Än en gång om att indirekt ha bidragit till den kriminella världens ekonomi

Smått chockerande att läsa att priset för ett mord numera ligger på 150 000 kr, vilket naturligtvis är en enorm summa för en 12-14-åring eller för delen också för en 22-24-åring, men summan säger samtidigt något om att så oerhört många barn och unga numera är beredda att döda för pengar (för ju fler som är beredda att göra det, ju billigare blir priset enligt den s k marknadens logik).

För ett antal år sedan fick en grupp personer som ville få mig att tystna för gott, att sluta skriva och publicera mig och att sluta verka inom högskole- och forskarvärlden liksom att vara aktiv i offentligheten ”punga ut” med 200 000 kr till en på den tiden s k tung kriminell aktör och hens gäng bestående av s k andragenerationare från miljonprogramsområdena som skulle få mig att hamna inom lås och bom under många års tid och helt enkelt förstöra mitt liv för gott.

Det handlade om att jag på den tiden var extremt aktiv som skriftställare i medierna och samtidigt publicerade mängder med artiklar i akademiska tidskrifter o s v och inte minst handlade om att jag både inom akademin och i offentligheten förfäktade ett kritiskt perspektiv på adoptionsfrågan som på den tiden uppfattades som synnerligen radikalt och även djupt oetiskt och den direkt utlösande orsaken var min avhandling (och disputation) som uppfattades som både ”over-the-top”-skandalös och ”no limits”-extremistisk.

Det hela slutade dock med att den kriminelle aktören kontaktade mig direkt och därmed gick hen bakom ryggen på sina uppdragsgivare och tillsammans planerade vi båda ett ”upplägg” som gjorde att uppdragsgivarna lurades att tro att jag skulle åka dit samtidigt som jag ändå fick ”ta smällen” medan den kriminelle aktören och hens gäng fick ”stålarna” (vilka i just detta fall måste sägas ha varit ganska så lättförtjänta ”kulor”).

Den kriminelle aktören ville f ö t o m ”anställa” mig då hen hade hört rykten om att jag är rätt så bra på att systematiskt samla in och bearbeta stora mängder information av olika slag. Jag minns också han hen sade, efter att ha läst några av mina texter om adoption för att kunna förstå vad beställningen egentligen handlade om och varför uppdragsgivarna var så vredgade, något i stil med att ”du verkar inte gilla Väst så mycket?” och sedan sade hen direkt därefter ”du ska veta att det gör inte jag heller”.

För att göra en lång historia kort så slutade det hela med ett flertal rättegångar p g a att min f d lärare och handledare samt min f d chef och prefekt, uppbackade av Stockholms universitets ledning, polisanmälde mig då jag på min blogg tvingades uttala ett underförstått hot mot deras barn och fruar vilket var en del av både beställningen och ”upplägget” som jag tvingades gå med på för att kort och gott ”rädda mitt eget skinn”. Jag blev till slut frikänd men hamnade samtidigt på rättspsyk och även om det kan låta rätt illa så föredrar jag hellre rättspsykiatrisk vård än ett mycket långt fängelsestraff på en sluten anstalt och ett i förlängningen förstört liv.

Allt detta skedde när skjutningarna och sprängningarna hade inletts så sakteliga och när en ny generation ”hungriga” och superentreprenöriella s k andragenerationare från miljonprogramsområdena hade börjat träda fram på den svenska kriminella scenen och förändra spelreglerna i grunden och idag har vi tyvärr facit på det som inleddes då – 100-tals döda och snart 1000-tals sårade p g a ”kulor och krut” och ”bomber och granater” och 10 000-tals och åter 10 000-tals barn och unga som är brottsaktiva på olika sätt samtidigt som Sverige är det land i Europa där det skjuts allra mest per capita och det land på jorden efter Mexiko som inte är i krig där det sprängs allra mest per capita.

Så här i efterhand kan jag av förklarliga skäl ibland känna mig lite skyldig till denna utveckling då jag faktiskt slöt ett slags pakt med en kriminell aktör och dennes gäng och gjorde så att de ”kammade hem” hela 200 000 kr men samtidigt gick jag ändå själv bakom ryggen på hen och rapporterade kontinuerligt om allt som skedde till polisen samt träffade aktören ifråga och diskuterade ”upplägget” i närvaro av min advokat (som jag då krävde att få ha/ta med mig) och därtill gick jag bakom ryggen på den kriminelle aktören i den meningen att jag också kartlade hen och hens gäng och tog reda på allt som gick att ta reda på om hen för att skydda mig själv (d v s att rent egoistiska överlevnadsskäl så tog jag reda på exempelvis vem hens s k intimrelationspartner och även mor är o s v, vilket självklart är djupt problematiskt och oetiskt att göra).

Idag när priserna på den kriminella marknaden alldeles uppenbarligen har dumpats till närmast löjligt låga priser för ett mord och högst sannolikt än lägre priser för att trakassera eller hota någon eller för den delen misshandla eller råna någon (och antagligen också att våldta någon) så säger det som sagt åtskilligt om det mycket stora antalet barn och unga som numera är brottsaktiva och inte minst gäller det de s k andragenerationarna i miljonprogramsområdena vilka var för sig kämpar om att tjäna pengar på och kunna leva på en kriminell verksamhet.