Kategori: yrken

Städare är det vanligaste yrket för utrikes födda oavsett kön och utomeuropéerna är kraftigt överrepresenterade inom arbetarklassen

SCB har idag publicerat nya siffror om den alltmer (ras)segmenterade svenska arbetsmarknaden som bl a visar att det vanligaste yrket för utrikes födda oavsett kön numera är städare (mätt i absoluta tal) liksom att invånarna som har bakgrund i Afrika, Asien och Sydamerika är kraftigt överrepresenterade inom arbetarklassen (arbetaryrken) och kraftigt underrepresenterade inom medelklassen (tjänstemannayrken).
 
Proportionellt sett är det vanligaste yrket för utrikes födda män pizzabagare – hela 79% av landets samtliga pizzabagare är numera invandrade och de resterande 21 procenten är till övervägande delen s k ”andrageneration:are”. Andra yrken som utrikes födda män är kraftigt överrepresenterade inom är bl a skräddare, skönhets- och kroppsterapeuter, städare och övrig hemservicepersonal.
 
Proportionellt sett är det vanligaste yrket för utrikes födda kvinnor övrig hemservicepersonal (d v s ”RUT:arna”, d v s hemhjälps- och hushållsarbetarna) – hela 67% av landets övrig hemservicepersonal utgörs av invandrade och de resterande 33 procenten är till övervägande delen s k ”andrageneration:are”. Andra yrken som utrikes födda kvinnor är kraftigt överrepresenterade inom är bl a städare, maskinoperatörer (blekning/färgning/tvättning samt inom kött/fiskindustrin) och doktorander.
 
Mycket höga andelar utrikes födda (mellan 42-51%) hittas bl a även bland landets buss- och spårvagnsförare, taxichaufförer och restaurang- och köksbiträden samt doktorander – 52% av Sveriges samtliga doktorander är numera utrikes födda.
 
De yrken som uppvisar den lägsta andelen utrikes födda oavsett kön är uniformsyrkena officerare (2%), brandmän (3%), soldater (4%) och poliser (4%) liksom bl a fiskare (3%), flygledare (3%) och domare (4%).
MÄN.jpg
 
 
andel män inom arbetaryrkena totalt: 53%
andel män med bakgrund i Afrika inom arbetaryrkena: 79%
andel män med bakgrund i Asien inom arbetaryrkena: 68%
andel män med bakgrund i Sydamerika inom arbetaryrkena: 63%
 
andel män inom tjänstemannayrken totalt: 47%
andel män med bakgrund i Afrika inom tjänstemannayrken: 21%
andel män med bakgrund i Asien inom tjänstemannayrken: 32%
andel män med bakgrund i Sydamerika tjänstemannayrken: 37%
 
andel kvinnor inom arbetaryrkena totalt: 44%
andel kvinnor med bakgrund i Afrika inom arbetaryrkena: 81%
andel kvinnor med bakgrund i Asien inom arbetaryrkena: 63%
andel kvinnor med bakgrund i Sydamerika inom arbetaryrkena: 58%
 
andel kvinnor inom tjänstemannayrken totalt: 56%
andel kvinnor med bakgrund i Afrika inom tjänstemannayrken: 19%
andel kvinnor med bakgrund i Asien inom tjänstemannayrken: 37%
andel kvinnor med bakgrund i Sydamerika tjänstemannayrken: 42%
 

Födda i Asien, Afrika, Sydamerika och övriga Europa är massivt överrepresenterade inom arbetaryrkena medan födda i Nordamerika och Oceanien är massivt överrepresenterade inom tjänstemannayrkena

För alla som undrar vilka som idag bemannar de svenska arbetaryrkena (”kroppsarbetarna” eller ”handens arbetare” eller ”blue collar”-arbetare) respektive de svenska tjänstemannayrkena (”kontorsarbetarna” eller ”hjärnans arbetare” eller ”white collar”-arbetare): Födda i Asien, Afrika, Sydamerika och övriga Europa är massivt överrepresenterade inom arbetaryrkena medan födda i Nordamerika (d v s invandrare från USA och Kanada) och Oceanien (d v s invandrare från Australien och Nya Zeeland) är massivt överrepresenterade inom tjänstemannayrkena.
 
OBS: I nedanstående siffror ingår enbart de som är anställda och som förvärvsarbetar – d v s landets 100 000-tals utomeuropéer som inte ens har något arbete och någon sysselsättning finns inte ens med i nedanstående siffror.
 
procentandelar anställda män inom arbetaryrkena efter födelseland/region/kontinent 2016
andel anställda män inom arbetaryrkena: 53%
födda i Sverige: 51%
födda i övriga Norden: 52%
födda i övriga Europa: 64%
födda i Nordamerika: 43%
födda i Oceanien: 37%
födda i Asien: 66%
födda i Afrika: 78%
födda i Sydamerika: 65%
 
procentandelar anställda män inom tjänstemannayrkena efter födelseland/region/kontinent 2016
andel anställda män inom tjänstemannayrkena: 47%
födda i Sverige: 49%
födda i övriga Norden: 48%
födda i övriga Europa: 36%
födda i Nordamerika: 57%
födda i Oceanien: 63%
födda i Asien: 34%
födda i Afrika: 22%
födda i Sydamerika: 35%
 
procentandelar anställda kvinnor inom arbetaryrkena efter födelseland/region/kontinent 2016
andel anställda kvinnor inom arbetaryrkena: 44%
födda i Sverige: 41%
födda i övriga Norden: 40%
födda i övriga Europa: 55%
födda i Nordamerika: 38%
födda i Oceanien: 32%
födda i Asien: 62%
födda i Afrika: 80%
födda i Sydamerika: 60%
 
procentandelar anställda kvinnor inom tjänstemannaryrkena efter födelseland/region/kontinent 2016
andel anställda kvinnor inom tjänstemannayrkena: 56%
födda i Sverige: 59%
födda i övriga Norden: 60%
födda i övriga Europa: 45%
födda i Nordamerika: 62%
födda i Oceanien: 68%
födda i Asien: 38%
födda i Afrika: 20%
födda i Sydamerika: 40%

Vanligaste yrkena bland utrikesfödda

De vanligaste yrkena bland samtliga förvärvsarbetande utrikesfödda mellan 16-64 år (procentandel utrikesfödda och överrepresentation):

städare 47% – en överrepresentation på 2,9 gånger (en tredjedel av alla kvinnliga städare och över 50% av alla manliga städare är utrikesfödda)
taxiförare 45% – en överrepresentation på 2,8 gånger
buss/spårvagnsförare 36% – en överrepresentation på 2,6 gånger (i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö är mellan 45-55% av samtliga förare inom kollektivtrafiken utrikesfödda)
köks/restaurangbiträde 30% – en överrepresentation på 2,1 gånger
kock/kokerska 28% – en överrepresentation på 2 gånger
vårdbiträde/personlig assistent 23% – en överrepresentation på 1,6 gånger
undersköterska/sjukvårdsbiträde 18% – en överrepresentation på 1,3 gånger
Inom i stort sett samtliga ovanstående yrken har de utrikesfödda generellt en högre utbildning än de inrikesfödda, och särskilt gäller det många av de med utomeuropeisk bakgrund. De allra flesta utrikesfödda som har ett arbete tillhör LO-kollektivet och är kroppsarbetare.

För vissa utomeuropeiska grupper är överrepresentationen inom vissa yrken och branscher extrem – t ex (den manliga) Mellanösterngruppen inom olika föraryrken, den afrikanska gruppen inom städbranschen, den östasiatiska gruppen inom restaurangbranschen och Latinamerikagruppen inom vård- och omsorgssektorn. Uppdelat på kön är det absolut vanligaste yrket bland utrikesfödda män städare (därefter köks/restaurangbiträde samt vårdbiträde/personlig assistent) och bland utrikesfödda kvinnor undersköterska/sjukvårdsbiträde (därefter vårdbiträde/personlig assistent samt städare).
Omvänt är få utrikesfödda t ex hantverkare, ingenjörer/tekniker, psykologer, dataspecialister, mäklare, lastbilsförare och ambulanssjukvårdare.

Icke-vita: den nya svenska service- och tjänsteklassen

Endast 46% av alla invånare i Sverige födda i Afrika mellan 16-64 år och endast 52% av alla invånare i Sverige födda i Asien mellan 16-64 år har ett arbete överhuvudtaget vare sig det är på heltid eller deltid eller på procent eller projektbaserat (och siffrorna är tyvärr än lägre för kvinnorna från dessa kontinenter), och bland de som endast har en förgymnasial utbildning (och de är tyvärr många inom dessa båda grupper) som högsta utbildningsnivå (d v s de har gått ut 9:an i grundskolan men har ingen avslutad utbildning därefter) ligger denna siffra på 26% respektive 31%. Av alla de som har ett arbete överhuvudtaget arbetar dessutom 87% i service-, tjänste-, hotell-, restaurang- samt handelssektorn, ej mer än 24% har ett yrke som kräver en högskoleexamen och endast 2,3% innehar en mellanchefs- eller chefsposition, kategoriseras som högre tjänstemän eller har en direktörstitel. Siffran 87% är en närmast osannolik för att inte säga surrealistisk andel som innebär att invånare med bakgrund i Afrika och Asien nu är en slags ”tjänsteklass” idag på den svenska arbetsmarknaden och i det svenska samhällslivet i stort när de överhuvudtaget har ett arbete, d v s de är galet överrepresenterade inom yrken som servar och utför tjänster åt andra. Sammantaget liknar dagens Sverige helt enkelt och kusligt nog den situation som rådde i de europeiska kolonierna i Afrika och Asien fram tills självständigheten på 1950-70-talen vad gäller arbetsmarknadsutfall bland invånarna födda i Afrika och Asien: även då utgjorde de ”infödda” främst en tjänsteklass samtidigt som det också fanns en liten men begynnande ”infödd” medelklass samt en minimal ”infödd” tjänstemanna- och företagarelit (som marxisterna kallade compradorbourgeoisien – d v s en inhemsk icke-kristen icke-vit elit som historiskt först växte fram i kolonierna i Sydostasien).