Kategori: brottsutsatthet

Sverige ligger numera i topp i Europa vad gäller dödligt våld p g a skjutvapen och tillhör även toppen vad gäller dödligt våld överhuvudtaget

BRÅ:s nya rapport om det dödliga skjutvapenvåldet som jämför detsamma med nivån i andra europeiska länder kommer tyvärr fram till att det är riktigt illa just i Sverige och sedan 2013 när dagens våg av både skjutningar och sprängningar drog igång på allvar.


Fram tills nyligen tillhörde Sverige ett av de länder i Europa där det dödliga våldet var som allra lägst per capita men numera är det tyvärr inte längre fallet. Sedan 2013 ligger genomsnittet vad gäller årligt antal offer för dödligt våld i Europa på 8 personer per miljon invånare men i Sverige uppnådde ”vi” osannolika 12 personer per miljon invånare under ”pandemiåret” 2020 då det sköts och bombades mer än någonsin tidigare i fredstid (och sedan det sista svenska fälttåget ägde rum mot/i Norge 1814).


Sverige ligger vidare numera i topp vad gäller att dö av ballistiska orsaker i Europa – genomsnittet ligger på 1,6 offer per miljon invånare men i Sverige handlar det numera om otroliga 4 offer per miljon invånare per år.


Sverige toppar fr a vad gäller 20-29-åringar som faller offer för dödligt skjutvapenvåld och även om nivåerna är relativt höga även i Nederländerna, Belgien och i vissa Balkan-länder såsom i Serbien och Kroatien så är Sverige exceptionellt och unikt i ett komparativt europeiskt sammanhang vad gäller den dramatiska ökningen (sedan 2013).


Varför svenskarna dödar eller försöker döda varandra i så hög utsträckning medelst både skjutvapen och sprängmedel att vi nu ligger i topp i Europa per capita är fortfarande inte helt klart och orsakerna är sannolikt många och stavas bl a extrem fattigdom bland landets invånare med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena och en miniarmé av tonåriga och unga vuxna UVAS/NEET:are som har misslyckats fullständigt i skolan och för vilka brottslighet är den ”enda” karriärvägen.

Under ”pandemiåret” 2020 har fler skjutningar och bombningar än någonsin tidigare ägt rum i fredstid i modern svensk historia

”Pandemiåret” 2020 kommer tyvärr att bli det år som går till samtidshistorien då flest personer har dödats av ballistiskt våld (d v s av ”kulor och krut” och skjutvapen av olika slag) för fram tills dags dato har 45 personer dödats i årets skjutningar medan en bra bit över 100 personer har skottskadats under det år som hittills har ”sett”/”hört” flest avlossade skott mot människor (d v s inte skott mot djur eller skott på skjutbanor eller under idrottstävlingar) någonsin i fredstid med sammanlagt en bit över 350 inrapporterade skjutningar.


Det sköts också en hel del skott mot människor på 1500-, 1600- och 1700-talen när de svenska adelsmännen duellerade med varandra och en del människor blev skjutna även i 1800- och 1900-talens Sverige i samband med kravaller, attentat, demonstrationer och kriminella uppgörelser men allt tyder tyvärr på att antalet skjutningar per capita faktiskt har ”slagit i taket” och slagit alla tidigare rekord under ”pandemiåret” 2020.
När pandemin utbröt trodde många att antalet skjutningar i Sverige skulle gå ned men så har tyvärr inte blivit fallet.


Dock har antalet skottskadade minskat en del på senare år men samtidigt har antalet personer som skadats av knivskärningar i kriminella uppgörelser ökat liksom antalet oskyldiga utomstående som dödas eller skadas av ballistiskt våld.


Tyvärr kan ”pandemiåret” 2020 sannolikt också bli det år då allra flest bombningar och sprängningar mot människor (d v s inte bomber som militären låter brisera under övningar eller sprängningar som äger rum i samband med vägarbeten och byggnationer) har ägt rum i Sverige under fredstid.


Nästan alla som både skjuter och bombar varandra – d v s både de som håller i skjutvapnen och apterar bomberna och de som skjuts och sprängs (och vare sig de skadas, dödas eller kommer undan ”med blotta förskräckelsen”) – har det gemensamt att de är pojkar eller unga män liksom barn, ungdomar eller unga vuxna, att de är födda och/eller uppvuxna i miljonprogramsområdena och har utländsk och främst utomeuropeisk bakgrund samt att de har misslyckats i grundskolan och/eller i gymnasieskolan och är s k UVAS:are/NEET:are och det finns tyvärr mycket som tyder på att det inträffar fler skjutningar och bombningar per capita och per år i Sverige bland landets invånare i ålderskategorin 15-30 år än i något annat land i västvärlden förutom i USA (och möjligen också i något land på västra Balkanhalvön där det tyvärr också skjuts och bombas en hel del).

28% av ”andrageneration:arna” och 27% av invandrarna uppger att de utsattes för ett hatbrott under 2019

En ny BRÅ-rapport indikerar att hatbrott kan utgöra hela en femtedel av alla brott som begås i Sverige under ett visst år och inom vissa brottskategorier: I 2019 års Nationella trygghetsundersökning uppgav exempelvis 19% av alla som utsatts för hot att de hade utsatts för ett hot med just ett hatbrottsmotiv.


Hela 22% av männen och 18% av kvinnorna som utsatts för ett brott uppgav vidare i 2019 års Nationella trygghetsundersökning att de hade utsatts för ett hatbrott.


Det vanligaste är att ha blivit utsatt för ett hatbrott på grund av hudfärg, nationalitet eller etnisk bakgrund (och särskilt gäller det männen) följt av religionstillhörighet eller annan trosuppfattning (och särskilt gäller det kvinnorna) och på tredje plats kommer sexuell läggning.


Den demografiska subgrupp som uppger att de utsätts för hatbrott allra mest är de s k ”andrageneration:arna” – hela 28% av ”andrageneration:arna” uppger att de utsattes för ett hatbrott 2019. Därefter kommer invandrarna – 27% av alla utrikes födda uppger att de utsattes för ett hatbrott 2019.


Bland elever i årskurs 9 uppger hela 24% av de utrikes födda högstadietjejerna och 19% av de utrikes födda högstadiekillarna att de utsattes för ett hatbrott 2019.


Bland de utrikes födda tjejerna uppgav slutligen 18% att de utsatts för hatbrott på grund av hudfärg, nationalitet eller etnisk bakgrund medan motsvarande andel bland inrikes födda tjejer med två inrikes födda föräldrar var 1,6%.

Att BRÅ nu ska utreda svensk och utländsk bakgrund i en undersökning om personrån avslöjar det språkliga kaos som råder vad gäller allt som rör invandrare, minoriteter, ras, etnicitet och svenskhet

En på många sätt anmärkningsvärd nyhet som reflekterar det svenska språkliga begreppskaoset vad gäller allt som rör invandrare, minoriteter, ras, etnicitet, svenskhet o s v: Nu har BRÅ (och ”äntligen” säger antagligen SD, M och KD i kör liksom naturligtvis även AfS, MED och NMR m fl) gått med på att dela upp mellan svensk och utländsk bakgrund i en kommande undersökning om personrånen (som då tyvärr upplever sin s k ”all time high”-nivå just nu , som det verkar). BRÅ ska då operationalisera denna uppdelning och dessa båda kategorier vad gäller både förövare och offer och baserat på registeruppgifter från folkbokföringsregistret (d v s BRÅ ska inte ockulärbesiktiga människors kroppar/utseenden för att avgöra om de har svensk eller utländsk bakgrund).

Samtidigt tas denna nyhet emot och rapporteras som att BRÅ nu ska utreda ”etnicitet” (och ”äntligen” säger antagligen SD, M och KD i kör för andra gången liksom naturligtvis även AfS, MED och NMR m fl) när det just i själv verket handlar om det institutionaliserade statistiska kategori/begreppsparet svensk och utländsk bakgrund. Etnicitet är då något helt annat och anses oftast handla om det samlade ”identitetspaketet” religion, språk, familjevärderingar, livsstil, mat/dryckesvanor, klädskick och ibland också nationalitet.

Bland ”vanligt folk” i sociala medier och antagligen också ”hemma vid köksborden” och ”ute i stugorna” (och innan pandemin antagligen även på caféerna och krogarna och inte minst vid fikaborden på arbetsplatserna liksom på kvällarna/helgerna i föreningslivet och i samband med kurser hos studieförbunden o s v) tas denna nyhet dessutom emot som att BRÅ nu ska dela upp (och ”äntligen” säger antagligen SD, M och KD i kör för tredje gången liksom naturligtvis även AfS, MED och NMR m fl) mellan ”invandrare och svenskar” trots att invandrartermen som statistisk kategoribenämning försvann redan för över 15 år sedan genom ett riksdags- och regeringsbeslut.

Och utöver det språkliga kaoset som råder idag när denna nyhet rapporteras och debatteras så är det anmärkningsvårt om något att BRÅ nu indirekt går SD, M och KD till mötes (och ”äntligen” säger antagligen SD, M och KD i kör för fjärde gången liksom naturligtvis även AfS, MED och NMR m fl):

”Efter vårens polariserade debatt – nu kan SVT Nyheter berätta att Brottsförebyggande rådet ska gå till botten med personrånen i en ny studie. Bland annat vill man försöka svara på huruvida gärningspersoner och offer har svensk eller utländsk bakgrund.”

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/brottsforebyggande-radet-ska-undersoka-om-ranare-och-ranoffer-har-svensk-eller-utlandsk-bakgrund?fbclid=IwAR0u93XHiW6MLkoo0h9-8ef5YO5cjKJRo8vJPxaPUNoXk2Bun_GmyDPh3yY

”Debatten om personrån har varit glödhet och polariserad. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) saknade den också bra faktaunderlag.

Därför har myndigheten sjösatt en ny kartläggning med större fokus på gärningspersonerna. Målet är att svara på många av de frågor som aldrig tidigare undersökts. Bland annat ska kartläggningen försöka reda ut om gärningspersoner och offer har svensk eller utländsk bakgrund.

– Vi kommer att titta på det men sen vet vi ju inte vilka svar vi får. Men där det finns en identifierad gärningsperson kommer vi absolut att titta på bakgrund, säger Maria von Bredow, utredare på Brå.

Enligt den statistik som SVT Nyheter har tagit del av är siffran för antalet anmälda personrån den högsta på tio år. 2019 polisanmäldes 7741 personrån. Hon påpekar dock att att det är viktigt att komma ihåg att många forskningsstudier visar på att anmälningsbenägenheten samt risken att bli misstänkt för brott inte är jämnt fördelad i samhället och att den påverkas av en rad faktorer.

– Det är därmed mycket troligt att vår redovisning av andel med svensk/utländsk bakgrund bland brottsutsatta och misstänkta inte fullt ut återspeglar verkligheten, säger Maria von Bredow.”

Det sprängs och bombas antagligen numera mer i Sverige per capita än i andra länder i Europa

Sverige är sedan 2014 tyvärr det land i Europa där människor skjuter allra mest mot andra människor (d v s inte mot djur eller mot artificiella måltavlor i samband med träningpass eller tävlingar) och skadar och/eller dödar desamma och då nästan alla som skjuter (och vare sig de missar eller träffar) och skjuts (och vare sig de skadas eller dödas) är barn, ungdomar och unga vuxna så innebär det att det inträffar fler dödsskjutningar per capita och per år i Sverige bland invånarna under 30 år än i något annat land i västvärlden förutom i USA (och möjligen också i Albanien, Serbien och Makedonien).

Under pandemin har antalet skjutningar i landet t o m ökat med 20% men utöver skjutningarna så är Sverige dessutom tyvärr sedan 2014 det land i västvärlden (och möjligen med undantag av Nordirland där det tyvärr också och fortfarande bombas en hel del ibland) där människor spränger och bombar allra mest mot andra människor (d v s inte för att bygga vägar eller hus eller för att spränga genom berg eller spränga bort klippor) per capita och per år och även antalet sprängningar och bombningar har tyvärr antagligen också gått upp i år trots pandemin (OBS: att de som skjuter och bombar ger fullständigt f-n i Tegnells och Löfvens pandemilinje är väl samtidigt inte att förvåna).

Detta uppmärksammar DN:s Amanda Lindholm idag genom att bl a intervjua ”Eva” vid Bombdatacentret som tyvärr säger som det är – d v s nästan alla som både skjuter och bombar är s k ”andrageneration:are” med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund som har växt upp i och bor i den s k ”Orten” och i miljonprogramsområdena och de allra flesta (men inte alla) som dödsskjuts och sprängs till döds ingår tyvärr i samma grupp och det hjälper inte på långa vägar att bara jaga dem och straffa dem utan problemet är mycket större än så och stavas boende- och skolsegregation, utpräglad fattigdom och fr a och inte minst massiva skolmisslyckanden (en tredjedel per årskull misslyckas numera i skolan och de flesta av dem är just pojkar med utomeuropeisk bakgrund):

”Till och med augusti i år har Nationella bombskyddet varit på plats efter 41 explosioner i bostadsområden runtom i Sverige.
Sverige sticker ut, enligt underrättelseexperten Eva.

– Det finns sannolikt inget liknande i något annat land i Europa.
Under Emelies första år som bombtekniker har hon ryckt ut på ett tiotal explosioner i bostadsområden.

– Det är så nonchalant mot människoliv.”

https://www.dn.se/sverige/nya-siffror-41-explosioner-i-svenska-bostadsomraden-i-ar

”Till och med sista augusti i år har Nationella bombskyddet varit på plats efter 51 sprängningar som redan inträffat. 41 av dessa skedde i bostadsområden. Om man även räknar med september månad så har Bombskyddet varit på plats efter totalt 74 explosioner, men Bombskyddet har ännu inte hunnit kategorisera vilka som skett i bostadsområden. Förra året aktiverades Bombskyddet vid 131 explosioner, varav 112 i bostadsområden.

Eva, som egentligen heter något annat, en av experterna på underrättelse och statistik vid Bombdatacentret, tror inte att siffran kommer att vara lägre i år.

– Det finns fler explosioner och sprängningar som inte vi varit involverade i. Så detta är minimum. Det är en extrem risk för tredje person.

Antalet sprängningar har ökat kraftigt de senaste fem åren. Eva berättar att Bombskyddet år 2014 bara kallades ut på en handfull explosioner. Sedan dess har sprängladdningarna blivit större och hänsynen för personer som kan komma i närheten verkar ha minskat.”

(…)

”– Det hjälper inte att bara straffa. Vi kanske måste titta på hur de har kunnat bli så här kriminella och på hur utanförskapsområdena har utvecklats i negativ riktning.”

De så kallade ”andrageneration:arna” fortsätter att vara de mest brottsutsatta och de kvinnliga ”andrageneration:arna” fortsätter att vara de som är mest utsatta för sexualbrott

Idag har BRÅ publicerat 2020 års nationella trygghetsundersökning och återigen är det de s k ”andrageneration:arna” som sticker ut i alla tänkbara negativa sammanhang (såsom att utsättas för allehanda brott, att oroa sig för att utsättas för allehanda brott och att rapportera ett lågt förtroende för polisen och rättsväsendet och för majoritetssamhället i stort) och än en gång är det dessutom tyvärr de kvinnliga ”andrageneration:arna” som framstår som allra mest/värst drabbade av sexualbrott (OBS: det framgår dock inte vilka som utsätter de kvinnliga ”andrageneration:arna” för sexualbrott – d v s om det handlar om manliga ”andrageneration:are” eller om manliga majoritetsinvånare eller för den delen om andra kvinnor).

Den som ”konsumerar” svensk media och numera tyvärr både s k gammelmedia och alternativmedia får ju numera lätt ett intryck av att det är de majoritetssvenska pojkarna/unga männen som drabbas av hot, misshandel, trakasserier och rån allra mest/värst och inte minst s k förnedringsrån liksom att det är de majoritetssvenska flickorna/unga kvinnorna som drabbas av sexuella angrepp, trakasserier, tafsanden och våldtäkter allra mest/värst och inte minst s k gruppvåldtäkter (och ofta antas det att förövarna i båda fallen utgörs av manliga invandrare och/eller manliga s k ”andrageneration:are” vilka tyvärr alltmer framställs/föreställs som en demonisk kombination av både atavistiska mördarmaskiner och bestiala sexmaskiner) men i (trygghets)undersökning efter (trygghets)undersökning är det uppenbarligen i stället de s k ”andrageneration:arna” i miljonprogramsområdena/”Orten” som drabbas allra mest/värst:


andel som uppger att de utsatts för misshandel:

”andrageneration:are”: 6,8%

majoritetsinvånare: 3,6%


andel som uppger att de utsatts för hot

”andrageneration:are”: 13,2%

majoritetsinvånare: 9%


andel som uppger att de utsatts för sexualbrott:

kvinnliga ”andrageneration:are”: 16,2%

kvinnliga majoritetsinvånare: 10,1%


andel som uppger att de utsatts för fickstöld:

”andrageneration:are”: 5%

majoritetsinvånare: 2,4%


andel som uppger att de utsatts för personrån:

”andrageneration:are”: 2%

majoritetsinvånare: 1,5%


andel som uppger att de utsatts för trakasserier:

”andrageneration:are”: 11%

majoritetsinvånare: 5,9%


andel som uppger att de upplever otrygghet vid utevistelse under sen kväll:

”andrageneration:are”: 38%

majoritetsinvånare: 28%


andel som uppger att upplever oro för att utsättas för våldtäkt/sexuella angrepp:

kvinnliga ”andrageneration:are”: 36%

kvinnliga majoritetsinvånare: 22%


andel som uppger att de upplever oro för att utsättas för personrån ”andrageneration:are”: 25%

majoritetsinvånare: 18%


andel som uppger att de har förtroende för rättsväsendet som helhet:

”andrageneration:are”: 39%

majoritetsinvånare: 50%


andel som uppger att de har förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete:

”andrageneration:are”: 44%

majoritetsinvånare: 56%


andel som uppger att de har förtroende för rättsväsendet:

”andrageneration:are”: 44%

majoritetsinvånare: 56%


andel som uppger att de har förtroende för att rättsväsendet som helhet hanterar brottsmisstänkta på ett rättvist sätt

”andrageneration:are”: 34%

majoritetsinvånare: 45%

Ny rapport om de unga vuxna s k ”andrageneration:arna” i miljonprogramsområdena visar bl a att de oroar sig för den ökande brottsligheten, är mer skeptiska till jämställdhet än andra men samtidigt mer öppna för mångfald än andra samt uppvisar en låg grad av tillit till andra människor

Unga vuxna i miljonprogramsområdena, d v s de s k ”andrageneration:arna”, uppskattar polisens brottsbekämpning i sina stadsdelar men oroar sig för den ökande brottsligheten, är inte är särskilt politiskt aktiva, är mer skeptiska till jämställdhet än andra, är mer öppna för mångfald än andra, är mer utsatta för både diskriminering och brott än andra och uppvisar en låg grad av tillit till andra människor enligt en ny undersökning:
 
Global Village och Novus har i dagarna publicerat en ny rapport som handlar om de över en halv miljon människor som bor och lever i de 60 allra mest s k utsatta miljonprogramsområdena i landet och årets rapport har fr a fokus på de unga vuxna (18-29 år) invånarna i dessa områden vilka i huvudsak är s k ”andrageneration:are”.
 
I de 60 allra mest s k utsatta miljonprogramsområdena bor det då en proportionellt sett högre andel unga vuxna än i landet i övrigt p g a att många barnhushåll i miljonprogramsområdena är s k barnrika och p g a att invånarna i miljonprogramsområdena generellt är unga eller t o m mycket unga jämfört med de majoritetsdominerade villa- och radhusområdena och de majoritetsdominerade historiska innerstäderna där medelåldern i båda fallen numera är hög.
MYND
 
Rapporten visar att frågor som rör lag och ordning är det allra viktigaste politikområdet för de som har deltagit i undersökningen och 53% svarar att de är positiva till polisens brottsbekämpning i sina stadsdelar, vilket är dubbelt så många som i resten av landet, medan 18% ser negativt på polisens arbete. Samtidigt oroar sig 46% för att utvecklingen har gått åt fel håll under de senaste fem åren vad gäller brottsutvecklingen i deras bostadsområden medan endast 24% tycker att trenden har varit positiv under de senaste fem åren vad gäller brottssituationen.
UTSATT.jpg
 
Hela 45% av de unga vuxna i undersökningen uppger vidare att de antingen själva har utsatts för diskriminering eller känner någon som har blivit det och 37% uppger att de har sett öppen droghandel, 22% att de har sett någon misshandlas, 17% att de känner någon som har blivit beskjuten, 13% att de känner någon som radikaliserats religiöst och 6% att de känner någon som har blivit utsatt för hedersvåld.
JÄMS.jpg
 
Hela 31% uppger att jämställdheten i Sverige har gått för långt, vilket är en högre siffra än i landet i övrigt, och fr a är tilliten mycket låg till andra människor bland invånarna i miljonprogramsområdena:
 
De som uppvisar en lägre grad av tillit till andra människor är fr a personer i åldern 18-29 år (40%), studerande (38%), arbetssökande (34%), de som är födda utomlands (38%) och de s k ”andrageneration:arna” (31%).
TILLIT
TILLIT2.jpg
 
I landet i övrigt anser hela 62% att det går att lita på andra människor och medan endast 53% av de som har deltagit i undersökningen litar på de som bor i deras eget bostadsområde så uppger hela 81% i landet i övrigt att de gör det.
 
Personer som bor i s k utsatta områden är samtidigt mer benägna att bo granne med någon som har bakgrund i Mellanöstern och Afrika än personer i landet i övrigt, vilket då inte är särskilt konstigt eftersom många invånare i miljonprogramsområdena just själva har bakgrund i Mellanöstern och Afrika.
 
Slutligen anser hela 64% att avståndet är för stort mellan dem själva och politiken/politikerna och endast 26% av de som har deltagit i undersökningen uppger att de känner någon som är politiskt aktiv.

Ännu en olaga hot-anmälan

I onsdags, d v s mitt under den pågående BLM-rörelsen/debatten (som ju fortfarande pågår), erhöll jag ett direktmeddelande på/via Instagram som jag uppfattade som ett direkt mordhot.
 
Jag valde därefter att polisanmäla detta inlägg på polisstationen i Flemingsberg som olaga hot med hatbrottsmotiv då det så tydligt handlade om både just ett (döds)hot och en explicit anspelning på mitt utseende och ursprung som varande (nordost/sydost)asiat och (utlands)adopterad från Sydkorea.
 
Nu har personen ifråga bett om ursäkt till mig i form av ett nytt direktmeddelande på/via Instagram som jag fick inom en timme efter att jag hade gjort min polisanmälan (vilket kan tyckas märkligt men möjligen kontaktade Skånepolisen personen ifråga kort efter att min anmälan hade registrerats i polisens anmälningssystem) samt förklarat att han är mycket arg, upprörd och ledsen just nu p g a den pågående BLM-rörelsen/debatten, att han bl a är arg på Bilan Osmans Facebook-inlägg och upprörd över Alexander Bards olyckliga öde mm samt att han är arg på mig då han uppfattar att jag är emot Väst och Sverige och västerlänningarna och svenskarna.
 
Personen menar vidare att hans närmaste familjemedlemmar nu har drabbats av att jag offentliggjorde hans hotmeddelande (med hatbrottsmotiv) liksom hans arbetsplats samt att han är orolig för sitt relativt nyfödda (första)barns framtid p g a den utomeuropeiska invandringen då han alldeles uppenbart är en av Sydsveriges 100 000-tals SD:are som dagligen (mass)konsumerar de högerradikala alternativmedierna och därmed delar SD:s mörka och dystra analys av landets framtid.
 
Jag kommer inte att ta tillbaka min polisanmälan och jag har heller inte svarat på och därmed inte godtagit hans ursäkt och förklaring till varför han just nu är så arg (en kvalificerad gissning säger väl antagligen att mängder av människor i Väst och i Sverige som tillhör högern i någon mening och fr a den västerländska och svenska majoritetsbefolkningen just nu är mycket arga på och väldigt ledsna p g a BLM-rörelsen/debatten) och då personen ifråga är identifierad så löper denne gissningsvis en rätt så stor risk att bli åtalad framöver.

 

Instagram 1 juli 2020.jpg

Om nazistiska dödslistor och den svenska polisen

Så händer det återigen – antifascister informerar mig om att jag finns med på ännu en högerextrem dödslista medan polisen inte bemödar sig om att göra det och detta har då tyvärr hänt flera gånger tidigare samtidigt som andra som har funnits och finns med sådana namnlistor har informerats om det av polisen (i alla fall som jag förstår det).
TR.jpg
 
”Bild 5: ”Döda1” (2017-08-23)” står det då under fotografiet på mig själv.
 
Antagligen har detta att göra med att jag inom polisen är s k extremiststämplad sedan många år tillbaka och då anses sådana som jag (d v s just s k ”extremister”) ”få skylla m/sig själva” då ”de/n som är med i leken får leken tåla”.
 
 
”Nio kilo dynamit, en mängd nazistmaterial och en ”dödslista” över bland annat vänsteraktivister och journalister hittades i en lägenhet vid Opaltorget i Göteborg i november förra året. Nu åtalas en man för grovt vapenbrott och grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.”
 
(…)
 
”Samtidigt har Säkerhetspolisen funnit vad som beskrivs som en dödslista på mannens dator med en mängd porträttbilder på vänsteraktivister, journalister och lokala personer med invandrarbakgrund som döpts till namn som ”döda1” och ”döda2”.
 
En del av namnen har förts upp i en liten rödsvart anteckningsbok under rubriken ”folkförrädare/rasförrädare”.
 
– Jag gillar inte folk som förråder sitt land och globalister, säger mannen då han tillfrågas om bilderna och listan.
 
Globalister har i den antisemitiska miljön kommit att bli ett ord liktydigt med ”sionister” eller judar med ett påstått intresse av världsherravälde.
 
Du skriver att de är med på listan och ska utrotas. Alltså är det en lista på folk som du vill ha ihjäl?, frågar förhörsledaren mannen.
 
– Nä, det är mer en ventilation. Hur skall jag kunna ha ihjäl dom? Jag vill bara att de skall försvinna från mitt land. När man blir arg ibland så skriver man en massa.
 
Varför har du döpt filerna med döda/dödas?
 
– Det är till moder Svea, för att avreagera mig. I en krigssituation i ett fullt sunt fungerande land hade de stått till svars för landsförräderi, säger mannen men uppger att han är emot våld.
 
Tidningen Expo kunde också i samband med tillslaget i november 2017 avslöja att mannen så sent som ett par månader tidigare hade gjort utfall mot vad han beskrev som ”sionister och globalister” i en stor Facebookgrupp.
 
De beskrevs som ”ett virus som måste försvinna, samt alla förrädare som samtycker och bidrar med detta” och han avslutade med ”… Hell Moder Svea! Hell alla motståndsmän/kvinnor! Vi syns på slagfältet och i Valhall…”
 
För fynden i mannens lägenhet åtalas han nu misstänkt för grovt vapenbrott och grovt brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor.”TR.jpg

När Moder Svea uppfattas stå under hot radikaliseras SD:s ledarskikt

SD:s (och det nya TAN-blockets) framtida justitieminister Adam Marttinen sprider länkar till högerradikala alternativmediesajter med filmklipp som fortsätter att underblåsa idén om ”omvänd rasism”, ”rasism mot vita”, ”rasismen mot svenskar” och ”svenskfientligheten” bland landets minoritetsinvånare och använder sig därtill av ett genomrevolutionärt språk som osar av SD:s mytomspunna Kampfzeit-(nazi)skinhead-period?
Namnlöst.jpg
 
På 90- och 00-talen drev SD hårt idén om ”omvänd rasism” men fick då inget gehör för denna idé och just nu verkar de som var med då (d v s SD:s toppskikt) i det närmaste vilja återuppleva sina ungdomsår när militant gatukamp var SD:s ”melodi” men skillnaden är då att just nu sker det på alla sätt och vis ”inför öppen ridå” (d v s inför hela det s k svenska folket) och inte bara i form av obskyra flygblad när t o m Åkesson för sex dygn sedan vågade sig på att ”ta bladet från munnen” och nostalgiskt härja om ”rasismen mot svenskar” i riksdagen som om 90- och 00-talen var tillbaka.