Kategori: Taiwan

Den svenska diskussionen om korrupta adoptioner har nu även nått Finland

Den svenska diskussionen om korrupta adoptioner har nu även nått Finland och förhoppningsvis (det hoppas i varje fall jag) snart också Norge – både Finland och Norge tittar ju av historiska skäl ofta på vad som händer Sverige och brukar inte sällan följa efter Sverige i olika sammanhang. På 90-talet fick jag höra om de stulna barnen från Taiwan som hade adopterats till Sverige och bl a också till Finland och finlandssvenska Sabina Söderlund-Myllyharjus är då en av dem.

Peter Bratt på DN visste också om detta men vägrade att skriva om de korrupta adoptionerna från Taiwan av hänsyn till adoptivföräldrarna i Sverige, om jag minns det hela rätt. Över 600 barn har genom åren adopterats från Taiwan till Sverige varav åtminstone ett 50-tal av de som adopterades på 1980-talet är stulna, vilket då Bratt visste men vägrade att avslöja och rapportera om:

https://www.hbl.fi/artikel/hon-adopterades-till-finland-med-falska-handlingar-letar-fortfarande-efter-sina-foraldrar-i-taiwan

”Situationen var märklig. Bredvid henne satt de två personer som enligt Sabina Söderlund-Myllyharjus adoptionshandlingar var hennes biologiska mamma och pappa. Det var uppdukat med snacks och de hade gåvor till henne, örhängen minns hon att det var. Men kort innan, 2005, hade hon fått veta att pappren var förfalskade, och att det här paret i Taiwan inte alls var hennes föräldrar. Hon hoppades ändå att de kunde ge information som skulle hjälpa henne ta reda på sanningen om hennes bakgrund – och få veta vilka de biologiska föräldrarna var. Tyvärr blev det inte så.

Det enda som klarnade var att Söderlund-Myllyharju hade getts identitetshandlingar som tillhörde ett barn som det här paret i sin tur hade adopterat men lämnat tillbaka. Hon misstänker att de fått ekonomisk ersättning för att överlåta id-uppgifterna. Den aktuella diskussionen om internationella adoptioner i Sverige, där det i en granskning i Dagens Nyheter har framkommit att barn kan ha fått sina identiteter förfalskade och till och med blivit stulna från sina föräldrar, har väckt många frågor hos henne.

– Varför kunde de inte använda mina riktiga papper vid adoptionen, varför behövdes förfalskade? Jag kan inte säga att det är så, men jag misstänker att det inte har funnits tillåtelse till adoptionen av mina föräldrar.

Sabina Söderlund-Myllyharju kom till Finland 1980. Enligt uppgifterna i hennes pass var hon då 1 år gammal.”

(…)

”I tonåren började hon fundera allt mer på sin bakgrund, och det eskalerade när hon blev ung vuxen.

– Ibland kunde jag ligga och gråta och jag kände smärta i bröstet. Så klart jag ville träffa min förstamamma och sedan också se om jag har syskon.”

(…)

”En tid lät hon det bero, men några år senare kontaktade hon Taipei Representative Office i Helsingfors. Och det var då hon fick beskedet, efter en polisutredning i Taiwan: Sabina Söderlund-Myllyharju är ett av de barn som adopterades utomlands på 1980-talet från Taiwan på förfalskade papper. Det handlade om en människohandelshärva där omkring hundra barn adopterades till Finland, Sverige, USA och Australien. Den ledde på sin tid till fängelsestraff för gärningspersonerna.

– Varför försökte man inte då genast återförena oss med föräldrarna, berättar Söderlund-Myllyharju att hon efteråt har funderat över. Även för de finländska föräldrarna kom uppgifterna som en chock.

– De hade adopterat i god tro och trott att allt är okej, säger hon. Sabina Söderlund-Myllyharju har gjort det mesta man kan tänka sig.

Hon har framträtt i taiwanesiska medier tillsammans med andra som delar hennes öde, i hopp om att på så sätt hitta föräldrarna eller släktingar. Hon har till och med mött den kvinna som ses som hjärnan i fallet. Enligt Söderlund-Myllyharju sade hon sig inte minnas den information som skulle behövas, och hade förklarat att hennes syfte hade varit att ge barnen en bättre framtid. Efter den gången i Taiwan tänkte Sabina Söderlund-Myllyharju att det får räcka nu, hon ger upp. Men sen kom möjligheten att göra kommersiella dna-tester, som för hennes del ännu inte gett napp, men hon har gett prover till två genbanker.

Debatten i Sverige de senaste veckorna, där vuxna adopterade har berättat sina historier, har fått henne att kontakta taiwanesiska myndigheter på nytt. Där har man föreslagit ytterligare en presskonferens där hon och kanske andra adopterade skulle delta. Tanken är att folk som har lämnat bort sina barn, eller har fått dem fråntagna eller stulna, ska anmäla sig till en polisdatabas så att dna-test kan tas.”

(…)

”Sabina Söderlund-Myllyharju sällar sig till dem som vill att Finland utreder sina internationella adoptioner. Det har Nederländerna gjort, och i Sverige har alla riksdagspartier i veckan meddelat att de vill se översyn över tidigare adoptioner. I Nederländerna har adoptioner fram till 1998 granskats och i Sverige gäller planerna de som gjorts mellan 1960 och 1990. Även Schweiz beslutade tidigare att utreda adoptioner från i synnerhet Sri Lanka. Också i Danmark har en utredning gjorts.

– Jag flaggar för det, det är välkommet också här, säger Söderlund-Myllyharju.

Frågan är känslig, inte minst för de föräldrar som har adopterat barn till Finland eller för dem som ihärdigt står i adoptionskö. Sabina Söderlund-Myllyharju är aktiv i olika diskussionsgrupper om adoption, och säger att hon ändå har fått mycket stöd för kravet. Även adoptivföräldrar vill veta sanningen, och blivande sådana vill enligt henne inte heller senare få veta att allt inte har gått rätt till.

– Jag brukar säga att jag inte kan ändra på det som har hänt, men att jag gör det här för framtiden, för andra barn.”

Annons för adoptioner från Taiwan – för alla som vill ha en liten ”Kinaflicka” därhemma

(Väst)världens näst största adoptionsförmedlare (d v s svenska Adoptionscentrum) fortsätter att annonsera ut barn och att annonsera efter (majoritets)svenska kunder med hög utbildning, höga inkomster och stora förmögenheter (eller i varje fall de som har gott om likvida medel för kostnaden ska betalas rakt av och på ett bräde, d v s det är inte som ett CSN-lån precis):

17630003_10154533466615847_2280343681823109678_n

För över en kvarts miljon SEK (OBS: det finns adoptionslån att ta, staten ger dig ett litet skattefinansierat bidrag och du kan så klart också belåna din bostad – trots allt äger 80% av alla majoritetssvenskar sin bostad i en eller annan form) så kan du på nolltid ”ta hem” och ”få hem” ett barn från Taiwan och samtidigt rädda barnet från den vidriga patriarkala och pryda och genomsexistiska (och så klart även genomhomofoba) klankultur och hederskultur som gäller i landet och i stället låta barnet få växa upp i världens mest frigjorda, feministiska och antirasistiska land.

Så frågan är varför så få vill adoptera från Taiwan för vem (eller snarare vilken majoritetssvensk) vill inte ha en alldeles egen liten ”Kinaflicka” (”my little China girl…”) därhemma till den facila kostnaden av ca 260 000 kr?

Taiwan – det progressiva undantaget i Asien

Det finns mycket att säga om Taiwan och Östasien i allmänhet vad gäller patriarkat, sexism, klassklyftor, förtryck av minoriteter o s v men i en tid när nästan alla andra länder i Asien från Turkiet till Japan och inklusive dessa båda länder styrs och domineras av konservativa, religiösa, nationalistiska och reaktionära ledare, rörelser, partier, regimer och regeringar är landet trots allt det stora och enda undantaget i hela Asien även om Taiwan visserligen fortsätter att leverera barn för adoption till svenskarna och till andra västerländska s k ”folkslag” likt en slags modern tribut- och vasallstat.
16807350_10154410277390847_1495211305301941278_n
 
Och gissningsvis vänder sig både de gamla Qing-kejsarna, den kinesiska republikens ”founding fathers” och generalissimo Chiang i sina gravar men det får de väl göra helt enkelt för nu är det en kvinnlig och progressiv kvartsurfolkspresident som råkar ha makten i det andra Kina.