Category: hatbrott

En högerextrem hemsida listade, anklagade och hotade indirekt tusentals personer i landet igår

Igår postade en högerextrem hemsida/blogg som bara var uppe i några timmar och som hade URL:en (och hette) https://ansvariga.wordpress.com tusentals namn på personer i landet liksom på svenska organisationer och föreningar som mer eller mindre pekades ut som de som har ”förstört Sverige” och en undersida talade explicit om att straff ska utkrävas och även expedieras gentemot de utpekade (såsom dödsstraff genom hängning, expropriering av all egendom och arbetsläger o s v).
20768240_10154946856005847_2018995844158322384_n
20664067_10154946856540847_3390666146730561973_n20664407_10154946856545847_6738729255814456256_n
Den mest omfattande namnlistan på hemsidan utgjordes av ett stort antal högskoleanknutna lärare och forskare (http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache%3AbK9VOKGU7hEJ%3Ahttps%3A%2F%2Fansvariga.wordpress.com%2Fpersoner-universitet%2F%20&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se) och eftersom sidan nu är nedsläckt så postar jag här den ”topplista” som listade de 70-talet personer som ”förstört Sverige” allra mest i form av fotografier (själv råkade jag f ö av någon outgrundlig anledning hamna allra först/överst i fotomontaget tillsammans med personer knutna till Researchgruppen och till Expo samt Reinfeldt, Borg och Littorin).
20638671_10154946856010847_50346927181949697_n
 
20664791_10154946856020847_2839422693019581439_n20768046_10154946856015847_2969471620469385682_n20664430_10154946856140847_6085306015543737094_n
20663709_10154946856145847_8833714200281115748_n20638428_10154946856150847_8400868444711939419_n
Jag har också sparat ned samtliga andra namnlistor som hittades på hemsidan såsom listorna över just högskolelärarna och forskarna och listor över kyrkans folk och kristna, listor över Expo-anknutna och antifascister, listor över mediefolk och journalister o s v och de kan också hittas cache:ade här:
 

Antalet svenska hatbrott ökar kraftigt och är nu på ”all time high”-nivå och antalet hatbrott per capita är bland den högsta i västvärlden

Förra året (2015) inkom 6984 polisanmälningar med hatbrottsmotiv och vilket är svenskt ”all time high”-rekord och en ökning med över 10% sedan 2014 liksom en nivå per capita (d v s per invånare) som numera är bland den allra högsta i västvärlden (och möjligen t o m den allra högsta nivån bredvid Storbritanniens dito) och särskilt gäller det hatbrott med främlingsfientliga och rasistiska motiv.

I många andra västländer är hatbrotten i huvudsak riktade mot hbtq-invånare men i Sverige är det hatbrott med främlingsfientliga och rasistiska motiv som just sticker ut: Av förra årets anmälningar hade 4765 anmälningar eller 68% främlingsfientliga och rasistiska motiv. Antalet afrofobiska hatbrott – 1074 polisanmälningar – är fortsatt högt och motsvarar en fjärdedel av alla anmälningar med främlingsfientliga och rasistiska motiv samt 15 procent av alla hatbrottsanmälningar och sedan 2011 har antalet anmälningar med afrofobiska motiv ökat med 34%. År 2015 hade vidare 558 hatbrottsanmälningar islamofobiska motiv, 277 antisemitiska motiv samt 239 antiromska motiv.

Stor-Stockholm (d v s huvudstadsregionen) rapporterar överlägset flest hatbrott per capita (över 100 hatbrott per 100 000 invånare) – sannolikt då ”träffytan” är mycket hög i Stockholms län där snart över 50 procent av befolkningen har utländsk bakgrund och där långt över en femtedel numera har utomeuropeisk bakgrund. Efter Stor-Stockholm är det Sydsverige med Skåne och Malmö i spetsen som sticker ut med 66 hatbrott per 100 000 invånare. Det beräknas att uppskattningsvis över 100 000 invånare utsätts för närmare 200 000 främlingsfientliga och rasistiska hatbrott under ett visst år.

Fortfarande är dock den svenska hatbrottsstatistiken behäftad med brister: De allra flesta som utsätts anmäler ej (möjligen anmäler kring 20% av de som utsätts), den enskilde polisen måste rapportera, kategorisera och registrera rätt (d v s att det just är ett hatbrott det handlar om) när anmälan tas emot och det som krävs för att räknas som ett hatbrott är fortfarande helst att förövaren verbalt ropar, skriker, skriver eller säger ett s k rasord (d v s en nedsättande benämning på en viss minoritet) alternativt pekar ut en specifik minoritet på annat sätt (t ex med symboler och via s k icke-verbal kommunikation).

Antalet anmälda hatbrott ökar dramatiskt

Idag publicerar BRÅ sin årliga rapport om hatbrott, och antalet hatbrott i Sverige är nu större än någonsin tidigare: år 2014 polisanmäldes 6270 hatbrott, vilket är en dramatisk ökning med hela 14% sedan 2013, och samtidigt konstaterar BRÅ att denna summa ändå bara är en liten del av alla hatbrott som äger rum i landet då de flesta som utsätts inte anmäler brottet, och särskilt gäller detta troligen de som har en raslig, etnisk eller religiös minoritetsbakgrund.

Återigen är det stora flertalet av alla hatbrott sorterade under kategorin främlingsfientliga/rasistiska motiv – ca 70% – och därutöver har 8% islamofobiska motiv och 4% antisemitiska motiv. Kring 11% av 2014 års hatbrott har homofoba och transfobiska motiv och 8% har kristofobiska och andra antireligiösa motiv.

Personuppklaringsandelen var tyvärr lika låg 2014 som 2013 – endast 5% av alla hatbrott slutar med lagföring av något slag. Afrofobiska hatbrott klaras upp allra oftast (8%) medan islamofobiska och andra antireligiösa hatbrott klaras upp mest sällan (1%). Vad gäller brottsrubricering så var olaga hot/ofredande den vanligaste brottstypen 2014 (43%) följt av våldsbrott (15%) och därefter på tredje plats ärekränkning (14%).

Den typ av hatbrott som har ökat mest mellan 2013-14 är kristofobiska hatbrott vilka har tredubblats i antal anmälningar, men även hatbrott med islamofobiska och antisemitiska motiv har ökat med 50% (490 anmälningar) respektive 38% (270 anmälningar) jämfört med 2013. Antiromska hatbrott har ökat med 23% mellan 2013-14 och uppgick till 287 anmälningar förra året. De afrofobiska hatbrotten ökade med 10% (och ökningen är hela 30% under de senaste fem åren) och uppgick till 1075 anmälningar 2014 motsvarande en fjärdedel av alla anmälda främlingsfientliga/rasistiska hatbrott och 17% av alla hatbrott överhuvudtaget.

I övrigt håller de svenska hatbrottstendenserna i sig över tid: t ex så kännetecknas afrofobiska hatbrott återigen av en hög andel fysiskt våld (oftast på allmän plats) medan de antisemitiska och islamofobiska hatbrotten oftare handlar om hets mot folkgrupp (oftast på internet) och hatbrott mot romer om olaga diskriminering (oftast på serviceställen). Stockholms, Södermanlands och Västmanlands län är återigen de län där flest hatbrott begås per invånare p g a främlingsfientliga/rasistiska motiv medan anmälningar med afrofobiska motiv var vanligast i Stockholms län, antiromska hatbrott i Södermanlands län, antisemitiska hatbrott i Stockholms län och islamofobiska hatbrott i Södermanlands län.

Slutligen har antalet hatbrott som begås mellan minoriteter minskat medan hatbrott som en minoritet utsätter majoritetsbefolkningen för har ökat – dock uppgår det totala antalet hatbrott utförda av en minoritet och riktade mot majoritetssvenskar till ej mer än 193 anmälningar.

Situationen för svenska asiater

I Lancashire i England har den lokala polismyndigheten startat en s k hjälplinje för asiater som utsätts för diskriminering och hatbrott av olika slag, då starka indikationer tyder på att den rasdiskriminering som den asiatiska minoriteten utsätts för är kraftigt underrapporterad: http://www.bbc.co.uk/newsbeat/article/32738624/anti-chinese-crimes-going-unreported-say-police Asiater från Nordost- och Sydostasien är en växande minoritet i hela Europa, inte minst i Sverige, där gruppen sammantaget utgör över 180 000 invånare och mer eller mindre motsvarar antalet afrosvenskar liksom antalet svenska latinos: Trots denna relativt stora numerär finns det mycket få representanter från gruppen i den svenska offentligheten jämfört med det snabbt växande antalet afrosvenskar och latinos som är ”kända” på något sätt, och det finns ingen statistik överhuvudtaget gällande hatbrott och diskriminering riktad mot asiater i Sverige. P3 Nyheter uppmärksammar även detta idag:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1646&artikel=6165883

Samtidigt finns det enstaka vittnesmål från svenska asiater som berättar om en utsatthet för verbala kränkningar och trakasserier och hot i det offentliga rummet, och om fysiska påhopp och inslag av våld (som är sexualiserat för kvinnornas del). Varför de svenska asiaterna hittills har varit en så osynlig(gjord) minoritet i Sverige (liksom i övriga Europa: i Nordamerika är situationen annorlunda) går det bara att spekulera kring: de svenska asiaterna är som en demografisk kategori dels extremt heterogen och dels uppdelad på en stort antal olika ursprungsländer (vilket i och för sig afrosvenskarna och de svenska latinamerikanerna också är), och det svenska majoritetssamhället har mycket svårt att ta in att asiater kan utsättas för rasism i dagens Sverige, vilket inte minst den rikliga förekomsten av rasstereotyper av asiater vittnar om (och vilka i sin tur högst sannolikt legitimerar att asiater utsätts för kräkningar och trakasserier).

Hatbrottsanmälningar

SVT har granskat vad som händer med hatbrottsanmälningarna under en viss tidsperiod – uselt betyg till polis och rättsväsende: http://www.svt.se/nyheter/sverige/fa-misstanka-hatbrott-leder-till-dom

Det ska då påminnas om att antalet hatbrott med s k främlingsfientliga motiv har ökat de senaste åren samt att vissa grupper drabbas oproportionerligt mer än andra såsom afrosvenskar, och att andelen hatbrott i Sverige i relation till totalbefolkningen är mycket högt jämfört med andra västländer.

Hatbrott mot afrosvenskar

Maria Ripenberg skriver i dagens UNT: ”Gå till botten med svensk afrofobi”: http://unt.se/asikt/ledare/ga-till-botten-med-svensk-afrofobi-3426675.aspx

Den överlägset största andelen hatbrott i Sverige är afrofobiska, och antalet afrofobiska hatbrott har i absoluta tal gått upp med 24 procent mellan 2008-13. 22 procent av de afrofobiska hatbrotten utgjordes 2013 av fysiska våldsbrott på allmän plats, och de allra flesta av gärningspersonerna tillhörde den vita majoritetsbefolkningen samt var okända för offret samt var inte nationalsocialister eller ideologiska/organiserade rasister. Totalt utgör de afrofobiska hatbrotten uppemot 20% av alla hatbrott under ett visst år, och afrosvenskar är uppemot 250% överrepresenterade som offer för hatbrott utifrån sin demografiska storlek i relation till övriga minoritetsgrupper.