Category: Sverige

Stort reportage om Sveriges 10 000 adopterade från Sydkorea i senaste numret av M-Magasin

Senaste numret av M-Magasin innehåller ett stort reportage om världens och historiens mest omfattande barnmigration (d v s de 200 000 barn från Sydkorea som adopterats bort till ett 15-tal västländer sedan 1953) och specifikt om Sveriges 10 000 adopterade från Sydkorea i senaste numret av M-Magasin: Bl a intervjuas ett av Sveriges första adoptivbarn från ett utomeuropeiskt och postkolonialt s k Tredje världen-land som kom till Sverige för 60 år sedan (Camia Yoon Ohlsson som 1958 adopterades till ett av västvärldens då allra mest homogena länder tillsammans med sin biologiska bror Young Man och de båda syskonen var också två av Sveriges allra första utomeuropeiska och asiatiska invandrare) liksom en pensionerad SAS-flygvärdinna som eskorterade och tog hand om 100-tals adoptivbarn från ursprungsländerna i Afrika, Asien och Latinamerika under de under Kalla kriget mycket långa flygresorna till Sverige och även världens äldsta förening för utlandsadopterade Adopterade koreaners förening (AKF som bildades 1986) omnämns.

 

33489577_10155661572480847_2483487160133484544_n.jpg

33313920_10155661572455847_8784569839701196800_n.jpg

Sveriges 35 största minoritetsgrupper med över 20 000 invånare vardera och uppdelade på ursprungsländer den 31 december 2017

Sveriges 35 största minoritetsgrupper med över 20 000 invånare vardera och uppdelade på ursprungsländer den 31 december 2017: I samtliga nedanstående siffror ingår både de utrikes födda, de adopterade, den så kallade ”andra generationen” och de blandade (d v s de som har en utrikes född och en inrikes född förälder) men inte den s k ”tredje generationen” som numera beräknas uppgå till 3-5% (åtminstone vad gäller vissa av nedanstående grupper).

 

1, Finland 411 740

2, Irak 212 978

3, Syrien 211 980

4, Serbien + Serbien & Montenegro + f d Jugoslavien 169 743 (totalt f d Jugoslavien 308 831)

5, Polen 136 941

6, Norge 118 256

7, Tyskland 114 743

8, Iran 111 686

9, Danmark 106 993

10, Somalia 101 633

11, Turkiet 99 084

12, Bosnien 90 498

13, Libanon 62 514

14, Thailand 60 232

15, Chile 57 408

16, Afghanistan 53 774

17, Storbritannien 53 360

18, Eritrea 51 066

19, USA 46 328

20, Ryssland + f d Sovjetunionen 44 223 (totalt f d Sovjetunionen 129 441)

21, Indien 43 249

22, Kina 40 742

23, Rumänien 40 395

24, Etiopien 34 668

25, Ungern 32 844

26, Grekland 32 532

27, Vietnam 29 542

28, Estland 27 322

29, Italien 24 651

30, Filippinerna 23 291

31, Marocko 22 288

32, Pakistan 21 816

33, Spanien 21 266

34, Sydkorea 20 530

35, Nederländerna 20 070

En femtedel av den svenska totalbefolkningen är idag synliga minoritetsinvånare och bland alla invånare mellan 0-45 år så uppgår andelen synliga minoritetsinvånare till 25%

Andelen synliga minoritetsinvånare den 31 december 2017 utifrån definitionen samtliga invånare i landet som har bakgrund i Afrika, Asien, Latinamerika, Karibien, Oceanien och Sydöstra Europa och inräknat både de utrikes födda, de adopterade, den så kallade ”andra generationen” och de blandade (d v s de som har en utrikes född och en inrikes född förälder): 19,52% motsvarande 1 975 521 invånare
 
Om också den s k ”tredje generationen” som beräknas uppgå till ytterligare 2-3% adderas utöver den siffra som här anges så innebär det att över en femtedel av den svenska totalbefolkningen numera utgörs av synliga minoritetsinvånare och bland alla invånare mellan 0-45 år så bör andelen synliga minoritetsinvånare uppgå till mellan 25-30% beroende på ålderskategori.
 
Följande västländer är numera de enda som är jämförbara med Sverige vad gäller raslig heterogenitet och mångfald (t ex ligger de nordiska grannländerna långt efter Sverige vad gäller andelen synliga minoritetsinvånare):
USA: 39% icke-vita (non-whites) (2060: 55%)
Australien: 24% utomeuropeiskt ursprung (non-European ancestry)
Kanada: 22% synliga minoritetsinvånare (visible minorities) (2036: 33%)
Frankrike: 20%?
Storbritannien: 16% icke-vita (Black, Asian and minority ethnic) (2026: 20%)
Nederländerna: 12% icke-västerländsk bakgrund
Belgien: 12%?

SD fortsätter att vara världens största parti med ett direkt nationalsocialistiskt ursprung liksom landets största parti för män

SD fortsätter att vara världens största parti med ett direkt nationalsocialistiskt ursprung och förflutet (i världens mest antirasistiska och antifascistiska land) liksom landets absolut största parti för män och i synnerhet för majoritetssvenska män och uppemot en tredjedel av alla vita män i landet skulle rösta på SD om det vore val idag (i världens mest feministiska och jämställda land och i västvärldens näst mest mångkulturella, mångrasiala, mångspråkiga och mångreligiösa land efter USA och bredvid Storbritannien, Frankrike, Kanada, Australien, Nederländerna och Belgien):
 
I flera av de senaste opinionsmätningarna har SD ”slagit i taket” och även vid flera tillfällen varit ”hack i häl” på de två partier som under våren har gjort allt för att ta tillbaka sina redan förlorade arbetar- (S) respektive medelklassväljare (M) från SD genom att kopiera och anamma SD:s retorik och politik och nu verkar det stå bortom allt tvivel att den ”naturlag” som gäller i andra västländer även gäller i Sverige:
 
Så fort de två gamla, stora och traditionella vänster- respektive högerpartierna försöker konkurrera med högerextremisterna och högerpopulisterna på deras egna ”planhalva” så fortsätter väljarflykten till desamma och slutar oftast inte förrän de två gamla, stora och traditionella vänster- respektive högerpartierna är omsprungna av desamma.Namnlöst.jpg
 
SD är nu med all säkerhet och i rasande takt på väg emot sitt bästa valresultat någonsin och kommer återigen att i det närmaste fördubbla sin röstandel sedan förra valet och SD:arnas gamla ”skryt och skrävel” om att en gång i framtiden bli Sveriges största parti (som ingen av oss antirasister och antifascister trodde på på 1990-talet utan faktiskt både ofta och gärna hånflinade åt) kan nu mycket väl bli verklighet och om inte i detta val så möjligen i kommande EU-val och därefter i nästa val.

Ny rapport om den svenska mångfalden och segregationen

Fascinerande visualiseringar och kartograferingar av den svenska demografiska mångfalden och bostadssegregationen vilka är hämtade ur Hyresgästföreningens rapport som publicerades idag:
 
Segr.jpg
I min hemstad Motala så sticker Väster, Ekön och Charlottenberg ut, i Karlstad där jag ofta bor under veckorna så handlar det om Våxnäs, Rud och Kronoparken, på Södermalm i Stockholm där jag en gång bodde finns små enklaver av mångfald (t ex Åsögatan som ju är ett miljonprogramområde), i Söderort där jag numera bor (i Flemingsberg) blir det bara alltmer mångfald och i Uppsala där jag också har bott så sticker bl a Gottsunda, Stenhagen och Gränby ut.
Upp.jpg
Söder.jpg
Flem.jpg
Karl.jpg
Mot.jpg

Sverige erhåller skarp kritik av FNs rasdiskrimineringskommitté i Genève som för första gången specifikt adresserar antimuslimsk rasism och efterfrågar att Sverige börjar praktisera jämlikhetsdata

Rapporten om islamofobi som Maimuna Abdullahi och jag skrev på uppdrag av Nätverket svenska muslimer i samarbete liksom de övriga åtta alternativrapporterna gav effekt: Sverige erhåller nu skarp kritik av FNs rasdiskrimineringskommitté (CERD) i Genève:
 
 
FNs slutsatser om och rekommendationer till Sverige kan läsas här och bl a efterlyses jämlikhetsdata och en paragraf adresserar specifikt antimuslimsk rasism och svenska muslimers situation:
 
 
”The Committee remains concerned at the lack of statistical data on the composition of the population. The Committee is further concerned at the insufficient statistical data on the enjoyment of economic and social rights by persons belonging to various ethnic groups present in Sweden. (art. 2).
 
The Committee recommends that the State party diversify its data-collection activities by using various indicators of ethnic diversity and by allowing respondents to report anonymously and to choose how to identify themselves, in order to provide an adequate empirical basis for developing policies to enhance equal enjoyment of all the rights enshrined in the Convention, and to facilitate the monitoring thereof.”
 
(…)
 
”The Committee is concerned at reports of attacks against mosques, as well as the lack of sufficient funding to safeguard mosques against attacks, and the lack of affordable insurance coverage for mosques to protect against damage from attacks. The Committee is also concerned at the continued reports of racist hate crimes and hate speech against Muslim ethno-religious minority groups, especially Muslim women.
 
The Committee is equally concerned at reports of the difficulties faced by persons belonging to Muslim ethno-religious minority groups in terms of access to employment and housing outside of minority populated areas, amounting to de facto segregation. It is also concerned at reports of stereotypical representation of Muslims in the media, and by politicians. The Committee is particularly concerned at situations of intersectionality in relation to ethnicity, religion and gender, where for example Afro-Swedish Muslim women appear as a particularly vulnerable group subject to multiple discrimination (art. 5).”

Ny avhandling visar att s k rasliga utseendeskillnader har betydelse även i Sverige vad gäller intimrelationer över de s k rasgränserna

Nu har Annika Elwerts avhandling ”Will you intermarry me? Determinants and consequences of immigrant-native intermarriage in contemporary Nordic settings” försvarats vid Ekonomisk-historiska institutionen vid Lunds universitet och som undersöker s k blandrelationer och s k blandäktenskap och intimrelationer över de s k rasgränserna i en svensk och nordisk kontext liksom vad som driver dessa relationer.
 
Bland annat konstaterar Elwert det som tidigare studier om intimrelationer över de s k rasgränserna har indikerat såsom att vissa invandrargrupper är extremt ”inriktade” på att ingå i intimrelationer med majoritetssvenskar (vissa latinamerikanska invandrargrupper, vissa asiatiska invandrargrupper samt vissa karibiska och nord- och västafrikanska invandrargrupper) men att det samtidigt föreligger extremt utpräglade könsskillnader mellan dessa invandrargrupper (t ex är över 90% av alla invandrare från Nordafrika som befinner sig i en intimrelation med en majoritetsinvånare män medan över 90% av alla invandrare från Östasien och Sydostasien som befinner sig i en intimrelation med en majoritetsinvånare är kvinnor).
 
Vidare konstaterar Elwert att till skillnad från s k monogama intimrelationer (och oavsett sexuell läggning), d v s när majoritetsinvånare är och blir tillsammans med varandra (och vare sig de är gifta, lever i partnerskap eller är s k sambos eller s k särbos) och vilket naturligtvis är det absolut vanligaste för merparten av alla majoritetsinvånare (d v s de allra allra flesta majoritetssvenskar blir s a s ”ihop med” andra majoritetssvenskar och får även barn med andra majoritetssvenskar), så är åldersskillnaden betydligt större när det gäller blandrelationer över de s k rasgränserna och den majoritetssvenska partnern är då i stort sett alltid äldre och ibland t o m betydligt äldre än minoritetspartnern.
 
Utgångspunkten i avhandlingen är att denna åldersskillnad handlar om ett slags statusutbyte: Majoritetspartnern, som då nästan alltid är äldre eller t o m betydligt äldre än minoritetspartnern, får högre status genom att kunna ”få” och ”ha” en yngre eller t o m betydligt yngre partner än andra majoritetssvenskar ”får” och ”har” medan minoritetspartnern ”byter bort” sitt stigma att inte vara vit, att vara invandrare och att på andra sätt vara annorlunda (språkligt, religiöst o s v) genom att ”få” och ”ha” en vit partner som kanske inte alltid garanterar men definitivt ökar chanserna många gånger om att få ett s k bra liv i Sverige och åtminstone mätt utifrån socioekonomiska utfallssiffror (att ha en s k god och s k bra ekonomi, att bo s k fint och s k stort, att leva längre än andra invandrare o s v) som så klart samtidigt inte säger någonting om de eventuella psykosociala ”förluster” och ”offer” som också kan tänkas finnas med i bilden (t ex att också majoritetspartnern och inte minst majoritetspartnerns blandade barn kan komma att utsättas för diskriminering och att minoritetspartnern kan komma att isoleras från sina s k landsmän och landsmaninnor och t o m stigmatiseras som en s k ”förrädare”).
 
Elwert har även i sin avhandling använt sig av icke-vita utlandsadopterade som jämförelsegrupp utifrån utgångspunkten att det enda som skiljer dem från majoritetssvenskarna är deras annorlunda kroppar och utseenden medan invandrarna och deras barn (d v s de s k ”andrageneration:arna”) inte bara skiljer sig kroppsligen och utseendemässigt gentemot majoritetssvenskarna utan också nästan alltid språkligt, religiöst och etniskt-kulturellt. Elwert finner att åldersskillnaden kvarstår även för icke-vita utlandsadopterade och särskilt gäller det de latinamerikanska utlandsadopterade och de sydasiatiska utlandsadopterade, d v s även de är generellt yngre eller t o m betydligt yngre än sina majoritetssvenska partners (OBS: uppemot 95% av samtliga icke-vita utlandsadopterade som har en partner har då en majoritetspartner). Åldersskillnaden gäller även bland utlandsadopterade från Östasien och Sydostasien men är inte lika utpräglad bland dessa jämfört med den åldersskillnad som gäller bland invandrare från Östasien och Sydostasien som är tillsammans med majoritetssvenskar (OBS: i detta fall gäller det i huvudsak adopterade respektive invandrade kvinnor från Östasien och Sydostasien som ingår i en intimrelation över de s k rasgränserna med majoritetssvenska män då långt färre invandrade och adopterade män från Östasien och Sydostasien lever i intimrelationer med majoritetssvenska kvinnor) men Elwert förklarar detta med att åldersskillnaden mellan just invandrade kvinnor från Östasien och Sydostasien som är tillsammans med majoritetsmän är så kraftig (den är t ex generellt större än den åldersskillnad som gäller när karibiska och västafrikanska män lever i intimrelationer med majoritetskvinnor) att den mindre åldersskillnaden som föreligger mellan adopterade kvinnor från Östasien och Sydostasien som är tillsammans med majoritetsmän därmed är förståelig.
 
Elwert menar därmed att hon har kunnat (be)visa att även i dagens Sverige så har s k rasliga kropps- och utseendeskillnader betydelse på den s k ”begärsmarknaden” även om många majoritetssvenskar nog skulle hävda att utseendet och det yttre (d v s kroppen eller skalet) inte spelar någon roll och särskilt just inte s k rasskillnader:
 
”This study is the first to address the difference between race-based status exchange and immigrant status exchange, and it is novel in that it uses international adoption to Sweden for examining the relative importance of these two types of exchange. A key contribution of this study is the finding that not only do perceived cultural differences lead to differential treatment but also that a purely physical difference leads to differential treatment in the marriage market.”