Category: Sverige

Skillnaderna i skolresultat mellan majoritets- och minoritetselever fortsätter att vara betydande

Den nya ESO-rapporten som undersöker skillnaderna i skolresultat mellan olika elevgrupper visar bl a att det går allra sämst för de elever som har bakgrund i Afrika och därefter för de som har bakgrund i Asien medan eleverna med bakgrund i Sydamerika nu är ikapp eleverna med bakgrund på Balkan och i Östeuropa utanför EU.

18698456_10154714348560847_8009822210010758278_n.jpg

samtliga inrikes födda grundskoleelever som gick ut årskurs 9 mellan 1988-2014
andelen elever med en sysselsatt mor: 93%
andelen elever med en sysselsatt far: 93%
medelbetyg: 50,2
andelen elever med godkänt i kärnämnena: 92%
andelen elever med högskoleutbildade föräldrar: 49%

samtliga utrikes födda grundskoleelever som gick ut årskurs 9 mellan 1988-2014
andelen elever med en sysselsatt mor: 64%
andelen elever med en sysselsatt far: 65%
medelbetyg: 36,9
andelen elever med godkänt i kärnämnena: 65%
andelen elever med högskoleutbildade föräldrar: 43%

18739656_10154714348555847_4370405161286597486_n.jpg

Om likheter mellan amerikansk och svensk rasstatistik innan och efter 1930

Fascinerande att konstatera att USA och Sverige simultant utvecklade ett rätt så elaborerat rassystem som också räknade (i USA) respektive registrerade (i Sverige) de minoritetsinvånare i landet som inte bara var s k blandade (d v s 50% majoritetsinvånare) utan också de som var s k kvarts (d v s 25% majoritetsinvånare, d v s s k oktoroner) mellan 1850-1930 (för amerikansk del) respektive mellan 1870-1930 (för svensk del) efter modell från det latinamerikanska rassystemet som alltid har ”tillåtit” och erkänt en mer flytande uppdelning mellan majoritet (vit) och minoritet (icke-vit) men efter 1930 så blir uppdelningen mellan majoritet och minoritet mer kategorisk och fr a skarpt dikotom både i USA och i Sverige:
18527872_10154688663985847_8117539557781539188_n.jpg
 
I USA handlade det efter 1930 om uppdelningen vita – icke-vita och fr a om den svart-vita uppdelningen och i Sverige användes ibland uppdelningen arier – icke-arier efter 1930 liksom uppdelningen svenskar och utlänningar som senare döptes om till uppdelningen svenskar – invandrare.

Vilka grupper av blandade går det bäst för mätt i inkomstnivå?

Det heter ofta inom minoritets-Sverige att det går allra bäst för de blandade (när den ena föräldern är svenskfödd och den andra föräldern är invandrad), och att det t o m går bättre för de blandade än för de adopterade vilka snarare i mångt och mycket hamnar på ”andrageneration:arnas” nivå (medan invandrarna av ”naturliga” skäl hamnar allra sist utifrån socioekonomiska utfall), och ett sätt att mäta och visa detta är att utgå från medelårsinkomsten för infödda majoritetssvenskar och titta på i hur hög grad olika blandade grupper uppnår samma inkomstnivå.
 
Uppnådd procentandel av majoritetssvenskars medelårsinkomst 2008-10 för blandade personer vars ena förälder är majoritetssvensk och vars andra förälder är född i:
 
Tyskland 100% (till övervägande delen en tysk mor och en svenskfödd far)
Danmark 98%
Norge 97%
Finland 94% (till övervägande delen en finsk mor och en svenskfödd far)
Grekland 89% (till övervägande delen en grekisk far och en svenskfödd mor)
Polen 88% (till övervägande delen en polsk mor och en svenskfödd far)
Iran 86% (till övervägande delen en iransk far och en svenskfödd mor)
f d Jugoslavien 82%
Eritrea 82% (till övervägande delen en eritreansk far och en svenskfödd mor)
Etiopien 82% (till övervägande delen en etiopisk far och en svenskfödd mor)
Vietnam 79% (till övervägande delen en vietnamesisk mor och en svenskfödd far)
Chile 78%
Bosnien 77%
Syrien 74% (till övervägande delen en syrisk far och en svenskfödd mor)
Libanon 71% (till övervägande delen en libanesisk far och en svenskfödd mor)
Turkiet 70% (till övervägande delen en turkisk far och en svenskfödd mor)
Irak 66%
Somalia 62%

Vilka hushåll är beroende av försörjningsstöd?

Vilka invånare i landet är idag beroende av bidrag och erhåller försörjningsstöd (s k socialbidrag)?
 
18519515_10154666287520847_2971104044854593068_n
Uppdelat på hushållsnivå (ett hushåll kan då innehålla allt ifrån en enda homo sapiens-varelse till ibland 8-9 homo sapiens-varelser plus X antal djur) och utifrån bakgrund i Afrika, Asien, Latinamerika och Balkan (s k synliga minoritetsinvånare, d v s invånare i landet som generellt ser annorlunda ut rent kroppsligen) samt utifrån utbildningsnivå så ser det mer eller mindre ut på följande vis:
 
35% av alla hushåll vars ”medlemmar” har någon form av bakgrund i Afrika, Asien, Latinamerika och Balkan erhåller ”rakt av” försörjningsstöd och denna siffra är än högre bland de hushåll vars ”medlemmar” har utländsk utbildning (42%) liksom bland de vars ”medlemmar” endast har grundskoleutbildning (45%) medan procentandelen är betydligt lägre bland de som har en svensk gymnasieutbildning (15%) och bland dem som har en svensk högskoleutbildning (9%).
 
Bland invånare i landets som generellt inte ser särskilt annorlunda ut rent utseendemässigt (d v s s k ej synliga eller osynliga minoritetsinvånare, d v s fr a invånare i landet med bakgrund i övriga Norden och Västeuropa) så är 4% ”rakt av” beroende av försörjningsstöd och bland dem som endast har grundskoleutbildning så går procentsiffran upp till 15%.
 
Bland infödda majoritetssvenskar erhåller idag kring 1,5-2% försörjningsstöd och vilket innebär att en absolut majoritet av samtliga som numera är beroende av försörjningsstöd har bakgrund i Afrika, Asien, Latinamerika och Balkan på samma sätt som att en absolut majoritet av samtliga som är arbetslösa också har bakgrund Afrika, Asien, Latinamerika och Balkan då endast kring 2,5% av landets infödda majoritetssvenskar är arbetssökande.

Vilka barn och ungdomar i landet växer upp som fattiga och vilka växer upp som rika?

Ännu fler (smått deprimerande) siffror om minoritets-Sverige, och denna gång om minoritets-Sveriges alla barn och ungdomar eller snarare om hur det stod till med landets minoritetsbarns (bio/foster/adoptiv/styv)föräldrars och vårdnadshavares (oavsett sexuell läggning) privat/hushållsekonomi mellan 2008-10 (och dessförinnan):
18519515_10154666287520847_2971104044854593068_n
 
Mellan 2008-10 hade 28% av alla barn och ungdomar mellan 0-18 år två inrikes födda föräldrar, d v s de var majoritetssvenskar, medan 12% var s k ”andrageneration:are”, 11% var blandade, 5% var utrikes födda och 1% var utlandsadopterade.
 
En mycket hög andel av de utrikes födda barnen (en 3 gångers överrepresentation) och en hög andel av ”andragenerationen”-barnen (en 2,4 gångers överrepresentation) växte upp med vuxna som klassificerades som fattiga mellan 2008-10 medan det omvänt handlade om en underrepresentation för de majoritetssvenska barnen liksom för de utrikes födda adoptivbarnen för vilka ”risken” att växa upp med föräldrar (och vårdnadshavare) som tillhörde landets översta inkomstskikt (d v s den tiondel av den vuxna befolkningen som tjänade allra mest/bäst mellan 2008-10) i stället var fördubblad medan den ”risken” var många gånger mindre för särskilt ”andragenerationen”-barnen (en hela 6 gångers underrepresentation).

Vilka invandrargrupper är fattigast i Sverige?

Ett sätt att mäta vilka minoritetsgrupper i landet som är fattigast (åtminstone utifrån inkomst) är att utgå ifrån genomsnittsårsinkomstlönen för infödda majoritetssvenskar och därefter räkna på hur stor procentandel som en viss grupp uppnår i relation till majoritetsbefolkningens genomsnittsinkomst (OBS – i nedanstående data ingår enbart beskattningsbar inkomst, d v s ej inkomster som härrör från den s k ”svarta kontantekonomin” eller från diasporaekonomin som existerar ”utanför” majoritetssamhällets banksystem och naturligtvis finns det etiska problem att utgå ifrån majoritetssvenskarnas genomsnittsårsinkomstlön som norm):
 
procentandel av infödda majoritetssvenskars genomsnittsinkomst 2008-10:
 
danskar 94%
norrmän 92%
tyskar 90%
finländare 88%
greker 82%
bosnier 77%
iranier 73%
polacker 72%
chilenare 70%
(f d) jugoslaver 67%
eritreaner 66%
etiopier 66%
vietnameser 63%
turkar 62%
libaneser 59%
syrier 57%
irakier 56%
somalier 52%
 
OBS: Det är så klart ingen tävling i att som minoritet uppvisa den högsta inkomsten och att tjäna mycket pengar leder inte automatiskt till lycka och till ett bra liv.

Om de högerextremas högerextrema namnbruk

Att den svenska extremhögern genom åren har döpt sina barn till allehanda s k nationella namn (t ex heter paret Oredssons barn Evita samt Rommel – den sistnämnde verkar tyvärr f ö ha dykt upp på sistone i extremhögersammanhang) liksom att ha fått igenom rätt så osannolika namnbyten hos Patent- och registreringsverket (t e x Tommy Rahowa Rydén, Himmler Pettersson, Göring Johansson o s v) är en sak men detta tar nog priset (d v s naturligtvis ”bräcker” amerikanerna alla):
 
 
En amerikansk nazist har lyckats få igenom ett efternamnsbyte från Campbell (d v s det gamla höglandsskotska klannamnet Na Caimbeulaich, d v s det bör handla om en skotsk-amerikansk man) till Hitler (han heter nu Isidore Heath Hitler, d v s initialerna är I.H.H., och vilket enligt honom själv ska uttydas som ”I hail Hitler”) och som också tidigare har döpt ett av sina barn till Adolf (en del kända personer har f ö hetat Adolf även i Sverige men i nästan samtliga fall så har det handlat om att de har råkat ha haft föräldrar som var pro-nazister, d v s de var födda innan 1945).