Ny rapport om hatbrott och rasism mot samer

Nu har BRÅ:s rapport om hatbrott och rasism mot samer publicerats med Lisa Wallin och Lou Huuva som författare och rapporten bygger på intervjuer med 43 personer samt på 67 hatbrottsanmälningar och 62 polisanmälningar.

Rapporten konstaterar bl a att det ofta handlar om verbala påhopp på och kränkande beskrivningar av samer men ibland också om hot och fysiskt våld. Personer som bär tydliga samiska attribut i form av kläder eller som har ett namn som är identifierbart samiskt är särskilt utsatta liksom samer som ingår i renskötarfamiljer.

Det vanligast förekommande uttrycket rör benämningen ”l-pp” och inte minst i form av ordsammansättningen ”l-ppj-v-l” som gärna uttalas tillsammans med ett hot eller när fysiskt våld äger rum. Andra uttryck anspelar på fördomar om vad som är ett uppfattat samiskt utseende eller påstådda samiska karaktärsdrag och det förekommer uttryck som samtidigt anspelar på andra minoriteter som ”fjälljude” och ”fjällkines”.

Utöver händelser som riktas mot enskilda personer förekommer också hatiska och rasistiska budskap som riktar sig mot samer som grupp. Det handlar ofta om digitala sammanhang och det kan t ex handla om Facebook-grupper som bl a handlar om jaktfrågor men också om kommentarsfälten i lokal- eller riksmedierna. I vissa fall handlar det om direkta dödshot i stil med att ”bara vi får bort l-pparna, då kan alla jaga och fiska” eller ”döda alla samer med senapsgas”. Även hot om att angripa och döda renar i syfte att ”utrota samerna” figurerar och det förekommer också att kåtor utsätts för skadegörelse.

Rennäringen är särskilt drabbad och det handlar bl a om tjuvjakt och om att renar medvetet körs på och körs över och om hundar som bussas på renar så att de skadas eller dödas. Det finns också indikationer på att hatbrotten och rasismen mot samer ökar när samiska rättigheter erkänns eller uppmärksammas. Exempelvis kan det handla om skadegörelse av vägskyltar med samiska ortsnamn när dessa introduceras på en viss plats samt att hatbrott äger rum i samband med olika rättsprocesser som behandlar samiska rättigheter. I de få fall då gärningspersonerna är kända handlar det oftast om män som tillhör lokalbefolkningen.

Risken att utsättas för hatbrott och rasism leder avslutningsvis också till att personer väljer att dölja sin samiska identitet genom att bl a undvika att bära samiska klädesplagg eller att inte berätta om sitt samiska ursprung i skolan eller på arbetsplatsen.