Kategori: SVT
Om att bli tillfrågad att delta i olika tv-program
Av alla förfrågningar och inbjudningar rörande att vara med i olika tv-program som jag har fått genom åren så tar nog dagens uppmaning ”priset”:
En gång i tiden ville dokumentärfilmaren Karin Swärd göra en hel entimmes-SVT-dokumentär om mig och mitt liv och tidigare har jag bl a fått den direkta frågan om jag vill delta i Robert Aschbergs och Frida Boisens Trolljägarna (se https://www.viafree.se/program/reality/trolljagarna/sasong-4) mot bakgrund av att jag är en känd och offentlig antifascist som ofta blir utsatt för hot och hat samt blivit inbjuden att provfilma hos SVT Drama för Levan Akins kommande drama-tv-serie Deg tillsammans med bl a Helena af Sandeberg och Bianca Kronlöf (se https://www.svt.se/kultur/pengatvatt-och-brodbak-i-levan-akins-nya-tv-serie) och åtskilliga gånger har jag (liksom så många andra som regelbundet deltar i den offentliga debatten) ”naturligtvis” blivit tillfrågad att delta i SVT:s (och dess Göteborgsredaktions) olika debattprogram Debatt, Opinion live och Sverige möts men att idag bli kontaktad av en s k castare som uppger att hen har fått in en del tips om mig som tänkbar kandidat i nästa säsong av TV4:s Robinson tar ändå ”priset”.
Självklart har jag läst Defoes Robinson Crusoe liksom Coetzees Foe och mängder av postkoloniala analyser av ursprungsromanen och inte minst av Robinson som en klassisk figuration för en kolonial och vit (upplysnings)maskulinitet men jag hade aldrig kunnat tänka mig att någon någon gång skulle fråga mig detta och därmed föreställa sig att just jag skulle kunna inta Robinson-positionen.
För övrigt undrar en ju slutligen om någon disputerad person någonsin har deltagit i någon Robinson-säsong och om detta nu har hänt eller skulle hända någon gång så vore väl en naturvetare (en djur- eller växtforskare inte minst), en teknolog (kanske särskilt med inriktning på väg- och vatten), en medicinare (gärna en akut- eller allmänläkare) och kanske t o m en farmakolog (och kanske fr a med smått homeopatiska sidor) bra mycket lämpligare än en språkvetare och kultur- och humanioraforskare som mig? Skulle f ö tippa på att en religionsvetare, litteraturvetare eller statsvetare nog vore allra sämst i sammanhanget medan en sociolog, antropolog eller etnolog faktiskt skulle kunna fungera och måhända också en genusvetare men det låter jag vara osagt.
Intervjuad idag av SVT:s Nedjma Chaouche i SVT Forum och i dess intervjuserie ”Politik i bokhyllan” som direktsändes på SVT
Blev idag intervjuad i direktsändning (SVT2) mellan kl. 11.45-12 av SVT:s Nedjma Chaouche i samband med dagens SVT Forum-sändning och i dess program ”Politik i bokhyllan” angående min senaste bok ”Svensk rasism under efterkrigstiden. Rasdiskussioner och rasfrågor i Sverige 1946-1977” som redan ligger 2:a på Adlibris försäljningslista bland de 865 böcker som Carlssons bokförlag har givit ut som finns till försäljning där trots att den ännu ej har hunnit uppmärksammas någonstans i form av en recension.
https://www.svt.se/nyheter/svtforum/svensk-rasism-under-efterkrigstiden
”Politik i bokhyllan: Svensk rasism under efterkrigstiden
Boken undersöker den offentliga rapporteringen om frågor som rör ras och rasism i Sverige efter kriget och fram till 1970-talet. Författaren Tobias Hübinette intervjuas av Nedjma Chaouche.”
Idag intervjuades jag i SVT om de svenska och västerländska rasstereotyperna av asiater tillsammans med Evelyn Mok och i relation till frågan om rasism mot asiater under pandemin
Idag intervjuades jag för tredje gången (gillt) i Sveriges Television inom knappt en månads tid (och f ö har jag dessutom också intervjuats av Sveriges Radio vid tre tillfällen inom knappt en månads tid):
https://www.svt.se/kultur/sa-stereotypiseras-ostasiater-i-kulturen
Denna gång handlade det om ett inslag i och för SVT Kulturnyheterna, som nyligen sändes i samband med SVT:s Morgonstudion, och som handlade om rasstereotyper av (sydost- och öst)asiater i samband med att komikern Evelyn Mok gästade kulturredaktionen och berättade om rasism mot asiater under pandemin.
Det jag säger är helt enkelt att för att förstå rasismen mot asiater under pandemin så måste en/vi samtidigt också förstå den kulturella (d v s svenska och västerländska) kontext inom vilken hatbrotten och trakasserierna mot asiater äger rum.
Det handlar om att ingen annan minoritet i Sverige och i Väst är så (ras)stereotypiserad som asiater, att dessa stereotyper både är oerhört (folkligt) populära bland icke-asiater (och både bland vita och icke-vita) liksom helt och hållet socialt accepterade (d v s inga icke-asiater ser dessa stereotyper som just stereotyper) och kulturellt institutionaliserade (inom både hög- och populärkulturen och inom både konstnärliga och kommersiella kultursammanhang), att de avhumaniserar och samtidigt kläs i humor (s k ”gulinghumor”) samt att det finns klara paralleller till de likaledes vardagligfierade och normaliserade (antisemitiska) stereotyperna av judar som florerade i Sverige och i Väst innan Förintelsen och vilka också verkade avhumaniserande bland icke-judar samtidigt som rasstereotyperna av judar ofta också kläddes i humor.
Det som dock inte kom med i inslaget var mitt måhända ”eviga” och hämningslösa ”hänga ut”/”out:a”-”namedrop:ande” av alla de svenska kändisar (och både vita och icke-vita komiker, sångare, artister, skådespelare, musiker, författare o s v) vilka genom åren har iscensatt sig själva i s k ”yellowface” och spelat asiater på ett i stort sett alltid stereotypt och nedsättande vis i olika filmer, shower, musikvideos, pjäser, sketcher, tv-program och scenkonstföreställningar och kanske var det lika bra det mot bakgrund av alla (dyra) förtalsmål som jag har hamnat i genom åren p g a att jag ofta anses förolämpa och förnedra inte minst kändisar av olika slag genom att just hämningslöst namnge desamma.
Likaså kom inte min kritik av SVT med i inslaget i den meningen att jag också vid flera tillfällen påpekade att SVT i mycket hög grad både har producerat och distribuerat (d v s masspridit, och ofta på s k ”prime time”) närmast otaliga exempel på (ras)stereotyper av asiater genom decennierna för att leverera lust och njutning åt den icke-asiatiska mångmiljonhövdade tv-publiken i form av s k ”gulinghumor” och kanske var det lika bra det mot bakgrund av jag nog har ”bitit den hand som föder mig” tillräckligt många gånger vid det här laget vilket har kostat alltför mycket för min del genom åren.
Intervjuad igen i SVT om rasism mot asiater under pandemin
Så har jag återigen blivit intervjuad om rasism mot asiater i egenskap av att vara landets enda forskare som både har debatterat om, studerat och publicerat i ämnet i två årtionden.
Denna gång handlar det om SVT Uppsala (och SVT Nyheter, som sändes i morse) och tidigare har jag bl a varit med i SVT:s Morgonstudion och i P1:s Nordegren & Epstein samt blivit intervjuad av SR Dalarna.
Sedan pandemin började för ett år sedan har ämnet rasism mot asiater tagits upp mer än någonsin tidigare men fortfarande finns det knappt någon forskning eller några data och siffror alls att tillgå om gruppen och om ämnet.
Det finns numera ett försvarligt antal studier, rapporter, avhandlingar och andra publikationer liksom inte minst statistik som rör rasism mot bl a muslimer, afrosvenskar, samer, romer, judar m fl men vad gäller asiater finns det i praktiken ingenting utöver mina egna publikationer.
Det finns faktiskt knappt ens någon forskning alls överhuvudtaget om asiaterna i Sverige. En försiktig men troligen alltför generös uppskattning ger vid handen att det möjligen existerar ett 30-tal akademiska texter i vid bemärkelse som därmed utgör den samlade forskningen om de svenska asiaterna och varav flera utgörs av studentuppsatser.
Till skillnad från de tidigare nämnda minoriteterna och exempelvis de svenska muslimerna, latinamerikanerna och afrosvenskarna eller exempelvis de svenska somalierna, chilenarna, kurderna, iranierna, syrianerna, turkarna och afghanerna så finns det inte någon rapport, någon introducerande översikt, någon avhandling, någon antologi, någon monografi eller någon historik om de svenska asiaterna.
De svenska asiaterna lyfts helt enkelt aldrig fram vare sig i akademiska eller i icke-akademiska sammanhang och framför allt aldrig i antirasistiska sammanhang trots att asiaterna antagligen är den mest stereotypiserade minoriteten i majoritetssamhället i stort, trots att de asiatiska kvinnorna i Sverige antagligen är den mest sexualiserade kvinnliga minoriteten och trots att det snart finns närmare 250 000 asiater i Sverige varav den övervägande delen är flickor eller kvinnor (2/3) och utrikes födda (2/3) medan de blandade eller mixade (varav flertalet har asiatiska mödrar och vita eller andra icke-asiatiska fäder) utgör kring 25% och de adopterade kring 15%.
Det är också just det jag säger i intervjun – att asiaterna i Sverige inte är lika väl representerade i den svenska offentligheten, inom forskarvärlden, i mediebranschen, i kulturlivet eller i politiken och det är nog en av huvudförklaringarna till att ingen driver frågan om rasism mot asiater eller forskar om ämnet eller ens intresserar sig för minoriteten asiater överhuvudtaget i dagens Sverige.
”Hatet och rasismen mot personer med asiatisk bakgrund har ökat även i Sverige i samband med coronapandemin. Det säger Tobias Hübinette, lektor vid Karlstads universitet, som forskat i ämnet. Han menar att ett problem är att ingen driver frågan i Sverige.”
Intervjuades imorse i SVT:s Morgonstudions nyheter liksom ikväll i SVT Kulturnyheterna om min nya bok ”Adopterad. En bok om Sveriges sista rasdebatt”
20-talets början verkar av någon anledning gå i 2-talets tecken för min del:
Igår var Julia Dang och jag med i SVT:s Morgonstudion och talade om rasism mot asiater i Sverige och idag är jag med i SVT:s Morgonstudions nyheter liksom i SVT Kulturnyheterna (ikväll på SVT1 kl. 18.15) och talar om min nya bok ”Adopterad. En bok om Sveriges sista rasdebatt”, som både handlar om varför Sverige blev världens mest (internationellt) adopterande land liksom världens mest (färgblinda) antirasistiska land.
Detta var då helt oplanerat liksom att jag nästa månad ger ut ännu en bok – ”Svensk rasism under efterkrigstiden. Rasdiskussioner och rasfrågor i Sverige 1946-1977”, som behandlar hela den svenska rapporteringen och debatten om ras och rasism i ett enbart svenskt sammanhang under 1940-, 50-, 60- och 70-talen. Likaså var det oplanerat att jag i början av mars i år publicerade en ”streckare”, d v s en kulturessä på SvD:s Under strecket-sida, och kort därefter en DN Debatt-artikel, d v s en debattartikel på DN:s debattsida.
Det var f ö också oplanerat att jag skulle komma ut med fyra böcker inom ett halvår – i höstas publicerades nämligen även Catrin Lundströms och min bok ”Vit melankoli. En analys av en nation i kris” liksom Jenny H Wills, Indigo Willings och min bok “Adoption and multiculturalism. Europe, the Americas, and the Pacific”.
https://www.svt.se/kultur/bok/sa-blev-sverige-varldsledande-i-utlandsadoptioner
”– Det normala i nästan alla västländer är att privata aktörer sköter adoptionsförmedlingen. Men i Sverige var det staten som gjorde det. Det tror jag är den stora förklaringen till att Sverige blev världsledande i utlandsadoptioner. Hela samhällsbygget kom att engagera sig i frågan, som ett resultat av 1960-talets adoptionsdebatt, säger Tobias Hubinette.
Under hela 60-talet debatterades frågan om utlandsadoptioner i Sverige. Skulle barn från andra raser – som det hette då – kunna anpassa sig till det homogena folkhemmet? Och hur skulle dessa barn bemötas av sina svenska kamrater?
I Adopterad – en bok om Sveriges sista rasdebatt, undersöker Tobias Hübinette hur diskussionen gick. Och han menar att det till slut var de antirasistiska argumenten som vann.
– Eftersom Sverige var så homogent på 60-talet så tänkte man sig lite naivt att om man tar in en stor mängd barn som inte ser ut som svenska folket i stort, så skulle svenskarna vänja sig vid att det finns människor som inte ser ut som Svensson. Det skulle på sikt utrota rasismen, säger Tobias Hübinette.
– På lång sikt, och sett i backspegeln, så är det här ett projekt som inte har med de adopterade själva eller adoptivföräldrarna att göra. Det här blir något mycket större än så. Det blir någon slags social ingenjörskonst på en ideologisk nivå som jag kan tycka är lite obehaglig, säger Tobias Hübinette.”
SVT1:s Morgonstudion hade idag ett unikt inslag om rasism mot asiater i Sverige som Julia Dang och jag deltog i
Tidigt i morse idag mellan kl. 6.35-6.45 deltog Julia Dang och jag i SVT1:s Morgonstudion och talade om den ökande rasismen mot (nordost- och sydost)asiater i Sverige och i västvärlden i övrigt under pandemin och mot bakgrund av att sex asiatiska kvinnor nyligen sköts till döds i och utanför Atlanta i USA.
I inslaget, som går att se i efterhand på SVT Play (se inslaget cirka 35 minuter in i dagens avsnitt av Morgonstudion https://www.svtplay.se/video/30267742/morgonstudion/morgonstudion-23-mars-06-00-2?modalId=8v1NYq2), berättade Julia om hur hon har utsatts för icke-asiaters hån ända sedan barnsben och om hur svårt det var för henne att säga ifrån under uppväxten, vilket hon gör idag som vuxen, samt hur vardagsrasismen mot asiater har ökat dramatiskt sedan pandemin utbröt.
Jag deltog i programmet som den enda forskaren i landet som har ägnat mig/sig åt att studera rasism mot asiater och även att debattera om rasism mot asiater sedan åtminstone 20 år tillbaka.
Jag försökte bl a att svara på frågan om varför just ingen diskuterar eller forskar om rasism mot asiater i Sverige och om varför rasism mot asiater inte uppmärksammas och uppfattas som just rasism i Sverige jämfört med rasism mot andra minoriteter (såsom svarta, muslimer, judar, samer, romer, latinos/as o s v).
Mitt svar under den korta tid jag hade på mig var att rasism mot asiater inte minst tar sig uttryck i mycket grova rasstereotyper vilka på alla sätt och vis är socialt accepterade och kulturellt institutionaliserade och vilka inte uppfattas som uttryck för rasism bland icke-asiater. Att håna asiater för hur de råkar se ut är m a o helt legitimt i alla möjliga och omöjliga sammanhang och på ett sätt som aldrig skulle accepteras vad gäller andra minoriteter (såsom svarta, muslimer, judar, samer, romer, latinos/as o s v).
Det ständiga skämtandet om och hånskrattandet åt asiater i form av s k ”gulinghumor” fungerar avhumaniserande och liknar de antisemitiska stereotyperna av judar som gällde i Sverige och i Väst i övrigt fr a innan Förintelsen, vilka också som bekant fungerade avhumaniserande.
Slutligen försökte jag förklara att majoritetsbefolkningen i Sverige och i västvärlden i övrigt saknar ett kollektivt minne och en kollektiv skuldkänsla vad gäller rasism mot asiater, d v s asiater uppfattas helt enkelt inte som att de har drabbats av rasism (såsom svarta, muslimer, judar, samer, romer, latinos/as o s v) i historien eller i nutiden.
I stället uppfattar de allra flesta icke-asiater inklusive majoritetsbefolkningen att asiater som lever som minoritetsinvånare i Sverige och i Väst inte har varit förföljda eller förtryckta (såsom svarta, muslimer, judar, samer, romer, latinos/as o s v) och vare sig historiskt sett eller i samtiden.
Det vill säga det är helt enkelt inte ”synd om” asiater, anser de allra flesta icke-asiater inklusive majoritetsbefolkningen, då de inte uppfattas som ”underdog” eller som ”offer”.
Och i själva Nordost- och Sydostasien/Stillahavsasien uppfattar många svenskar och västerlänningar att asiaterna snarare har förtryckt, förföljt och dödat västerlänningarna i en mängd olika krig som utspelade sig i regionen under fr a 1900-talet, vilket är en föreställning som inte minst otaliga fr a amerikanska spelfilmer och tv-serier har kolporterat ut under många årtionden, vilket har resulterat i att flertalet svenskar och västerlänningar helt enkelt inte har ”hjärta för” asiater, d v s svenskarna och västerlänningarna känner vare sig skuld, skam, empati eller sympati för asiater i relation till frågor om rasism.
Gårdagens Aktuellt tog upp rasism mot asiater i USA
Ett rätt så unikt, längre nyhetsinslag sändes och ingick i gårdagens Aktuellt som handlade om rasism mot asiater i USA men typiskt nog lyckades SVT kanske inte hitta någon svensk forskare som har studerat rasism mot asiater i västvärlden inklusive i Sverige och det hade också kunnat gå att ta upp rasism mot asiater i Sverige i samma inslag. Det hör då tyvärr till saken att detta ämne och denna minoritet inte är på agendan i Sverige och tyvärr i rätt så hög grad vare sig inom eller utom akademin.
Intervjuad i SVT:s Kulturnyheterna om de utlandsadopterades litteratur
Lisa Wool-Rim och jag intervjuades ikväll kl. 18.15 i SVT:s Kulturnyheterna om de utlandsadopterades litteratur i relation till frågan om de korrupta adoptionerna och Lisa berättade om sin uppmärksammade debutbok ”Palimpsest” medan jag berättade om de adopterades i Sverige litteratur i allmänhet:
https://www.svt.se/kultur/bok/hennes-papper-var-forfalskade-skildrade-sin-adoption-i-serieroman
Till skillnad från de adopterades litteratur i t ex USA, där bl a Jane Jeong Trenkas romaner har behandlat frågan om illegala adoptioner, har få adopterade i Sverige gjort det i sina böcker och Lisas ”Palimpsest” från 2016 är därför något av ett undantag liksom hennes kommande grafiska roman ”Den uppgrävda jorden”.
Ny uppsats visar att vita svensktalande män fortsätter att dominera totalt som experter i SVT: 77% av experterna är män och 90% är vita
En ny uppsats som nyligen lades fram inom ämnet journalistik vid Institutionen för kommunikation och medier vid Lunds universitet – Sara Manelius Larssons och Emma Wendels ”Vem får agera expert? En undersökning av mångfalden bland experter i SVT:s nyhetssändningar” – indikerar att vita svensktalande män fortsätter att dominera som experter i SVT:
”Resultatet visar att 77% (N =40 ) av experterna var män och att 90% (N=47) av dem var vita.”
https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/9035404
”Genom dels en kvalitativ innehållsanalys av totalt 25 sändningar av SVT:s nyhetsprogram, dels en intervjustudie med fyra journalister från SVT:s nyhetsredaktioner, har vi besvarat frågeställningar om hur mångfalden ser ut bland experter i SVT:s nyhetssändningar, samt vad som kännetecknar en typisk expert och vad som ligger bakom valet av vilka experter som får medverka. Under den konstruerade veckan medverkade totalt 52 experter i SVT:s huvudnyhetssändningar av dessa var 77 % män, 90 % vita, 92% talade flytande svenska och ingen uppvisade någon funktionsnedsättning. Att resultatet stämmer överens med såväl svenska undersökningar som internationell forskning stärker dess trovärdighet. Vi anser oss därmed kunna säga att mångfalden bland experter i SVT:s nyhetssändningar inte är tillfredsställande, då den varken motsvarar den mångfald som råder i samhället eller i expertgruppen.”
(…)
”Abstract
Syftet med denna uppsats är att undersöka dels hur mångfalden ser ut bland experter i SVT:s huvudnyhetssändningar, dels att skapa en större förståelse för hur journalister väljer ut experter till nyhetsinslagen och reflekterar kring mångfalden bland dessa. För detta genomfördes en kvantitativ innehållsanalys av Aktuellt , Rapport , Sportnytt och Kulturnyheterna och därefter intervjuer med en journalist från respektive redaktion. Analysen innefattade 25 sändningar i vilka det totalt medverkade 52 experter. Av dessa var 77 % män, 90 % vita, 92% talade flytande svenska och ingen uppvisade någon funktionsnedsättning. Följaktligen visar vår studie att den typiske experten som medverkar i SVT:s nyhetssändningar tillhör normen, det vill säga är en vit man i åldern 30-60 år som talar flytande svenska och inte har någon funktionsnedsättning. Genom intervjuerna framkom att journalisterna ofta hör av sig till samma experter som de vet har medverkat tidigare och har medievana. Varför det blir så beror främst på tidsbrist som tar sig uttryck i snäva deadlines. Det framkom även att journalisterna trodde att deras kollegor jobbar på ett liknande sätt med mångfaldsfrågor, vår studie visar dock att så inte är fallet. Med utgångspunkt från gatekeeping-teorin, medielogiken och ett intersektionellt perspektiv diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning.”
Både Jimmie Åkesson och Mattias Karlsson sår tvivel om att Bidens seger i det amerikanska presidentvalet gick rätt till i SVT
Jimmie Åkesson fortsätter att så tvivel om att valfusk låg bakom Bidens seger i det amerikanska presidentvalet i en intervju i SVT:s Aktuellt: ”…att valfusket som han har pratat om inte har varit i en omfattning så att det har påverkat valutgången…”.
På ett liknande sätt har ett flertal av hans partikamrater uttryckt sig efter det amerikanska valet såsom Mattias Karlsson i SVT:s Min sanning i söndags som hävdade att ”oegentligheter” förekom i samband med valet i USA. Rykten om valfusk och oegentligheter i samband med rösträkningen spreds f ö från SD-håll även efter och i relation till 2018 års svenska riksdagsval.
Dessutom tar nu Åkesson bladet från munnen och säger att han hellre hade sett att Trump hade vunnit valet än Biden och Demokraterna som han och hans partikamrater fortsätter att kalla ”vänster” och ”vänsterliberala” samtidigt som SD ända sedan stormningen av Kapitolium har stått upp för Trump mot Twitter och de andra sociala medier-plattformarna tillsammans den samlade svenska s k nationella rörelsen såsom Åkesson och SD också gjorde under julhelgen efter att högerextrema Swebbtv hade stängts av från Youtube.
Tobias Hübinette 