Kategori: utlandssvenskar

Den fram till sin bortgång antagligen äldsta majoritetssvensken som föddes i ett land i Stillahavsasien har nyligen gått bort 

Den fram till sin död antagligen äldsta majoritetssvensken som föddes i ett land i Stillahavsasien har nyligen gått bort – den 105 år gamla Ebba-Stina Gadelius som föddes i Tokyo under den s k Taisho-perioden där hennes föräldrar var bosatta. Hennes far Knut Gadelius grundade företaget med samma namn som på sin tid var ett av de viktigaste svenska företagen som handlade med Öst- och Sydostasien och inte minst med Japan (https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/gadelius-ett-svenskt-handelshus-i-japan). När Ebba-Stina Gadelius var 12 år gammal flyttade den vid det laget mycket förmögna familjen till Sverige och bosatte sig i det arkitektritade huset Villa Gadelius i Saltsjöbaden i Nacka kommun utanför Stockholm och fadern kom fram till sin bortgång 1932 att verka som ordförande för Svensk-japanska sällskapet.

Under 1900-talets första hälft bodde det ett relativt stort antal (utlands)svenskar i de olika länderna i Öst- och Sydostasien där de verkade som företagare, missionärer, forskare, journalister eller helt enkelt bara som äventyrare och därför kom en hel del majoritetssvenskar att födas i bl a Tokyo och Shanghai. År 1930 fanns det t ex 230 folkbokförda personer i Sverige som var födda i regionen varav 201 kom från Kina och 29 från Japan och år 1950 fanns det sedan sammanlagt 480 invånare i Sverige som var födda i något land i Öst- och Sydostasien varav 397 härrörde från Kina och 70 från Japan. Det fanns dock enbart 43 kinesiska medborgare i landet 1950 liksom tre ”riktiga” japaner under samma år enligt dåtida svensk statistik vilket indikerar hur stor den expatsvenska befolkningen i Stillahavsasien var mellan cirka 1890-1950 och bara i Shanghai uppgick svenskarna tidvis till 1000-tals personer. 

Ytterligare en namnkunnig person som föddes i Tokyo, och som fortfarande ska vara vid liv, är genetikprofessorn Marianne Rasmuson som är dotter till den högerradikala ideologen och ledaren Rütger Essén och som föddes 1921 i den japanska huvudstaden när fadern var stationerad som diplomat där.

Det ska slutligen sägas att idag finns det 10 000-tals utlandssvenskar i de olika länderna i Öst- och Sydostasien varav de flesta bor och befinner sig i Thailand, Filippinerna, Kina och Japan liksom också i Singapore, Hongkong, Vietnam, Indonesien, Malaysia och Sydkorea.

”Ebba-Stina Gadelius, Stockholm, har gått ur tiden vid 105 års ålder och sörjes närmast av sonen Daniel med familj. 

Vår äldsta medlem i Östasiatiska museets vänner, Svensk-japanska sällskapet och Zui-Ki-Tei:s vänner Ebba-Stina Gadelius har lämnat oss. Det är svårt att förstå att vi inte längre får dela våra gemensamma intressen med den stilfulla, kosmopolitiska Ebba. Ebba, som vi kallade henne, föddes i Tokyo där hennes far Knut Gadelius grundade familjeföretaget Gadelius. Dagen innan Ebba fyllde 96 år berättade hon för Östasiatiska museets vänner och Svensk-japanska sällskapet om sin bok ”Gabriella i en tid av förändring” som kretsar kring moderns släkt i Sverige och hennes upplevelser då hon som nygift 1912 kom till Japan och där hon såg berget Fuji som en immateriell bild av renhet. 

Ebba lärde sig tidigt att bära kimono och hennes konstnärssjäl fångades av de artistiska, distinkta kompositionerna och de rena, klara, säsongsbundna färgerna i de japanska textilierna. I Stockholm lärde hon sig väva på Handarbetets vänner. I New York fick hon arbete i textilindustrin och gjorde uppmärksammade mönsterkollektioner och i Tokyo bland annat textilier till Hotel New Japan. 

Ebba var mycket engagerad i alla våra föreningar, men mest i tehuset Zui-Ki-Tei, det löftesrika ljusets boning. Tehuset byggdes i Japan, transporten och uppförandet till Etnografiska museet finansierades av företaget Gadelius och invigdes 1990 av prinsessan Christina, fru Magnuson. Det var där i tomrummets boning, som tecermonirummet kallas för, som Ebba återfann den traditionella estetiken hon växt upp med – ett meningsfullt tomrum där varje föremål har ett bestämt syfte och är format för att fylla det praktiska bruk som avses. Ebba visste att den stränga formen var en förutsättning för den tomhet som innefattar allt.”

Ny rapport om svenska män som köper sex i Thailand

Läs gärna Joakim Medins rapport ”Welcome to Sin City – svenska mäns sexturism” som är den första undersökningen som utgår ifrån de svenska männens erfarenheter och perspektiv (generellt brukar annars undersökningar som rör intimrelationer mellan västerländska män och asiatiska kvinnor utgå ifrån kvinnornas erfarenheter och perspektiv):
 
 
”De har ett flytt ett Sverige som är ”ockuperat av islam”.
 
Ensamma män med rasistiska åsikter – som betraktar kvinnor som ett stycke kött.
 
– Det är som att köpa ett kilo fläsk, säger 47-årige sexköparen Mats från Göteborg.”
 
 
”Högutbildade eller industriarbetare, från storstad eller landsbygd, från norr till söder i Sverige – gemensamt för alla var att de var ensamma män som tröttnat på det mångkulturella och jämlika Sverige.”
 
(…)
 
”Männen gav ofta uttryck för rasistiska åsikter med en negativ syn på mångkultur, invandrare och muslimer, säger Joakim Medin:
 
– Det som stack ut var den etniska chauvinismen och rasismen, att det var så vanligt.
 
– Vissa hade nyligen utvandrat från Sverige för att bo där permanent. De hänvisade till en alldeles för stor omfattning muslimer, en islamisk ockupation av Sverige som gjorde att de flydde från Sverige.”

Dagmar Hagelins mördare Alfredo ”Den blonde dödsängeln” Astiz dömd till livsstids fängelse

Förhoppningsvis har Dagmars far Ragnar Hagelin äntligen fått frid efter gårdagens domslut i Buenos Aires även om han tyvärr aldrig fick uppleva att hans dotter (och han själv) nu har fått upprättelse efter att hennes mördare Alfredo ”Den blonde dödsängeln” Astiz igår fick sin livstidsdom.
 
Jag träffade Ragnar Hagelin för flera år sedan och råkade av en slump passera förbi dennes grav i somras: Ragnar vars far var östgöte (och tillhörde en av de tusentals svenskar som utvandrade till bosättarstaterna i Latinamerika ca 1870-1930) och vars mor var chilenska tillhörde den relativt stora s k svenskkolonin i Argentina och han arbetade under en period av sitt liv på den svenska resebyrån ”Via Nord. Scandinavian Travel Agency” på via Suipacha i Buenos Aires som ägdes och drevs av de svenska SS-veteranerna Hans-Kaspar Kreuger (som sedermera kom att ”konsulta” för argentinska armén) och Thorolf Hillblad (som sedermera blev generalagent i Argentina för det svenskamerikanska bussbolaget Greyhound och som avled för bara några år sedan).
20206357_10154887056015847_1738850505_n
 
Via Nord ägnade sig åt att med den argentinska statens och paret Peróns goda minne hjälpa 100-tals efterlysta europeiska nazister och krigsförbrytare att ta sig till Argentina (och bl a tack vare en av SAS första transatlantiska direktförbindelser som just råkade gå till Buenos Aires) genom att bl a smuggla ut dem via Francos Spanien (och ironiskt nog gärna via Francos hemprovins Galicien och dess hamnstad Vigo) såsom den brutale österrikiske SS-mannen Josef Schwammberger som bl a hade verkat som (blodig) kommendant över gettot i Przemyśl. Hagelin hann även träffa Zarah Leander under dennes korta sejour i Argentina och Latinamerika där hon köpte sig ett gods (i södra Brasilien) för en del av de pengar som doktor Goebbels hade öst över henne och kanske kom han även i kontakt med den berömda forskarfamiljen von Euler (d v s nobelpristagaren Hans von Euler som hade varit svensktysk nazistledare i Sverige innan och under kriget och dennes son Ulf von Euler som också han kom att bli nobelpristagare senare i livet) som också flyttade/”flydde” till Argentina under en period efter 1945 av rädsla för att utsättas för svenska antifascisters trakasserier och för en svensk avnazifieringsprocess som dock aldrig kom till stånd.
 
 
”Den förre marinofficeren Alfredo Astiz döms till livstids fängelse. Han fälls bland annat för mordet på svenskargentinska Dagmar Hagelin.
 
– Det är en glädje för hela familjen efter alla år som pappa har kämpat och slitit med Dagmars fall, med rättegångar, vittnesmål och resor fram och tillbaka, säger hennes bror Jonathan Hagelin till TT.
 
Alfredo Astiz, även kallad ”Den blonde dödsängeln”, har pekats ut för mordet på Dagmar Hagelin. Den då 17-åriga flickan skulle besöka en väninna i januari 1977, men möttes av soldater. När hon försökte fly sköts hon av Astiz. Hon fördes bort svårt skadad och försvann.”

För 100 år sedan fanns det troligen högst 500 permanent boende invånare i landet som hade utomeuropeisk bakgrund

Ägnar innevarande års första dag åt att lite förstrött ”slöbläddra” i Rasbiologiska institutionens (som föregick institutet med samma namn) och Hermans Lundborgs s k coffee table-bok och närmast ”raspornografiska” fotoalbum Svenska folktyper från 1919 (d v s boken som är i storformat och i halvskinnband består nästan enbart av mängder av s k en face-fotografier föreställande olika s k rastyper) och inser att det är aningen ironiskt att så här i efterhand kunna konstatera att de invånare från Afrika, Asien och Sydamerika som förekommer i publikationen och vilka på den tiden klassificerades som ”utlänningar” (till skillnad från sverigefinnarna, tornedalingarna, judarna, romerna, samerna och de resande vilka trots allt tillsammans med majoritetssvenskarna betraktades som svenskar) var så oerhört få i landet för exakt 100 år sedan dels mot bakgrund av det relativt stora utrymme som de tilldelades i boken och dels mot bakgrund av hur stor denna befolkningsgrupp är idag:
 
Mellan 1911-20 fanns det bara enligt dåvarande SCB 674 invånare i landet som hade invandrat från Sydamerika och varav flertalet var återvändande majoritetssvenskar från Brasilien och Argentina (endast en enda chilenare, 15 mexikaner, 25 karibier eller s k västindier och 2 venezuelaner befann sig och bodde i landet mellan 1911-20), 291 invånare som hade invandrat från Afrika och varav flertalet var återvändande majoritetssvenskar från Belgiska Kongo och Brittiska Sydafrika (endast en enda algerier, en enda eritrean och en enda marockan befann sig och bodde i landet mellan 1911-20) samt 279 invånare som hade invandrat från Asien och varav flertalet var återvändande majoritetssvenskar från Kina, Palestina, Iran och Indien (endast en enda arab, en enda sibirier, en enda thailändare eller s k siames och fyra japaner befann sig och bodde i landet mellan 1911-20).
 
Dessa officiella siffror härrör då från SCB och säger så klart ingenting om alla de som besökte Sverige temporärt mellan 1911-20 eller om alla de som uppehöll sig i landet utan tillstånd mellan dessa år men det går att anta att antalet invånare med bakgrund i Afrika, Asien och Sydamerika vilka bodde mer eller mindre permanent i landet mellan 1911-20 och borträknat alla återvändande majoritetssvenskar (missionärer, diplomater, forskare, journalister, militärer, företagare, äventyrare, brottslingar o s v samt inte minst utvandrare, bosättare och nybyggare som hade ”misslyckats” och ibland t o m hade utvisats tillbaka till Sverige eller som på ålderns höst självmant återvände till Sverige för att dö) högst sannolikt understeg 500 invånare för 100 år sedan.

Dagens svenska ”koloni” i Spanien föregicks och byggdes delvis upp av svenska nazister och högerextremister

Idag skriver DN om antropologen Anna Gavanas nya bok ”Pensionärsplaneten” som handlar om de s k spaniensvenskarna:
 
 
Åtminstone 90 000 svenskar är numera bosatta i Spanien och i huvudsak i Andalusien och miljontals svenskar reser dessutom varje år till Spanien och gärna särskilt också till Andalusien (liksom så klart även till de spanska öarna i både Europa och Afrika) som svenskarna nog mer känner som Costa del Sol.
 
Få känner dock till att den svenska ”kolonin” i Spanien grundades av nazister, fascister och högerextremister under åren efter Andra världskriget.
 
De första svenskarna som i modern tid flyttade till Spanien för att bosätta sig där och särskilt till Andalusien gjorde det efter Andra världskriget och utgjordes i huvudsak av nazister, fascister och högerextremister vilka tillsammans med tyska, belgiska, nederländska, franska, italienska, österrikiska, ukrainska, kroatiska, ungerska, rumänska, norska, danska och finska (o s v) nazister, fascister och högerextremister (varav åtskilliga var krigsförbrytare eller hade tillhört den absoluta militära och politiska nazieliten i respektive land) valde att antingen ofrivilligt fly till eller att frivilligt gå i exil i Francos Spanien som blev det viktigaste europeiska bosättningslandet för den panvästerländska extremhögern under Kalla kriget (d v s före både Sverige och Schweiz där åtskilliga invandrade nazister, fascister och högerextremister också bosatte sig efter kriget) och för de som inte kunde eller ville utvandra till Mellanöstern (fr a till Egypten och Syrien), till den engelsktalande världen (fr a till Australien och Kanada) eller till Sydamerika (fr a till Argentina och Brasilien).
 
Åtminstone ett 15-tal svenska SS-soldater emigrerade till Spanien under efterkrigstiden liksom ett rätt så stort antal andra svenska högerextremister och en av dem var bl a den gamle lindholmsnazisten Lars Magnus Westrup som i egenskap av entreprenör, direktör och producent grundade, drev och var engagerad i den svenskspråkiga radiokanalen, det svenska föreningslivet, det svenska kulturlivet och den svenska skolan i Spanien och som överhuvudtaget spelade en viktig roll för att etablera den svenska ”kolonin” i Spanien under en tid när antalet permanent boende svenskar i landet understeg 5000 och vilket nog var fallet långt in på 1960-talet (en av dem var f ö den en gång så berömde svenske kompositören, musikern och artisten Stig Hansson a.k.a. Jules Sylvain som också hamnade i Francos Spanien efter kriget och som Westrup arbetade tillsammans med trots att Sylvain både var homosexuell och hade judiskt påbrå samt hade adopterat en son som var österrikisk jude): Jag har själv genom åren ”sprungit på” äldre spaniensvenskar som väl minns Westrup och dennes insatser för att etablera och bygga upp den svenska ”kolonin” i landet när ”kolonin” endast räknade några tusen (svenska) själar.
 
Efter Francos död återvände Westrup till Sverige och engagerade sig i svenska Framstegspartiet som på 1970- och 80-talen var en föregångare till både NyD och SD och på 1990-talet grundade han och byggde han upp skivbolaget Ragnarock Records som under några år kom att vara världens största vit makt-musikproducent men det är så klart en helt annan historia som inte har något med dagens spaniensvenskar att göra.
 
Sonen Nicolas Westrup som är uppvuxen inom den svenska ”kolonin” i Spanien är idag f ö aktiv sverigedemokrat och bland dagens spaniensvenskar finns flera s k ”andrageneration:are” (d v s de som är uppvuxna i Spanien och som har föräldrar som är födda i Sverige) som är aktiva högerextremister såsom den bland spaniensvenskar i Andalusien välkände advokaten och direktörssonen Erik Norling som är uppvuxen i Málaga (och som har adress bakom busstorget i Fuengirola för den som känner sig hugad att anlita denne) och som får sägas tillhöra den spaniensvenska överklassen.