Category: arbete

Diverse nya siffror om landets ”working poor” från SCB:s SILC-undersökning

Procentandelar som förvärvsarbetar men ändå är fattiga (d v s de lever under fattigdomsgränsen), d v s de som i USA kallas ”working poor” och vilka utgör arbetarklassen absolut lägsta skikt (OBS: i siffrorna ingår inte alla de som arbetar s k svart och erhåller lönen i kontanter i kuvert och de är antagligen 10 000-tals bland fr a utomeuropéerna):
majoritetssvenskar 4,5%
”andra generationen” 9,8%
utrikes födda 14,8%
 
Procentandelar som lever på marginalen och nära fattigdomsgränsen och som riskerar att hamna i ekonomisk fattigdom och social utslagning:
majoritetssvenskar 12,3% (i hög grad unga vuxna, ensamstående mödrar med barn, singlar samt kvinnliga pensionärer och änkor)
”andra generationen” 33,5% (OBS: denna siffra är kraftigt förhöjd bland ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund)
utrikes födda 37,7% (OBS: denna siffra är kraftigt förhöjd bland de utomeuropeiska invandrarna)

Skillnaden i etableringsgrad efter uttagen doktorsexamen är stor mellan de disputerade som har svensk respektive utländsk bakgrund

En ny rapport från Universitetskanslersämbetet som undersöker etableringsgraden bland disputerade 3-8 år efter uttagen doktorsexamen vid en svensk högskola visar att det finns stora skillnader mellan de med doktorsgrad som har svensk bakgrund och de med doktorsgrad som har utländsk bakgrund samt att dessa skillnader tyvärr även kvarstår över tid.

Idag har kring 15-20% av alla nydisputerade vid landets samtliga lärosäten någon form av utländsk bakgrund och fortfarande dominerar de som är utrikes födda (80% av alla med utländsk bakgrund som har en svensk doktorsexamen) medan de som är födda och uppvuxna i Sverige med utrikes födda föräldrar än så länge utgör en relativt liten grupp (20% av alla med utländsk bakgrund som har en svensk doktorsexamen) av landets invånare med en doktorsexamen.

De doktorsexaminerade med svensk bakgrund uppvisar överlag en högre etableringsgrad på arbetsmarknaden än de med utländsk bakgrund 3 år efter disputationen – 83% jämfört med 76%, och för kvinnor med svensk och utländsk bakgrund är skillnaden 8 procentenheter och för män med svensk och utländsk bakgrund handlar skillnaden om 7 procentenheter.

Namnlöst.jpg

8 år efter uttagen doktorsexamen är 81% av de disputerade kvinnorna med utländsk bakgrund etablerade på arbetsmarknaden i jämförelse med 87% av de disputerade kvinnorna med svensk bakgrund. Vad gäller männen är 83% av männen med utländsk bakgrund etablerade på arbetsmarknaden 8 år efter uttagen doktorsexamen i jämförelse med 90% av de disputerade männen med svensk bakgrund.

För kvinnor med utländsk respektive svensk bakgrund är skillnaden störst inom medicin (9 procentenheter) och för män med utländsk respektive svensk bakgrund är skillnaden störst inom humaniora (hela 12 procentenheter) men även inom teknik är skillnaden stor (10 procentenheter).

Malmö fortsätter att vara Sveriges framtid: 40% av de utrikes födda är arbetslösa jämfört med 4-5% av majoritetsbefolkningen och snart har en tredjedel någon form av utomeuropeisk bakgrund

Malmö är som alltid Sveriges framtid – d v s det som just nu händer i Stor-Malmö är det som kommer att hända även i övriga landet inom en snar framtid:
 
I Malmö har över 55% av alla invånare någon form av utländsk bakgrund, kring en tredjedel av alla invånare i staden har någon form av utomeuropeisk bakgrund och bland alla invånare mellan 0-29 år så har kring 65% någon form av utländsk och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund och sådana ”mångfaldssiffror” kommer snart att gälla i större delen av det urbana Sverige (d v s i landets storstäder och mellanstora städer).
 
Samtidigt som tillväxten och högkonjunkturen just nu är urstark och brännhet i Malmö med omnejd (d v s i Stor-Malmö) och samtidigt som allt fler arbetstillfällen skapas i staden och samtidigt som kommunen, myndigheterna och företagen i Malmö tvingas ”massimportera” icke-malmöiter i 10 000-tal (d v s skåningar som inte bor i Malmö liksom även danskar och t o m hallänningar, sydsmålänningar och blekingebor) för att täcka upp för de stora pensionsavgångarna och för att råda bot på den extrema arbetskraftsbristen och kompetensförsörjningsbristen som råder i staden så är arbetslösheten bland malmöborna rekordhög och ligger idag på 14,9% (och vilket är en dubbelt så hög arbetslöshetssiffra som den som gäller i övriga landet).
 
arbetslösa i Malmö
 
födda i Sverige: ca 7-8% (i denna siffra ingår ett stort antal s k ”andrageneration:are” som inte har klarat grundskolan och som saknar gymnasieutbildning och antagligen är ej mer än kring 4-5% av alla majoritetssvenska malmöiter arbetslösa)
 
utrikes födda: 40% (bland de som är födda i Afrika, Asien och Latinamerika, d v s de s k utomeuropéerna, så är denna siffra än högre än så och utöver dessa 40% så står stora procentandelar av utomeuropéerna helt utanför arbetsmarknaden, d v s de räknas inte ens in i arbetslöshetsstatistiken)
 
unga vuxna (18-24 år gamla): 20,2% (i denna siffra ingår ett stort antal s k ”andrageneration:are” som inte har klarat grundskolan och som saknar gymnasieutbildning och bland utrikes födda män som är 18-24 år gamla så handlar det om en arbetslöshet som uppgår till osannolika 42,8 %)
 
Oavsett utbildningsnivå så drabbas utrikes födda av arbetslöshet i större utsträckning än inrikes födda: En utrikes född drabbas i genomsnitt två till tre gånger oftare av arbetslöshet än en inrikes född med samma utbildningsnivå.
 
När tillväxten saktar in och när högkonjunkturen ersätts av en lågkonjunktur så tyder allt på att det tyvärr kommer att sluta i en social (och inte minst privatekonomisk) katastrof för de utomeuropeiska malmöiterna vilka numera utgör uppemot en tredjedel av Malmös befolkning.

Utomeuropéernas arbetsmarknadssituation, (privat)ekonomiska problem och extrema fattigdom fortsätter att förskräcka

Utomeuropéernas arbetsmarknadssituation, (privat)ekonomiska problem och extrema fattigdom och misär fortsätter att förskräcka enligt en ny rapport från SCB.
 
Sedan 2005 har antalet invånare födda utanför Europa i åldrarna 20-64 år (d v s i s k arbetsför ålder) med låg utbildning ökat kraftigt med hela 129,8% medan antalet invånare med låg utbildning som är födda i Sverige och i Europa i åldrarna 20-64 år omvänt har minskat kraftigt (de har fr a gått i pension).
 
De invånare som är födda utanför Europa i åldrarna 20-64 år med låg utbildning är dessutom mycket unga – över 40% av dem är mellan 20-34 år – medan de invånare med låg utbildning som är födda i Sverige och i Europa i åldrarna 20-64 år omvänt är mycket äldre – merparten av dem är mellan 55-64 år gamla. År 2016 var f ö 67% av alla födda utanför Europa födda i Asien, 20% i Afrika, 7,8% i Sydamerika och de resterande i Nordamerika och Oceanien.
Namnlöst.jpg
 
arbetslöshet bland födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år: 36,9%
sysselsättningsgrad bland födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år: 42,8%
födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år som helt står utanför arbetsmarknaden: 32,1%
 
arbetslöshet bland födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år: 17%
sysselsättningsgrad bland födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år: 68,4%
födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år som helt står utanför arbetsmarknaden: 17,6%
Namnlöst 2.jpg
 
Här nedan redovisas ovanstående siffror uppdelade på kön:
 
arbetslöshet bland män födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år: 33,7%
sysselsättningsgrad bland män födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år: 53,3%
män födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år som helt står utanför arbetsmarknaden: 19,6%
 
arbetslöshet bland kvinnor födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år: 41,2%
sysselsättningsgrad bland kvinnor födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år: 33,1%
kvinnor födda utanför Europa med låg utbildning i åldrarna 20-64 år som helt står utanför arbetsmarknaden: 43,8%
 
arbetslöshet bland män födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år: 18,7%
sysselsättningsgrad bland män födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år: 71,1%
män födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år som står utanför arbetsmarknaden: 12,6%
 
arbetslöshet bland kvinnor födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år: 15,1%
sysselsättningsgrad bland kvinnor födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år: 65,7%
kvinnor födda utanför Europa med hög utbildning i åldrarna 20-64 år som står utanför arbetsmarknaden: 22,6%
 
Utöver ovanstående invånare som är födda utanför Europa så tillkommer ett snabbt växande antal s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund vilka är födda i Sverige med utomeuropeiska föräldrar och vilka också har stora svårigheter att ta sig in på och etablera sig på arbetsmarknaden då alltför många av dem inte har klarat högstadiet gymnasiet och/eller högskolan (d v s de har låg utbildning).

Risken att vara arbetslös för en invånare i dagens Sverige som har bakgrund i Afrika och Asien är hela 15 gånger så stor som för en majoritetssvensk

Apropå att s k enkla jobb med låga löner nu möjligen kommer att införas för fr a landets utomeuropéer:
 
 
”Det var 2012 som Fredrik Reinfeldt fällde sin replik: ”Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.” Detta kallades av Aftonbladets ledarsida för ”ett mycket farligt sätt att argumentera och dessutom inte särskilt hederligt”. Kritiken mot Reinfeldt kom från alla håll.”
 
arbetslösheten bland alla invånare mellan 16-64 år under 3:e kvartalet 2017
 
inrikes födda: 4% (en hög andel av de inrikes födda som är arbetslösa är s k ”andrageneration:are” så i praktiken är ej mer än kring 2% av alla majoritetssvenskar arbetslösa och vilket är den lägsta arbetslösheten i världen för ett specifikt s k ”folkslag”)
 
utrikes födda: 14,6%
 
födda i Afrika och Asien: över 30% (OBS: födda i Sydamerika är nu ifatt de som är födda i Europa och vilket i praktiken betyder central- och östeuropéer – i båda dessa grupper ligger arbetslösheten numera på kring 7%)
 
Utöver ovanstående siffror så står mycket höga procentandelar av invånarna med bakgrund i Afrika och Asien helt och hållet utanför arbetsmarknaden överhuvudtaget inklusive 10 000-tals och åter 10 000-tals s k ”andrageneration:are” med bakgrund i fr a Afrika och Asien vilka ingår i gruppen ”unga som varken arbetar eller studerar” (d v s de s k UVAS:arna vilka aldrig gör praktik, sällan uppbär bidrag, ofta nolltaxerar och nästan alltid bor hemma hos sina invandrade och utrikes födda föräldrar) och vilket innebär att de inte ens finns med i arbetslöshetsstatistiken då de inte är aktivt arbetssökande trots att de inte förvärvsarbetar.
 
Bland landets invånare födda i Afrika och Asien så är endast kring 50-55% aktiva på arbetsmarknaden och vilket innebär att i 100-tals miljonprogramsområden runtom i landet så är i praktiken långt under 50% av alla invånare aktiva på arbetsmarknaden överhuvudtaget medan omvänt uppemot 85-90% av de majoritetssvenska invånarna i landets historiska stadskärnor och i de majoritetssvenskdominerade villa- och radhusområdena förvärvsarbetar och vilket är den högsta förvärvsfrekvensen för något s k ”folkslag” i världen, d v s de majoritetssvenska kvinnorna och männen arbetar just nu som aldrig förr och mer än något annat ”folkslag” på jorden (ett annat sätt att uttrycka det är att majoritetssvenskarna just nu i det närmaste arbetar ihjäl sig).
 
Därtill massmobiliseras just nu 100 000-tals majoritetssvenska tonåringar och unga vuxna (som extrajobbar) liksom 100 000-tals majoritetssvenska 70-åringar och pensionärer (som också extrajobbar) för att täcka upp för den alltmer skriande och krisartade kompetensförsörjningsbristen på den svenska arbetsmarknaden som innebär att 100 000-tals utlysta och lediga jobb och vakanser just nu inte kan besättas, tillsättas och fyllas p g a den extrema bristen på (majoritetssvensk) arbetskraft då majoritetssvenskarna som ”folkslag” just nu åldras allt snabbare och snabbare p g a de kraftigt fallande födelsetalen bland majoritetssvenskarna sedan många år tillbaka parat med de enorma (majoritetssvenska) pensionsavgångarna som har pågått under 10-15 års tid vid det här laget:
 
Idag är långt över 50% av alla majoritetssvenskar över 50 år gamla (d v s de är ej längre i s k reproduktiv och fertil ålder) och över en tredjedel av alla majoritetssvenskar är över 65 år gamla (sedan är det samtidigt ett faktum att majoritetssvenskarna lever längre än nästan alla andra s k ”folkslag” på jorden) medan landets utomeuropéer omvänt är mycket unga eller t o m extremt unga – de allra flesta av utomeuropéerna är i 30-årsåldern eller yngre än så och över 50% av alla utomeuropéer är mellan 0-35 år gamla, d v s de är i s k reproduktiv och fertil ålder även om många av utomeuropéerna fortfarande är s k bebisar, barn, ungdomar och unga vuxna (och tyvärr är samtidigt överdödligheten bland utomeuropéerna alltför hög).
 
Det finns slutligen idag inget annat s k vitt kristet västland (som just Sverige) där skillnaden i att vara arbetslös mellan den vita infödda majoritetsbefolkningen och mellan de icke-vita minoritetsinvånarna är så stor som just i Sverige (där den då är fullständigt astronomisk och surrealistisk):
 
Risken att vara arbetslös för en invånare i dagens Sverige som har bakgrund i Afrika och Asien är hela 15 gånger så stor som för en majoritetssvensk, d v s arbetslösheten bland landets utomeuropéer är overkliga och osannolika 1500% högre än bland majoritetssvenskarna.
 
I nästan alla andra s k vita kristna västländer (d v s förutom i Sverige och i några västländer till) står fortfarande betydande andelar av den infödda vita majoritetsbefolkningen utanför arbetsmarknaden i respektive land och fr a så är höga andelar av de infödda vita kvinnorna ej aktiva på arbetsmarknaden i ett mycket stort antal s k vita kristna västländer (d v s förutom i Sverige och i några västländer till) och den dagen då den just nu rådande högkonjunkturen saktar in och då lågkonjunkturen slår till (igen) så tyder allt på att det kommer att innebära rena katastrofen för landets invånare med utomeuropeisk bakgrund.
Genomsnittsålder bland landets invånare efter födelseland/födelseregion:
Födda i Sverige.jpg
 
födda i Sverige: 50 år (eftersom en hög andel ”andrageneration:are” ingår i denna kategori vilka generellt är unga eller t o m mycket unga så ligger medelåldern bland majoritetssvenskarna idag på en bra bit över 50 och över en tredjedel av alla majoritetssvenskar är idag över 65 år gamla)
 
födda i Norden: 60 år (en majoritet av alla som är födda i Norden är idag över 65 år gamla)
 
födda i Europa: 45 år
 
födda utanför Europa: 35 år (t ex är uppemot 90% av alla som invandrar till Sverige från ett utomeuropeiskt land under 45 år gamla och en mycket hög andel av landets utomeuropéer är idag mellan 20-35 år gamla och i miljonprogramsområdena är medelåldern generellt mycket låg)
Födda utanför Europa.jpg
 
OBS: Förutom att en majoritet av alla majoritetssvenskar idag befinner sig i övre medelåldern (d v s de befinner sig ej längre i s k fertil ålder) och att många idag är över 65 år gamla (d v s de befinner sig ej längre i s k arbetsför ålder) så lever majoritetssvenskarna idag samtidigt mycket länge medan utomeuropéerna visserligen är mycket unga (d v s de befinner sig både i s k fertil och arbetsför ålder även om många ännu ej är s k könsmogna och ännu ej har uppnått den s k vuxenåldern och börjat förvärvsarbeta) men omvänt uppvisar en kraftig överdödlighet, d v s alltför många av dem dör i förtid och få av utomeuropéerna är idag över 65 år gamla.

Ny avhandling visar återigen att utomeuropeiska namn associeras med lägre kompetens och brist på svenska värderingar

Sima Wolgast avhandling i psykologi som bär titeln ”How does the job applicants’ ethnicity affect the selection process? Norms, preferred competencies and expected fit” är den fjärde eller möjligen femte större namnstudien som undersöker i hur stor utsträckning namn som kopplas till den utomvästerländska världen, till Tredje världen och till de f d kolonierna och fr a namn som på något sätt härrör från och associeras till Afrika, Mellanöstern eller Asien påverkar en persons chanser att överhuvudtaget bli anställd (och gissningsvis också att avancera) på den svenska arbetsmarknaden.
 
 
Wolgasts avhandling bygger på den tidigare forskning som har indikerat att Sverige är ett av de länder i västvärlden där den s k intoleransen är som allra störst för namn som kopplas till den utomvästerländska världen, till Tredje världen och till de f d kolonierna och fr a namn som på något sätt härrör från och associeras till Afrika, Mellanöstern eller Asien och Wolgast visar bl a i sin avhandling att rekryterare som beslutar över om en viss person ska anställas eller ej verkar bry sig mer om s k social kompetens och s k svenska värderingar när en person som bär ett s k muslimskt och ett s k arabiskklingande namn ska anställas eller ej.
 
Förutom att majoritetssvenskar verkar vara mer s k intoleranta än andra västerlänningar både vad gäller människors kroppar och utseenden, accent och s k brytning och religiös bakgrund (t ex har majoritetssvenskar i tidigare studier visat sig lägga större vikt vid att vissa människor ser annorlunda ut rent fysiskt-kroppsligen, vid att vissa talar svenska med accent och vid att vissa har en annan religiös bakgrund än en kristen i relation till just arbetslivet jämfört med hur andra européer ser på människor som ser annorlunda ut, som ”bryter” och som inte är kristna) så är det fr a den s k intoleransen för namn som kopplas till den utomvästerländska världen, till Tredje världen och till de f d kolonierna och fr a namn som på något sätt härrör från och associeras till Afrika, Mellanöstern eller Asien som verkligen sticker ut i just Sverige.
 
Hela 63% av de svenska informanterna svarade i en tidigare enkätstudie att namnet har betydelse på arbetsmarknaden i Sverige medan ”endast” 45% av de franska informanterna svarade det (fransmännen var då näst mest s k intoleranta mot namn i Europa efter svenskarna) följda av 28% av belgarna och 23% av holländarna (d v s de s k genomrasistiska och fullständigt ”vidriga” fransmännen, belgarna och holländarna är helt enkelt mer s k toleranta än de s k genomantirasistiska och fullständigt ”fantastiska” svenskarna mot namn som kopplas till den utomvästerländska världen, till Tredje världen och till de f d kolonierna och fr a namn som på något sätt härrör från och associeras till Afrika, Mellanöstern eller Asien).
 
Till saken hör då att medan ej mer än kring 2% av alla majoritetssvenskar är arbetslösa så är över 30% av alla invånare i landet med bakgrund i Afrika och Asien arbetslösa och denna astronomiska skillnad mellan dessa två grupper vad gäller att ha ett jobb eller ej är då den allra största i hela västvärlden – d v s det finns inget annat land i västvärlden där utomeuropéerna är så arbetslösa som just i Sverige i relation till den infödda majoritetsbefolkningens (minimala) arbetslöshet och (superrmaxade) förvärvsfrekvens.

Det är hög tid att uppdatera svenskheten

Dimitris Gioulekas säger som det är i dagens SvD:

https://www.svd.se/dimitris-gioulekas-helsvenskt-funkar-inte-i-tio-ar-till

”Sverige i dag: Å ena sidan rekordlåg arbetslöshet. Å andra sidan drygt 20-procentig arbetslöshet bland utrikes födda, enligt Arbetsförmedlingen. Och samtidigt kompetensbrist. Inte minst teknikföretag har svårt att hitta personal: År 2020 kommer vi att sakna 60 000 it-proffs av olika slag. Samtidigt utvisas it-tekniker, programmerare, ingenjörer på löpande band, ofta av bagatellartade skäl.

På pappret är Sverige ett av världens öppnaste länder. Men något i den svenska mentaliteten gör det svårt att passa in om man inte har Svensson-bakgrund, är fackligt ansluten och talar språket utan brytning. Svenskarna är inte smygrasister, tvärt om. Men en homogen kultur har producerat snäva förväntningar, och ur dessa har ett snävt regelverk vuxit fram, som straffar ut allt annorlunda

(…)

Vi måste bättre se möjligheterna för människor som kommer hit. I Sverige borde vi kunna bättre. Förr funkade ”helsvenskt” bra. Men det kommer inte att hålla i tio år till.”

Sverige är numera västvärldens tredje (eller fjärde) mest mångfaldspräglade land; Sverige inhyser t ex västvärldens kanske näst högsta andel invånare med någon form av muslimsk bakgrund, västvärldens kanske tredje (eller fjärde) högsta andel invånare med någon form av subsaharisk afrikansk bakgrund och västvärldens kanske tredje högsta andel invånare med utomeuropeisk bakgrund och Sverige rankades nyligen etta i det globala kreativitetsindexet som bl a tar hänsyn till den kreativa potential som finns att ”hämta” bland ett visst lands invånare med utländsk bakgrund.

Sverige har dessutom också tidigare rankats som det land i världen som allra mest har ställt om till en mångfaldspräglad befolkning som inte längre är homogen utan tvärtom extremt heterogen: 1930 hade endast 1% av landets invånare någon form av minoritetsbakgrund men idag har över 30% av alla invånare i landet någon form av utländsk bakgrund. Sverige uppvisar slutligen också fortfarande världens mest progressiva och antirasistiska integrations- och minoritetspolitik och Sverige är än idag världens hittills enda antirasistiska suveräna statsbildning på jorden.

Trots allt detta så står 100 000-tals invånare med någon form av bakgrund i Afrika, Asien, Mellanöstern, Latinamerika och Karibien mer eller mindre helt och hållet utanför den svenska arbetsmarknaden och medan över 30% av utomeuropéerna i landet är arbetslösa inklusive alltför många ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund så finns det knappt några fler s k ”arbetsföra” och s k ”anställningsbara” majoritetsinvånare kvar att anställa.

Arbetslösheten bland majoritetssvenskarna är numera nedpressad till osannolika 2% och vilket är den allra lägsta arbetslösheten i världen för ett visst lands infödda majoritetsbefolkning och möjligen också ett världshistoriskt rekord och 100 000-tals majoritetssvenska ungdomar och pensionärer massmobiliseras just nu för att hålla de ekonomiska hjulen igång och upprätthålla den rådande högkonjunkturen medan 100 000-tals jobb samtidigt ej kan tillsättas och snart sagt alla LO-, TCO- och SACO-branscher numera skriker efter att nyanställa p g a de senaste årens enorma pensionsavgångar och de kraftigt fallande födelsetalen bland majoritetssvenskarna som har pågått under flera decennier och som nu ”tar ut sin rätt” (det saknas just nu mängder av taxichaufförer, mängder av svetsare, mängder av sjuksköterskor, mängder av ekonomer, mängder av lärare, mängder av socionomer, mängder av ingenjörer och mängder av läkare för att bara nämna några bristyrken ur högen).