Kategori: arbete

Över 70% av nytillskottet till den arbetsföra delen av totalbefolkningen kommer att utgöras av utrikes födda under de kommande 20 åren

Sveriges demografiska resa från att för 50-60 år sedan ha varit ett av västvärldens mer homogena länder till att idag vara västvärldens mest heterogena land efter USA och tillsammans med Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Schweiz, Kanada och Australien sett till befolkningssammansättningen fortsätter under de kommande 20 åren:

På grund av att den infödda majoritetsbefolkningen bara blir allt äldre och äldre så kommer födda utanför Europa och i praktiken i Afrika och Asien att stå för huvuddelen av både den svenska befolkningsökningen i stort och av ökningen av den arbetsföra befolkningen fram tills år 2040: De utrikes födda och fr a utomeuropéerna kommer att stå för hela 72% av ökningen av alla invånare mellan 16-74 år under de kommande 20 åren enligt SCB då de stora pensionsavgångarna, som i huvudsak berör den infödda befolkningen och de nordiska och europeiska invandrarna, kommer att fortsätta att löpa på under de kommande åren.

 

Namnlöst.jpg

Sammantaget kommer antalet invånare i förvärvsarbetande och s k arbetsför ålder (16-74 år) att öka med 690 000 invånare fram tills år 2040 och varav 378 000 är födda utanför Europa och 121 000 är födda i Europa medan 191 000 är födda inom landet och bland de sistnämnda har åtminstone en tredjedel utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund.

 

 

Namnlöst2.jpg

År 2040 väntas de utrikes föddas totalandel av befolkningen att uppgå till uppåt en fjärdedel eller cirka 2,6 miljoner invånare varav flertalet är födda utanför Europa och sammantaget har kanske 50-60% av totalbefolkningen någon form av utländsk bakgrund om 20 år.

Idag skiljer det osannolika 33 procentenheter vad gäller förvärvsfrekvensen mellan inrikes födda och och utomeuropeiskt födda, och vilket är den allra största skillnaden i västvärlden och i i-världen, men om den (snabbt) åldra(n)de i huvudsak majoritetssvenska befolkningen ska kunna försörjas så krävs det att utomeuropéerna i arbetsför ålder kommer ut på arbetsmarknaden under de kommande åren och att förvärvsfrekvensen som idag i alltför många utomeuropeiska grupper understiger 50% åtminstone behöver öka till 75% för att ekvationen (d v s i praktiken den svenska nationalekonomin) ska gå ihop.

Arbetslösheten är nu den allra lägsta på 10 år men samtidigt kvarstår de extrema skillnaderna mellan de inrikes födda och utomeuropéerna: Av samtliga arbetslösa är idag 47% födda utanför Europa och av samtliga utrikes födda arbetslösa är hela 81% numera födda utanför Europa

Den svenska ekonomin är uppenbarligen fortsatt ”urstark” (och Sverige är m a o fortfarande ett av världens rikaste länder) – det handlar om den lägsta uppmätta arbetslösheten på 10 år enligt Arbetsförmedlingens färskaste statistik (siffrorna gäller för december 2018):
 
Idag uppgår arbetslösheten till 7% (6,8% bland kvinnorna och 7,1% bland männen) i hela riket (och ungdomsarbetslösheten till 8,7%) men samtidigt fortsätter de astronomiska skillnaderna i arbetslöshet att kvarstå mellan den inrikes födda befolkningen och utomeuropéerna.
 
arbetslöshet bland inrikes födda i december 2018: 3,7% (och varav alltför många tyvärr är s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund)
 
arbetslöshet bland utrikes födda i december 2018: 20%
 
Av samtliga arbetslösa i landet är hela 47% födda utanför Europa (d v s utomeuropéerna utgör snart hälften av samtliga arbetslösa i landet) och av samtliga arbetslösa som är utrikes födda är hela 81% födda utanför Europa (d v s utomeuropéerna dominerar numera fullständigt arbetslösheten bland invandrarna).
 
Invånarna födda utanför Europa utgör idag kring 10% av den svenska totalbefolkningen och den absoluta majoriteten av dem är påtagligt unga eller t o m mycket unga, d v s de allra flesta av utomeuropéerna är i s k arbetsför ålder och inte över 65 år medan höga procentandelar av de infödda majoritetsinvånarna idag är rätt så ”till åren” – en majoritet av majoritetssvenskarna är över 50 år gamla (och vilket f ö antagligen åtminstone delvis förklarar varför hela 10% av alla förvärvsarbetande majoritetssvenska män innehar en chefsposition – SIC!) och åtskilliga av dem står redan och sedan rätt länge tillbaks utanför arbetslivet då de är över 65 år.
 
Tyvärr står mycket höga procentandelar av de invånare i landet som är födda utanför Europa samt av de som är inrikes födda med föräldrar som är födda utanför Europa (d v s de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund) helt utanför det svenska arbetslivet och förekommer därmed inte ens i ovanstående arbetslöshetsstatistik, d v s de är inte inskrivna hos Arbetsförmedlingen, de är inte aktivt arbetssökande och de ingår inte i några arbetsmarknadsåtgärder.
 
Den svenska skillnaden i arbetslöshet mellan de inrikes födda invånarna (och de facto majoritetsinvånarna) och de utrikes födda invånarna (och de facto utomeuropéerna) är uppenbarligen och tyvärr även i fortsättningen den utan jämförelse absolut största i något i-land och i något västland på jorden och så har det tyvärr varit åtminstone ända sedan 2000-talet medan det ”normala” under större delen av 1900-talet var att de utrikes födda (d v s invandrarna) förvärvsarbetade i långt högre grad än de inrikes födda (d v s majoritetssvenskarna).

Ny rapport om matchningsgraden på arbetsmarknaden

En färsk SCB-rapport som publicerades idag undersöker hur många förvärvsarbetande invånare i åldrarna 20-64 år som innehar ett jobb och ett yrke som de är utbildade för (d v s matchningsgraden liksom också missmatchningsgraden). Rapporten visar att 8 av 10 förvärvsarbetande innehar ett yrke som de mer eller mindre är utbildade och matchade för.

Gymn.jpg

Dock är matchningsgraden tyvärr generellt betydligt lägre bland de utrikes födda och både bland dem som har en gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå och bland dem som har en högskoleutbildning bakom sig.

Hög.jpg

 

SCB spekulerar i att denna skillnad kan tänkas bero på faktorer som att arbetsgivarna har dålig kunskap om utländska utbildningar i de fall då den utrikes födda personen ifråga har genomgått en utbildning i ett annat land än Sverige samt avsaknaden av nätverk som leder till jobb och bristande språkkunskaper bland de utrikes födda (SCB nämner då i just denna rapport inte diskriminering som en av faktorerna).

 

Särskilt stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda vad gäller matchningsgrad gäller bl a bland de som har en konstnärlig eftergymnasial utbildning, bland de som har en humanistisk högskoleutbildning samt bland de som har genomgått en journalistik- och medievetenskaplig utbildning liksom även bland de som har en högskoleingenjörsutbildning och en ekonomutbildning på högskolenivå bakom sig.

 

Det generella vad gäller missmatchningsgraden är att de inrikes födda tenderar att vara underutbildade för de jobb och yrken de innehar medan de utrikes födda omvänt tenderar att vara överutbildade för de jobb och yrken de innehar.

 

De nyttjade arbetskraftsresurserna bland de inrikes födda har slagit i taket medan arbetslösheten är fortsatt extremt hög bland de invånare som är födda utanför Europa

Några anmärkningsvärda uppgifter ur Arbetsförmedlingens nya rapport rörande den svenska arbetsmarknadens utveckling under de kommande åren – ”Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2018: Prognos för arbetsmarknaden 2018–2020”:
 
1, Befolkningen i Sverige växer kraftigt just nu p g a de senaste årens (utomeuropeiska) invandring och särskilt gäller det invånarna i de yrkesaktiva åldrarna (16-64 år). Mellan 2010-17 minskade antalet inrikes födda invånare i åldersgruppen 16-64 år med drygt 150 000 personer p g a att de gick i pension. Samtidigt ökade antalet utrikes födda invånare i åldersgruppen 16-64 år med 360 000 invånare under samma tidsperiod.
 
2, Enligt den senaste befolkningsprognosen så kommer den inrikes födda andelen av befolkningen att fortsätta att minska under de kommande åren. Utanför storstadsregionerna kommer i praktiken hela befolkningstillskottet att utgöras av utrikes födda. I de tre storstadsregionerna väntas de utrikes födda svara för minst 65% av den totala befolkningsökningen av alla invånare. I större städer och i städer med minst 15 000 invånare kommer utrikes födda vidare att stå för i stort sett hela befolkningsökningen och därmed kompensera för den kraftiga befolkningsminskning som hela tiden sker bland de inrikes födda p g a de stora pensionsavgångarna och p g a den ständigt stigande medelåldern bland den infödda majoritetssvenska befolkningen.
Ålder.jpg
 
3, Åtminstone 95% av befolkningsökningen i åldrarna 16-64 år kommer att utgöras av invånare som är utrikes födda under de kommande åren. Andelen utrikes födda i befolkningen i åldersgruppen 16-64 år beräknas utgöra hela 27% år 2025 jämfört med 18% 2010 och merparten av dem kommer att vara födda utanför Europa.
 
4, Utvecklingen är just nu urstark för de inrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Bland inrikes födda är andelen sysselsatta mycket hög och arbetslösheten är den lägsta på många år och nästan på samma låga nivå som den som gällde under de s k rekordåren under den socialistiska välfärdsstatens guldålder mellan ca 1950-75. Det finns mycket som tyder på att de nyttjade arbetskraftsresurserna bland de inrikes födda nu har slagit i taket. De arbetskraftsresurser som inte nyttjas finns därmed i praktiken enbart bland de utrikes födda.
Arbete.jpg
 
5, De outnyttjade arbetskraftsresurserna bland de utrikes födda finns på alla utbildningsnivåer men på gymnasial och eftergymnasial nivå nyttjas arbetskraftsresurserna i betydligt högre grad än bland de som har högst förgymnasial utbildning. Bland utrikes födda invånare med kort utbildning är arbetslösheten mycket hög samtidigt som många av dem står helt utanför arbetsmarknaden och därmed inte ens är arbetssökande.
 
6, Efter att ha minskat sedan slutet på 2016 började arbetslösheten bland utrikes födda att återigen stiga under första halvåret 2018. Under det tredje kvartalet 2018 uppgick arbetslösheten bland utrikes födda till 15,2% och vilket är 0,4% högre än för ett år sedan. Samtidigt är det fortsatt stora skillnader både vad gäller nivån på – och utvecklingen av – arbetslösheten mellan olika grupper av utrikes födda. Bland utomeuropeiskt födda personer var arbetslösheten hela 21,1% under det tredje kvartalet 2018. Det kan jämföras med 20,4% för ett år sedan. Bland personer som är födda i Europa (men utanför Sverige) var arbetslöshetsnivån 7% under det tredje kvartalet – en minskning med 0,5% sedan fjolåret. Bland infödda majoritetssvenskar är samtidigt ej mer än kring 2,5% arbetslösa idag.
 
7, Arbetslösheten är extremt hög bland personer som är födda utanför Europa och som saknar en gymnasieutbildning – 37% i åldrarna 25-64 år. Det kan jämföras med 12,2% bland övriga utrikes födda i åldrarna 25-64 år med motsvarande utbildningsnivå. Bland inrikes födda i samma åldrar med motsvarande utbildningsnivå uppgick arbetslösheten till ej mer än 4,5% under det tredje kvartalet 2018.
 
8, Även bland dem med en längre utbildning är det mycket stora skillnader i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda – och mellan olika grupper av utrikes födda. Skillnaderna i arbetslöshet mellan utomeuropeiskt födda och övriga utrikes födda är alltså mycket påtagliga för samtliga utbildningsnivåer. Bland personer i åldersgruppen 25-64 år som är födda utanför Europa med eftergymnasial utbildning (två år eller mer) uppgick arbetslösheten till hela 13,7% under det tredje kvartalet. Det är en mer än tre gånger så hög arbetslöshetsnivå som den som gäller bland personer som är födda i Europa (utanför Sverige) i samma åldrar med motsvarande utbildning bland vilka arbetslösheten låg på 4,1% under det tredje kvartalet. Bland inrikes födda i åldrarna 25-64 år med eftergymnasial utbildning var arbetslösheten slutligen extremt låg – endast 1,9% under det tredje kvartalet 2018.

81,7% av samtliga utrikes födda som är arbetslösa är numera utomeuropéer

Under det gångna exceptionella högkonjunkturåret och under regeringen Löfvens (i värsta fall) sista år har den totala arbetslösheten minskat från 7,4% till 6,9% (OBS: siffrorna är från september 2017 respektive september 2018, d v s det är alltid en viss eftersläpning i statistiken).
 
Idag är ej mer än 3,6% av samtliga inrikes födda i ålderskategorin 16-64 år arbetslösa (och tyvärr är en hög andel av dem s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund).
 
Även bland de utrikes födda har arbetslösheten minskat från 22,1% till 20,2% under det senaste året men nästan alla utrikes födda som är arbetslösa är idag utomeuropéer (och i praktiken så handlar det tyvärr om de som är födda i Afrika och Asien) – osannolika 81,7% även om det naturligtvis fortfarande finns en del finländare, ryssar, polacker, greker, tyskar, danskar och holländare som är arbetslösa här och där i landet. De utomeuropeiskt födda utgör slutligen idag 49,6% av samtliga arbetslösa.
 
arbetslöshet bland födda i Afrika: 27,3%
arbetslöshet bland födda i Asien: 22,1%

Arbetslösheten bland inrikes födda som saknar en gymnasieutbildning ligger på 8,7% att jämföra med 52% för de som är födda utanför Europa och som saknar en gymnasieutbildning

Nya, färska och uppdaterade, och trista och tråkiga för att inte säga förskräckliga och chockartade (katastrof)siffror om utomeuropéernas situation på den svenska arbetsmarknaden under första halvan av 2018 som trots rådande högkonjunktur och extrem arbetskraftsbrist ser ut som följer och när nästa långkonjunktur slår till så kommer utomeuropéerna med all sannolikhet att om möjligt få det än värre än så här:
Namnlöst.jpg
 
arbetslöshet bland inrikes födda som saknar en gymnasieutbildning: 8,7%
arbetslöshet bland inrikes födda som har minst en gymnasieutbildning (och många av dem har också en högskoleutbildning): 3%
 
arbetslöshet bland utomeuropeiskt födda som saknar en gymnasieutbildning: 52%
arbetslöshet bland utomeuropeiskt födda som har minst en gymnasieutbildning (och många av dem har också en högskoleutbildning): ca 25%
 
Kommentar: Åtskilliga av de inrikes födda är då s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund.
 
Källa: Arbetsförmedlingens rapport ”Perspektiv på arbetsmarknadsläget för personer med kort utbildning” som publicerades idag.

Högskoleutbildade invandrare har svårare att få ett jobb som matchar deras utbildningsnivå i Stockholm jämfört med hur situationen ser ut i Malmö

En ny rapport från fackförbundet Unionen som undersöker situationen för samtliga högskoleutbildade flyktinginvandrare och flyktinganhöriginvandrare som fick uppehållstillstånd i Sverige 2000, 2005 och 2010 (och varav i stort sett alla är utomeuropéer) visar att det å ena sidan går betydligt bättre för högutbildade invandrare att få jobb men att det ändå tar många år även för dem att dels komma i arbete överhuvudtaget och att dels inneha ett arbete som matchar deras utbildningsnivå och detta samtidigt som den svenska högkonjunkturen går på högvarv och hela 75% av samtliga yrken numera är bristyrken och särskilt gäller det just SACO- och akademikeryrkena – d v s det saknas just nu 10 000-tals högutbildade att anställa samtidigt som 10 000-tals högutbildade utomeuropéer går utan arbete alternativt har ett arbete som de är överkvalificerade för och tyvärr går det allra sämst för de högutbildade invandrarna i Stockholm och huvudstadsregionen medan det går bäst för dem som bor i Malmö:
 
Stockholm:
högskoleutbildade inrikes födda som har ett arbete som kräver högskoleutbildning: 93%
högskoleutbildade invandrare som har ett arbete som kräver högskoleutbildning efter tio års vistelse i landet: 28%
 
Göteborg:
högskoleutbildade inrikes födda som har ett arbete som kräver högskoleutbildning: 92%
högskoleutbildade flyktinginvandrare som har ett arbete som kräver högskoleutbildning efter tio års vistelse i landet: 36%
 
Malmö:
högskoleutbildade inrikes födda som har ett arbete som kräver högskoleutbildning: 93%
högskoleutbildade flyktinginvandrare som har ett arbete som kräver högskoleutbildning efter tio års vistelse i landet: 42%
 
 
”Efter 15 år i Sverige har i snitt fyra av 10 flyktinginvandrare ett kvalificerat arbete som motsvarar personens utbildning.
 
– Detta i ett läge när arbetsmarknaden skriker efter kompetens. Siffrorna är på tok för dåliga. Det borde gå att hitta arbete som motsvarar utbildningsnivån i högre utsträckning, säger Henrik Ehrenberg.
 
Malmö är bäst på att ta tillvara på kompetens, där har en tredjedel av flyktinginvandrarna kvalificerade yrken efter fem år i landet. Stockholm däremot ligger under rikssnittet, med en femtedel i kvalificerade arbeten.
 
– Vi vet inte vad det beror på, men det är något som borde ligga i Stockholmregionens intresse att analysera. Varför verkar det fungera bättre i Malmö. Vad är det de gör som vi missar? Företagen i Stockholm borde också fråga sig om det finns en kompetensbank som de inte känner till eller kommer åt.”
 
(…)
 
”Att inte ta tillvara på befintlig kompetens får stora konsekvenser för den enskilde – men också för samhället, enligt Henrik Ehrenberg.
 
– Förutom att företagen missar en potentiell möjlighet att växa kommer enskilda personer att få ett sämre arbetsliv, troligen tjäna mindre pengar, vilket i sin tur innebär mindre skatteinkomster till statskassan. Det har varit en alltför negativ ton i diskussionen kring invandring och arbetskraft, för det finns massor med sektorer som behöver de här personerna. Fokus måste i stället ligga på vad som behöver göras för att de ska nå sin fulla potential.”