelade på ursprungsländer den 31 december 2017

Sveriges 35 största minoritetsgrupper med över 20 000 invånare vardera och uppdelade på ursprungsländer den 31 december 2017: I samtliga nedanstående siffror ingår både de utrikes födda, de adopterade, den så kallade ”andra generationen” och de blandade (d v s de som har en utrikes född och en inrikes född förälder) men inte den s k ”tredje generationen” som numera beräknas uppgå till 3-5% (åtminstone vad gäller vissa av nedanstående grupper).

 

1, Finland 411 740

2, Irak 212 978

3, Syrien 211 980

4, Serbien + Serbien & Montenegro + f d Jugoslavien 169 743 (totalt f d Jugoslavien 308 831)

5, Polen 136 941

6, Norge 118 256

7, Tyskland 114 743

8, Iran 111 686

9, Danmark 106 993

10, Somalia 101 633

11, Turkiet 99 084

12, Bosnien 90 498

13, Libanon 62 514

14, Thailand 60 232

15, Chile 57 408

16, Afghanistan 53 774

17, Storbritannien 53 360

18, Eritrea 51 066

19, USA 46 328

20, Ryssland + f d Sovjetunionen 44 223 (totalt f d Sovjetunionen 129 441)

21, Indien 43 249

22, Kina 40 742

23, Rumänien 40 395

24, Etiopien 34 668

25, Ungern 32 844

26, Grekland 32 532

27, Vietnam 29 542

28, Estland 27 322

29, Italien 24 651

30, Filippinerna 23 291

31, Marocko 22 288

32, Pakistan 21 816

33, Spanien 21 266

34, Sydkorea 20 530

35, Nederländerna 20 070

Yesterday’s meeting between NGOs and the UN Committee on the Elimination of Racial Discrimination in Geneva

At yesterday’s meeting between NGOs and the UN Committee on the Elimination of Racial Discrimination (Cerd) in Geneva which I attended together with co-author Maimuna Abdullahi (https://www.mynewsdesk.com/se/svenska-muslimer-i-samarbete/pressreleases/naetverket-svenska-muslimer-i-samarbete-vaender-sig-till-fn-2492515) Dr. Gun Kut, CERD’s rapporteur on Sweden, raised sharp and urgent questions on the situation for the various minorities in Sweden while CERD member Ms. Gay McDougall asked why Sweden lacks equality data and what the problem (for Sweden) is when it comes to not introducing equality data in Sweden. Furthermore Mr. Nicolás Marugán, another committe member, wondered why Sweden is not sufficiently addressing the huge discrepancy between reported and solved hate crime and discrimination cases and finally committee member Dr. Verene Albertha Shepherd asked if Sweden has introduced any measures on the situation for Afro-Swedes including the issue of racial profiling and the unemployment problem.
31681170_10155609877620847_3660516157258989568_n.jpg

Sverige fortsätter att vara det sämsta och det värsta EU-landet för barn och ungdomar med utländsk bakgrund vad gäller risken att växa upp i fattigdom

Sverige fortsätter att vara det sämsta och det värsta EU-landet för barn och ungdomar som är utrikes födda eller som är inrikes födda och har en eller två föräldrar som är utrikes födda – d v s för invandrarbarn, andragenerationsbarn och blandbarn:
 
Medan barnfattigdomen fortsätter att gå ned bland de majoritetssvenska barnen och ungdomarna så fortsätter den att gå upp bland invandrarbarnen, andragenerationsbarnen och blandbarnen och Sverige är det EU-land där skillnaden i att vara fattig är som allra störst mellan minoritets- och majoritetsbarnen.
Namnlöst.jpg
 
 
”Risken för unga under 18 år med minst en förälder född utomlands att hamna i fattigdom var över 58 procent i Sverige under 2016, visar statistik från Eurostat.
 
Det är den största risken i alla EU-länder. Som exempel kan nämnas att motsvarande fattigdomsrisk är betydligt lägre i grannländerna Danmark och Finland.
 
För barn till infödda svenskar är risken att hamna i fattigdom‚ som definieras som 60 procent av inkomsten hos en genomsnittlig person i landet, bland de lägsta, knappt tio procent. Det innebär att barn till utrikesfödda löper sex gånger så stor risk som för barn till inrikesfödda föräldrar att drabbas av fattigdom, vilket är den största skillnaden i EU.
 
Sedan 2008, då de första uppgifterna finns tillgängliga, har skillnaden mellan fattigdomsrisken för barn till inrikes- och utrikesfödda föräldrar i Sverige ökat. Det beror både på att fattigdomsrisken blivit mindre bland unga med inrikesfödda föräldrar och att risken ökat bland dem med minst en förälder född utanför Sverige. Den trenden inleddes redan innan flyktingkrisen 2015.”
Namnlöst 2.jpg

En ny OECD-studie visar att Sverige tillsammans med Finland är sämst inom OECD på att utbilda barn och unga som är utrikes födda

En ny OECD-studie visar att Sverige (tillsammans med Finland) tyvärr är sämst i Europa, västvärlden och i-världen och i den s k utvecklade, s k moderna och industrialiserade och urbaniserade världen (d v s inom OECD) på att utbilda barn och unga som är utrikes födda:
 
 
60% av alla utrikes födda elever som går i 9:an (d v s i grundskolan och i högstadiet) är lågpresterande i Sverige (i läsförståelse, matematik och naturvetenskap) jämfört med 20% av alla inrikes födda elever och bland de inrikes födda eleverna är merparten av de lågpresterande eleverna s k ”andrageneration:are”.
 
Det skiljer närmare 40% mellan andelen lågpresterande utrikes födda elever i 9:an och andelen lågpresterande inrikes födda elever och vidare skiljer det över 20% mellan andelen lågpresterande utrikes födda elever som invandrade innan respektive efter 12 års ålder och vilket innebär att de barn och unga som har invandrat efter 12 års ålder presterar sämre i Sverige än i andra OECD-länder.
Samtidigt rapporterar höga andelar av både de s k förstageneration:arna och andrageneration:arna att de inte känner tillhörighet till skolan och denna andel har dessutom ökat på senare år och vilket är oroväckande och vidare så uppger fler utrikes födda 9:or att de tror att människor försöker utnyttja dem, att de inte blir rättvist behandlade, att de känner sig otrygga där de bor och lever samt att de inte kan göra det de vill där de bor och lever p g a sjukdom, funktionsnedsättning eller mentala problem jämfört med inrikes födda elever.
 
År 2015 när PISA-provet som undersöks i den nya OECD-studien genomfördes hade en tredjedel av alla 9:or någon form av utländsk bakgrund och idag handlar det om 40% och vilket innebär att de lågpresterande invandrade eleverna och de lågpresterande ”andrageneration:arna” numera och sammantaget utgör en mycket hög andel av hela den svenska elevpopulationen.
 
Tyvärr har huvuddelen av de lågpresterande eleverna utomeuropeisk bakgrund och en mycket hög andel bor i miljonprogramsområdena: För varje år som går så misslyckas i praktiken 1000-tals barn och unga med utomeuropeisk bakgrund att ta sig vidare från grundskolan till gymnasiet och därefter från gymnasiet till högskolan och alltför många av förstageneration:arna och andrageneration:arna med utomeuropeisk bakgrund som bor och lever i miljonprogramsområdena riskerar därför att hamna i missbruk och kriminalitet och utveckla en destruktiv livsstil som unga vuxna.

Skillnaderna i uppnådd gymnasiebehörighet är mycket stora mellan Stockholms stads olika stadsdelar

Idag misslyckas hela en femtedel eller 20% av alla nior, högstadieelever och (övre) tonåringar med att gå ut grundskolan, nian och högstadiet med godkända betyg som ger gymnasiebehörighet och tyvärr så misslyckas därefter hela en tredjedel eller 33% av alla gymnasieelever, ”tredjering:are” och unga vuxna med att gå ut gymnasiet med godkända betyg som ger högskolebehörighet (och tyvärr så hoppar därefter höga procentandelar av högskolestudierna och tar aldrig ut en högskoleexamen) och tyvärr så gäller det främst landets miljonprogramsområden där barnen, ungdomarna och de unga vuxna har utomeuropeisk bakgrund och där födelsetalen dessutom är högre än i de majoritetssvenskdominerade historiska innerstadskärnorna och i villa- och radhusområdena (redan idag bor exempelvis hela en tiondel eller 10% av landets samtliga barn och ungdomar i de 25 mest utsatta miljonprogramsområdena där en majoritet av invånarna har utomeuropeisk bakgrund):
 
Tyvärr handlar det om 10 000-tals barn, ungdomar och unga vuxna som efter varje avslutat läsår går ut högstadiet eller gymnasiet utan att kunna ta sig vidare och varav majoriteten har utomeuropeisk bakgrund och bland vilka en alltför stor andel exploateras inom en s k informell och irreguljär arbetsmarknad som styrs av en s k kontantekonomi för att överhuvudtaget kunna (över)leva och varav alltför stora andelar också hamnar i brottslighet och bland vilka alltför många sedermera går under redan i unga år på grund av våld, alkohol, droger och ett destruktivt leverne.
 
Tyvärr så saknas samtidigt idag 10 000-tals behöriga lärare och under de kommande 10-15 åren så kommer 10 000-tals nya lärare att behöva nyanställas p g a de jättelika pensionsavgångarna men tyvärr så pekar mycket på att det kommer att bli svårt att hitta nya lärare att anställa under de närmaste åren och tyvärr är situationen allra mest extrem i miljonprogramsområdena där andelen behöriga lärare är mycket låg och där omsättningen på lärare är mycket hög.
 
 
Andel elever som saknade behörighet till gymnasiet 2017:¨
Totalt Stockholm stad: 13,1 %
 
Rinkeby-Kista: 40,3 %
Spånga-Tensta: 24,3 %
Skärholmen: 20,6 %
Farsta: 20,2 %
Hässelby-Vällingby: 17,6 %
 
Bromma: 9,4 %
Kungsholmen: 8 %
Östermalm: 7,6 %
Norrmalm: 7 %

Det finns fog för att hävda att det är de knarkande högutbildade och höginkomsttagande majoritetssvenskarnas fel att ”knarkkriget” i förorterna pågår

Liksom att det finns fog för att hävda att det är västvärldens (knarkande konsumenters) fel att knarkkriget i Mexiko pågår och att det endemiska våldet i Centralamerika, Centralasien, Afghanistan och ”den gyllene triangeln” i Sydostasien pågår som sammantaget har krävt 10 000-tals liv under de senaste åren så finns det fog för att hävda att det är de knarkande högutbildade och höginkomsttagande majoritetssvenskarnas fel att 100-tals (utomeuropeiska) liv i miljonprogramsområdena har krävts under de senaste åren p g a de knarkande majoritetssvenska konsumenterna enligt en ny rapport från BRÅ:

Namnlöst.jpg

 

I (majoritetssvenskdominerade) Bromma uppger exempelvis 14,6% av pojkarna som föddes mellan 1997-98 att de har använt narkotika under den senaste månaden samtidigt som endast 1,9% av pojkarna som bor där är misstänkta för narkotikabrott.

 

På (majoritetssvenskdominerade) Kungsholmen uppger 16,7% att de har använt narkotika under den senaste månaden men så få misstänks för narkotikabrott att det inte ens går att redovisa en procentsiffra.
Och i (majoritetssvenskdominerade) Danderyd uppger hela 20% att de har använt narkotika under den senaste månaden men även där är så få misstänkta att det inte går att skriva ut en procentsats.
Samtidigt uppger 5,3% i exempelvis (utomeuropeiskt dominerade) Skärholmen att de har använt narkotika under den senaste månaden och 4,2% misstänks för narkotikabrott i samma stadsdel.

Namnlöst 2.jpg

 

Födda i Asien, Afrika, Sydamerika och övriga Europa är massivt överrepresenterade inom arbetaryrkena medan födda i Nordamerika och Oceanien är massivt överrepresenterade inom tjänstemannayrkena

För alla som undrar vilka som idag bemannar de svenska arbetaryrkena (”kroppsarbetarna” eller ”handens arbetare” eller ”blue collar”-arbetare) respektive de svenska tjänstemannayrkena (”kontorsarbetarna” eller ”hjärnans arbetare” eller ”white collar”-arbetare): Födda i Asien, Afrika, Sydamerika och övriga Europa är massivt överrepresenterade inom arbetaryrkena medan födda i Nordamerika (d v s invandrare från USA och Kanada) och Oceanien (d v s invandrare från Australien och Nya Zeeland) är massivt överrepresenterade inom tjänstemannayrkena.
 
OBS: I nedanstående siffror ingår enbart de som är anställda och som förvärvsarbetar – d v s landets 100 000-tals utomeuropéer som inte ens har något arbete och någon sysselsättning finns inte ens med i nedanstående siffror.
 
procentandelar anställda män inom arbetaryrkena efter födelseland/region/kontinent 2016
andel anställda män inom arbetaryrkena: 53%
födda i Sverige: 51%
födda i övriga Norden: 52%
födda i övriga Europa: 64%
födda i Nordamerika: 43%
födda i Oceanien: 37%
födda i Asien: 66%
födda i Afrika: 78%
födda i Sydamerika: 65%
 
procentandelar anställda män inom tjänstemannayrkena efter födelseland/region/kontinent 2016
andel anställda män inom tjänstemannayrkena: 47%
födda i Sverige: 49%
födda i övriga Norden: 48%
födda i övriga Europa: 36%
födda i Nordamerika: 57%
födda i Oceanien: 63%
födda i Asien: 34%
födda i Afrika: 22%
födda i Sydamerika: 35%
 
procentandelar anställda kvinnor inom arbetaryrkena efter födelseland/region/kontinent 2016
andel anställda kvinnor inom arbetaryrkena: 44%
födda i Sverige: 41%
födda i övriga Norden: 40%
födda i övriga Europa: 55%
födda i Nordamerika: 38%
födda i Oceanien: 32%
födda i Asien: 62%
födda i Afrika: 80%
födda i Sydamerika: 60%
 
procentandelar anställda kvinnor inom tjänstemannaryrkena efter födelseland/region/kontinent 2016
andel anställda kvinnor inom tjänstemannayrkena: 56%
födda i Sverige: 59%
födda i övriga Norden: 60%
födda i övriga Europa: 45%
födda i Nordamerika: 62%
födda i Oceanien: 68%
födda i Asien: 38%
födda i Afrika: 20%
födda i Sydamerika: 40%