Category: arbete

Högskoleutbildade invandrare har svårare att få ett jobb som matchar deras utbildningsnivå i Stockholm jämfört med hur situationen ser ut i Malmö

En ny rapport från fackförbundet Unionen som undersöker situationen för samtliga högskoleutbildade flyktinginvandrare och flyktinganhöriginvandrare som fick uppehållstillstånd i Sverige 2000, 2005 och 2010 (och varav i stort sett alla är utomeuropéer) visar att det å ena sidan går betydligt bättre för högutbildade invandrare att få jobb men att det ändå tar många år även för dem att dels komma i arbete överhuvudtaget och att dels inneha ett arbete som matchar deras utbildningsnivå och detta samtidigt som den svenska högkonjunkturen går på högvarv och hela 75% av samtliga yrken numera är bristyrken och särskilt gäller det just SACO- och akademikeryrkena – d v s det saknas just nu 10 000-tals högutbildade att anställa samtidigt som 10 000-tals högutbildade utomeuropéer går utan arbete alternativt har ett arbete som de är överkvalificerade för och tyvärr går det allra sämst för de högutbildade invandrarna i Stockholm och huvudstadsregionen medan det går bäst för dem som bor i Malmö:
 
Stockholm:
högskoleutbildade inrikes födda som har ett arbete som kräver högskoleutbildning: 93%
högskoleutbildade invandrare som har ett arbete som kräver högskoleutbildning efter tio års vistelse i landet: 28%
 
Göteborg:
högskoleutbildade inrikes födda som har ett arbete som kräver högskoleutbildning: 92%
högskoleutbildade flyktinginvandrare som har ett arbete som kräver högskoleutbildning efter tio års vistelse i landet: 36%
 
Malmö:
högskoleutbildade inrikes födda som har ett arbete som kräver högskoleutbildning: 93%
högskoleutbildade flyktinginvandrare som har ett arbete som kräver högskoleutbildning efter tio års vistelse i landet: 42%
 
 
”Efter 15 år i Sverige har i snitt fyra av 10 flyktinginvandrare ett kvalificerat arbete som motsvarar personens utbildning.
 
– Detta i ett läge när arbetsmarknaden skriker efter kompetens. Siffrorna är på tok för dåliga. Det borde gå att hitta arbete som motsvarar utbildningsnivån i högre utsträckning, säger Henrik Ehrenberg.
 
Malmö är bäst på att ta tillvara på kompetens, där har en tredjedel av flyktinginvandrarna kvalificerade yrken efter fem år i landet. Stockholm däremot ligger under rikssnittet, med en femtedel i kvalificerade arbeten.
 
– Vi vet inte vad det beror på, men det är något som borde ligga i Stockholmregionens intresse att analysera. Varför verkar det fungera bättre i Malmö. Vad är det de gör som vi missar? Företagen i Stockholm borde också fråga sig om det finns en kompetensbank som de inte känner till eller kommer åt.”
 
(…)
 
”Att inte ta tillvara på befintlig kompetens får stora konsekvenser för den enskilde – men också för samhället, enligt Henrik Ehrenberg.
 
– Förutom att företagen missar en potentiell möjlighet att växa kommer enskilda personer att få ett sämre arbetsliv, troligen tjäna mindre pengar, vilket i sin tur innebär mindre skatteinkomster till statskassan. Det har varit en alltför negativ ton i diskussionen kring invandring och arbetskraft, för det finns massor med sektorer som behöver de här personerna. Fokus måste i stället ligga på vad som behöver göras för att de ska nå sin fulla potential.”

Arbetslösheten bland utomeuropéerna är 730% högre än arbetslösheten bland inrikes födda och både rakt av och bland de som har en eftergymnasial utbildning

Arbetslösheten bland utomeuropéerna är 730% högre än arbetslösheten bland inrikes födda och både ”rakt av” och bland de som har en eftergymnasial utbildning:
 
arbetslöshet bland inrikes födda invånare: 4,1% (OBS: en mycket hög andel av dessa är s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund)
arbetslöshet bland invånare födda i Europa: 7,3%
arbetslöshet bland invånare födda utanför Europa: 22% (födda i Afrika och Asien: ca 30%)
 
arbetslöshet bland inrikes födda invånare med en eftergymnasial utbildning: 1,9%
arbetslöshet bland invånare födda i Europa med en eftergymnasial utbildning: 3,5%
arbetslöshet bland invånare födda utanför Europa med en eftergymnasial utbildning: 13,9%
 
arbetslöshet bland inrikes födda invånare med en förgymnasial utbildning: 5%
arbetslöshet bland invånare födda i Europa med en förgymnasial utbildning: 18%
arbetslöshet bland invånare födda utanför Europa med en förgymnasial utbildning: 39%
Namnlöst.jpg

Ungdomsarbetslösheten fortsätter att gå ned men samtidigt är hela 22% av landets ungdomar föremål för kommunernas aktivitetsansvar då de inte har genomfört en gymnasieutbildning

Saxat ur senaste numret av SCB:s tidskrift Välfärd:
 
Idag är hela 22% av Sveriges samtliga ungdomar och unga vuxna mellan 16-20 år föremål för kommunernas aktivitetsansvar, d v s de har varken genomfört eller fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning eller studerar på ett gymnasieprogram (d v s de har inte kommit in på gymnasiet eller hoppat av gymnasiet eller misslyckats med sina gymnasiestudier) och av dessa studerar 40% på ett introduktionsprogram och varav hälften är nyanlända och de ungdomar och unga vuxna som har utländsk bakgrund (och antagligen i huvudsak utomeuropeisk bakgrund) är kraftigt överrepresenterade bland de sammanlagt 115 000 invånare i åldrarna 16-20 år som just nu ingår i kommunernas aktivitetsansvar.
 
Visserligen har den svenska ungdomsarbetslösheten rasat på senare år p g a den rådande högkonjunkturen (den är nu nere på ”ynka” 8,7%) men samtidigt blir klyftan mellan de ungdomar och unga vuxna som har ett jobb eller ej allt större och alltmer handlar det om just utbildningsnivån:
 
arbetslöshet bland unga vuxna (18-24 år) med grundskoleutbildning som högsta utbildningsnivå: 23,8%
 
arbetslöshet bland unga vuxna (18-24 år) med gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå: 6,6%
 
arbetslöshet bland unga vuxna (18-24 år) med högskoleutbildning som högsta utbildningsnivå: 4%

Ny rapport visar att skillnaderna är mycket stora vad gäller etableringen inom arbetslivet för olika invandrargrupper

ESO:s (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) och Joakim Ruists nya rapport ”Tid för integration” som också kritiseras för att räkna fel på vad invandringen/invandrarna kostar i skattemedel fortsätter trenden att ”avhomogenisera”, diversifiera och ”spec:a” landets invandrargrupper som vanligtvis behandlas som en enda homogen ”klumpgrupp” såsom t ex när både forskare, journalister och politiker säger att det tar så och så många år innan en invandrare får sin första anställning i Sverige och oavsett om många kanske finner det oetiskt att ”hänga ut” att somalierna, irakierna, afghanerna, syrierna och libaneserna har det långt mycket svårare vad gäller att komma in på den svenska arbetsmarknaden än de f d jugoslaverna.

https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2016/11/Hela-2018_3.pdf

https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2016/11/Onlineappendix.pdf

På sid. 38 skriver Ruist bl a att:

”Det kan noteras att integrat- ionen gått jämförelsevis bra för flyktingar från länder i Europa, samt att de två icke-europeiska länder som står ut i positiv riktning, det vill säga Chile och Etiopien/Eritrea, skiljer sig från samtliga länder de jämförs med i att den dominerande religionen i landet är kristendom. Detta kan tänkas ha betydelse både om det innebär ett mindre ”kulturellt avstånd” till Sverige och om det finns en större diskriminering mot icke-kristna än kristna invandrare. Detta är dock bara hypoteser som inte kan styrkas här.”

https://www.dn.se/arkiv/ekonomi/flyktinggrupper-har-olika-svart-att-fa-jobb

 

33944318_10155674056800847_8260239304492580864_n.jpg

”Efter 10–15 år har flyktinggrupperna, oavsett vilket decennium de kom till Sverige nått ungefär samma nivå på sysselsättningen.

Däremot är skillnaderna mellan grupperna stora. Flyktingar från det forna Jugoslavien, samt Etiopien och Eritrea har haft det betydligt lättare att snabbt komma in på arbetsmarknaden, än flyktingar från Irak, Iran, Syrien, Libanon, Afghanistan och Somalia har haft.

Även om skillnaderna i sysselsättningsnivå minskar så är de fortfarande betydande efter 15 år i landet. Det skiljer hela 20 procentenheter mellan flyktingar från det forna Jugoslavien och flyktingar från Somalia.

Exakt vad det beror på kan inte Ruist säga. En förklaring som tidigare framförts är att skillnaderna kan bero på att de olika grupperna har också olika utbildningsnivå. Men i ESO-rapporten slår Ruist fast att utbildningsnivån har ”låg förklaringsgrund”.

Däremot kan det vara så att hur relevant en utbildning är för svensk arbetsmarknad kan variera mellan de olika flyktningarnas hemländer.”

En tredjedel av alla utomeuropéer som har ett arbete har en tidsbegränsad anställning

32% eller närmare en tredjedel av alla utomeuropéer som överhuvudtaget har ett arbete (d v s utöver de cirka 25% utomeuropéer som är arbetslösa och utöver de cirka 25% utomeuropéer som står helt utanför arbetsmarknaden och ej ingår i arbetskraften överhuvudtaget och därför vare sig finns med i statistiken över de arbetslösa eller i statistiken över de förvärvsarbetande) har ett tidsbegränsat arbete och de flesta av dem arbetar även deltid, d v s de är vikarier, timanställda, provanställda, praktikanter, säsongsarbetare eller projektanställda (och många ingår och deltar i olika former av s k arbetsmarknadspolitiska åtgärder) och tyvärr är denna procentsiffra än högre bland de utomeuropeiska kvinnorna. Bland inrikes födda gäller siffran 13,63% och en hög andel av dessa är s k ”andrageneration:are” eller unga vuxna – d v s de allra flesta majoritetssvenskar i arbetsför ålder som är över 25-30 år gamla och av båda könen har idag en fast heltidstjänst. Tidigare under stora delar av 1900-talet var höga procentandelar av de majoritetssvenska kvinnorna tidsbegränsat anställda men idag verkar utomeuropéerna ha övertagit deras position som den s k reservarbetskraften (och än mer som utgörande det s k prekariatet) på den svenska arbetsmarknaden.

 

https://arbetet.se/2018/05/16/var-femte-utrikesfodd-har-en-otrygg-anstallning

 

 

Namnlöst.jpg

Arbetslösheten bland utrikes födda per kommun

Drabbande interaktiv karta över hela riket som visar procentandelen arbetslösa utrikes och inrikes födda och de allra allra flesta utrikes födda som är arbetslösa är (proportionellt sett) utomeuropéer medan de allra allra flesta inrikes födda som är arbetslösa har (proportionellt sett) utomeuropeisk bakgrund. I inget annat västland i världen är då skillnaderna så här stora som i högkonjunkturens, arbetskraftsbristens och antirasismens superrika Sverige.
 
Tyvärr är procentsiffrorna dessutom än mer extrema för specifika utomeuropeiska grupper – bland t ex invånare med bakgrund i subsahariska Afrika och i den s k MENA-regionen så handlar det om än högre procent än de som anges ”rakt av” för utrikes födda:
 
arbetslöshet i Filipstad:
utrikes födda: 47,9% (denna siffra är då än högre bland de som har bakgrund i subsahariska Afrika och i den s k MENA-regionen)
inrikes födda: 5,2% (de flesta är då proportionellt sett ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund)
 
arbetslöshet i Härnösand:
utrikes födda: 44,3%
inrikes födda: 5,5%
 
arbetslöshet i Flen:
utrikes födda: 40,6%
inrikes födda: 6%
 
arbetslöshet i Hultsfred:
utrikes födda: 45,3%
inrikes födda: 3,9%
 
o s v o s v o s v

Över hälften av landets arbetslösa har idag utomeuropeisk bakgrund och vilket aldrig någonsin har hänt tidigare i svensk historia

Arbetsförmedlingen senaste verksamhetsstatistik som kom idag och som täcker mars månad i år (d v s det är alltid någon veckas eftersläpning i statistiken) visar att utomeuropéerna med all sannolikhet utgör en bra bit över 50% av Sveriges samtliga arbetssökande i skrivande stund och vilket aldrig någonsin har hänt tidigare i svensk historia.
 
Arbetslösheten fortsatte i mars att sjunka bland de inrikes födda och framför allt bland landets majoritetssvenskar och är nu nere på de rekordlåga nivåer som gällde under den socialistiska välfärdsstatens guldålder på 1950-, 60-, 70- och 80-talen medan hela 47% av samtliga arbetslösa idag är födda utanför Europa och i huvudsak har de bakgrund i subsahariska Afrika och i Mellanöstern och av samtliga arbetssökande som är utrikes födda så utgjorde de som är födda utanför Europa osannolika 82% i mars månad – d v s de allra flesta invandrare som är födda i Norden och Europa har idag ett arbete.
 
Då en mycket hög andel av de 163 000 inrikes födda arbetslösa är s k ”andrageneration:are” med föräldrar som är födda utanför Europa så går det just nu och tyvärr med fog att säga att en bra bit över hälften av landets alla arbetslösa har någon form av utomeuropeisk bakgrund och möjligen kring 55-60%. Utöver de aktivt arbetssökande så tillkommer tyvärr 100 000-tals invånare med utomeuropeisk bakgrund som inte förvärvsarbetar överhuvudtaget och som därför inte ens är med i Arbetsförmedlingens statistik och som både utgörs av invandrade och s k ”andrageneration:are”.