Kategori: Sveriges fascistiska kamporganisation

Om att 1929 kom att bli den svenska extremhögerns och Sveriges fascistiska kamporganisations stora genombrottsår

Efter att i helgen ha kommit över nästan samtliga nummer av Sveriges fascistiska kamporganisations (SFKO) veckotidning Spöknippet från och för det ödesdigra året 1929 samtidigt som jag (som så många andra) har tittat på den tyska tv-serien Babylon Berlin så har jag nu äntligen förstått betydelsen av 1929 års börskrasch (som ju inleddes i oktober 1929 med den s k Svarta torsdagen) för den europeiska extremhögerns explosiva framväxt och framgångar som följde därefter.

66132195_360187057994362_1746946366753472512_n.jpg

1928 erhöll t ex (och vilket är väl bekant) tyska NSDAP ej mer än 2,6% i det tyska riksdagsvalet och fram tills 1932 deltog inte ens något svenskt extremhögerparti i något svenskt riksdagsval (första gången ett svenskt extremhögerparti deltog i ett svenskt val var 1931 då Svenska nationalsocialistiska partiet erhöll ynka 279 röster i stadsfullmäktigevalet i Stockholm) men efter börskraschen växte NSDAP till över 18% i 1930 års tyska riksdagsval.

66681411_2376562855741358_2660386580904017920_n.jpg

65949321_482137232540428_5612317947042201600_n.jpg

Den svenska extremhögerns valresultat var dock lite mer blygsamma med 0,97% i 1932 års andrakammarval (Svenska nationalsocialistiska partiet och Kyrkliga folkpartiet tillsammans) och den s k kohandeln mellan dåtida C och SAP som inleddes året därpå verkar sedan ha fått stopp på den svenska extremhögerns tillväxt även om fyra olika extremhögerpartier sammanlagt lyckades erhålla 1,62% i 1936 års andrakammarval.

66694551_2153182741654174_4844225615236169728_n.jpg

66030015_467869877107001_6761536644379049984_n.jpg

SFKO bildades 1926 och attraherade bl a högerradikala officerare, antisemiter som tidigare hade tillhört Svenska antisemitiska föreningen, krigsveteraner från Finska inbördeskriget och Svenska brigaden samt försvarsvänliga antikommunister (för en kort historik över SFKO – se https://tobiashubinette.wordpress.com/2019/06/07/sveriges-fascistiska-kamporganisation-extremhogernmen det var egentligen först under just 1929 som organisationen växte rejält och efter börskraschen på vintern 1929 räknade SFKO nästan 50 lokalavdelningar och långt över 1000 medlemmar runtom i landet.

66063458_402143320396302_921363393724547072_n.jpg

66397225_380274889290070_6491951288194957312_n.jpg

SFKO verkar, att döma av de namn som dyker upp i Spöknippet under 1929, fr a ha rekryterat medlemmar bland medel- och överklassen och i SFKO:s matrikel hittades en hel del adliga namn såsom t ex af Geijerstam, Murray, Hamilton, von Döbeln och von Essen och en av medlemmarna var f ö Birgitta von Rosen som senare i livet skulle bli känd som i det närmaste vänsterradikal och som de västtyska fångarnas stora förkämpe (1974 hungerstrejkade hon t ex i protest mot isoleringen av RAF-fångarna i Tyskland och rykten säger att hon t o m stod nära RAF och möjligen via sin son Peter Nestler som f ö har producerat en film om sin nazistiske farfar Eric von Rosen, d v s Birgittas far, med titeln Tod und Teufel) och rykten säger även att Birgittas bror Carl-Gustaf von Rosen, som sedermera skulle bli berömd för sin vänskap med Etiopiens kejsare Haile Selassie, också han var medlem i SFKO under en kort period när han var elev på Lundsbergs skola i Storfors i Värmland där flera lärare och elever ska ha varit SFKO-medlemmar.

66475636_668051626956531_8534251960210030592_n.jpg

66042015_1090385364501111_2736300604602187776_n.jpg

Att SFKO ofta skrev om dåtida Moderaternas inofficiella ungdomsförbund Sveriges nationella förbund (SNF) indikerar just att SFKO konkurrerade med SNF vad gäller att rekrytera ungdomar och unga vuxna från fr a de övre skikten bland vilka vissa även var smått begivna på vapen och på planer på att beväpna sig (se https://tobiashubinette.wordpress.com/category/horst-von-pflugk-harttung).

66211196_366257037367052_8462192012530024448_n.jpg

SFKO:s organ Spöknippet började utkomma 1926 och var Sveriges första högerextrema tidning med en större upplaga och med en större spridning och som fr a gavs ut regelbundet (d v s som veckotidning) och i tidningen benämndes alla manliga medlemmar som ”fascist nr X” där X stod för medlemsnumret medan de kvinnliga medlemmarna kallades ”K.G. X” och där K.G. stod för Kvinnoförbundet Kristina Gyllenstierna och överhuvudtaget genomsyrades tidningen av en formlig kult av fascismen som mer eller mindre kopierades från Mussolinis PNF.

66144440_2272661346159056_8255589310904926208_n.jpg

Tyvärr finns det inga bevarade fullständiga medlems- eller prenumerantlistor (mig veterligen i varje fall) vad gäller SFKO och Spöknippet men turligt nog finns i alla fall en medlemsförteckning över K.A. 21 (d v s SFKO:s kampavdelning 21, d v s Uppsala-avdelningen av SFKO) som innefattar 50-talet medlemmar inklusive de som tillhörde Fascistiska studentklubben i Uppsala någon gång på hösten 1929 och varav flera skulle komma att låta höra talas om sig senare i livet såsom den blivande fascistledaren och Ingvar Kamprads vän Per Engdahl, den blivande moderate politikern och direktören Rutger Palme, Sigtunastiftelsens båda blivande chefer Gösta Lindeskog och Olov Hartman, Svenska Dagbladets blivande ledarskribent Sigvard Lind, den blivande konstnären Anders Tollstén, den blivande kyrkohistorikern Robert Murray, den blivande översten Gunnar Grenander, den blivande konsthistorikern Per Palme samt sist men inte minst den blivande socialdemokratiske ministern och landshövdingen Ragnar Eriksson/Edenman som 1930 även deltog i att grunda Nysvenska rörelsen innan han kort därefter lämnade den svenska extremhögern och som senare i livet var den som tipsade Tage Erlander om Olof Palme (och efter mordet på Palme blev Eriksson/Edenman ironiskt nog även ordförande för den parlamentariska undersökningskommission som granskade polisens utredning av Palmemordet – märkligt nog var f ö även Palmes talskrivare en f d högerextremist – se https://tobiashubinette.wordpress.com/2017/12/02/olof-palme-extremhogern).

IMG_0134 (kopia 2).JPG

IMG_0136.JPG

IMG_0138 (kopia).JPG

 

IMG_0133 (kopia).JPG

Några korta reflektioner kring ett fotografi som föreställer den allra första högerextrema manifestationen i det offentliga rummet i Stockholm

Några korta reflektioner kring ett fotografi som föreställer den allra första högerextrema manifestationen i det offentliga rummet i Stockholm:
62498724_10156495886195847_7382620449030537216_n.jpg
Detta fotografi, som är taget utanför Riddarhuset i Stockholm den 30 maj 1926, kan sägas vara det direkta ursprunget till dagens svenska s k nationella rörelse även om den första svenska nazistorganisationen hade bildats redan 1924 av de värmländska bröderna Furugård.
Fotografiet föreställer Sveriges fosterländska kamporganisations första propagandaaktion i den svenska offentligheten som bestod i att åka runt i en bil i Stockholms innerstad och sälja antisemiten Elof Erikssons tidning Nationen samt inte minst i att försöka värva fler medlemmar till den nybildade miniorganisationen som då på våren 1926 bara bestod av 5-6 medlemmar vilka samtliga befann sig i bilen som syns på bilden.
En av dem som anslöt sig till organisationen just denna vår efter att ha uppmärksammat bilen, som spelade s k fosterländska sånger och vars passagerare ropade ”Köp Nationen, Sveriges enda fascisttidning!”, var den blivande svenske nazistledaren Sven Olov Lindholm. Organisationen hade då sitt kontor på Grev Turegatan på Östermalm i Stockholm men kom snart att flytta till Valhallavägen 126 som fungerade som partihögkvarter under de första tre åren.
62017146_10156495889125847_3452886498888646656_n.jpg
På sommaren 1926 bytte Sveriges fosterländska kamporganisation namn till Sveriges fascistiska kamporganisation (SFKO) som i oktober samma år också började ge ut sin egen tidning Spöknippet och medlemmarna var då iklädda svartskjortor i italiensk stil och iförda blågula armbindlar och de bar även ibland stålhjälmar. Den 31 mars 1927 avhöll SFKO sitt första offentliga möte på Jakobs gamla realskola på Regeringsgatan 28 i Stockholm som slutade i slagsmål med vänsteraktivister men också i 20-30 nya medlemmar (liksom i att SFKO-aktivisterna kom att engagera sig i den s k Munckska kåren – se https://tobiashubinette.wordpress.com/category/horst-von-pflugk-harttung). Den 5 maj 1929 hölls sedan det första offentliga mötet i Göteborg som ägde rum på Hvitfeldtska skolan och i november samma år hölls de första mötena i Skåne i Malmö respektive i Lund och framåt 1929 års slut räknade SFKO kring 1000 medlemmar varav merparten fortfarande hittades i huvudstadsregionen.
Någon gång 1928 eller 1929 besökte två tyska s k handelsresande på besök i Stockholm SFKO:s partihögkvarter på Valhallavägen 126 och berättade om den växande nazistiska rörelsen i Tyskland för svenskarna som fortfarande klädde sig i svartskjortor. Det tyska besöket resulterade sedermera i att fem SFKO-medlemmar, den tidigare nämnde Lindholm, SFKO:s dåvarande ledare Konrad Hallgren, Gustaf Bjerkander från Göteborg, Erik Bjurhovd från Malmö samt löjtnant Percy Smtih som ska ha agerat chaufför, bjöds in att besöka NSDAP:s partidagar i Nürnberg den 1-4 augusti 1929 tillsammans med en grupp österrikiska, engelska och italienska nazister och fascister.
66278349_386766815301523_3252714029025591296_n.jpg
62072321_10156495886205847_4385072376975458304_n.jpg
På 1929 års partidagar i Nürnberg utmärkte sig svenskarna genom att fortfarande bära svartskjortor (liksom de besökande engelsmännen och italienarna) medan 70 000 tyska SA-män genomförde en s k uppmarsch iförda brunskjortor och när de långa, stiliga och gängliga svenskarna defilerade förbi folkmassan tillsammans med de andra besökande högerextremisterna från olika länder ska en del Nürnbergbor ha vrålat ”Heil Schweden”.
66023053_349891409022140_924710603472240640_n.jpg
Efter att bl a ha fått träffa Julius Streicher, Gregor Strasser, Alfred Rosenberg, Joseph Goebbels, prins August Vilhelm av Preussen och självaste A.H. på dennes ”stamhotell” Deutscher Hof som lyckönskade svenskarna i ”kampen” och efter att även ha blivit upplysta av tyskarna om att ännu en svensk faktiskt hade bevistat 1929 års partidagar – nämligen Birger Furugård – så bytte SFKO namn till Nationalsocialistiska folkpartiet på SFKO:s första partikongress som ägde rum i en lokal på Brunkebergstorg i Stockholm den 24-26 oktober 1929 (som nysvenska rörelsens ledare Per Engdahl f ö även bevistade) som avslutades med ett offentligt möte på Kungl. Musikaliska Akademien och svartskjortorna byttes därefter ut mot brunskjortor i tysk stil.
66239905_890990764583148_6256643709517955072_n.jpg
Under påskhelgen den 20-21 april 1930 besökte sedan Birger Furugård Stockholm och efter två dagars förhandling kom det gamla SFKO-gänget i Stockholm överens om att slå sig samman med Furugårds värmländska nazister och resten är historia som det heter för därefter började den svenska extremhögern att försöka skapa ett rikstäckande parti och också att ställa upp i val.

Om Olov Hartman

Lite ironiskt att Lars H Gustafsson citerade den store kristne humanisten och antifascisten Olov Hartman i sin antirasistiska artikel i DN Kultur häromdagen:
 
 
”Alla tillhör vi samma människosläkte, ingen får ställas utanför. Eller som i kyrkans nattvardsbön: ”Uppenbara för oss ditt bords hemlighet: Ett enda bröd och en enda mänsklighet”. Bönen är skriven av Olov Hartman. När den skulle införas i kyrkohandboken ville inflytelserika krafter att orden ”en enda mänsklighet” skulle utbytas mot ”en enda kristenhet”. Hartman vägrade. Först sedan han hotat med att dra tillbaka alla sina texter i kyrkohandboken fick han sin vilja igenom.”
 
Hartman, teol dr, författare, dramatiker, förläggare, chef för Sigtunastiftelsen m m, var då medlem i Sveriges fascistiska kamporganisation och framförde dess kampsång Fascisthymn på ett möte i Uppsala 1929. Månne ville han likt sin far överstelöjtnanten i Frälsningsarmén Carl Hartman både sjunga, spela, marschera och paradera iklädd paramilitär uniform – alla har vi ju våra bevekelsegrunder och ingen av oss slipper ju ifrån våra föräldrars påverkan och inverkan.
 

I medlemsmatrikeln för Uppsala-avdelningen av Sveriges fascistiska kamporganisation från 1929, d v s kampavdelning 21, som i sin tur var uppdelad i flera s k troppar såsom den paramilitära stormgruppen Erik Segersäll, hittas ett flertal välbekanta familjenamn i högerextrema sammanhang såsom Palme, Arpi, Ahlinder, de Roubetz, Cronstedt, Möllersvärd, Hamilton, von Döbeln, Murray, Thyselius m fl.

12841426_10153501632470847_2355414895823803592_o