Kategori: muslimer

2018 års svenska valrörelse: ”The Muslims are coming!” eller ”muslimer, muslimer, muslimer”

”Japaner, japaner, japaner” sade ju den svenske radiolegendaren Sven Jerring under sommar-OS i Berlin 1936 (och senare under kriget fick inte minst många amerikaner japaner ”på hjärnan”) och nu är det uppenbarligen ”muslimer, muslimer, muslimer” som gäller i denna valrörelse och på ett sätt som saknar motstycke i tidigare svenska valkampanjer vågar jag påstå även om både Ny Demokrati och SD var tidigt ute vad gäller att få muslimer ”på hjärnan” redan i 1994 års val men i denna valrörelse har då i stort sett alla svenska partier fått muslimer ”på hjärnan” och det är inte utan att en börjar associera till Arun Kundnanis visserligen kontroversiella bok ”The Muslims Are Coming! Islamophobia, Extremism, and the Domestic War on Terror” (2014) när en ser alla valaffischer ”på gator och torg” som mer eller mindre explicit pekar ut de svenska muslimerna (och implicit så är det dessutom de icke-muslimska och fr a de majoritetssvenska väljarna som främst är de tilltänkta mottagarna av valpropagandan).
imageNamnlöst
40075785_261350024502378_8465483203019276288_nboe295a0c3aaneutrop.jpg

Sverige erhåller skarp kritik av FNs rasdiskrimineringskommitté i Genève som för första gången specifikt adresserar antimuslimsk rasism och efterfrågar att Sverige börjar praktisera jämlikhetsdata

Rapporten om islamofobi som Maimuna Abdullahi och jag skrev på uppdrag av Nätverket svenska muslimer i samarbete liksom de övriga åtta alternativrapporterna gav effekt: Sverige erhåller nu skarp kritik av FNs rasdiskrimineringskommitté (CERD) i Genève:
 
 
FNs slutsatser om och rekommendationer till Sverige kan läsas här och bl a efterlyses jämlikhetsdata och en paragraf adresserar specifikt antimuslimsk rasism och svenska muslimers situation:
 
 
”The Committee remains concerned at the lack of statistical data on the composition of the population. The Committee is further concerned at the insufficient statistical data on the enjoyment of economic and social rights by persons belonging to various ethnic groups present in Sweden. (art. 2).
 
The Committee recommends that the State party diversify its data-collection activities by using various indicators of ethnic diversity and by allowing respondents to report anonymously and to choose how to identify themselves, in order to provide an adequate empirical basis for developing policies to enhance equal enjoyment of all the rights enshrined in the Convention, and to facilitate the monitoring thereof.”
 
(…)
 
”The Committee is concerned at reports of attacks against mosques, as well as the lack of sufficient funding to safeguard mosques against attacks, and the lack of affordable insurance coverage for mosques to protect against damage from attacks. The Committee is also concerned at the continued reports of racist hate crimes and hate speech against Muslim ethno-religious minority groups, especially Muslim women.
 
The Committee is equally concerned at reports of the difficulties faced by persons belonging to Muslim ethno-religious minority groups in terms of access to employment and housing outside of minority populated areas, amounting to de facto segregation. It is also concerned at reports of stereotypical representation of Muslims in the media, and by politicians. The Committee is particularly concerned at situations of intersectionality in relation to ethnicity, religion and gender, where for example Afro-Swedish Muslim women appear as a particularly vulnerable group subject to multiple discrimination (art. 5).”

Yesterday’s meeting between NGOs and the UN Committee on the Elimination of Racial Discrimination in Geneva

At yesterday’s meeting between NGOs and the UN Committee on the Elimination of Racial Discrimination (Cerd) in Geneva which I attended together with co-author Maimuna Abdullahi (https://www.mynewsdesk.com/se/svenska-muslimer-i-samarbete/pressreleases/naetverket-svenska-muslimer-i-samarbete-vaender-sig-till-fn-2492515) Dr. Gun Kut, CERD’s rapporteur on Sweden, raised sharp and urgent questions on the situation for the various minorities in Sweden while CERD member Ms. Gay McDougall asked why Sweden lacks equality data and what the problem (for Sweden) is when it comes to not introducing equality data in Sweden. Furthermore Mr. Nicolás Marugán, another committe member, wondered why Sweden is not sufficiently addressing the huge discrepancy between reported and solved hate crime and discrimination cases and finally committee member Dr. Verene Albertha Shepherd asked if Sweden has introduced any measures on the situation for Afro-Swedes including the issue of racial profiling and the unemployment problem.
31681170_10155609877620847_3660516157258989568_n.jpg

Nätverket Svenska Muslimer i Samarbete överlämnar en alternativrapport till FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering (CERD)

Nätverket Svenska Muslimer i Samarbete överlämnade igår sin alternativrapport till FN:s  kommitté för avskaffande av rasdiskriminering (CERD) som en reaktion på Sveriges tjugoandra och tjugotredje periodiska rapport till CERD som övervakar FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering (ICERD).

 

https://www.mynewsdesk.com/se/svenska-muslimer-i-samarbete/pressreleases/naetverket-svenska-muslimer-i-samarbete-vaender-sig-till-fn-2492515

 

1966 var Sverige en av de tio första länderna i världen att underteckna ICERD och sedan dess har Sverige med jämna mellanrum kallats till CERD som ingår i Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i Genève för att frågas ut om och hur Sverige efterlever konventionen. Senast en sådan utfrågning ägde rum var 2013 och då skickade Nätverket Svenska Muslimer i Samarbete in sin första skuggrapport och nästa vecka är det dags igen: På onsdagen och torsdagen den 2-3 maj kommer Sverige i form av en delegation som representerar den sittande rödgröna regeringen att förhöras av CERD i Genève.

 

Den aktuella alternativrapporten är författad av Maimuna Abdullahi och mig själv på uppdrag av Nätverket Svenska Muslimer i Samarbete och själva rapporten kan läsas och laddas ned här: http://tbinternet.ohchr.org/Treaties/CERD/Shared%20Documents/SWE/INT_CERD_NGO_SWE_30871_E.pdf

 

Denna gång har totalt nio svenska alternativrapporter skickats in till CERD och vilket är rekord och samtliga skuggrapporter hittas här (se under ”Sweden” och ”Info from Civil Society Organizations”: http://tbinternet.ohchr.org/_layouts/treatybodyexternal/SessionDetails1.aspx?SessionID=1195&Lang=en

Namnlöst.jpg

 

European Islamophobia Report 2017 lanseras idag av SETA i Istanbul i Turkiet och innehåller även ett avsnitt om Sverige

Nu har Mattias Gardells och Mehek Muftees avsnitt om islamofobin i Sverige publicerats som en del i ”European Islamophobia Report 2017” som lanseras idag av the Foundation for Political, Economic and Social Research (SETA) i Istanbul i Turkiet.

30582244_10155569173020847_8199482211792060416_o.jpg

Tidigare fanns det ingen sådan här årlig rapport som översiktligt beskriver situationen för en viss form av rasism riktad mot en viss minoritet i olika länder och som just handlar om islamofobi och muslimer (den enda årliga rapporten som tidigare existerade var ”Anti-Semitism Worldwide” som Tel Aviv University stod bakom och som jag själv skrev för en gång i tiden liksom en årlig rapport om extremhögern i olika länder som jag också rapporterade för vid ett antal tillfällen) men sedan 2015 har SETA publicerat ”European Islamophobia Report” och sedan i år finns också ett Sverige-avsnitt tack vare Gardell och Muftee.

Snart härbärgerar Sverige den högsta andelen kulturella muslimer inom EU

Pew Research Center har i dagarna publicerat en rapport som visar att Sverige idag härbärgerar den tredje högsta andelen muslimer (närmare 10%) inom EU efter Bulgarien och Frankrike samt att åtminstone 20% av den svenska totalbefolkningen kommer att ha någon form av kulturell muslimsk bakgrund (OBS: långt ifrån alla av dem vare sig är eller kommer att vara utövande och troende muslimer) år 2050 och antagligen redan kring år 2030-2035 och vilket innebär att Sverige snart kommer att vara det EU-land med den allra högsta proportionen kulturella muslimer i sin befolkning.
PF_11.29.17_muslims-update-14.png
 
De svenska muslimerna är vidare mycket yngre än majoritetssvenskarna: Medelåldern bland svenska muslimer ligger idag på 31 år medan genomsnittsåldern bland landets icke-muslimer ligger på 44 år och bland majoritetssvenskarna ligger medelåldern numera på en bra bit över 50 år (medelåldern är f ö ännu högre än så bland majoritetsinvånarna i exempelvis Tyskland, Italien, Österrike, Grekland, Bulgarien, Portugal, Spanien och Schweiz).
 
Pew Research Centers rapport visar också att samtidigt som Sverige tar emot överlägset flest flyktingar från fr a muslimska länder än något annat EU-land eller västland (139 asylsökande per 10 000 invånare att jämföra med t ex 56 i Tyskland, 24 i Nederländerna, 20 i Grekland och 3 vardera i Frankrike och Storbritannien) så är svenskarna det s k folkslag inom EU som uppvisar de minst negativa och mest positiva attityderna till flyktingar från fr a muslimska länder i EU: Endast 22% av svenskarna uppger att de uppfattar flyktingar från fr a muslimska länder som ett hot jämfört med exempelvis 67% av grekerna, 66% av ungrarna, 65% av italienarna, 60% av polackerna, 42% av spanjorerna och 39% av fransmännen.
 
 
”Är deras rapport om fler muslimer i Sverige trovärdig?
 
– Det låter som rimliga siffror de tagit fram, säger Tobias Hübinette.
 
Han berättar att Sverige inte för statistik över religionstillhörighet och därför måste man gå på andra variabler för att få reda på hur många muslimer det finns. Då handlar det om bakgrundsland, och kulturell bakgrund. Här finns flera uppenbara problem, där man måste hantera statistik från olika delar av världen med risk för vissa felräkningar. En annan fråga är hur många muslimer som är praktiserande och även här måste olika uppgifter vägas mot varandra.
 
– Det brukar vara omkring en tredjedel, menar Tobias Hübinette.
 
Många reagerar kraftigt på uppgifter om ett framtida Sverige med uppemot 30 procent muslimer. Varför tror du att det är så?
 
– Det är så klart islamofobin och rädslan som finns kring kriget mot terrorismen, menar Tobias Hübinette.
 
Med ett ökat antal muslimer, kommer samhället att förändras?
 
– Ja, det är klart. Men egentligen är vi redan där, det är bara att det inte märks så mycket för de flesta som tillhör majoritetsgruppen eftersom Sverige är så segregerat.
 
– Sverige är redan ett mångfaldsland, inte bara när det gäller muslimer, utan Sverige har blivit ett av västvärldens mest mångreligiösa länder.”

Exakt när började den svenska extremhögern egentligen hetsa mot islam och muslimer?

SD:s nyligen avslutade landsdagar i Norrköping och partiets senaste s k ”rasskandal” som föranleddes av Borlängepolitikern Martin Strids in plenum-uttalande om muslimer får mig att börja tänka på när den svenska extremhögern egentligen började skriva om och tala om muslimer.

 
 
 
På 1920-40-talen, d v s när extremhögern uppstod och växte fram, så skrevs knappt någonting alls om islam och om ”muhammedanerna” som muslimer oftast kallades då (och bl a av svenska staten och av dåtida SCB) annat än några enstaka utrikesreportage (såsom om stormuftin av Jerusalem) och sällan eller aldrig var dessa artiklar nedsättande på något sätt.
 
Under efterkrigstiden och under Kalla kriget så var det fortfarande svårt att hitta några specifika texter om islam och om muslimer i t ex Nordisk Kamp, Fria Ord och Vägen Framåt annat än artiklar som handlade om palestiniernas situation i Israel-Palestina och nästan alltid så valde den svenska extremhögern att ta ställning för palestinierna och för de nyligen självständiga arabländerna och mot Israel. År 1964 publicerade Fria Ord även en artikel författad av Holger Möllman-Palmgren som introducerade ”USA:s svarta muhammedaner” och som andades beundran: ”…The Black Muslims, har sin verkliga betydelse icke i kvantiteten utan i kvaliteten av dess medlemskader, vilken i flera avseenden framstår som en militant och oerhört väldisciplinerad elit av USA:s yngre N-generationer”.
 
På 1980-talet, d v s under Kalla krigets sista decennium och framåt 1900-talets slut, så börjar enstaka referenser till muslimer som invandrat till och som bor i Sverige att dyka upp i både Nordisk Kamp, Vägen Framåt och Fria Ord och i Bevara Sverige Svenskts, Sverigepartiets och (efter 1988) SD:s publikationer men fortfarande så är det inte en ”fullfjädrad” muslimsk minoritet i Sverige som står i fokus. År 1983 skrev islamologen Jan Hjärpe en artikel om ”Islamisk ekonomi” i Fria Ord och han lät även publicera sig ytterligare någon gång i Fria Ord senare under 1980-talet och även då skrev han om islam i mer allmänna ordalag. Det var i huvudsak fortfarande (explicit eller implicit) judar och en rätt så anonym ”multikulti”-massa av invandrare och flyktingar som stod i skottgluggen för den svenska extremhögern på 1980-talet och ett flertal svenska högerextremister stöttade och sympatiserade dessutom även med Ahmed Rami och Radio Islam på 1980- och 90-talen.
 

Det är egentligen först på 1990-talet som både NyD (och fr a under Vivianne Franzéns ordförandeskap 1994-97) och SD (och fr a under Mikael Janssons ordförandeskap 1995-2005) börjar skriva om och koncentrera sig på att hetsa mot muslimer som en specifik svensk minoritet och den viktigaste företrädaren för denna nya linje var Richard Jomshof (d v s innan den svenska antijihadismens chefsideolog Kent Ekeroth övertog dennes roll inom SD som ”expert” på islam och muslimer) även om SD-Kuriren till att börja med ibland snarare skrev om muslimska länder (och inte minst om Iran) än om svenska muslimer (och så sent som på 1990-talet så kunde det fortfarande handla om t ex ”turkar”, ”bosnier” och ”marockaner” snarare än om muslimer som en homogeniserad minoritetskategori och så sent som kring millenieskiftet så kunde åtminstone vissa inom kretsen kring den högerradikala tidskriften Salt ”romantisera” islam) men efter 11 september 2001 så blir hetsen mot muslimer alltmer dominant och efter att Åkesson proklamerade att ”muslimerna är vårt största utländska hot” (sedan Andra världskriget) i en stort uppslagen debattartikel i Aftonbladet år 2009 så har den islamofobiska linjen och retoriken i det närmaste fullständigt kommit att dominera SD och den svenska extremhögern (och vilket just Strids uttalande i Norrköping illustrerar med all önskvärd tydlighet – d v s han har uppenbarligen tagit sin partiledares ord ad notam).

Ny avhandling visar återigen att utomeuropeiska namn associeras med lägre kompetens och brist på svenska värderingar

Sima Wolgast avhandling i psykologi som bär titeln ”How does the job applicants’ ethnicity affect the selection process? Norms, preferred competencies and expected fit” är den fjärde eller möjligen femte större namnstudien som undersöker i hur stor utsträckning namn som kopplas till den utomvästerländska världen, till Tredje världen och till de f d kolonierna och fr a namn som på något sätt härrör från och associeras till Afrika, Mellanöstern eller Asien påverkar en persons chanser att överhuvudtaget bli anställd (och gissningsvis också att avancera) på den svenska arbetsmarknaden.
 
 
Wolgasts avhandling bygger på den tidigare forskning som har indikerat att Sverige är ett av de länder i västvärlden där den s k intoleransen är som allra störst för namn som kopplas till den utomvästerländska världen, till Tredje världen och till de f d kolonierna och fr a namn som på något sätt härrör från och associeras till Afrika, Mellanöstern eller Asien och Wolgast visar bl a i sin avhandling att rekryterare som beslutar över om en viss person ska anställas eller ej verkar bry sig mer om s k social kompetens och s k svenska värderingar när en person som bär ett s k muslimskt och ett s k arabiskklingande namn ska anställas eller ej.
 
Förutom att majoritetssvenskar verkar vara mer s k intoleranta än andra västerlänningar både vad gäller människors kroppar och utseenden, accent och s k brytning och religiös bakgrund (t ex har majoritetssvenskar i tidigare studier visat sig lägga större vikt vid att vissa människor ser annorlunda ut rent fysiskt-kroppsligen, vid att vissa talar svenska med accent och vid att vissa har en annan religiös bakgrund än en kristen i relation till just arbetslivet jämfört med hur andra européer ser på människor som ser annorlunda ut, som ”bryter” och som inte är kristna) så är det fr a den s k intoleransen för namn som kopplas till den utomvästerländska världen, till Tredje världen och till de f d kolonierna och fr a namn som på något sätt härrör från och associeras till Afrika, Mellanöstern eller Asien som verkligen sticker ut i just Sverige.
 
Hela 63% av de svenska informanterna svarade i en tidigare enkätstudie att namnet har betydelse på arbetsmarknaden i Sverige medan ”endast” 45% av de franska informanterna svarade det (fransmännen var då näst mest s k intoleranta mot namn i Europa efter svenskarna) följda av 28% av belgarna och 23% av holländarna (d v s de s k genomrasistiska och fullständigt ”vidriga” fransmännen, belgarna och holländarna är helt enkelt mer s k toleranta än de s k genomantirasistiska och fullständigt ”fantastiska” svenskarna mot namn som kopplas till den utomvästerländska världen, till Tredje världen och till de f d kolonierna och fr a namn som på något sätt härrör från och associeras till Afrika, Mellanöstern eller Asien).
 
Till saken hör då att medan ej mer än kring 2% av alla majoritetssvenskar är arbetslösa så är över 30% av alla invånare i landet med bakgrund i Afrika och Asien arbetslösa och denna astronomiska skillnad mellan dessa två grupper vad gäller att ha ett jobb eller ej är då den allra största i hela västvärlden – d v s det finns inget annat land i västvärlden där utomeuropéerna är så arbetslösa som just i Sverige i relation till den infödda majoritetsbefolkningens (minimala) arbetslöshet och (superrmaxade) förvärvsfrekvens.

Ny omfattande studie om situationen för Europas och även Sveriges muslimer

Den största studien någonsin (hittills i varje fall) som undersöker situationen för Europas (och Sveriges) muslimer visar bl a att (majoritets)svenskarna är allra mest positiva till muslimer i Europa samtidigt som utseendeaspekter (d v s ras) verkar betyda mer i Sverige än i de flesta andra länder i Europa.
 
Nu har FRA:s (d v s EU:s motsvarighet till DO) stora (och även mycket påkostade) rapport om Europas muslimer publicerats som bygger på intervjuer med över 10 000 européer som självkategoriserar och självidentifierar sig själva som muslimer och varav 543 var svenska muslimer.
 
Rapporten visar bl a att:
 
– 25% har upplevt diskriminering under det senaste året och 39% under de senaste fem åren
– 16% har någon gång blivit stoppad av polisen under det senaste året
– 2% har blivit fysiskt-kroppsligt attackerade under det senaste året
– 39% av de kvinnor som bär slöja eller niqab har blivit trakasserade på offentlig plats
– 53% är emot att själva bruka fysiskt våld för att skydda sig själva eller andra från att skadas fysiskt
– 87% är emot att bruka fysiskt våld mot en person som trakasserar dem
– 76% känner en stark anknytning till det land de bor i: de högsta andelarna hittades i Finland, Sverige, Storbritannien och Frankrike i fallande ordning och de lägsta andelarna i Italien, Nederländerna, Österrike och Grekland (återigen i fallande ordning)
– 48% känner sig helt bekväma med att en familjemedlem blir tillsammans med och gifter sig med en icke-muslimsk person
– 92% känner sig bekväma med att ha grannar som har en annan religiös bakgrund än dem själva
– 12% av de som uppgav att de hade diskriminerats hade anmält fallet (och hela 19% i Sverige och de svenska muslimerna var också de som i högst grad kände till hur och till vem de skulle anmäla – hela 44% av de svenska muslimerna uppgav att de kände till det)
– 9% av de som uppgav att de hade blivit utsatta för ett hatbrott hade anmält fallet
 
Sverige sticker ut i några sammanhang: För det första så är (majoritets)svenskarna det europeiska folk som uppger att de i allra högst grad är beredda att bo granne med en muslim (84%) och (majoritets)svenskarna är också utan konkurrens allra mest positivt inställda till muslimer i Europa överlag (hela 89% i Sverige uppger att de accepterar muslimer).
 
Samtidigt är det genomantirasistiska och promuslimska Sverige det land där utseendeaspekter och kroppsliga markörer verkar spela störst roll efter ”genomrasistiska” och antimuslimska Italien och likaledes ”genomrasistiska” och antimuslimska Grekland: 17% av de svenska muslimerna som uppgav att de diskriminerats i Sverige uppgav att det berodde på ras och vilket enbart ”slås” av muslimerna i Italien (21%) och Grekland (25%). Sedan går det att tänka sig att utseendeaspekter (d v s ras) betyder mer i Sverige p g a att den infödda majoritetsbefolkningen är mindre ”van” vid människor som ser annorlunda ut rent fysiskt-kroppsligen än vad exempelvis majoritetsinvånarna i Storbritannien, Frankrike och Nederländerna är vilka i århundraden har ”umgåtts” rätt så intimt med människor som ser annorlunda ut och även med muslimer (och också i århundraden). Utifrån subkategorier så går det också att se att 45% av de svenska muslimerna med bakgrund i subsahariska Afrika har blivit diskriminerade under de senaste fem åren liksom 28% av de svenska muslimerna med bakgrund i Turkiet. Generellt svarar också fler muslimska s k ”andrageneration:are” att de utsätts för hatbrott i högre grad än de utrikes födda muslimska invandrarna.

SD vill omvända muslimerna i Huddinge kommun

SD:s ”starke man” i Huddinge (d v s den största kommunen i Stockholms län efter Stockholms stad) den ”nationella” veteranen Arnold Boström som har varit medlem och aktivist i partiet ända sedan de nationalsocialistiska åren på 1990-talet (numera är han dock gissningsvis socialkonservativ som partiet i övrigt säger sig vara) går till (kyrko)val på att missionera bland och omvända Huddinges muslimer i Flemingsberg, Vårby gård och Västra Skogås (inga andra jämförelser i övrigt men det går ju inte att undvika att dra paralleller till 1900-talets missionsverksamhet i de före detta kolonierna även om stadsdelar som Flemingsberg och Vårby gård naturligtvis inte är några kolonier) samt på att stoppa den interreligiösa verksamhet i Flemingsbergs församling som Stockholms stifts antifascistiska biskop Eva Brunne lade grunden till en gång i tiden (en verksamhet som på sin tid var nydanande och som t o m har blivit föremål för en doktorsavhandling):
 
 
”SD Huddinge går till val med att Svenska kyrkan ska avbryta samarbeten med andra religioner och istället jobba för att ”bedriva mission, även i parallellsamhällen, för att motverka andra religioners frammarsch”.
 
(…)
 
Särskilt viktigt anser han det vara att bedriva mission i ”parallellsamhällen”, områden som myndigheterna har tappat kontroll över. Det menar han är fallet i Flemingsberg, Vårby gård och västra Skogås.
 
(…)
 
– Mission är ju att försöka omvända de som inte är kristna. Det kan vara muslimer och det kan vara de som inte har någon tro alls. Sen kanske det inte kommer att lyckas. Men man måste försöka.”
21731360_10155036165840847_5454712285707644441_n.jpg