Kategori: upplåtelseform

Vilka äger ett fritidsboende och vilka gör det inte?

En liten detalj ur senaste ULF:en (undersökningar av levnadsförhållanden) som handlar om hur alla vi som bor i Sverige just nu (och som är levande just nu) bor och vad vi äger utöver den bostad vi bor i permanent:
 
Uppemot 80% av alla majoritetssvenskar äger idag sitt boende i en eller annan form och bor dessutom generellt också rymligt eller mycket rymligt (antal kvadratmeter per levande homo sapiens-organism per hushållsenhet) medan endast kring 20% av invånarna med utomeuropeisk bakgrund äger sitt boende i en eller annan form och dessutom bor de generellt trångt eller mycket trångt.
 
Utöver detta så äger hela 26% av alla majoritetssvenskar även ett fritidsboende som kan handla om allt ifrån en herrgård eller t o m ett fideikommisslott till gamla släktgårdar, större eller mindre s k sommarhus eller små stugor och gamla torp och utöver det äger en hög andel majoritetssvenskar även båtar liksom husvagnar och andra vatten- eller landgående (eller t o m luftgående) fordon som det åtminstone hjälpligt går att bo i (dock är det nog rejält svårt att sova i en helikopter).
 
Bland de utrikes födda ”rakt av” så äger 12% ett fritidsboende men bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund så handlar det antagligen bara om några ynka procent då de invånare i landet med utländsk bakgrund som äger ett fritidsboende i huvudsak har nordiskt, europeiskt och västerländskt ursprung.
 
Sedan betyder allt det så klart inte att alla som äger sitt boende är lyckligare än de som inte äger sitt boende (och som i stället hyr sitt boende), att alla som bor rymligt är lyckligare än alla som bor trångt och att alla som äger ett fritidsboende är lyckligare än alla som inte gör det alls och ingen blir så klart lycklig ”i sig” av att äga en eller flera bostäder utöver den en bor i permanent och än mindre av att äga båt, husvagn, husbil eller t o m flygplan.

Uppemot 80% av alla majoritetssvenskar äger idag sitt boende medan det omvända råder bland utomeuropéer

Relativt färska och nya siffror över hur landets i huvudsak tre olika upplåtelseformer och sätt att bo på fördelar sig utifrån födelseland/region och särskilt hur landets majoritetssvenskar respektive landets utomeuropéer bor och lever, d v s vem/vilka som bor i hyreslägenheter och hyresrätter (OBS: även studentboenden ingår i denna kategori liksom alla som bor inneboende), vem/vilka som bor i bostadsrättslägenheter och äganderätter samt vem/vilka som bor i s k egna hem, d v s i villa eller radhus (OBS: även slott, palats och herrgårdar ingår i denna kategori):

 

I kategorin födda utanför EU och EFTA ingår alla som är födda i Afrika, Asien och Sydamerika liksom även i Nordamerika och Oceanien och i de delar av Europa som ej ingår i EU eller EFTA, d v s flera Balkanländer och östeuropeiska länder.

 

I kategorin skyddsbehövande och deras anhöriga är den absoluta majoriteten eller uppemot 90 procent födda i Afrika, Asien och Sydamerika, de övriga härrör fr a från Balkan och delar av Östeuropa, och detta är den kategori som närmast motsvarar utomeuropéer och de invånare i landet som har utomvästerländsk bakgrund.

 

andel som bor i hyresrätt i hela landet 2014

födda i Sverige: 25,3%

födda utanför EU och EFTA: 60,8%
skyddsbehövande och deras anhöriga: 69,9%

andel som bor i bostadsrätt i hela landet 2014

födda i Sverige: 18,1%

födda utanför EU och EFTA: 18,8%
skyddsbehövande och deras anhöriga: 14,4%
andel som bor i egna hem i hela landet 2014
födda i Sverige: 55,6%
födda utanför EU och EFTA: 19,1%

skyddsbehövande och deras anhöriga: 14,3%

 

Uppemot 80% av alla infödda majoritetssvenskar över 26 års ålder, d v s borträknat ungdomar, unga vuxna och fr a studenter, äger idag sitt boende i en eller annan form, d v s de bor antingen i bostadsrätt, villa eller radhus eller för den delen på slott, palats och herrgårdar. Bland landets utomeuropéer råder i det närmaste det omvända förhållandet – ej mer än 30% av landets invånare med utomvästerländsk bakgrund bor i bostadsrätt, villa eller radhus. Dessutom bor och lever de allra flesta majoritetssvenskar stort eller mycket stort medan trångboddheten bland utomeuropéerna är mycket påtaglig idag och verkar dessutom bli alltmer extrem: Majoritetssvenskar över 26 års ålder disponerar idag och ”bebor” upp till 4-5 rum, inte minst då många bor i stora lägenheter, villor och radhus och då många bor ensamma alternativt som par utan barn medan det omvänt är mycket vanligt idag att upp till 4-5 personer, barn som vuxna, kan vara skrivna och folkbokförda i trerumslägenheter som bebos av utomeuropéer.

 

Det ska också understrykas att en mycket hög andel av utomeuropéerna som bor i villa, radhus eller bostadsrätt lever i olika former av både hetero- och homosexuella intimrelationer med majoritetssvenskar. Det finns absolut även endogama exempelvis ”helkurdiska”, ”helsomaliska”, ”helchilenska”, ”helthailändska” och ”helindiska” säkerligen både hetero- och homosexuella par med eller utan barn som också bor i bostadsrätt och i villa och radhus, men uppskattningsvis uppemot hälften om inte fler av alla utomeuropéer som bor i bostadsrätt, villa eller radhus gör det tillsammans med någon som inte är utomeuropé och som fr a har svensk, nordisk, europeisk eller västerländsk bakgrund.

 

 

Landets absolut mest s k kapitalstarka och höginkomsttagande utomeuropéer bor i Stockholms län, d v s i Stor-Stockholm, och därför är det av särskilt intresse att just redovisa hur det ser ut i huvudstadsregionen (d v s i Stockholms län, d v s i Stor-Stockholm).

 

andel som bor i hyresrätt i Stockholms län 2014

födda i Sverige: 26%

födda utanför EU och EFTA: 55,8%

skyddsbehövande och deras anhöriga: 63,3%

 

andel som bor i bostadsrätt i Stockholms län 2014

födda i Sverige: 34,8%
födda utanför EU och EFTA: 28,2%

skyddsbehövande och deras anhöriga: 23,1%

 

andel som bor i egna hem i Stockholms län 2014

födda i Sverige: 38,3%
födda utanför EU och EFTA: 14,8%

skyddsbehövande och deras anhöriga: 12,4%

 

Även i huvudstadsregionen äger uppemot 80% av de infödda majoritetssvenskarna sitt boende medan andelen utomeuropéer som gör det är något högre än i landet i övrigt. Samtidigt gäller samma ”exogama regel” även i Stor-Stockholm, d v s en mycket hög andel av de utomeuropéer som bor i bostadsrätt, villa eller radhus i Stockholms län gör det tillsammans med någon som har svensk, nordisk, europeisk eller västerländsk bakgrund.

 

Kommentar 1: Att äga sitt boende, vilket den övervägande majoriteten av alla majoritetssvenskar då gör idag, förklarar att den övervägande majoriteten av alla majoritetssvenskar idag är miljonärer och därigenom som ”folkslag” tillhör ett av världens mest förmögna och rika folk på jorden bredvid majoritetsnorrmännen, majoritetsdanskarna och gulfstataraberna (liksom även majoritetsluxemburgarna och majoritetsmonegaskerna, har jag fått lära mig på senare tid), men det behöver inte på något sätt betyda att alla majoritetssvenskar mår bra och är lyckliga. Omvänt måste inte alla utomeuropéer som inte äger sitt boende och som bor i hyresrätt må dåligt eller vara olyckliga.

 

Kommentar 2: Att bo stort och rymligt, vilket de flesta majoritetssvenskar då gör idag, behöver inte heller betyda detsamma som att må bra och vara lycklig. Omvänt måste inte alla utomeuropéer som bor trångbrott eller t o m mycket trångbott må dåligt eller vara olyckliga.

Upplåtelseform och ras

Att äga ett hus (d v s att bo i villa eller radhus) är idag den vanligaste boendeformen i landet: nästan 45% av samtliga hushåll gör det numera och ytterligare 20% bor i bostadsrätt, vilket i båda fallen är en dramatisk uppgång jämfört med bara 15-20 år sedan. Samtidigt bor idag knappt 30% i hyresrätt vilket omvänt är en dramatisk minskning jämfört med början på 1990-talet innan omvandlingen av bostadssektorn till en bostadsmarknad hade satt igång på allvar, och då denna siffra var i det närmaste fördubblad.

I närmare 95% av samtliga svenska kommuner är det dessutom så att husägande (d v s att bo i villa eller radhus) är det absolut vanligaste sättet att bo på, vilket i praktiken innebär att det numera nästan enbart är i storstadsregionernas kommuner där husägande inte är det vanligaste sättet att bo på – där dominerar i stället att bo i bostadsrätt (det är fallet i t ex Stockholms stad liksom i Solna och Nacka) eller att bo i hyresrätt (det är fallet i t ex Göteborgs och Malmö stad, Södertälje och Botkyrka).

Allt detta tyder på att andelen majoritetssvenskar som bor i hyresrätt idag med mycket stor sannolikhet är nere på under 20%-strecket (möjligen inte mer än 15%), då det absoluta flertalet av de som bor i hyresrätt numera utgörs av hushåll med utländsk bakgrund, och företrädesvis med bakgrund i Afrika, Asien och Sydamerika.

Kort och gott innebär det att möjligen uppemot 80-85% av samtliga hushåll med svensk bakgrund idag äger sitt boende på ett eller annat sätt, de allra flesta i form av att äga ett hus, medan omvänt möjligen uppemot 75-80% av samtliga hushåll med bakgrund i Afrika, Asien och Sydamerika idag inte äger sitt boende utan bor i hyresrätt.