Kategori: ungdomar

Två tredjedelar av friskolorna i storstäderna saknar nyanlända elever

DN:s Lovisa Herold skriver idag om att över två tredjedelar (eller 67%) av alla friskolor i de tre storstadsregionerna inte har en enda nyanländ elev samt uppmärksammar att friskolekoncernen Academedia nyligen har öppnat för att börja praktisera den i Sverige mycket kontroversiella metoden kvotering för att åtminstone försöka bryta den extrema skolsegregationen i landet som just nu bara blir allt värre och värre i statistikens och siffrornas värld (idag finns det då åtskilliga kommunala skolor i storstadsregionerna och runtom i landet i övrigt där endast mellan 0-5% av barnen/ungdomarna är majoritetssvenskar och talar svenska som förstaspråk):


”Rektorn Linnea Lindquist ler när hon berättar vad en av hennes lågstadieelever sa häromdagen. Ett ord som ”initiativ” är sällsynt på Hammarkulleskolan i Göteborg, där endast två procent av eleverna har svenska som modersmål.


– Vi jobbar jättemycket med elevernas ordförråd. Det räcker inte med ett vardagsspråk för att klara grundskolan, säger hon.


Skolverkets statistik från 2019 visar att nyanlända elever är ojämnt fördelade mellan kommunala och fristående skolor. I Stockholm, Göteborg och Malmö saknar 67 procent av friskolorna elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren. Motsvarande andel bland de kommunala skolorna är 6 procent.


Nyanlända elever placeras på kommunala skolor, om de inte aktivt söker till en friskola. 2016 införde regeringen en lagändring som var tänkt att skapa en jämnare fördelning av eleverna. Friskolor tilläts införa en särskild kvot för nyanlända, som av naturliga skäl saknade lång kötid.


Men året efter lagändringen var skillnaden mellan andelen nyanlända i friskolor och kommunala faktiskt något större än tidigare. 2015 var 3,4 procent av de fristående skolornas elever nyanlända, att jämföra med 7 procent i kommunala. 2017 var andelen 3,3 procent i friskolor, och 8,5 procent i kommunala, enligt Skolverkets statistik.”


(…)


”1992 genomfördes den så kallade friskolereformen, som gav fristående skolor rätt till skolpeng från staten. Reformen var tänkt att bidra till en större variation inom skolväsendet och att höja utbildningens kvalitet genom ökad konkurrens mellan olika skolor.


Ett större antal fristående skolor och ett fritt skolval har dock lett till att den etniska och sociala segregationen ökat. Det visar forskning som presenteras i utredningen ”En mer likvärdig skola”, som publicerades i våras.


(…)


”Utredningen föreslår även ett nytt krav på att skolans huvudman ”aktivt verkar för en allsidig social sammansättning av elever”. Det kan bland annat ske genom att skolor tillåts ha särskilda kvoter för elever från socioekonomiskt svaga familjer, eller genom att skolans geografiska upptagningsområde konstrueras för att inkludera elever från olika typer av bostadsområden. Ingen elev ska dock kunna kvoteras in på en skola den inte har sökt till. Friskolekoncernen Academedia säger till Sveriges Radio att man är öppen för att ta bort kö som huvudsakligt urvalssystem och för att införa ett kvotsystem för att öka mångfalden bland eleverna.”

Det sprängs och bombas antagligen numera mer i Sverige per capita än i andra länder i Europa

Sverige är sedan 2014 tyvärr det land i Europa där människor skjuter allra mest mot andra människor (d v s inte mot djur eller mot artificiella måltavlor i samband med träningpass eller tävlingar) och skadar och/eller dödar desamma och då nästan alla som skjuter (och vare sig de missar eller träffar) och skjuts (och vare sig de skadas eller dödas) är barn, ungdomar och unga vuxna så innebär det att det inträffar fler dödsskjutningar per capita och per år i Sverige bland invånarna under 30 år än i något annat land i västvärlden förutom i USA (och möjligen också i Albanien, Serbien och Makedonien).

Under pandemin har antalet skjutningar i landet t o m ökat med 20% men utöver skjutningarna så är Sverige dessutom tyvärr sedan 2014 det land i västvärlden (och möjligen med undantag av Nordirland där det tyvärr också och fortfarande bombas en hel del ibland) där människor spränger och bombar allra mest mot andra människor (d v s inte för att bygga vägar eller hus eller för att spränga genom berg eller spränga bort klippor) per capita och per år och även antalet sprängningar och bombningar har tyvärr antagligen också gått upp i år trots pandemin (OBS: att de som skjuter och bombar ger fullständigt f-n i Tegnells och Löfvens pandemilinje är väl samtidigt inte att förvåna).

Detta uppmärksammar DN:s Amanda Lindholm idag genom att bl a intervjua ”Eva” vid Bombdatacentret som tyvärr säger som det är – d v s nästan alla som både skjuter och bombar är s k ”andrageneration:are” med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund som har växt upp i och bor i den s k ”Orten” och i miljonprogramsområdena och de allra flesta (men inte alla) som dödsskjuts och sprängs till döds ingår tyvärr i samma grupp och det hjälper inte på långa vägar att bara jaga dem och straffa dem utan problemet är mycket större än så och stavas boende- och skolsegregation, utpräglad fattigdom och fr a och inte minst massiva skolmisslyckanden (en tredjedel per årskull misslyckas numera i skolan och de flesta av dem är just pojkar med utomeuropeisk bakgrund):

”Till och med augusti i år har Nationella bombskyddet varit på plats efter 41 explosioner i bostadsområden runtom i Sverige.
Sverige sticker ut, enligt underrättelseexperten Eva.

– Det finns sannolikt inget liknande i något annat land i Europa.
Under Emelies första år som bombtekniker har hon ryckt ut på ett tiotal explosioner i bostadsområden.

– Det är så nonchalant mot människoliv.”

https://www.dn.se/sverige/nya-siffror-41-explosioner-i-svenska-bostadsomraden-i-ar

”Till och med sista augusti i år har Nationella bombskyddet varit på plats efter 51 sprängningar som redan inträffat. 41 av dessa skedde i bostadsområden. Om man även räknar med september månad så har Bombskyddet varit på plats efter totalt 74 explosioner, men Bombskyddet har ännu inte hunnit kategorisera vilka som skett i bostadsområden. Förra året aktiverades Bombskyddet vid 131 explosioner, varav 112 i bostadsområden.

Eva, som egentligen heter något annat, en av experterna på underrättelse och statistik vid Bombdatacentret, tror inte att siffran kommer att vara lägre i år.

– Det finns fler explosioner och sprängningar som inte vi varit involverade i. Så detta är minimum. Det är en extrem risk för tredje person.

Antalet sprängningar har ökat kraftigt de senaste fem åren. Eva berättar att Bombskyddet år 2014 bara kallades ut på en handfull explosioner. Sedan dess har sprängladdningarna blivit större och hänsynen för personer som kan komma i närheten verkar ha minskat.”

(…)

”– Det hjälper inte att bara straffa. Vi kanske måste titta på hur de har kunnat bli så här kriminella och på hur utanförskapsområdena har utvecklats i negativ riktning.”

Andelen niondeklassare som blev behöriga till gymnasieskolans nationella program har ökat men skillnaderna är stora mellan olika grupper av elever

Andelen niondeklassare som blev behöriga till gymnasieskolans nationella program ökade med 1,3% under (pandemi)vårterminen men skillnaderna är stora mellan olika grupper av elever:

elever med svensk bakgrund: 90,8%

elever med utländsk bakgrund: 71,6%

andragenerationselever: 85%

elever som invandrat före skolstart: 85%

elever som invandrat under årskurs 1-5: 68%

elever som invandrat under årskurs 6-9: 32%

Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram är konsekvent högre bland de elever som har minst en förälder med en eftergymnasial utbildning jämfört med elever vars föräldrar uppvisar en lägre utbildningsnivå. Elever som har svensk bakgrund är de som har föräldrar med den högsta utbildningsnivån. I denna grupp har nästan hälften av eleverna minst en förälder med en lång eftergymnasial utbildningsnivå. Bland elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige eller som har invandrat före ordinarie skolstart har knappt var tredje elev minst en förälder med en lång eftergymnasial utbildning. Eleverna som har invandrat efter skolstart uppvisar den lägsta andelen föräldrar med en lång eftergymnasial utbildning.

Om problematiken med den minskade läs- och skrivkunnigheten

Liberalernas Cecilia Elving och Jessica Johnson varnar för att den stadigt sjunkande läs- och skrivkunnigheten bland landets barn, ungdomar och unga vuxna kan leda till både (fysisk och psykisk) ohälsa, fattigdom (och arbetslöshet), missbruk och kriminalitet i Dagens Arena och jag påminner som vanligt gärna om att den sjunkande läs- och skrivkunnigheten i Sverige i första hand drabbar och slår mot minoritetsbarnen som inte har svenska som förstaspråk (OBS: det finns absolut också majoritetssvenska barn, tonåringar och unga vuxna som numera har stora svårigheter att läsa och skriva men i alltför hög grad handlar det tyvärr om landets minoritetsinvånare):

Sverige är då tyvärr ett av de EU-länder där både läs- och skrivkunnigheten bland barn och unga har gått ned allra mest under de senaste åren. Sverige är vidare det OECD-land där skillnaden i läskunnighet mellan inrikes och utrikes födda är som allra störst:

Kring 35% av de utrikes födda uppvisar otillräckliga färdigheter vad gäller läsning (liksom även vad beträffar räkning och problemlösning) jämfört med runt 5% av de inrikes födda och åtskilliga av de inrikes födda är s k ”andrageneration:are”.

Och mer än var fjärde 15-åring i OECD (d v s i västvärlden plus i-världen) klarar inte baskraven i ett eller flera av skolans centrala ämnen och inte ens de enklaste uppgifterna i ett eller flera av PISA-undersökningens delprov i läsning (liksom ej heller i matematik respektive naturvetenskap):

I Sverige är denna siffra ännu högre – det handlar om 34% bland ”våra” tonåringar och fr a handlar det just om minoritetsbarnen – de s k blandade barnen, de s k andragenerationsbarnen och invandrarbarnen. Bland inrikes födda 15-åringar med en inrikes född och en utrikes född förälder (d v s ”blandbarnen”) har närmare 15% inte uppnått ens de grundläggande färdigheterna i läskunnighet enligt PISA:s definition.

Bland inrikes födda 15-åringar med två utrikes födda föräldrar (d v s ”andragenerationsbarnen”) handlar det om över 20% och bland utrikes födda 15-åringar (d v s ”invandrarbarnen”) närmare 45%.

Bristande läskunnighet bäddar för kriminalitet

”Den 8 september firades den internationella läskunnighetsdagen världen över. Sverige har sedan länge haft en av världens högsta läskunnighet för barn. Men de senaste åren har vi sett att barn och unga i Sverige läser allt mindre och med allt sämre läsförståelse.

Detta gäller allra främst pojkar, som på många håll halkar efter i skolan. Var fjärde pojke i Sverige läser för dåligt för att kunna ta till sig andra skolämnen ordentligt. Var femte kille saknar behörighet till gymnasiet och hela var tredje går inte färdigt gymnasiet.

Konsekvenserna av problemen är enorma, både för de enskilda men även för samhället i stort. De pojkar som misslyckas i skolan riskerar inte bara sämre hälsa, utan också att hamna i utanförskap. Att misslyckas i skolan är en stark riskfaktor för kriminalitet.

Studier pekar tydligt på ett samband mellan låga avgångsbetyg från grundskolan och kriminalitet. Faktum är att kriminalitet är betydligt vanligare bland lågpresterande i skolan, oavsett socioekonomisk bakgrund. Ett samhälle med för många misslyckade skolgångar, förenat med lägre läskunnighet, blir ett mer otryggt samhälle.”

Ny rapport om de unga vuxna s k ”andrageneration:arna” i miljonprogramsområdena visar bl a att de oroar sig för den ökande brottsligheten, är mer skeptiska till jämställdhet än andra men samtidigt mer öppna för mångfald än andra samt uppvisar en låg grad av tillit till andra människor

Unga vuxna i miljonprogramsområdena, d v s de s k ”andrageneration:arna”, uppskattar polisens brottsbekämpning i sina stadsdelar men oroar sig för den ökande brottsligheten, är inte är särskilt politiskt aktiva, är mer skeptiska till jämställdhet än andra, är mer öppna för mångfald än andra, är mer utsatta för både diskriminering och brott än andra och uppvisar en låg grad av tillit till andra människor enligt en ny undersökning:
 
Global Village och Novus har i dagarna publicerat en ny rapport som handlar om de över en halv miljon människor som bor och lever i de 60 allra mest s k utsatta miljonprogramsområdena i landet och årets rapport har fr a fokus på de unga vuxna (18-29 år) invånarna i dessa områden vilka i huvudsak är s k ”andrageneration:are”.
 
I de 60 allra mest s k utsatta miljonprogramsområdena bor det då en proportionellt sett högre andel unga vuxna än i landet i övrigt p g a att många barnhushåll i miljonprogramsområdena är s k barnrika och p g a att invånarna i miljonprogramsområdena generellt är unga eller t o m mycket unga jämfört med de majoritetsdominerade villa- och radhusområdena och de majoritetsdominerade historiska innerstäderna där medelåldern i båda fallen numera är hög.
MYND
 
Rapporten visar att frågor som rör lag och ordning är det allra viktigaste politikområdet för de som har deltagit i undersökningen och 53% svarar att de är positiva till polisens brottsbekämpning i sina stadsdelar, vilket är dubbelt så många som i resten av landet, medan 18% ser negativt på polisens arbete. Samtidigt oroar sig 46% för att utvecklingen har gått åt fel håll under de senaste fem åren vad gäller brottsutvecklingen i deras bostadsområden medan endast 24% tycker att trenden har varit positiv under de senaste fem åren vad gäller brottssituationen.
UTSATT.jpg
 
Hela 45% av de unga vuxna i undersökningen uppger vidare att de antingen själva har utsatts för diskriminering eller känner någon som har blivit det och 37% uppger att de har sett öppen droghandel, 22% att de har sett någon misshandlas, 17% att de känner någon som har blivit beskjuten, 13% att de känner någon som radikaliserats religiöst och 6% att de känner någon som har blivit utsatt för hedersvåld.
JÄMS.jpg
 
Hela 31% uppger att jämställdheten i Sverige har gått för långt, vilket är en högre siffra än i landet i övrigt, och fr a är tilliten mycket låg till andra människor bland invånarna i miljonprogramsområdena:
 
De som uppvisar en lägre grad av tillit till andra människor är fr a personer i åldern 18-29 år (40%), studerande (38%), arbetssökande (34%), de som är födda utomlands (38%) och de s k ”andrageneration:arna” (31%).
TILLIT
TILLIT2.jpg
 
I landet i övrigt anser hela 62% att det går att lita på andra människor och medan endast 53% av de som har deltagit i undersökningen litar på de som bor i deras eget bostadsområde så uppger hela 81% i landet i övrigt att de gör det.
 
Personer som bor i s k utsatta områden är samtidigt mer benägna att bo granne med någon som har bakgrund i Mellanöstern och Afrika än personer i landet i övrigt, vilket då inte är särskilt konstigt eftersom många invånare i miljonprogramsområdena just själva har bakgrund i Mellanöstern och Afrika.
 
Slutligen anser hela 64% att avståndet är för stort mellan dem själva och politiken/politikerna och endast 26% av de som har deltagit i undersökningen uppger att de känner någon som är politiskt aktiv.

Om att ha ”peak:at” inom forskarvärlden p g a marginalisering och stigmatisering men ändå uppskattas av studenter

Det är fascinerande att kunna konstatera, utifrån att tyvärr numera och sedan några år tillbaka vara en idag både marginaliserad och stigmatiserad person i antirasistiska och feministiska sammanhang och både innanför och utanför högskole- och forskarvärlden efter ett antal konflikter, att åtminstone en del av landets studenter fortsätter att läsa alla mina texter, inspireras och göra bruk av dem och referera till och citera ur dem:
TH.jpg
 
Varje gång vårterminen avslutas får jag nämligen så gott som dagligen automatiska s k Google-alert-mejl som ”notifierar” att jag finns med i ett ständigt växande antal olika studentuppsatser och i praktiken även på alla nivåer, i alla ämnen och vid alla högskolor.
CITAT
 
Tyvärr har jag samtidigt dock i övrigt ”peak:at” vad gäller antalet refereringar och citeringar i texter och publikationer författade av andra forskare (liksom också i doktoranders avhandlingar) p g a att jag idag anses vara en s k ”problematisk” och ”dålig” person (läs: kort och gott en förrädare mot den antirasistiska och feministiska kampen) men studenterna (d v s de unga vuxna, och som måhända kanske inte vet bättre p g a att de just är så unga) är alldeles uppenbarligen min sista och nog även min stora ”fan base” numera.

Idag har 38,3% av alla barn och ungdomar utländsk bakgrund och 52,8% i de tre storstäderna, 40,1% i de mellanstora städerna liksom 66,4% i Malmö

Idag publicerade SCB nya (detalj)siffror rörande landets alla barn och ungdomar som gällde den 31 december 2019 och bl a går det att utläsa följande:

Namnlöst

Nästan 70% av samtliga barn och ungdomar med svensk bakgrund, d v s majoritetssvenska barn och ungdomar, bor i hus med äganderätt (d v s de bor inte i hus vars vårdnadshavare hyr sina ”husbostäder”).

 

Knappt 24% av samtliga barn och ungdomar med utländsk bakgrund, d v s minoritetsbarn och minoritetsungdomar, bor i hus med äganderätt (d v s de bor inte i hus vars vårdnadshavare hyr sina ”husbostäder”).

 

andelen barn och ungdomar med utländsk bakgrund, d v s minoritetsbarn och minoritetsungdomar (invandrabarn, andragenerationsbarn och blandbarn men dock ej tredjegenerationsbarn vilka idag uppgår till kanske 3-4% i hela riket) den 31 december 2019:

 

0-17: 38,3%

 

0 år: 38,9%

5 år: 39,6%

10 år:

15 år: 36,2%

20 år: 42,9%

 

de tre storstäderna 0-17 år: 52,8%

Stor-Stockholm 0-17 år: 46,2%

Göteborg 0-17 år: 53%

Malmö 0-17 år: 66,4%

de 21 mellanstora städerna 0-17 år: 40,1%

Läsåret 2018/19 antogs 100 s k ”andrageneration:are” som doktorander och bland de utrikes födda tillhörande årskullen 1993 hade endast 15% av alla som var födda i Somalia och Thailand påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder

Idag har nya siffror publicerats rörande andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund (minus/exkluderande inresande studenter från andra länder) vid landets samtliga lärosäten under läsåret 2018/19:
STUD
 
andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2018/19: 26% (av dessa var 6100 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar medan 10 800 var utrikes födda)
 
andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2018/19 uppdelat på världsdelar: Asien 46%, Europa 44%, Afrika 16%, Sydamerika 5%
 
Högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund hittades inom receptarieutbildningen och tandläkarutbildningen (78% respektive 77%) medan lägst andel hittades inom officersutbildningen (6%). Vad gäller områden så hittades den högsta andelen inom medicin och odontologi (52%) och därefter följde vård och omsorg (47%). Lägst andel hittades inom det konstnärliga området (17%).
 
Röda Korsets högskola och Ersta Sköndal Bräcke högskola var de lärosäten med högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund (43% vardera) och därefter följde Södertörns högskola (37%) medan lägst andel hittades vid Johannelunds teologiska högskola (7%).
 
Bland födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, d v s de s k ”andrageneration:arna”, hade 46% bakgrund i Asien och 44% bakgrund i Europa. De s k ”andrageneration:arna” var också den grupp som oftast hade studerat utomlands (10%) jämfört med studenter med svensk bakgrund (8%).
 
Bland de utrikes födda högskolenybörjarna under läsåret 2018/19 hade 51% bakgrund i Asien och 31% i Europa. Syrien var det vanligaste födelseland med 1570 högskolenybörjare och därefter följde Irak med 1350 högskolenybörjare.
 
Bland de utrikes födda som var födda år 1993 hade 52% som var födda i Ryssland påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder och därefter följde de med bakgrund i Bosnien (51%) följda av de som var födda i Tyskland (43%). Lägst andel hittades bland dem som var födda i Somalia och Thailand (15% vardera) och därefter i Afghanistan (20%).
 
Av de utrikes födda i årskullen födda 1993 var andelen som påbörjat svenska högskolestudier vid 25 års ålder uppdelat på kontinenter/regioner högst bland de med bakgrund i Nordamerika (48%) och näst högst bland utrikes födda med bakgrund i Norden utom Sverige (39%) medan den lägsta andelen hittades bland personer med bakgrund i Afrika (21%).
Bland de s k ”andrageneration:arna” som var födda år 1993 hade 66% som hade bakgrund i Ryssland påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder och därefter följde de med bakgrund i Bosnien (60%).
 
Läsåret 2018/19 hade slutligen 27% av alla doktorandnybörjare utländsk bakgrund (minus/exkluderande inresande studenter från andra länder) vid landets samtliga lärosäten. Av dem var 430 utrikes födda och 100 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.
DOKT
 
De allra flesta doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund hade bakgrund i Europa och Asien. Högst andel uppvisade KTH med 39% och därefter följde KI med 37% och lägst andel hittades vid Linnéuniversitetet (7%).
 
Vad gäller områden så hittades den högsta andelen inom medicin och hälsovetenskap (32%) samt teknik (30%) och den lägsta inom lantbruksvetenskap och veterinärmedicin (endast någon enstaka procent vardera).
 
Bland utrikes födda doktorandnybörjare hade de flesta bakgrund i Europa (57%) och de födelseländer som flest utrikes födda doktorandnybörjare hade sin bakgrund i var Grekland och Tyskland (7% vardera).
 
Bland de exakt 100 doktorandnybörjarna som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar under läsåret 2018/19, d v s bland de s k ”andrageneration:arna”, hade de flesta bakgrund i Europa: Det enskilt vanligaste ursprungslandet var Finland (20%) följt av Iran och Polen (13% vardera).
 
antal ”andrageneration:are” som var doktorandnybörjare under läsåret 2018/19: 100
bakgrund i Asien: 31 (i Iran 13)
bakgrund i Europa: 30 (i Polen 13)
bakgrund i Norden: 25 (i Finland 20)
bakgrund i Afrika: 8
bakgrund i Nordamerika: 7
bakgrund i Sydamerika: 3

Över 44% av samtliga barn och ungdomar i de tre storstäderna och över 30% i de mellanstora städerna talar idag ett annat språk än svenska som förstaspråk

Under (det senaste) läsåret 2019/20 var närmare 29% av samtliga grundskoleelever berättigade till modersmålsundervisning och då denna siffra antagligen är en underskattning av den verkliga proportionen så går det nog med fog att säga att åtminstone 30% av samtliga barn och ungdomar i ålderskategorin 7-16 år numera har ett annat språk än svenska som förstaspråk vilket gör att Sverige fortsätter att vara ett av västvärldens allra mest mångspråkiga länder och det är språk som arabiska, somaliska, bosniska, kurdiska och persiska som toppar listan medan numera endast 12 887 elever  är berättigade till modersmålsundervisning i något av de fem nationella minoritetsspråken.

XXX.jpg

andel barn och ungdomar i ålderskategorin 7-16 år som är berättigade till modersmålsundervisning:

 

i storstäderna (d v s Stockholm, Göteborg och Malmö): 44,5%

 

i de mellanstora städerna: 30,6%

 

i ett urval kommuner:

 

Bjuv 39,3%

Borås 37,1%

Botkyrka 60,8%

Eksjö 30,6%

Filipstad 35%

Flen 49,1%

Göteborg 44,5%

Huddinge 41,6%

Katrineholm 39,2%

Landskrona 45,5%

Malmö 57,7%

Norrköping 33,2%

Perstorp 42,3%

Sandviken 30,4%

Sigtuna 42,9%

Stockholm 38,9%

Södertälje 69,7%

Trollhättan 36,4%

Västerås 35,2%

Älmhult 33%

Örebro 34,8%

 

 

SD:arna är mest missnöjda och känner sig mest otrygga under den rådande pandemin

Ungdomarna och SD:arna är mest missnöjda och känner sig mest otrygga med regeringen Löfvens och Tegnells linje under den pågående pandemin medan riskgruppen den mycket stora s k ”boomer”-generationen känner sig mest nöjd och trygg:
90708614_10157296362275847_2195034450704728064_n.jpg
 
Sedan i förrgår (d v s när även Storbritannien och Nederländerna gav efter och följde övriga västvärldens ”hardliner”-linje) är vi i Sverige (och som så ofta både förr och nu) både ensamma och exceptionella i ett både nordiskt, europeiskt och västvärldssammanhang (Norge har då t ex t o m infört ett s k ”hytteförbud”) som ännu ej har infört något utegångsförbud eller undantagstillstånd, någon karantänisering eller isolering av stadsdelar, städer eller hela landskap och regioner eller något förbud mot folksamlingar och grupper av människor på allmän plats och just nu lever f ö 2,6 miljarder eller över 33% av hela mänskligheten med denna typ av drakoniska bestämmelser och detta antal och denna proportion växer hela tiden för varje dag som går.
 
Sifo har nu frågat det s k svenska folket om de svenska åtgärderna, som i övriga Norden, Europa och Väst allmänt verkar betraktas som ”mjäkiga” och ”töntiga” och på sina håll nog som ”suicidala”, är väl avvägda och över 50% instämmer att de är det vilket innebär att Löfvens regering och Tegnells linje åtnjuter åtminstone halva allmänhetens förtroende.
 
Dock finns stora skillnader mellan olika åldrar och partisympatier:
 
20% av alla mellan 18-29 år tycker att det tas för lite hänsyn till folkhälsan att jämföra med att endast 9% tycker så bland alla mellan 65-79 år vilket kan tolkas som att de som tillhör riskgruppen och som fortfarande läser tidningar och får sina nyheter via radio och tv känner sig mest trygga medan de unga, som i stort sett har slutat att läsa tidningar och titta på tv och lyssna på radio och som får sina nyheter via internet och sociala medier, känner sig mest otrygga.
 
28% av Sverigedemokraternas väljare anser vidare att det tas för lite hänsyn till folkhälsan medan 37% av Moderaternas väljare anser att det tas för lite hänsyn till ekonomin. Bland dem som röstar på Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet anser slutligen 70% att de svenska åtgärderna är väl avvägda.
 
Sifo:s undersökning stämmer ganska väl överens med hur jag själv uppfattar och upplever reaktionerna bland det s k svenska folket: Ungdomar och unga vuxna verkar överlag känna mer panik och är mer arga på Sverige och på Löfven och Tegnell än äldre, och det gäller både de med svensk och utländsk bakgrund, medan SD-lägret som alltid framstår som allra mest missnöjda med och arga på ”eliten”. Att även många unga med utländsk bakgrund känner sig otrygga kan antagligen förklaras och förstås med att många av dem kan ha ärvt en misstro mot myndigheter från sina invandrade föräldrar och från sina ursprungsländer.