Kategori: arbete

De nyttjade arbetskraftsresurserna bland de inrikes födda har slagit i taket medan arbetslösheten är fortsatt extremt hög bland de invånare som är födda utanför Europa

Några anmärkningsvärda uppgifter ur Arbetsförmedlingens nya rapport rörande den svenska arbetsmarknadens utveckling under de kommande åren – ”Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2018: Prognos för arbetsmarknaden 2018–2020”:
 
1, Befolkningen i Sverige växer kraftigt just nu p g a de senaste årens (utomeuropeiska) invandring och särskilt gäller det invånarna i de yrkesaktiva åldrarna (16-64 år). Mellan 2010-17 minskade antalet inrikes födda invånare i åldersgruppen 16-64 år med drygt 150 000 personer p g a att de gick i pension. Samtidigt ökade antalet utrikes födda invånare i åldersgruppen 16-64 år med 360 000 invånare under samma tidsperiod.
 
2, Enligt den senaste befolkningsprognosen så kommer den inrikes födda andelen av befolkningen att fortsätta att minska under de kommande åren. Utanför storstadsregionerna kommer i praktiken hela befolkningstillskottet att utgöras av utrikes födda. I de tre storstadsregionerna väntas de utrikes födda svara för minst 65% av den totala befolkningsökningen av alla invånare. I större städer och i städer med minst 15 000 invånare kommer utrikes födda vidare att stå för i stort sett hela befolkningsökningen och därmed kompensera för den kraftiga befolkningsminskning som hela tiden sker bland de inrikes födda p g a de stora pensionsavgångarna och p g a den ständigt stigande medelåldern bland den infödda majoritetssvenska befolkningen.
Ålder.jpg
 
3, Åtminstone 95% av befolkningsökningen i åldrarna 16-64 år kommer att utgöras av invånare som är utrikes födda under de kommande åren. Andelen utrikes födda i befolkningen i åldersgruppen 16-64 år beräknas utgöra hela 27% år 2025 jämfört med 18% 2010 och merparten av dem kommer att vara födda utanför Europa.
 
4, Utvecklingen är just nu urstark för de inrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Bland inrikes födda är andelen sysselsatta mycket hög och arbetslösheten är den lägsta på många år och nästan på samma låga nivå som den som gällde under de s k rekordåren under den socialistiska välfärdsstatens guldålder mellan ca 1950-75. Det finns mycket som tyder på att de nyttjade arbetskraftsresurserna bland de inrikes födda nu har slagit i taket. De arbetskraftsresurser som inte nyttjas finns därmed i praktiken enbart bland de utrikes födda.
Arbete.jpg
 
5, De outnyttjade arbetskraftsresurserna bland de utrikes födda finns på alla utbildningsnivåer men på gymnasial och eftergymnasial nivå nyttjas arbetskraftsresurserna i betydligt högre grad än bland de som har högst förgymnasial utbildning. Bland utrikes födda invånare med kort utbildning är arbetslösheten mycket hög samtidigt som många av dem står helt utanför arbetsmarknaden och därmed inte ens är arbetssökande.
 
6, Efter att ha minskat sedan slutet på 2016 började arbetslösheten bland utrikes födda att återigen stiga under första halvåret 2018. Under det tredje kvartalet 2018 uppgick arbetslösheten bland utrikes födda till 15,2% och vilket är 0,4% högre än för ett år sedan. Samtidigt är det fortsatt stora skillnader både vad gäller nivån på – och utvecklingen av – arbetslösheten mellan olika grupper av utrikes födda. Bland utomeuropeiskt födda personer var arbetslösheten hela 21,1% under det tredje kvartalet 2018. Det kan jämföras med 20,4% för ett år sedan. Bland personer som är födda i Europa (men utanför Sverige) var arbetslöshetsnivån 7% under det tredje kvartalet – en minskning med 0,5% sedan fjolåret. Bland infödda majoritetssvenskar är samtidigt ej mer än kring 2,5% arbetslösa idag.
 
7, Arbetslösheten är extremt hög bland personer som är födda utanför Europa och som saknar en gymnasieutbildning – 37% i åldrarna 25-64 år. Det kan jämföras med 12,2% bland övriga utrikes födda i åldrarna 25-64 år med motsvarande utbildningsnivå. Bland inrikes födda i samma åldrar med motsvarande utbildningsnivå uppgick arbetslösheten till ej mer än 4,5% under det tredje kvartalet 2018.
 
8, Även bland dem med en längre utbildning är det mycket stora skillnader i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda – och mellan olika grupper av utrikes födda. Skillnaderna i arbetslöshet mellan utomeuropeiskt födda och övriga utrikes födda är alltså mycket påtagliga för samtliga utbildningsnivåer. Bland personer i åldersgruppen 25-64 år som är födda utanför Europa med eftergymnasial utbildning (två år eller mer) uppgick arbetslösheten till hela 13,7% under det tredje kvartalet. Det är en mer än tre gånger så hög arbetslöshetsnivå som den som gäller bland personer som är födda i Europa (utanför Sverige) i samma åldrar med motsvarande utbildning bland vilka arbetslösheten låg på 4,1% under det tredje kvartalet. Bland inrikes födda i åldrarna 25-64 år med eftergymnasial utbildning var arbetslösheten slutligen extremt låg – endast 1,9% under det tredje kvartalet 2018.

81,7% av samtliga utrikes födda som är arbetslösa är numera utomeuropéer

Under det gångna exceptionella högkonjunkturåret och under regeringen Löfvens (i värsta fall) sista år har den totala arbetslösheten minskat från 7,4% till 6,9% (OBS: siffrorna är från september 2017 respektive september 2018, d v s det är alltid en viss eftersläpning i statistiken).
 
Idag är ej mer än 3,6% av samtliga inrikes födda i ålderskategorin 16-64 år arbetslösa (och tyvärr är en hög andel av dem s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund).
 
Även bland de utrikes födda har arbetslösheten minskat från 22,1% till 20,2% under det senaste året men nästan alla utrikes födda som är arbetslösa är idag utomeuropéer (och i praktiken så handlar det tyvärr om de som är födda i Afrika och Asien) – osannolika 81,7% även om det naturligtvis fortfarande finns en del finländare, ryssar, polacker, greker, tyskar, danskar och holländare som är arbetslösa här och där i landet. De utomeuropeiskt födda utgör slutligen idag 49,6% av samtliga arbetslösa.
 
arbetslöshet bland födda i Afrika: 27,3%
arbetslöshet bland födda i Asien: 22,1%

Arbetslösheten bland inrikes födda som saknar en gymnasieutbildning ligger på 8,7% att jämföra med 52% för de som är födda utanför Europa och som saknar en gymnasieutbildning

Nya, färska och uppdaterade, och trista och tråkiga för att inte säga förskräckliga och chockartade (katastrof)siffror om utomeuropéernas situation på den svenska arbetsmarknaden under första halvan av 2018 som trots rådande högkonjunktur och extrem arbetskraftsbrist ser ut som följer och när nästa långkonjunktur slår till så kommer utomeuropéerna med all sannolikhet att om möjligt få det än värre än så här:
Namnlöst.jpg
 
arbetslöshet bland inrikes födda som saknar en gymnasieutbildning: 8,7%
arbetslöshet bland inrikes födda som har minst en gymnasieutbildning (och många av dem har också en högskoleutbildning): 3%
 
arbetslöshet bland utomeuropeiskt födda som saknar en gymnasieutbildning: 52%
arbetslöshet bland utomeuropeiskt födda som har minst en gymnasieutbildning (och många av dem har också en högskoleutbildning): ca 25%
 
Kommentar: Åtskilliga av de inrikes födda är då s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund.
 
Källa: Arbetsförmedlingens rapport ”Perspektiv på arbetsmarknadsläget för personer med kort utbildning” som publicerades idag.

Högskoleutbildade invandrare har svårare att få ett jobb som matchar deras utbildningsnivå i Stockholm jämfört med hur situationen ser ut i Malmö

En ny rapport från fackförbundet Unionen som undersöker situationen för samtliga högskoleutbildade flyktinginvandrare och flyktinganhöriginvandrare som fick uppehållstillstånd i Sverige 2000, 2005 och 2010 (och varav i stort sett alla är utomeuropéer) visar att det å ena sidan går betydligt bättre för högutbildade invandrare att få jobb men att det ändå tar många år även för dem att dels komma i arbete överhuvudtaget och att dels inneha ett arbete som matchar deras utbildningsnivå och detta samtidigt som den svenska högkonjunkturen går på högvarv och hela 75% av samtliga yrken numera är bristyrken och särskilt gäller det just SACO- och akademikeryrkena – d v s det saknas just nu 10 000-tals högutbildade att anställa samtidigt som 10 000-tals högutbildade utomeuropéer går utan arbete alternativt har ett arbete som de är överkvalificerade för och tyvärr går det allra sämst för de högutbildade invandrarna i Stockholm och huvudstadsregionen medan det går bäst för dem som bor i Malmö:
 
Stockholm:
högskoleutbildade inrikes födda som har ett arbete som kräver högskoleutbildning: 93%
högskoleutbildade invandrare som har ett arbete som kräver högskoleutbildning efter tio års vistelse i landet: 28%
 
Göteborg:
högskoleutbildade inrikes födda som har ett arbete som kräver högskoleutbildning: 92%
högskoleutbildade flyktinginvandrare som har ett arbete som kräver högskoleutbildning efter tio års vistelse i landet: 36%
 
Malmö:
högskoleutbildade inrikes födda som har ett arbete som kräver högskoleutbildning: 93%
högskoleutbildade flyktinginvandrare som har ett arbete som kräver högskoleutbildning efter tio års vistelse i landet: 42%
 
 
”Efter 15 år i Sverige har i snitt fyra av 10 flyktinginvandrare ett kvalificerat arbete som motsvarar personens utbildning.
 
– Detta i ett läge när arbetsmarknaden skriker efter kompetens. Siffrorna är på tok för dåliga. Det borde gå att hitta arbete som motsvarar utbildningsnivån i högre utsträckning, säger Henrik Ehrenberg.
 
Malmö är bäst på att ta tillvara på kompetens, där har en tredjedel av flyktinginvandrarna kvalificerade yrken efter fem år i landet. Stockholm däremot ligger under rikssnittet, med en femtedel i kvalificerade arbeten.
 
– Vi vet inte vad det beror på, men det är något som borde ligga i Stockholmregionens intresse att analysera. Varför verkar det fungera bättre i Malmö. Vad är det de gör som vi missar? Företagen i Stockholm borde också fråga sig om det finns en kompetensbank som de inte känner till eller kommer åt.”
 
(…)
 
”Att inte ta tillvara på befintlig kompetens får stora konsekvenser för den enskilde – men också för samhället, enligt Henrik Ehrenberg.
 
– Förutom att företagen missar en potentiell möjlighet att växa kommer enskilda personer att få ett sämre arbetsliv, troligen tjäna mindre pengar, vilket i sin tur innebär mindre skatteinkomster till statskassan. Det har varit en alltför negativ ton i diskussionen kring invandring och arbetskraft, för det finns massor med sektorer som behöver de här personerna. Fokus måste i stället ligga på vad som behöver göras för att de ska nå sin fulla potential.”

Arbetslösheten bland utomeuropéerna är 730% högre än arbetslösheten bland inrikes födda och både rakt av och bland de som har en eftergymnasial utbildning

Arbetslösheten bland utomeuropéerna är 730% högre än arbetslösheten bland inrikes födda och både ”rakt av” och bland de som har en eftergymnasial utbildning:
 
arbetslöshet bland inrikes födda invånare: 4,1% (OBS: en mycket hög andel av dessa är s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund)
arbetslöshet bland invånare födda i Europa: 7,3%
arbetslöshet bland invånare födda utanför Europa: 22% (födda i Afrika och Asien: ca 30%)
 
arbetslöshet bland inrikes födda invånare med en eftergymnasial utbildning: 1,9%
arbetslöshet bland invånare födda i Europa med en eftergymnasial utbildning: 3,5%
arbetslöshet bland invånare födda utanför Europa med en eftergymnasial utbildning: 13,9%
 
arbetslöshet bland inrikes födda invånare med en förgymnasial utbildning: 5%
arbetslöshet bland invånare födda i Europa med en förgymnasial utbildning: 18%
arbetslöshet bland invånare födda utanför Europa med en förgymnasial utbildning: 39%
Namnlöst.jpg

Ungdomsarbetslösheten fortsätter att gå ned men samtidigt är hela 22% av landets ungdomar föremål för kommunernas aktivitetsansvar då de inte har genomfört en gymnasieutbildning

Saxat ur senaste numret av SCB:s tidskrift Välfärd:
 
Idag är hela 22% av Sveriges samtliga ungdomar och unga vuxna mellan 16-20 år föremål för kommunernas aktivitetsansvar, d v s de har varken genomfört eller fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning eller studerar på ett gymnasieprogram (d v s de har inte kommit in på gymnasiet eller hoppat av gymnasiet eller misslyckats med sina gymnasiestudier) och av dessa studerar 40% på ett introduktionsprogram och varav hälften är nyanlända och de ungdomar och unga vuxna som har utländsk bakgrund (och antagligen i huvudsak utomeuropeisk bakgrund) är kraftigt överrepresenterade bland de sammanlagt 115 000 invånare i åldrarna 16-20 år som just nu ingår i kommunernas aktivitetsansvar.
 
Visserligen har den svenska ungdomsarbetslösheten rasat på senare år p g a den rådande högkonjunkturen (den är nu nere på ”ynka” 8,7%) men samtidigt blir klyftan mellan de ungdomar och unga vuxna som har ett jobb eller ej allt större och alltmer handlar det om just utbildningsnivån:
 
arbetslöshet bland unga vuxna (18-24 år) med grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå: 23,8%
 
arbetslöshet bland unga vuxna (18-24 år) med gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå: 6,6%
 
arbetslöshet bland unga vuxna (18-24 år) med högskoleutbildning som högsta utbildningsnivå: 4%

Ny rapport visar att skillnaderna är mycket stora vad gäller etableringen inom arbetslivet för olika invandrargrupper

ESO:s (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) och Joakim Ruists nya rapport ”Tid för integration” som också kritiseras för att räkna fel på vad invandringen/invandrarna kostar i skattemedel fortsätter trenden att ”avhomogenisera”, diversifiera och ”spec:a” landets invandrargrupper som vanligtvis behandlas som en enda homogen ”klumpgrupp” såsom t ex när både forskare, journalister och politiker säger att det tar så och så många år innan en invandrare får sin första anställning i Sverige och oavsett om många kanske finner det oetiskt att ”hänga ut” att somalierna, irakierna, afghanerna, syrierna och libaneserna har det långt mycket svårare vad gäller att komma in på den svenska arbetsmarknaden än de f d jugoslaverna.

https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2016/11/Hela-2018_3.pdf

https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2016/11/Onlineappendix.pdf

På sid. 38 skriver Ruist bl a att:

”Det kan noteras att integrat- ionen gått jämförelsevis bra för flyktingar från länder i Europa, samt att de två icke-europeiska länder som står ut i positiv riktning, det vill säga Chile och Etiopien/Eritrea, skiljer sig från samtliga länder de jämförs med i att den dominerande religionen i landet är kristendom. Detta kan tänkas ha betydelse både om det innebär ett mindre ”kulturellt avstånd” till Sverige och om det finns en större diskriminering mot icke-kristna än kristna invandrare. Detta är dock bara hypoteser som inte kan styrkas här.”

https://www.dn.se/arkiv/ekonomi/flyktinggrupper-har-olika-svart-att-fa-jobb

 

33944318_10155674056800847_8260239304492580864_n.jpg

”Efter 10–15 år har flyktinggrupperna, oavsett vilket decennium de kom till Sverige nått ungefär samma nivå på sysselsättningen.

Däremot är skillnaderna mellan grupperna stora. Flyktingar från det forna Jugoslavien, samt Etiopien och Eritrea har haft det betydligt lättare att snabbt komma in på arbetsmarknaden, än flyktingar från Irak, Iran, Syrien, Libanon, Afghanistan och Somalia har haft.

Även om skillnaderna i sysselsättningsnivå minskar så är de fortfarande betydande efter 15 år i landet. Det skiljer hela 20 procentenheter mellan flyktingar från det forna Jugoslavien och flyktingar från Somalia.

Exakt vad det beror på kan inte Ruist säga. En förklaring som tidigare framförts är att skillnaderna kan bero på att de olika grupperna har också olika utbildningsnivå. Men i ESO-rapporten slår Ruist fast att utbildningsnivån har ”låg förklaringsgrund”.

Däremot kan det vara så att hur relevant en utbildning är för svensk arbetsmarknad kan variera mellan de olika flyktningarnas hemländer.”