Category: jämlikhetsdata

Arabiskan har nu med all säkerhet gått om finskan som Sveriges näst största språk och därmed avslutas en 800-årig historia

Mikael Parkvall säger och skriver det som alla vi som är fullständigt genombesatta av den just nu blixtsnabba framväxten av det nya hypermångfalds-Sverige också har sagt på sistone – finskan är inte längre Sveriges näst största språk utan arabiskan och därmed avslutas en 800-årig historia (d v s finskan har sannolikt alltid varit Sveriges näst största språk fram tills nyligen).
 
Parkvall passar också på att i dagens SvD ge en känga åt och raljera över och håna de svenska antirasisternas, de svenska antirasistiska forskarnas och den svenska antirasistiska regeringens hat, vrede och skräck gentemot jämlikhetsdata och statistik över språk, etnicitet, ras, religion o s v och eftersom jag är en av de i landet som förespråkar jämlikhetsdata så tycker åtminstone jag att det är lite ”kul” även om det naturligtvis egentligen inte är okej att skämta om, sparka på och förolämpa och förnedra den svenska antirasismen:
 
 
”Därtill kan läggas att en majoritet av världens länder faktiskt för statistik över språktillhörighet, men att Sverige inte tillhör dessa. Det är inte så att tanken inte väckts, utan åtskilliga (däribland FN och Europarådet) har föreslagit att svenska myndigheter ska visa intresse för frågan, men oavsett vem som vid tillfället innehaft regeringsmakten har propåerna klingat ohörda. Anledningen är ämnets känslighet.
 
Att kartlägga språktillhörighet anses vara nästan samma sak som att kartlägga etnicitet, och att kartlägga etnicitet är nästan detsamma som att förbereda folkmord. Det är alltså med hänvisning till “den personliga integriteten” som den svenska staten närmast är stolt över sin okunskap i frågan. Mindre ofta nämns att länder som Finland, Schweiz och Kanada uppenbarligen klarar av att upprätthålla demokratiska samhällssystem och samtidigt känna till sina invånares språktillhörighet.”
 
(…)
 
”Det överraskade mig alltså inte nämnvärt, men det tog ett tag innan jag insåg att det är en historisk milstolpe som passerats. Det är nämligen inte bara så att finska varit Sveriges näst största språk ”ett bra tag”, utan faktiskt så länge som Sverige alls har existerat som nation. Det är med andra ord en åttahundraårig episod i svensk historia som sedan 2015 är avslutad.”

Sverige erhåller skarp kritik av FNs rasdiskrimineringskommitté i Genève som för första gången specifikt adresserar antimuslimsk rasism och efterfrågar att Sverige börjar praktisera jämlikhetsdata

Rapporten om islamofobi som Maimuna Abdullahi och jag skrev på uppdrag av Nätverket svenska muslimer i samarbete liksom de övriga åtta alternativrapporterna gav effekt: Sverige erhåller nu skarp kritik av FNs rasdiskrimineringskommitté (CERD) i Genève:
 
 
FNs slutsatser om och rekommendationer till Sverige kan läsas här och bl a efterlyses jämlikhetsdata och en paragraf adresserar specifikt antimuslimsk rasism och svenska muslimers situation:
 
 
”The Committee remains concerned at the lack of statistical data on the composition of the population. The Committee is further concerned at the insufficient statistical data on the enjoyment of economic and social rights by persons belonging to various ethnic groups present in Sweden. (art. 2).
 
The Committee recommends that the State party diversify its data-collection activities by using various indicators of ethnic diversity and by allowing respondents to report anonymously and to choose how to identify themselves, in order to provide an adequate empirical basis for developing policies to enhance equal enjoyment of all the rights enshrined in the Convention, and to facilitate the monitoring thereof.”
 
(…)
 
”The Committee is concerned at reports of attacks against mosques, as well as the lack of sufficient funding to safeguard mosques against attacks, and the lack of affordable insurance coverage for mosques to protect against damage from attacks. The Committee is also concerned at the continued reports of racist hate crimes and hate speech against Muslim ethno-religious minority groups, especially Muslim women.
 
The Committee is equally concerned at reports of the difficulties faced by persons belonging to Muslim ethno-religious minority groups in terms of access to employment and housing outside of minority populated areas, amounting to de facto segregation. It is also concerned at reports of stereotypical representation of Muslims in the media, and by politicians. The Committee is particularly concerned at situations of intersectionality in relation to ethnicity, religion and gender, where for example Afro-Swedish Muslim women appear as a particularly vulnerable group subject to multiple discrimination (art. 5).”

Under den sista utfrågningsdagen inför FN:s rasdiskrimineringskommitté i Genève fortsatte Sverige att försvara att rasbegreppet har avskaffats liksom avsaknaden av jämlikhetsdata och statistik om de olika diskrimineringsgrunderna och minoriteterna

Idag avslutades förhöret med Sverige inför och av FN:s rasdiskrimineringskommitté (CERD) i Genève och de svenska regeringsrepresentanterna fortsatte att försvara Sveriges antirasistiska och antifascistiska heder och ära genom att bl a skryta över verksamheten vid Forum för levande historia, över Skolverkets antirasistiska arbete samt över att svenskarna är världens mest antirasistiska s k folkslag mätt utifrån positiva åsikter och attityder gentemot invandrare och minoriteter.

 

31765873_10155616634465847_1311718334009442304_n.jpg

 
De svenska regeringsrepresentanterna försvarade vidare att Sverige var det första landet i världen med att avskaffa rasbegreppet då Sverige har kommit fram till att ”all people belong to one and the same race” samt att den svenska avsaknaden av statistik och siffror (d v s jämlikhetsdata) om merparten av diskrimineringsgrunderna beror på att ”Sweden has a restrictive view on sensitive data” och att detta kommer att fortsätta att gälla trots att flera av kommittéledamöterna liksom CERD:s rapporteur för Sverige Dr. Gün Kut påtalade bristen på statistik om de olika minoriteternas situation.

DcQ8x4SXcAASMlj.jpg

Migrations- och etnicitetsforskarna Sayaka Osanami Törngren och Anders S Wigerfelt vid Malmö universitet kritiserar den rådande färgblindheten och förespråkar bruket av jämlikhetsdata

Migrations- och etnicitetsforskarna Sayaka Osanami Törngren och Anders S Wigerfelt vid Malmö universitet kritiserar den rådande färgblindheten och förespråkar bruket av jämlikhetsdata:
 
”I dag har Sverige ett ganska stelbent system för kategorisering när det gäller etnisk bakgrund. Vi har valt ett färgblint förhållningssätt. Att dela upp människor i grupper uppfattas som känsligt. Men det går att göra på ett etiskt försvarbart sätt, och det behövs, skriver forskarna Sayaka Osanami Törngren och Anders S Wigerfelt.”
 
 
”I Sverige finns ett färgblint förhållningssätt som har skapat rädsla för att dela upp människor i olika grupper. Men vi är inte blinda för olikheter, vi kategoriserar oss själva och andra vi möter både medvetet och omedvetet hela tiden. Politiker på både höger- och vänsterkanten talar alltmer om behovet av att ta fram statistik om etnicitet.”
 
(…)
 
”Demografisk statistik om exempelvis individers hudfärg, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning kallas ibland jämlikhetsdata. Den här typen av statistik som samlas genom självidentifikation kan påvisa och förklara diskriminering och var socioekonomiska ojämlikheter finns i samhället.
 
Sverige saknar i dag sådan statistik. När vi inte mäter och kvantifierar omfattningen blir det svårt att arbeta effektivt för minskad diskriminering och ojämlikhet. På samma sätt som Sverige använt statistik för att förstå ojämlikheter mellan könen i arbetet för att uppnå jämställdhet, kan demografisk statistik ge kunskap för att generera riktade insatser för ett mer jämlikt samhälle.
 
Det är viktigt att insamlingen bygger på samtycke, frivillighet och anonymitet. Det är individerna som tillfrågas som själva bestämmer vilken kategori de tillhör. Därmed borde det inte vara kontroversiellt att samla in den här typen av data. Den som inte vill svara behöver inte svara.
 
I dag har Sverige ett ganska stelbent system för kategorisering när det gäller etnisk bakgrund. Migrations- och integrationsforskare använder i dag statistik om medborgarskap, invandringsår, födelseland och föräldrarnas födelseland för att försöka förstå migrations- och integrationsprocesser.
 
Denna information är inte tillräcklig för att förstå etnisk tillhörighet. Ju fler generationer det går och ju fler personer med föräldrar som har olika bakgrunder ökar, blir det svårare att få en bild av vad födelseland eller föräldrarnas födelseland innebär för individers möjligheter i landet.”

Ungdomsbarometern är inte bara Sveriges största ungdomsenkät utan Sveriges största enkät bredvid Stockholms stads medborgarundersökning som använder sig av jämlikhetsdatametoden

Sedan flera år tillbaka har jag ”i all tysthet” deltagit i att hjälpa ett flertal myndigheter, organisationer och företag (såsom t ex Stockholms stad, Sverok och Invandrarindex) vad gäller att utforma frågeformulär och enkäter i enlighet med den bland antirasister och antifascister på både höger- och vänsterkanten så utskällda, kritiserade, fruktade och föraktade jämlikhetsdatametoden och framför allt så har det handlat om att skapa bakgrundsvariabler som motsvarar de (fem av sju) diskrimineringsgrunder som inte går att hitta i folkbokföringsregistret och därmed inte heller (via registerdata) i den offentliga statistiken.
Namnlös.jpg
 
OBS: Jämlikhetsdata är då inte förbjudet och mot lagen och inga samer blir registrerade, inga romer blir förtryckta, inga judar blir attackerade, inga muslimer blir fängslade, inga homosexuella blir internerade, inga transpersoner blir trakasserade, inga personer med funktionsvariationer blir diskriminerade och inga tornedalingar, sverigefinnar, kurder, assyrier eller syrianer blir utsatta!
 
Namnlöst.jpg
Ett företag som jag tidigt var i kontakt med och hjälpte och som långt innan jämlikhetsdatadebatten ”brakade loss” intresserade sig för jämlikhetsdatafrågan var Ungdomsbarometern och jag läser nu med glädje att Ungdomsbarometerns senaste undersökning från 2017, som är Sveriges största enkätundersökning som riktar sig till ungdomar och som sedan flera år tillbaka bl a frågar om regional och kontinental bakgrund för att fånga diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet, nationellt ursprung eller hudfärg och tidigare även har frågat om språk, nu också för första gången har inkluderat gruppen ickebinära:
 
 
utdrag ur Ungdomsbarometerns tidigare resultat:
 
En amerikansk konspiration låg bakom 11 september 2001: instämmer
icke-vita ungdomar: 32%
vita svenska ungdomar: 11%
 
En politisk konspiration låg bakom Palmemordet: instämmer
icke-vita ungdomar: 25%
vita svenska ungdomar: 11%
 
Ökat stöd till landsbygden: mycket viktigt
vita svenska ungdomar: 37%
icke-vita ungdomar: 24%
 
Minskad invandring: mycket viktigt
vita svenska ungdomar: 19%
icke-vita ungdomar: 13%
 
Sverige bör ta emot färre flyktingar: instämmer
vita svenska ungdomar: 39%
icke-vita ungdomar: 29%
 
Man bör vara beredd att offra sitt liv för sitt land: instämmer
icke-vita ungdomar: 27%
vita svenska ungdomar: 17%
 
Ibland är det nödvändigt att censurera böcker, filmer, tidningar etc.: instämmer
icke-vita ungdomar: 32%
vita ungdomar med utländsk bakgrund: 19%
 
Statliga myndigheter övervakar alla medborgare i Sverige: instämmer
vita ungdomar med utländsk bakgrund: 38%
vita svenska ungdomar: 21%

Europarådets kommission mot rasism och intolerans kritiserar återigen Sverige för bristen på statistik om landets minoriteter och för att säga nej till jämlikhetsdata

I dagarna har ECRI (Europarådets kommission mot rasism och intolerans) publicerat sin femte rapport om Sverige och kritiken är inte nådig trots att vårt land och vi svenskar är absolut bäst på antirasism och antifascism, inkludering och integration samt mångfald och representation i lagarnas, retorikens, attitydernas och policytexternas värld (men dock långt därifrån i de konkreta materiella och organiska kropparnas värld) och denna gång handlar hela tre punkter om den i det närmaste totala bristen på data, siffror och statistik i Sverige trots att landet (fortfarande) styrs av världens första och hittills enda antirasistiska regering.
 
Tyvärr fortsätter därmed samma mönster som alltid – FN, EU, Europarådet och otaliga NGOs delar som alltid ut guldmedaljer och guldstjärnor till Sverige och svenskarna för att vara fullständigt ”outstanding” vad gäller attityder, lagar, direktiv och regelverk men ”skäller” samtidigt på Sverige och svenskarna för att sakna siffror som visar om alla progressiva och radikala attityder, lagar, direktiv och regelverk överhuvudtaget har någon verkan på den s k verkligheten (d v s på de konkreta materiella och organiska kropparna) och Sverige och svenskarna å sin sida fortsätter att hålla fast vid övertygelsen om att landet och befolkningen är världens mest antirasistiska och antifascistiska statsbildning och ”folkslag” på jorden (och i historien) och just därför ska Sverige och svenskarna inte börja föra någon som helst (jämlikhetsdata)statistik om landets minoriteter i den svenska hypermilitanta, superradikala och ultraortodoxa antirasismens och antifascismens namn:
 
 
”Artikel 13 i personuppgiftslagen (1998) innehåller ett generellt förbud mot att hantera känsliga personuppgifter, som information om etniskt ursprung eller religion. Därför finns det ingen övergripande offentlig statistik om etnicitet och det är svårt att hämta in data om de utsatta grupper som ECRI intresserar sig för, och i vilken grad de är socialt inkluderade. I sin fjärde rapport (§ 168) rekommenderade ECRI ånyo att myndigheterna skulle förbättra sina mekanismer för att övervaka situationen för de grupper som ECRI arbetar för. Den svenska regeringen håller emellertid fast vid sin restriktiva hållning till statistik och datainsamling om utsatta minoritetsgrupper och anför att man inte ser någon anledning till att ändra denna hållning. I samband med detta vill ECRI uppmärksamma myndigheterna på den allmänna policyrekommendationen nr 4 om nationella undersökningar om erfarenheter och upplevelser av diskriminering och rasism från potentiella offers synvinkel.
 
ECRI upprepar sin rekommendation om att svenska myndigheter bör förbättra sitt system för att övervaka situationen för grupper som faller under ECRI:s mandat, genom att samla in relevant information inom olika områden, uppdelad i kategorier som religion, språk, nationalitet och nationellt eller etniskt ursprung, och säkerställer att detta i samtliga fall utförs med tillbörlig hänsyn till principerna om sekretess, medvetet samtycke och frivillig självidentifiering av personer som tillhör en viss grupp. Systemet för datainsamling om rasism och rasdiskriminering ska också ta hänsyn till könstillhörighet, särskilt beaktande möjlig flerfaldig diskriminering.”

Kunskapsnivån om vad jämlikhetsdata är fortsätter att vara låg bland landets forskare och högutbildade

Ikväll var det tänkt att SVT1:s debattprogram ”Opinion live” skulle ha tagit upp den pågående och så upphetsade debatten om jämlikhetsdata men av allt att döma så kommer detta inte att bli av då inte heller SVT fattar vad jämlikhetsdata är och jag vågar påstå det då SVT ringde och talade med mig och även med flera andra som är kunniga i jämlikhetsdatafrågan inför programmet.
 
Det har nu snart gått två veckor sedan V:s kongress i Karlstad röstade igenom motionen om jämlikhetsdata i opposition mot partiledningen och jag har fram tills dags dato själv samlat på mig över 110 inlägg i debatten: Den bild av debatten som framträder hittills är antingen i bästa fall en naiv okunskap om eller i värsta fall en medveten oförståelse för frågan mot bakgrund av att mängder med högutbildade, experter, docenter och professorer hittills har uttalat sig i frågan och i debatten i form av ledarstick, debattartiklar, kolumner och essäer och varav nästan alla med några få undantag har missuppfattat vad jämlikhetsdata är.
 
Det som fr a sticker ut är ett antirasistiskt avståndstagande från allt vad statistik heter om landets minoriteter och de ständiga raljerande referenserna till nazismen, Jim Crow och apartheid, till doktor Goebbels, Himmler och professor Lundborg samt till J-stämplar i passen, romregistret och samernas lidanden. Anders Svensson svarar här Sven-Erik Liedman som är en av alla de forskare, debattörer, politiker, högutbildade och intellektuella på både vänster- och högerkanten och med både majoritets- och minoritetsbakgrund som har kritiserat och fördömt jämlikhetsdata:

 
blog.zaramis.se/2018/02/22/jamlikhetsdata-rasism-och-identitetspolitik
 
”Jämlikhetsdata är helt klart användbart i många sammanhang och det har som jag ser det inget med identitetspolitik att göra. Nån rasism är det helt klart inte.
 
(…)
 
Jämlikhetsdata är helt enkelt ett redskap som rätt använt ger större möjligheter att skapa en mer jämlik och jämställd värld. Inget annat.”
 
artiklar om jämlikhetsdata i svenskspråkiga medier (OBS: exklusive finlandssvenska medier):
innan 2014: 0 även om termen myntades 2012 i Yamam Al-Zubaidis DO-rapport ”Statistikens roll i arbetet mot diskriminering” och även om jämlikhetsdatafrågan togs upp av FN:s rasdiskrimineringskommitté i utfrågningen av Sverige i Genève 2013.
2014: 6 (p g a att Svenska FN-förbundet väckte frågan om jämlikhetsdata)
2015: 48 (p g a debatten om Botkyrka kommuns beslut att pröva jämlikhetsdata)
2016: 40 (dito)
2017: 7 (p g a kampanjandet från Team Jämlikhetsdatas sida)
2018: 191 (p g a V:s kongressbeslut)