45,4% av samtliga arbetslösa i riket, 80,8% av samtliga utrikes födda arbetslösa och 51,6% av samtliga långtidsarbetslösa har idag utomeuropeisk bakgrund

Nu när den svenska ekonomin ”går som tåget” i samband med att pandemin närmar sig sitt slut och samhället succesivt öppnas upp blir det väldigt tydligt vilka som drabbades mest under pandemin (läs: utomeuropéerna) och inte bara vad gäller hälsan (läs: utomeuropéerna) utan också vad gäller att ha ett arbete eller ej – d v s kort och gott vad gäller privatekonomin (läs: utomeuropéerna).

När pandemin slog till med full kraft i början av 2020 blev 100 000-tals invånare arbetslösa närmast ”över en natt” men nu återanställs i stället 100 000-tals personer på en arbetsmarknad som (liksom f ö bostadsmarknaden) just nu är glödhet och formligen skriker efter att nyanställa.

Den grupp som proportionellt drabbades allra hårdast av arbetslöshet när pandemin inleddes var invånarna med utomeuropeisk bakgrund, vilka också var de som drabbades allra värst proportionellt sett under pandemin vad gäller att insjukna i och dö av viruset. Dessutom var de båda ”pandemiåren” 2020 och 2021 blodigare än någonsin tidigare vad gäller skjutningar och bombningar i miljonprogramsområdena.

Nu återanställs flertalet av de som blev arbetslösa under pandemin men detta gäller tyvärr inte invånarna med utomeuropeisk bakgrund i samma utsträckning. Bland desamma har i stället långtidsarbetslösheten bitit sig fast än mer under pandemin vilket innebär att i skrivande stund utgör utomeuropéerna osannolika 45,4% av SAMTLIGA arbetslösa i riket, 80,8% av SAMTLIGA utrikes födda arbetslösa och 51,6% av SAMTLIGA långtidsarbetslösa.

Därtill är snart 50% av samtliga arbetslösa i landet långtidsarbetslösa, vilket är den högsta andelen någonsin sedan mätningarna inleddes. Att vara långtidsarbetslös innebär att inte ha förvärvsarbetat någon gång under 12 månader eller mer än så och tyvärr har fler än hälften av de långtidsarbetslösa varit arbetslösa i två år eller längre än så.

Flertalet av majoritetssvenskarna nu lämnar pandemin bakom sig rikare än någonsin i svensk historia sedan de privatekonomiska mätningarna inleddes i modern tid, vilket inte minst beror på att 80% av majoritetssvenskarna äger sitt boende i en eller annan form och värdeökningen på bostäder och fastigheter har som bekant skenat dramatiskt under pandemin (idag är därmed den absoluta majoriteten av alla majoritetssvenskar helt enkelt miljonärer och åtskilliga är t o m de facto s k rentierer som knappt behöver förvärvsarbeta om de inte vill det).

Samtidigt är landets invånare med utomeuropeisk bakgrund fattigare, mer marginaliserade, mer arbetslösa och mer bidragsberoende än någonsin tidigare samtidigt som pandemin nog tyvärr inte heller är över för desamma: Invånarna med utomeuropeisk bakgrund kommer nämligen sannolikt att fortsätta att insjukna i och dö av viruset även under hösten 2021 och vintern 2021-22 då alltför många av dem helt enkelt har avstått från att vaccinera sig av olika anledningar.