I skrivande stund håller jag möjligen på att inhösta ännu en språklig seger efter att i åratal ha ”fajtats” för att normalisera termen utomeuropeisk bakgrund

Bruket av termen utomeuropeisk bakgrund och än mer operationaliseringen av den demografiska kategorin utomeuropeisk bakgrund håller möjligen på att få ett mindre genombrott inom den svensktalande gemenskapen. Det faktum att SVT:s stora vallokalsundersökning nyligen (d v s i relation till EU-valet) valde att använda sig av utomeuropeisk bakgrund-kategorin i sin enkätundersökning är förhoppningsvis ett tecken i tiden.



Termen har förekommit sedan 1990-talets mitt och jag är antagligen både den skribent och den forskare som har försökt att sprida användningen av termen allra mest och fr a är jag med all sannolikhet både den skribent och den forskare som har försökt att göra bruk av termen rent konkret genom att i årtionden ständigt försöka räkna på denna demografiska kategori – d v s invånarna med utomeuropeisk bakgrund (och som i praktiken betyder icke-vita personer).

Det hegemoniska – och skulle jag inflika färgblinda – sättet att tala om personer som ej härstammar från riket en generation bakåt har fram tills nu varit att dela upp befolkningen i ”svenskar och invandrare” alternativt i ”invånare med svensk och utländsk bakgrund”.

De allra allra flesta nöjer sig därmed och det är därför mycket ovanligt att t ex kvantitativt inriktade forskare differentierar den demografiska kategorin utländsk bakgrund och särskiljer utomeuropeisk bakgrund-kategorin och likaså är det mycket ovanligt att media gör särskilda reportage om utomeuropéerna.


Det ska sägas att genom åren har jag samtidigt fått rejält med kritik från antirasisters sida för att jag är så ”rasfixerad” som om och om igen lyfter fram invånarna med utomeuropeisk bakgrund då det enligt mina kritiker pekar ut och stigmatiserar desamma. Mitt försvar har då alltid varit att det i huvudsak ju faktiskt är utomeuropéerna och deras barn som i stort sett allt handlar om vad gäller den ständiga debatten om migration, integration, segregation och diskriminering även om få vill eller vågar erkänna det officiellt och än mindre rent språkligt uttala det (genom att just explicit tala om utomeuropeisk bakgrund-invånarna).

Dessutom dominerar utomeuropeisk bakgrund-invånarna fullständigt hela utländsk bakgrund-kategorin bland de unga invånarna – ca en tredjedel av alla invånare som är 0-44 år gamla har idag utomeuropeisk bakgrund av något slag.