Kategori: muslimer

Om Sameh Egyptsons avhandling

DN:s Niklas Orrenius har intervjuat doktoranden Sameh Egyptson, som på fredag ska försvara sin avhandling i teologi vid Lunds universitet ”Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige”. Mika Vähäkangas, professor i missionsvetenskap och ekumenik, och Mats Lindberg, professor i statsvetenskap, har agerat handledare medan statsvetaren Khaled Salih från University of Kurdistan Hewlêr har utsetts till opponent inför fredagens disputation.

https://www.dn.se/sverige/storbrak-vantas-kring-avhandling-om-muslimska-brodraskapet-i-sverige/

Det är ytterst sällan som svenska avhandlingar uppmärksammas och blir omdebatterade men någon gång händer det – min egen avhandling resulterade i en sprängfylld aula, en extremt aggressiv disputation och efterföljande försök att i efterhand underkänna mig och ta ifrån mig doktorstiteln samt anmälningar mm samtidigt som min avhandling kom att bli den mest nedladdade svenska humanioraavhandlingen – och det finns en del som tyder på att Samehs avhandling också kan komma att resultera i något liknande.

Avhandlingen, som är rena ”tegelstenen” (närmare 750 sidor), driver kort och gott hypotesen att organisationer och personer som sympatiserar med Muslimska brödraskapet (MB) har kommit att dominera stora delar av den svenska muslimska minoriteten med Islamiska förbundet i Sverige i spetsen samt att svenska staten och det svenska majoritetssamhället i stort har låtit detta ske genom att bl a tilldela dessa organisationer och personer 100-tals miljoner i stöd och bidrag.

Avhandlingen är fullspäckad med namn på personer som Sameh menar går att koppla till ett slags svenskt MB-associerat nätverk varav de flesta är svenska muslimer men många är också icke-muslimer och inte minst handlar det om ett flertal majoritetssvenska forskare och antirasister. Det ska samtidigt sägas att även om mängder med namn på kända svenska muslimer och kända majoritetssvenska antirasister förekommer i avhandlingen så har Sameh av forskningsetiska skäl tagit bort ett helt kapitel ur avhandlingen som utgjordes av en nätverks- och släktutredningsliknande översikt över vilka som går att knyta till vilka organisationsmässigt sett, vilka som är eller har varit gifta med vilka samt vilka som är barn och släktingar till vilka o s v.

Jag är själv uthängd i avhandlingen (OBS: jag är inte muslim) då jag bl a har arbetat för Ibn Rushd Studieförbund när jag hade finansiering från George Soros stiftelse Open Society Foundations för att sprida kunskap om jämlikhetsdatafrågan bland landets muslimer. Därtill deltog jag i att 2018 författa nätverket Svenska Muslimers i Samverkan rapport om svenska muslimers situation till FN:s rasdiskrimineringskommitté som sedermera kom att utgöra grunden för FN:s efterföljande kritik av Sverige. 

Sameh och jag kände båda journalisten Anders Thunberg, som gick bort 2020 och tillsammans författade vi en nekrolog över Anders i DN, och Sameh har också skickat mig ett exemplar av avhandlingen inför disputationen som sedan den s k spikningen ägde rum har gått att ladda ned och läsa här: https://lup.lub.lu.se/search/publication/24507e9e-1c05-469d-8594-7ee70735c252

Idag talade Richard Jomshof i Karlstad

Idag talade SD:s partisekreterare Richard Jomshof på Stora torget i Karlstad inför 200-250 åhörare och berättade bl a att det ska bli förbjudet att bära slöja i skolan då slöjan är ”förtryckande”, att SD försvarar ”vårt sätt att leva”, att islam är en ”stenåldersreligion” och att dagens politiker inte förtjänar att styra landet samt att samma politiker vill göra ”svenskarna till en minoritet i sitt eget land”.

Jomshof genomför under innevarande valkampanj en egen turné i skuggan av partiledarens valturné som enbart handlar om islam och muslimer vilket påminner om vilken avgörande betydelse denne har haft för att få SD och den s k nationella rörelsen i allmänhet att ha så mycket fokus på islam och muslimer.

Jomshof betraktas i SD-kretsar som en expert på islam och på nationaldagen skrev han som bekant på Twitter, till alltför många SD:ares upphetsade förtjusning, att det är en ”våldtäkt på Sverige” efter att en muslimsk kvinna i Malmö valde att ha på sig Sverigedräkten samtidigt som hon bar hijab.

I SD-sammanhang är Jomshof helt enkelt den som ända sedan 90-talet har skrivit (och sagt) mest om islam. Även Kent Ekeroth och Bertil Malmberg, f d VD för torpedfabriken i Motala, har genom åren också framträtt som något av SD:s islamexperter men Jomshofs betydelse för uppkomsten och utvecklingen av den antimuslimska retoriken inom SD går inte att underskatta.

Jomshof uppmanade den församlade publiken att stoppa moskén i Karlstad, att ”kämpa för det svenska” och ”för vårt arv” samt att även ”hedra vårt arv” och han berättade också att han skriver på en bok om islam och läser Koranen just nu för andra gången, som han beskrev som både ”problematisk” och ”antidemokratisk”.

I anslutning till Jomshofs tal och besök i Karlstad anordnar SD Karlstad ikväll en offentlig föreläsning om hedersförtryck på Hotel Plaza som ges av Ferzanna Riley-Persson, som har skrivit boken ”Unbroken spirit. The true story of a girl’s struggle to break free”.

Moskéfrågan har då sedan flera år tillbaka mobiliserat hela den s k nationella rörelsen i Karlstad från SD till NMR: SD Karlstad lyckades t ex för några år sedan och närmast på rekordtid få ihop 8000 namnunderskrifter från över 10% av kommunens väljare för att försöka stoppa att en moské ska byggas i stadsdelen Rud och när kommunfullmäktige skulle besluta om moskébygget för några år sedan tog sig ett 40-tal lokala nazister in i fullmäktigesalen och stormade helt enkelt mötet.

L och Johan Pehrson försöker idag lansera den franska termen communitarianism på svenska i form av termen separatism

De svenska partierna TAN:iseras i en allt snabbare takt efter de senaste partiledarbytena och det gäller då både S, V och L.

I S’ och V:s fall handlar det som bekant om att försöka ta tillbaka arbetarväljarna från SD och tävla om desamma med SD.

Och sedan Johan Pehrson tog över efter Sabuni är TAN-vägen uppenbarligen ”den enda vägen” för L som hoppas på att både ”meritera” sig till en självklar plats inom den nya TAN-högern (d v s M, SD och KD) och att växa i opinionsundersökningarna och därmed inte åka ut från riksdagen.

Idag lanserar L och Johan Pehrson en ny term i svensk (migration- och integrations)politik och i relation till miljonprogramsområdena och invånarna med utomeuropeisk bakgrund och han hoppas därmed att få samma genomslag (och utdelning mätt i antal röster) för denna nya term som ordet språktest fick för L (som då hette FP) i 2002 års val.

Separatism har på svenska och inom den svensktalande gemenskapen (d v s bland oss svensktalande) främst inneburit när invånarna i en viss region inom en viss stat kräver självstyre och ibland t o m ett eget land (exempelvis i form av uttryck som korsikanska separatister eller baskisk separatism) men ibland också när vissa minoriteter agerar separatistiskt i vardagen av strategiska skäl såsom t ex i form av uttrycket svart separatism (i t ex USA).

L och Pehrson försöker dock idag att lansera den franska termen communitarianism i relation till de s k påskupploppen och till miljonprogramsområdena och invånarna med utomeuropeisk bakgrund och inte minst i relation till muslimer – d v s den användning av termen separatism som L och Pehrson idag lanserar på SvD:s debattsida ska betraktas som en direktöversättning av franskans communitarianism och begreppet ska fånga idén att det finns en organiserad politisk rörelse bland muslimer i miljonprogramsområdena som syftar till att någon gång i framtiden skapa ett slags stat i staten.

I Frankrike ställs f ö communitarianism i motsatsställning till idén om den universalistiska franska republiken medan L och Pehrson för svensk del verkar ställa separatism i motsatsställning till svenskheten och till de s k svenska värderingarna:

https://www.svd.se/a/k6o8AQ/johan-pehrson-l-separatisterna-isverige-maste-knackas

”Att separatismen fått fäste i Sverige beror inte på invandring, utan på att Sverige inte förmått att möta denna nya kraft. Det har berott på en bristande insikt om att vår frihet bygger på att det finns gemensamma värderingar, gemensam lagstiftning och ett gemensamt språk. Det är ett sammanhållande kitt som förhindrar framväxten av parallella samhällen.

Enklaver är nu på väg att permanentas i de utsatta områdena där gängkriminella och islamister tar över och i praktiken sätter våra lagar och demokratiska värderingar ur spel. De första och största förlorarna med denna samhällsutveckling är de som bor i utsatta områden och som bara vill leva i frihet. Många har flytt till Sverige, just för att slippa islamism, hederskultur och otrygghet. Men i dag hindrar separatister nyanlända i Sverige från att få tillgång till svenska språket, svenska värderingar och att kunna praktisera jämställdhet, personlig frihet och rätten till bildning i en sekulär stat.

Sverige befinner sig i dag där Frankrike befann sig för ett antal år sedan. President Emmanuel Macrons liberala regering har offentligt utmanat den islamistiska separatismen i Frankrike och visat en tydlig väg framåt för ett enat Frankrike där man löser integrationsproblemen och håller ihop landet. Det Macron har gjort i Frankrike, genom en ärlig och öppen debatt och konkreta förslag för att bekämpa separatismen, är helt rätt och borde också ha gjorts i Sverige för många år sedan.

Liberalerna har genom åren gått i bräschen och lyft upp obekväma sanningar till debatt. Två konkreta sådana exempel är språktest för medborgarskap och kampen mot hederskulturen. S-regeringen har tyvärr valt att blunda för problemen.

De huvudansvariga är separatisterna, men vänstern har varit deras nyttiga idioter. Två mandatperioder har passerat utan att Social-demokraterna presenterat en plan för att Sverige inte ska ha några utsatta områden. Samhället har förändrats i grunden men Social-demokraterna vägrar att förändra sin bidragspolitik och gödande av separatistiska krafter med föreningsbidrag.

Att knäcka separatismen kommer att kräva en nationell mobilisering och det kommer inte vara friktionsfritt. Separatisterna vill inte släppa ifrån sig den makt de tillskansat sig.

Därför har vi identifierat fyra huvudområden som vi prioriterar inför ett maktskifte i höst: en skolgång fri från separatistisk påverkan, att bekämpa separatistiska krafter, ta tillbaka makten från separatisterna i utsatta områden och att försvara den svenska jämställdheten. Liberalerna kräver att en borgerlig regering direkt inleder ett omfattande och långsiktigt arbete med att bekämpa separatismen.

Därför föreslår vi att en borgerlig regering redan dag ett inrättar ett permanent organ i Regeringskansliet med uppdrag att leda arbetet mot separatismen. Det ska knyta till sig experter som vågat uppmärksamma de separatistiska hoten mot vår demokrati och ska bistå regeringen i kampen mot separatisterna.”

Den politiska GAL-TAN-polariseringen fortsätter att växa

Fascinerande men kanske också oroväckande data från dagens presentation som SOM-institutet vid Göteborgs universitet bjöd på (presentationen avslutades alldeles nyligen):

Den svenska partipolitiken och det svenska politiska landskapet fortsätter att polariseras och bl a visar de siffror som presenterades idag att…

– SD:s väljare avskyr S, V, C och MP medan de som röstar på S, V, C och MP i sin tur omvänt avskyr SD och intressant nog avskyr också en relativt hög andel av L-väljarna SD

– SD:s väljare tycker bättre om Trump än de andra partiernas väljare och fr a de som röstar på S, V, C och MP men också på L avskyr omvänt Trump

– SD:s väljare identifierar sig allra mest som nationalister och allra minst som feminister medan de som röstar på MP, V, C och även L ser sig som nationalister allra minst och de som röstar på V, MP, C och även L ser sig som feminister allra mest

SD:s väljare avskyr allra mest landets minoriteter och fr a gäller det muslimer (samer liksom homosexuella är det turligt nog få som avskyr i undersökningen – även få SD:are) medan SD:are är den grupp som avskys allra mest (23%) av alla som inte är SD:are och på delad andraplats hamnar vaccin- och abortmotståndare (17%) – d v s i hög grad antaligen SD:are och KD:are. De minst toleranta överlag är f ö de som röstar på SD respektive på S.

Personer som sympatiserar med SD, M och KD hyser i högre grad antisemitiska föreställningar och attityder än personer som sympatiserar med C, MP, V och FI och detsamma gäller personer som identifierar sig som muslimer och delvis även som kristna

Myndigheten Forums för levande historia nya rapport ”Antisemitism i Sverige. En jämförelse av attityder och föreställningar 2005 och 2020” som kartlägger och mäter antisemitiska föreställningar och attityder i dagens Sverige indikerar att dessa har minskat över tid samtidigt som rapporten visar att antisemitiska attityder är särskilt vanliga bland äldre, lågutbildade, SD:are och personer med utomeuropeisk bakgrund liksom bland personer som uppvisar en låg tillit till samhället i stort och bland personer som hyser negativa attityder till invandring/invandrare samt sexistiska attityder:

66% har inte instämt i några traditionella och Förintelserelaterade antisemitiska frågepåståenden jämfört med 57% 2005.

5% har en fortsatt stark antisemitisk inställning jämför med 6% 2005.

10% ”tror det ligger något” i konspirationsteorin om George Soros.

77% har inte instämt i något av tre frågepåståenden avseende antisemitism relaterad till Israel jämfört med 68% 2005.

10% har helt eller delvis instämt i frågepåståendet ”judarna utnyttjar nazisternas judeutrotning (Förintelsen) i ekonomiska och politiska syften” jämfört med 14% 2005.

11% instämmer helt eller delvis i frågepåståendet ”judarna har för stort inflytande i världen idag”, vilket är en minskning med 4% från 2005.

Överlag har andelen som i olika grad tar avstånd från konspiratoriska föreställningar om judar ökat sedan 2005. 66% är exempelvis positiva till en jude som statsminister, vilket är en ökning med 18% från 2005.

Det finns generellt en högre grad av antisemitiska föreställningar och attityder bland de respondenter som sympatiserar med SD (20% högre än genomsnittet), M (9% högre än genomsnittet) och KD (kring 7% högre än genomsnittet) samt bland dem som sympatiserar med övriga partier (12% högre än genomsnittet och antagligen handlar det om AfS och möjligen också om MED och NMR). 

De respondenter som sympatiserar med C (9% lägre än genomsnittet), MP (10% lägre än genomsnittet) och V liksom FI (12% lägre än genomsnittet) är på motsvarande sätt mindre antisemitiskt inställda.

SD-väljarna uppvisar både en högre grad av såväl antisemitiska föreställningar om judar som kollektiv som negativa attityder till judar som enskilda individer. De respondenter som sympatiserar med SD uppvisar vidare också en lägre tillit till andra människor överhuvudtaget liksom till samhällets olika institutioner och de är mer negativa till invandring/invandrare och hamnar slutligen även hög(s)t på sexismindexet.

Rapporten konstaterar att vad gäller företrädare för olika riksdagspartier som genom åren har uttryckt eller delat antisemitiska budskap och åsikter i offentligheten så rör den absoluta majoriteten av dessa fall SD:are.

Den andra gruppen som sticker ut i rapporten är respondenter som har någon slags bakgrund i den s k MENA-regionen och särskilt de respondenter som uppger att de identifierar sig som muslimer.

Antisemitiska föreställningar och attityder är mellan 19-30% högre bland respondenter som uppger muslimsk religionstillhörighet jämfört med respondenterna som uppger att de inte har någon religionstillhörighet. Detsamma men i betydligt lägre grad gäller bland respondenterna som uppger kristen religionstillhörighet – då handlar det om en 6% högre förekomst jämfört med respondenterna som uppger att de inte har någon religionstillhörighet.

Ny rapport om Sveriges religiösa minoritetsinvånare

SST:s (Myndigheten för stöd till trossamfund) nya rapport om det alltmer mångreligiösa Sverige som publicerades idag visar bl a följande vad gäller socioekonomiska skillnader och klyftor och siffrorna (som gäller för 2019) bygger på en enkätundersökning som kring 6000 personer i åldrarna 16–85 år har svarat på:


Muslimerna liksom även de ortodoxa kristna (t ex syrianer och assyrier) är kraftigt koncentrerade till storstädernas och de mellanstora städernas miljonprogramsområden vad gäller typ av bostadsort.


Muslimerna uppvisar generellt den lägsta inkomstnivån och både på individ- och hushållsnivå: 70% av muslimerna har inkomster under mediannivån (d v s 31 700 kr i månadslön) och över 40% av muslimerna har en inkomst som motsvarar under 15 000 kr i månaden.


Den lägsta andelen förvärvsarbetande hittas likaså bland muslimerna (54%) följda av buddhisterna (59%) och även de katolska och ortodoxa kristna ligger under riksgenomsnittet vad gäller förvärvsfrekvens (ca 70% vardera).


Muslimerna tillhör också den allra yngsta åldersgruppen – hela 31,5% av muslimerna är 18-29 år gamla (och nästan 40% är endast mellan 30-49 år gamla) att jämföra med exempelvis de som tillhör Svenska kyrkan där motsvarande siffra uppgår till 13,5% (respektive 24,3%).

FN:s kritik av Sverige vad gäller situationen för de svenska samerna och de svenska muslimerna står fast

I veckan offentliggjorde FN via CERD (Kommittén för avskaffande av rasdiskriminering) i Genève sina sista rekommendationer (inklusive kritik) till Konungariket Sverige (d v s till svenska staten och dess folkvalda representant, d v s till Löfvens sittande rödgröna regeringen) och det går inte att säga något annat än att det ”lönade” sig för både de svenska samerna och de svenska muslimerna att vara på plats i Genève i Schweiz när Sverige förhördes av FN och CERD i maj 2018 (jag var då själv på plats vid det tillfället och jag var också en av medförfattarna till de svenska muslimernas alternativrapport till FN och CERD).

 

Namnlöst1.jpg

 

Det ska också nämnas att när FN:s och CERDS:s kritik av Sverige offentliggjordes på sommaren 2018 valde ett flertal borgerliga dagstidningar samt Moderaterna att attackera FN och anklaga FN för ”extremism” och för att ”smutskasta” Sverige genom att framställa Sverige som ett land där diskriminering av minoritetsinvånare förekommer vilket resulterade i att den dåvarande utrikesministern tvingades gå ut och försvara FN.

Namnlöst2.jpg

Efter Andra världskriget och Förintelsen och i samband med och under avkoloniseringen under efterkrigstiden inledde FN via sitt organ UNESCO ett arbete med att omdefiniera och omformulera rasbegreppet som 1965 ledde fram till att den moderna antirasismens grundtext tillkom i form av FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering eller rasdiskrimineringskonventionen, och det är då den konventionen som CERD i Genève sedan dess förvaltar.
 
År 1966 var Sverige en av världens tio första stater att underteckna konventionen som Sverige sedan ratificerade 1971 och året därpå infördes därigenom rasdiskriminering i den svenska lagstiftningen.
 
Sedan dess har då mycket vatten runnit under broarna och Sverige har därefter kommit att bli världens första land som har valt att avskaffa rasbegreppet och idag är Sverige ett av ett fåtal stater på jorden som fortfarande vägrar att samla in statistik om landets minoriteter utifrån de olika diskrimineringsgrunderna, d v s jämlikhetsdata.
 
Både Sveriges beslut att avskaffa rasbegreppet, som också innebar att rasdiskriminering numera inte är en giltig diskrimineringsgrund i Sverige, och Sveriges vägran att införa och praktisera jämlikhetsdata har FN och CERD om och om igen kritiserat (liksom f ö även EU och Europarådet) och så skedde också i maj 2018 (och ”efter noter” dessutom, d v s i hårda ordalag) men detta beslut och denna hållning försvaras då av Sverige med antirasistiska argument.

Den första personen med muslimsk bakgrund i den s k MENA-regionen som dök upp i ett svenskt högerextremt sammanhang gjorde det redan 1944

Detta bör nog vara det allra första och tidigaste exemplet på den ”oheliga” s k antiimperialistiska (och antiamerikanska och antibrittiska liksom inte minst antijudiska och antisemitiska) alliansen mellan vissa muslimer och vissa högerextremister i en svensk högerextrem kontext:
67316153_10156614291765847_3586998484793819136_n.jpg
 
På våren 1944 lät egyptiern Dr. Hassan Fakoussa från Kairo, som då var bosatt i Berlin där han stod nära stormuftin av Jerusalem och var delansvarig för den nazityska propagandan i Mellanöstern, publicera sig i fascistiska Svensk Oppositions tidning Vägen Framåt och en undrar ju om dåtidens svenska fascister verkligen förstod varför en arab i en brittisk koloni och en ”muselman” eller ”muhammedan” (som det hette på svenska på den tiden) skulle få bli publicerad i en svensk s k nationell tidning.
 
Fakoussa, som hade disputerat i Genève i Schweiz där han var bosatt på 1930-talet, verkade sedermera under efterkrigstiden som mångårig representant för Arabförbundet i Västtyskland där han var stationerad vid Egyptiska ambassaden i Bonn på 1950- och 60-talen. Han hade då mycket tät kontakt med den tyska extremhögern och med exiltyska nazister i Latinamerika vilka han även hjälpte till att finansiera och han spelade också en viktig roll i att locka gamla nazister att flytta till Egypten och Mellanöstern på 1950-talet.
 
Fakoussa skrev för den nazityska pressen under krigsåren och fortsatte sedan att skriva för den högerextrema pressen (och i huvudsak den tyska) även efter kriget samtidigt som han bidrog till att samla och organisera de första muslimska studenterna i Västtyskland (algerier, egyptier, turkar, kurder m fl) samt odlade kontakter med pro-arabiska västtyska politiker. Fakoussa spelade också en viktig roll i att förmedla antisemitiska högerextrema idéer till den arabiskspråkiga världen genom att under många år översätta artiklar som publicerades i arabiskspråkiga tidningar.
 
Fakoussa var intressant nog också som det verkar en s k panafrikanist och 1942 författade han en artikel i den nazityska s k vetenskapliga tidskriften Europäischer Wissenschaftsdienst där han försvarade den forntida egyptiska civilisationens afrikanska rötter och ifrågasatte den nazityska hypotesen att det var forntida s k ”arier” som hade legat bakom densamma.

Den senaste SOM-undersökningen indikerar att den politiska GAL-TAN-polariseringen fortsätter att öka

Diverse figurer och citat vilka är ”saxade” från den senaste SOM-undersökningen från Göteborgs universitet som bl a bygger på enkätundersökningar som sammantaget innefattar 10 000-tals informanter:
politikomr.jpg
 
Den senaste SOM-undersökningen visar bl a att 25% av landets invånare anser att SD har den allra bästa migrations- och integrationspolitiken oavsett vilket parti de själva röstar på (d v s oavsett om de själva röstar SD eller ej), att 53% av invånarna vill ta emot färre flyktingar samt att ”GAL-TAN:iseringen” av den svenska politiken har resulterat i att SD nu åtminstone har en viss ”chans på” L efter Nyamko Sabunis tillträdde som L:s nya partiledare – i alla fall mot bakgrund av att uppemot 25% av L:s väljare numera självidentifierar sig som konservativa.
IDEOL 2.jpg
IDEOL.jpg
mottagande 1.jpg
mottaggande.jpg
SOM-undersökningen indikerar också att synen på flyktingmottagningen i det närmaste har ”omvandlat” vissa partiers väljarkårer vilka nästan verkar ha bytts ut under de senaste 20 åren:
 
”SD:s sympatisörer har inte modifierat sin syn på flyktingmottagning under de tio år partiet har haft en central plats i det svenska partisystemet. Ändrat sig har dock Kristdemokraterna gjort. År 2008 var KD tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet de tre minst restriktiva partierna sett till sympatisörerna, men år 2018 är partiets sympatisörer (tillsammans med Moderaterna) de näst mest restriktiva. Endast Sverigedemokraterna är mer negativa till att ta emot flyktingar. På samma tydliga sätt har Centerpartiets sympatisörer förändrats. År 1998 var C-sympatisörerna näst mest restriktiva till flyktingmottagning med 50 procent som önskade färre flyktingar, men år 2018 är partiets profil en helt annan; Centerpartiets sympatisörer tillhör tillsammans med Vänsterpartiets och Miljöpartiets sympatisörer de minst restriktiva med 28 procent som önskar färre flyktingar.”
 
Vidare visar den senaste SOM-undersökningen tyvärr att inställningen till islam (och därmed antagligen också till svenska muslimer) är rätt så rejält negativ numera:
TRO.jpg
 
”Personer med en positiv – eller snarare mindre negativ – inställning finns i högre grad bland yngre än bland äldre och bland högutbildade mer än bland lågutbildade. Var femte svarsperson bland de högutbildade ser 2018 positivt på islam; andelen är nästan på samma nivå bland personer under trettio år. Kvinnor är något mer positivt inställda än män. Den negativa inställningen till islam är särskilt stark hos lågutbildade, bland män och på landsbygden, där andelen negativa är över 60 procent och har ökat betydligt mellan 2005 och 2018. Under samma period har inställningen till islam blivit något mindre negativ bland de yngsta och bland storstadsbor.”
 
(…)
 
”Inställningen till Islam är överlag negativ. De något mindre negativa finns bland sympatisörer med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. En svag tendens är att sympatisörer med partier vänster om mitten över tid blivit mindre negativa till islam. Mot bakgrund av samhällsdebatten är det inte oväntat att finna de mest negativa till islam bland Sverigedemokraternas sympatisörer där över 80 procent är negativt inställda. Den ökade negativa inställningen bland Sverigedemokraterna är ett annat uttryck för politiseringen av synen på islam. Näst högst andel negativa till islam finns bland sympatisörerna till Moderaterna och Kristdemokraterna (63 respektive 59 procent). En konsekvens av de skilda tendenserna mellan väster- och högersympatisörer är att synen på islam kännetecknas av en ökad politisk polarisering.”
TRO2.jpg
 
Slutligen visar SOM-undersökningen att de senaste 20 årens högervridning av den svenska politiken (och av det s k svenska folket) handlar om en s k ”GAL-TAN:isering” av politiken snarare än om en klassisk högervridning av 1900-talssnitt, d v s utifrån hårdnande klasskonflikter och mot bakgrund av olika polariserande synsätt på den ekonomiska politiken.
GAL-TAN.jpg
 
SOM-undersökningen konstaterar nämligen att de senaste två decenniernas högervridning och högersväng i den svenska politiken inte handlar om en pro-nyliberalism utan om en förändrad syn på invandringen (och sannolikt också på invandrarna):
 
Andelen invånare som är positiva till en nyliberal marknadsekonomisk politik minskar över tid medan andelen invånare som är negativa till invandringen (och sannolikt till den utomeuropeiska invandringen) ökar och det är de sistnämnda som då har gått åt höger.
 
Det s k svenska folket blir helt enkelt överlag allt mer negativt inställd till en nyliberal ekonomisk politik liksom allt mer negativ till utomeuropéerna för att tala klarspråk och därmed går det att påstå att den tilltagande högervridningen av svensk politik inte handlar om den ekonomiska politiken (eller om att det s k svenska folket har fått det sämre privatekonomiskt sett) utan om migrationspolitiken:
 
”Bilden av att väljarkollektivet de senaste åren tagit en högersväng framträder också i de årliga SOM-undersökningarna, där människor i allt högre utsträckning placerat sig själva till höger på den politiska kartan. Denna utveckling hör delvis samman med migrationspolitiska uppfattningar i olika yrkesgrupper. Migrationskritiker inom samtliga yrkesgrupper drar förhållandevis mer åt höger när de skattar sig själva ideologiskt, i jämförelse med sina icke-kritiska yrkesgruppsgelikar, som drar förhållandevis mer åt vänster.”
 
(…)
 
Samtidigt har alla grupper också blivit mindre positiva till marknadsekonomisk högerpolicy. Vi konstaterar därför att den observerade högervinden inte är någon högervind i ekonomisk bemärkelse. Tvärtom är en av de starkaste slutsatserna i det här kapitlet att svenska löntagare blir allt mer negativt inställda till högerekonomisk politik. Högervindarna kan snarare anas vara värderingskulturella vindar, i kapitlet illustrerat av migrationskritik.”
 
Så vilka är då de invånare i landet som har blivit alltmer negativt inställda till utomeuropeisk invandring och till utomeuropéerna uppdelade på klass och olika yrkeskategorier?:
 
”Som framgår av figur 1 har andelen migrationskritiker varierat från år till år i de olika grupperna. Oavsett jämförelseår har den största andelen kritiker dock funnits bland produktionsarbetare, medan den lägsta andelen funnits bland sociokulturella tjänstemän. I gruppen produktionsarbetare var andelen kritiker 60 procent 1998, att jämföra med 70 procent 2018, och bland sociokulturella tjänstemän var motsvarande andel 26 respektive 34 procent.”
 
(…)
 
”När samtliga yrkesgrupper granskas, kan noteras att andelen migrationskritiker framför allt har ökat bland produktionsarbetare, kontorsarbetare, chefer/administratörer samt sociokulturella tjänstemän, medan tekniker och service- och omsorgsarbetare ligger på i stort sett samma nivå 2018 som 1998.”
FIGUR.jpg
 
Sammantaget tyder den senaste SOM-undersökningen därmed tyvärr på att den politiska polariseringen bara kommer att fortsätta att öka framöver samt att frågor som rör flyktingmottagandet, migrations- och integrationspolitiken, miljonprogramsområden, muslimer och utomeuropéer kommer att fortsätta att vara de stora ”vattendelande” (värderings)frågorna i svensk politik och bland det s k svenska folket.
LEV.jpg

”Projekt Ekerö/Hållbart Sverige” fortsätter att realiseras om än kanske mest på ett symboliskt plan

Igår kväll (d v s i onsdags kväll) röstade en majoritet av kommunstyrelsens (M- och SD-)ledamöter i Staffanstorp (inte oväntat) igenom det tidigare så uppmärksammade förslaget att införa s k ”nolltolerans” mot huvudduk som en del av kommunens s k ”Integrationsplan”.
 
Staffanstorp fortsätter (tidigare har det då bl a handlat om att sluta att erbjuda alternativa kötträtter i skolorna till kommunens muslimska och judiska barn) m a o att gå i bräschen för att ”göra livet surt” för kommunens invandrare och minoriteter och som det verkar så har kommunen åtminstone indirekt inspirerats av det famösa och smått högerradikala s k ”Projekt Ekerö/Hållbart Sverige” som bl a går ut på att försöka ”återskapa” skapligt demografiskt homogena kommuner runtom i landet genom att just ”göra livet surt” för utomeuropéerna så att dessa antingen flyttar från kommunen eller undviker att flytta till kommunen ifråga.
 
”Staffanstorp kommun har röstat ja till att införa nolltolerans mot huvudduk för flickor upp till sjätte klass. Beslutet kan dock strida mot lagen om religionsfrihet.
 
– Vi kan givetvis inte hindra en flicka att komma till skolan i huvudduk men vi accepterar inte det, säger Christian Sonesson (M), kommunalråd i Staffanstorp.”
 
 
”Kommunstyrelsen i Staffanstorp röstade på onsdagskvällen ja, med sju röster för och fyra emot, till en ny integrationsplan där en nolltolerans mot huvudduk ingår, rapporterar SVT Nyheter Skåne. M och SD stod bakom och S yrkade avslag.”
 
(…)
 
”Christian Sonesson är noga med att påpeka att kommunen inte kan hindra flickor från att komma till skolan med huvudduk. Men att kommunen vill att skolan i så fall tar upp en diskussion med vårdnadshavarna om detta.”
 
(…)
 
”Så om en svensk flicka kommer i folkdräkt med en huvudduk så är det inget problem?
 
– Det här är en integrationsplan och det är ganska ovanligt att man behöver integrera en svensk i det svenska samhället, säger Sonesson.
 
Så det är tillåtet?
 
– Jag tänker inte förklara vilken typ av huvuddukar som är tillåtna. Vi har detta under ett avsnitt som heter ”hedersförtryck”. Hedersförtrycket är ett samhällsproblem som vi vill motverka.”
 
(…)
 
”Staffanstorp är en av kommunerna i Skåne och Blekinge där Moderaterna har gått emot partiledningens uttryckliga önskemål och styr tillsammans med Sverigedemokraterna.
 
Integrationsplanen innebär också att Staffanstorp bara hjälper nyanlända med bostad i två år.
 
I ett inlägg på Facebook säger kommunalrådet Christian Sonesson (M) att ”integrationsplikten” ska ses som ett slags kontrakt mellan kommunen och den nyanlända. Den som bryter mot detta kontrakt kan förlora delar av eller hela sin rätt till ekonomiskt bistånd.
 
”Plikten” innebär att den nyanlända måste delta i SFI-undervisning, göra sig anställningsbar, ”lära sig förstå och respektera det svenska samhället och svenska värderingar” och hitta en bostad på egen hand.”
 
(…)
 
”I kommuner som Eskilstuna, Nyköping, Västerås och Göteborg har Moderaterna föreslagit att ett slöjförbud ska utredas på det nationella planet.”