Category: statistik

Om att bli citerad i Sverigedemokraternas Samtiden

Gissningsvis är jag en av landets allra mest ”uthängda” antirasister i de högerradikala s k alternativmedierna tillsammans med ett 10-tal andra namn och till skillnad från en del andra så har jag dessutom varit det oavbrutet sedan 1990-talet. På sistone så har jag dock noterat att jag allt oftare blir citerad och refererad på ett mer ”neutralt” sätt i nämnda medier liksom i den högerradikala bloggosfären och i sociala medier, kommentarsfält och olika debatt- och diskussionsfora och ibland t o m på ett ”positivt” sätt samtidigt som jag fortsätter att titt som tätt ”hängas ut” i olika sammanhang.
 
Jag tror att det först handlade om att min postkoloniala feministiska kritik av utlandsadoptioner började uppfattas som något positivt i vissa högerradikala kretsar redan kring 2000-talets slut och sedan tror jag att det fortsatte med att vissa högerextrema började uppskatta min kritik av en viss typ av vit, vänsterliberal och färgblind antirasism och mitt försvar för rasbegreppet liksom mitt förespråkande av bättre och mer diversifierad statistik om landets minoritetsinvånare och därefter så har det uppenbarligen bara fortsatt.
 
De senaste 2-3 åren så har det alltmer handlat om att de högerradikala medierna använder sig av allsköns siffror som jag har sammanställt utifrån ett ras- och vithetsperspektiv och som handlar om det nya heterogena mågfalds-Sverige. Att olika slags medier använder sig av vissa av mina analyser, begrepp och uppgifter är då inget nytt i sig och inte heller nödvändigtvis något fel i sig men nog höjer även jag på ögonbrynen när t o m SD:s digitala partiorgan Samtiden refererar till mig utan att enbart ”hänga ut” mig för SD är trots allt SD och just SD:are har då ”hängt ut” mig närmast otaliga gånger ända sedan 90-talet och fram tills dags dato.
Samt.jpg

SD har snart 30 000 medlemmar

Samtliga partier fortsätter att på lång sikt tappa antalet betalande medlemmar (C, L och V ökade temporärt förra året men har backat kraftigt på längre sikt) förutom SD som bara fortsätter att öka sitt medlemsantal för varje år som går och SD är snart även Sveriges tredje största parti mätt i antal medlemmar:

 

antalet betalande SD-medlemmar:
1988-2000: ?
2001: ca 1000
2002: ca 1200
2003: 1386
2004: ca 1500
2005: 1740
2006: 2523
2007: 2913
2008: 3626
2009: 4094
2010: 5846
2011: 5343
2012: 7890
2013: 11 876
2014: 15 871
2015: 23 117
2016: 24 412
2017: 28 340
2018: ca 30-35 000?

 

antal NSDAP-medlemmar 1919-32:
1919: ca 200
1919: ca 3000
1921: ca 6000
1922: ?
1923: 55 787
1924: ?
1925: 27 117
1926: 49 523
1927: 72 590
1928: 108 717
1929: 176 426
1930: ca 389 000
1931: 806 294

1932: ca 1 200 000

Den svenska befolkningssammansättningen fortsätter att bli alltmer heterogen

Den svenska totalbefolkningen och fr a den svenska befolkningssammansättningen förändras verkligen (blixt)snabbt just nu: Hela 80% av den reella befolkningsökningen utgörs idag av invandringsöverskottet jämfört med exempelvis 70% 2012 och 2017 invandrade 144 489 personer till landet jämfört med exempelvis 122 162 personer 2015.
 
I januari 2017 passerades en historisk gräns: Antalet invandrare från Syrien gick då om antalet invandrare från Finland vilka idag (d v s i februari 2018) uppgår till 172 258 personer respektive 150 877 personer och därmed detroniserades Finland som det största födelselandet för landets utrikes födda och vilket det hade varit sedan 1939 (innan 1939 var Tyskland f ö det största invandrarlandet i Sverige borträknat alla återvändande svenskamerikaner).
 
I många kommuner är idag mellan 25-40% utrikes födda (i Botkyrka t o m över 40%) och tillsammans med de s k blandade och de s k ”andrageneration:arna” utgör invånarna med utländsk bakgrund numera över 50% av befolkningen (i Malmö och Botkyrka två tredjedelar) i samtliga storstadsregioner och i flera av de större och mellanstora kommunerna i landet.
 
Totalt är idag närmare 19% av den svenska totalbefolkningen utrikes födda och de som är födda i Afrika, Asien, Sydamerika och Oceanien dominerar över de som är födda i övriga Norden, Europa och Nordamerika och den utomvästerländska invandringen har varit större än den inomvästerländska invandringen ända sedan 1990-talet.
 
De utomvästerländska invandrarna och deras barn är generellt unga eller t o m mycket unga (d v s många är under 18 år och barn och ungdomar) medan de inomvästerländska invandrarna och deras barn generellt är äldre eller t o m över 65 år gamla (d v s många är pensionärer).
 
Den svenska befolkningsssammansättningen är idag tillbaka på samma extrema heterogenitetsnivå som gällde i det gamla Östersjöimperiet och i stormakts-Sverige på 1600-talet.

Om den ultramilitanta och hyperradikala antirasistiska och antifascistiska vreden mot statistik om minoriteter

Återigen reagerar landets jättelika armé av 100 000-tals ultramilitanta och hyperradikala antirasister och antifascister med vrede och t o m med hat (och denna gång gentemot de genomrasistiska ”moddarna” och borgarna och gentemot genomrasistiske ”Uffe”) för femtielfte gången så fort något som helst förslag om att sätta siffror på och kartlägga minoriteter dyker upp och omnämns och som alltid heter det att för romernas och judarnas (och ibland även för samernas och transpersonernas) skull så ska vi i Sverige och vi svenskar inte ”registrera etnicitet”, ”kartlägga hudfärg” eller ”räkna religion” och det anses t o m fel i sig att ens ”dela upp så”, d v s att dela upp den svenska totalbefolkningen utifrån variabler och kategorier som ras, etnicitet, språk och religion samtidigt som just antirasisterna och antifascisterna omvänt formligen älskar och i det närmaste vältrar sig i all typ av statistik som rör klass, kön och även ålder och den enda ”etnisk-kulturella” uppdelning som landets 100 000-tals antirasister och antifascister verkar acceptera är den mellan alla vi som bor här i landet sedan en längre tid tillbaka och de som har kommit till landet under de senaste 4-5 åren, d v s de nyanlända (och som det därför blir totalt fokus på bland många antirasister och antifascister).
DOhKOq5XkAIVsQ5.jpg-large
 
Det ultramilitanta och hyperradikala antirasistiska och antifascistiska hatet mot alla typer av uppdelningar, benämningar och kategoriseringar som överhuvudtaget påminner om och ”luktar” ras, etnicitet, språk och religion (för då om någon gång så osäkrar verkligen landets armé av 100 000-tals ultramilitanta och hyperradikala antirasister och antifascister sina revolvrar, d v s så fort de får höra talas om statistik om minoriteter) går tillbaka till den extrema färgblinda antirasism (och antifascism) som växte fram i Sverige på 1970-talet och som slog igenom i folkdjupen på 1980- och 90-talen och som säger att alla siffror, all typ av data och alla former av statistik som rör minoriteter (och som inte handlar om kön, klass och ålder) är essentialistisk, biologistisk och t o m rasistisk och att den typ av data som nästan alla (suveräna) stater på jorden samlar in via anonyma enkäter och frågeformulär (d v s via jämlikhetsdatametoden) är fullkomligt genomrasistisk (och något som de brittiska svinen, de amerikanska asen, de brasilianska j-na, det colombianska packet, det nigerianska slöddret, de sydafrikanska idioterna, det indiska drägget, det kinesiska kloakfolket och de vidriga australiensarna och kanadensarna får ägna sig åt själva) och att Sverige och vi svenskar ska stå emot den övriga världen liksom både EU och FN (som vi är medlemmar i) vilka alla kräver att också Sverige ska börja samla in och föra statistik om ras, etnicitet, språk och religion.
 
Landets 100 000-tals ultramilitanta och hyperradikala antirasister och antifascister är inte minst fullständigt okunniga om både varifrån deras vrede och deras hat mot all typ av statistik om minoriteter (d v s siffror om ras, etnicitet, språk och religion) kommer ifrån (d v s de är så hjärntvättade av den ultramilitanta och hyperradikala svenska färgblinda antirasismen som kort och gott säger att ”det ska inte spela någon som helst roll att den och den personen ser ut som hen gör, talar det språk hen talar, praktiserar den religion hen praktiserar och tillhör den minoritet hen tillhör” o s v) och om att det är vi i Sverige som ju helt och hållet sticker ut gentemot den övriga världen vad gäller att vara registrerade. Det är f ö sällan som antirasister och antifascister står sida vid sida med staten och myndighets-Sverige men i detta fall så är det just så – den absoluta majoriteten av landets antirasister och antifascister förestår då samma typ av aversion mot statistik om minoriteter som svenska staten och myndighetsvärlden gör och som den nuvarande rödgröna antirasistiska och feministiska regeringen upprepade i sin handlingsplan mot rasism som offentliggjordes i våras (och där det står att Sverige står fast vid att inte börja samla in och föra statistik om ras, etnicitet, språk och religion trots att EU och FN kräver det och trots att regeringen vet att nästan alla andra länder på jorden gör det).
 
Det är då vi i Sverige som är registrerade (i folkbokföringsregistret) via ett helt och hållet unikt personnummer (väldigt få människor på jorden är då registrerade överhuvudtaget då väldigt få stater på jorden har ett folkbokföringsregister överhuvudtaget och än mindre ett centraliserat personnummersystem) medan nästan alla andra länder i världen omvänt vägrar att registrera sina invånare som Sverige (och ett dussintal länder till på jorden) gör och i stället frågar sina invånare om hur de själva identifierar sig utifrån exempelvis ras, etnicitet, språk och religion med hjälp av enkäter och frågeformulär (som är helt och hållet anonyma).
 
Att landets 100 000-tals ultramilitanta och hyperradikala antirasister och antifascister generellt är välutbildade och t o m i många fall högutbildade verkar heller inte hjälpa och vilket än en gång tyvärr (be)visar att kunskap och (ut)bildning inte hjälper för att bryta upp (i detta fall ultramilitanta och hyperradikala antirasistiska och antifascistiska) låsningar och blockeringar (och i detta fall nog både i huvudet, i själen och i hjärtat) som mer handlar om fullständigt irrationella (ultramilitanta och hyperradikala antirasistiska och antifascistiska) känslor och nog också i många fall (fast säkerligen omedvetet) en falsk omtanke om minoriteterna själva för att överhuvudtaget slippa att behöva ta del av (i siffror och genom statistik) hur extremt rassegregerat, rasstratifierat och rassegmenterat Sverige med all sannolikhet faktiskt är idag trots (eller tack vare, skulle jag snarare säga som då är helt och hållet för jämlikhetsdata och för statistik om minoriteter) den svenska avsaknaden av all form av statistik om ras, etnicitet, språk och religion.

Många av Kanadas latinamerikaner, araber, iranier och kineser betraktar inte sig själva som icke-vita när de tillfrågas om de ser sig som icke-vita eller ej

Läser just nu det senaste numret av den akademiska tidskriften Ethnic & Racial Studies specialblock om jämlikhetsdata och statistik om ras där det bl a framgår att hela 16 av 19 latinamerikanska länder numera samlar in data (via självidentifikation) om ras, etnicitet, språk, religion, urfolk och slavättlingar (vissa har dock mest fokus på urfolk medan andra mer har fokus på slavättlingar) samt att Kanada som använder sig av kategorin ”visible minorities” (synliga minoriteter) för att beteckna icke-vita nu är på nivå med Sverige (eller vice versa) i fråga om raslig mångfald:
 
Idag är över 20% av alla invånare i Kanada respektive i Sverige icke-vita och av dessa är ungefär en tredjedel födda i Kanada respektive i Sverige medan 60-65% är utrikes födda och därmed invandrade. År 2030 beräknas andelen icke-vita i Kanada uppgå till hela en tredjedel av Kanadas befolkning och det mesta tyder på att så är fallet även för svensk del – d v s år 2030 kommer en tredjedel av alla invånare i landet att vara icke-vita.
 
I Kanada finns också en undersökning där representanter från de största invandrar- och minoritetsgrupperna som betecknas som icke-vita själva har fått svara på om de betraktar sig som tillhörande kategorin synliga minoriteter eller ej, d v s om de ser sig själva som icke-vita eller ej, och intressant nog så har mycket höga procentandelar svarat att de inte ser sig själva som icke-vita även om de nog sannolikt är väl medvetna om att den vita majoritetsbefolkningen i Kanada betraktar och behandlar dem som varande icke-vita:
 
procentandel som inte betraktar sig själva som tillhörande kategorin synliga minoriteter i Kanada och som betraktar sig själva som:
 
vita 99%
blandade (d v s ”mixed race:are”) 60%
latinamerikaner 60%
araber 50%
väst- och centralasiater (kurder, syrianer, assyrier, iranier, afghaner m fl) 14%
kineser 9%
koreaner 8%
sydasiater 8%
sydostasiater 5%
svarta 0%

Antalet dödsskjutningar i landet fortsätter att öka

Antalet dödsskjutningar i landet fortsätter att öka liksom antalet skottskadade och i jämförelse med våra nordiska grannländer så dödas och/eller skadas (proportionellt sett) kring 400% fler i Sverige p g a skjutvapen och i år har redan ett 20-tal personer dödsskjutits varav tre under de senaste två dygnen (medan fyra har skottskadats) och antalet skottskadade uppgår till åtminstone ett 60-tal fram tills dags dato (därtill blir ju också flera personer ihjälstuckna eller skadade med kniv eller med hjälp av andra stickvapen liksom att de blir ihjälslagna med järnrör, träpåkar och andra trubbiga tillhyggen eller ”enbart” med nävars och ren muskelkrafts hjälp).
 
 
 
Tyvärr har hela 90% av de som skjuter och som blir skjutna och vare sig de tas av daga eller skadas (oftast för livet) utländsk och i huvudsak utomeuropeisk och utomvästerländsk bakgrund (de allra flesta har i praktiken bakgrund i MENA-regionen och i subsahariska Afrika med Irak, Iran, Libanon, Turkiet, Somalia och Eritrea som stora ursprungsländer), d v s endast kring 10% är infödda majoritetssvenskar och över hälften är s k ”andrageneration:are” och över hälften är vidare uppvuxna och bosatta i landets miljonprogramsområden. I stort sett så handlar det om samma demografiska ”pool” som under de senaste åren har låtit sig rekryteras som IS-frivilliga och de allra flesta har misslyckats med att gå ut grundskolan med fullständiga betyg och flertalet är s k ”NEET:are” eller ”UVAS:are” och nolltaxerar och uppbär ej bidrag och äger i praktiken ingenting ”på pappret”.
 
Att så många fler dödas och skadas med skjutvapen i Sverige än i de övriga nordiska länderna kan förklaras och förstås med att Sverige inhyser en större proportion invånare med någon form av bakgrund utanför västvärlden i relation till de andra nordiska länderna, med att en hög andel av landets invånare med utomeuropeisk bakgrund är unga eller t o m mycket unga jämfört med den majoritetssvenska befolkningen liksom framför allt med att mycket höga procentandelar av landets invånare med bakgrund i fr a MENA-regionen och subsahariska Afrika misslyckas i skolan och står mer eller mindre helt utanför arbetsmarknaden, d v s de är inte ens arbetssökande och än mindre studerar de.
 
dödsskjutningar:
1990-94: i medeltal 4 per år
1995-99: i medeltal 7 per år
2000: 22
2001: 19
2002: 16
2003: 18
2004: 15
2005: 12
2006: 15
2007: 23
2008: 15
2009: 24
2010: 19
2011: 20
2012: 17
2013: 23
2014: 25
2015: 31
2016: 28
 
skottskadade:
2008: 62
2009: 58
2010: 88
2011: 89
2012: 63
2013: 82
2014: 101
2015: 118

Två tredjedelar av världens alla suveräna stater tillämpar idag jämlikhetsdatametoden i en eller annan form och samlar in data om ras och etnicitet

Idag samlar över 66% av världens alla suveräna stater in statistik om ras och etnicitet medan Sverige och Väst- och Nordeuropa fortfarande vägrar att göra det i antirasismens och antifascismens namn (”det är så fel att ens tänka så”, ”det är fel att ens dela upp så”, ”det är totalt ointressant att vissa människor råkar se annorlunda ut”, ”det har ingen som helst betydelse om vissa inte är kulturellt kristna eller om vissa inte talar svenska som förstaspråk” o s v):
 
Det senaste numret av den s k vetenskapliga tidskriften Ethnic & Racial Studies innehåller ett antal artiklar som handlar om statistik om ras och etnicitet (liksom om religion och språk) och en av artiklarna beskriver hur världens kring 200 suveräna stater under det senaste decenniet har genomgått en formidabel befolkningsstatistikrevolultion som inte minst har gällt världens alla f d kolonier (d v s uppemot 75% av alla stater på jorden):
 
Idag samlar över 66% eller över två tredjedelar av alla stater på jorden in data och siffror om ras och etnicitet utifrån jämlikhetsdatametoden (d v s utifrån självidentifikation, frivillighet och anonymitet) och detta gäller 2/3 av alla stater i Asien, hälften av alla stater i Afrika, 80% av alla stater i Nord- och Sydamerika samt 90% av alla stater i Oceanien men vad gäller Europa så gäller det knappt 45% av alla stater och merparten av dem är belägna i Central- och Östeuropa förutom Storbritannien och Irland. Att inte fler asiatiska och afrikanska stater än 50-66% praktiserar jämlikhetsdatametoden beror dock inte på att de är hårda och radikala färgblinda antirasister och antifascister utan snarare på att alltför många av de suveräna statsbildningarna i dagens Asien och Afrika tyvärr inte längre är särskilt funktionella, d v s de är ofta tyvärr s k misslyckade stater förutom att de tyvärr i alltför många fall också är genomkorrupta.
 
Det kan tyckas som att Europa därmed framstår som världens mest antirasistiska och antifascistiska och antiessentialistiska och antibiologistiska världsdel som verkligen har ”förstått” att efter Förintelsen, kolonialismen, rastänkandet och 1900-talets statliga extremnationalism och etniska rensningar så är den enda vägen framåt den hypermilitanta och superradikala färgblinda antirasismen och antifascismen som vägrar att överhuvudtaget bry sig om och befatta sig med att vissa människor faktiskt ser annorlunda ut rent fysiskt-kroppsligt, att vissa människor faktiskt inte är (kulturellt eller praktiserande) kristna samt att vissa människor själva identifierar sig med en viss etnisk minoritet eller talar ett visst minoritetsspråk som förstaspråk.
 
Min egen åsikt säger dock att medan den övriga utomvästerländska världen nu faktiskt har förstått att statistik om ras och etnicitet liksom om religion och språk (och naturligtvis också om kön, klass, ålder, region o s v) är absolut nödvändig att samla in för att överhuvudtaget försöka göra något åt alla ojämlikheter och orättvisor som föreligger (d v s det är inte av ”ondska” eller på grund av ”illvilja” som exempelvis USA eller Brasilien samlar in data om ras eller som Storbritannien eller Australien samlar in siffror om religion utan enbart p g a att staterna ifråga vill försöka åtgärda de ojämlikheter och orättvisor som föreligger utifrån ras respektive religion och därför krävs statistik för att överhuvudtaget kunna identifiera vilka grupper som är de som är mest utsatta och mest marginaliserade och vilka därmed behöver mest stöd och interventioner) så har fr a Väst- och Nordeuropa med Sverige i spetsen och i ledningen vägrat att ”inställa sig i ledet” och vidhåller i stället att det är totalt ointressant hur människor råkar se ut rent kroppsligen och rasligt liksom hur de identifierar sig rent etniskt samt vilken religion de identifierar sig med och vilket språk de talar som förstaspråk.