Kategori: statistik

Om Academias och Researchgates data

Jag har nog aldrig förstått om Academias och Researchgates statistik bygger på s k big data eller om det är rena påhittet (d v s manipulerade siffror) men om sådana här siffror stämmer så ser det ju rätt okej ut trots allt.

3Helena Ruschmeyer, Anna-Lena Soon Hee Soeder and 1 other

Intervjuad tillsammans med Allbrights Amanda Lundeteg om behovet av statistik om raslig-etnisk mångfald inom näringslivet

Denna vecka intervjuas Allbrights Amanda Lundeteg och undertecknad i (bransch)tidningen Aktuell hållbarhet (vi råkar f ö båda vara utlandsadopterade men det är nog bara en slump att det är så) angående varför det svenska näringslivet och industrin samt svenska myndigheter och organisationer idag tar fram och redovisar statistik om kön liksom ibland även om ålder och om andra faktorer/kategorier men inte om ras, etnicitet, språk, religion o s v för att mäta och följa upp mångfald och representation.

Vad gäller svenska företag och koncerner så är det just nu i stort sett bara Axfood och Swedish Match av 100 undersökta svenska storföretag och mellanstora företag, vilka sammantaget har miljontals anställda i Sverige liksom världen över, som ens försöker kartlägga, mäta och redovisa någonting alls i sammanhanget och då handlar det enbart om utländsk bakgrund ”rakt av” enligt SCB:s definition/data, d v s ungefär som SVT och SR också gör idag men utan att på något sätt göra en åtskillnad mellan t ex utrikes födda/invandrare och ”andrageneration:are” eller mellan nordisk och utomeuropeisk bakgrund. 

”Mer än en tredjedel av Sveriges befolkning har numera någon form av utländsk bakgrund. Denna demografiska förändring innebär att Sveriges befolkning i dag kan jämföras med traditionella mångkulturella länder som USA och England. Tobias Hübinette, docent i interkulturell pedagogik vid Karlstads universitet, menar att det här innebär att företag i den mån det är möjligt behöver kartlägga den etniska mångfalden för att motverka diskriminering.

– Demografin pockar på att man behöver hantera de här frågorna. Kön har blivit den överordnade principen när vi tänker på mångfald och representation. Men utöver detta har en betydande del av den svenska befolkningen i dag någon form av utländsk eller minoritetsbakgrund. Det är den andra stora mångfaldsaspekten som behöver lyftas, säger Tobias Hübinette.

Amanda Lundeteg, vd på Allbright, instämmer i behovet av mer statistik kring hur det ser ut med etnisk mångfald på företag. 

– Jag menar att företag, precis som med kön och ålder, behöver räkna och ha statistik för att veta hur det ser ut kring etnisk mångfald. Vi behöver fakta på bordet för att veta hur man ska jobba för att motverka diskriminering, säger Amanda Lundeteg.

Hon påpekar också att företag borde sätta mål som rör etnisk mångfald om de inte redan har gjort det. Helst ska målen vara tydliga, kvantifierbara och lätta att följa upp.”

(…)

”Jämlikhetsdata är en metod för att ta fram statistik genom frivilliga och anonyma enkäter som bygger på självidentifikation. Metoden används för att kunna samla in aggregerade, anonyma data baserade på demografisk minoritetskategorier och diskrimineringsgrunder, exempelvis etniskt ursprung, hudfärg eller sexuell läggning.

Metoden har vid flera tillfällen förespråkats av EU-kommissionen, Europarådet och olika FN-organ. FN:s rasdiskrimineringskommitté, CERD, har kritiserat Sverige för bristen på statistik som synliggör ojämlikhet på etnisk grund och rekommenderat införande av jämlikhetsdata. Jämlikhetsdata används i flera länder, såsom Storbritannien och USA, men när metoden har kommit på tal i Sverige har den tenderat att väcka debatt. Metoden har även fått kritik inom delar av forskarvärlden, bland annat för att etablera ett tänkande där människor delas in efter rasistiska kategorier.

– Så fort ett företag, en myndighet eller en förening i Sverige börjar ställa frågor om religion, etnicitet eller språk blir det ramaskri även om det sker anonymt. I Sverige vill vi inte prata om etnisk mångfald på grund av vad forskare kallar för den svenska färgblindheten. Det finns en rädsla för att prata om något annat än inrikes och utrikes födda, säger Tobias Hübinette som sedan flera år tillbaka har förespråkat användningen av jämlikhetsdata.

Han säger att det har gjorts undersökningar som visar att individer som tillhör minoritetsgrupper generellt sett inte upplever att den här typen av datainsamling är problematisk om det finns ett uttalat antidiskrimineringssyfte med att ställa frågorna.

Rent juridiskt skulle jämlikhetsdata mycket väl kunna användas av företag och organisationer för att få en bild av mångfalden i bolaget, enligt Tobias Hübinette. Det viktiga är dock att det är tillräckligt många respondenter i enkäten.

– Det är förbjudet att kartlägga etnisk mångfald när det går att koppla siffrorna till en viss person, men det är inte något problem över huvud taget att samla in och redovisa siffror som inte går att koppla till en person.”

Än en gång om att bli ”citerad” av högerpopulister

Så händer det återigen och för ”femtielfte gången” – d v s att högerpopulister och högerradikaler ”citerar” mig och i praktiken ”mina” siffror (OBS: siffrorna är så klart inte mina men det är jag som bearbetar/sammanställer dem och massprider dem och ”frame:ar” dem utifrån en uppdelning som har fokus på utomeuropéerna) och denna gång sker det både i SvD (i form av Ungsvenskarnas Tobias Andersson, som f ö nyligen hängde ut mig i en interpellationsdebatt i riksdagen tillsammansmed Bilan Osman som varande ”rasist”) och i Det goda samhället (i form av språkvetaren Richard Sörman).

US-DG.jpg

Den stora frågan som jag nog aldrig har hittat ett bra svar på själv är väl nu återigen om det är mitt ”fel” att det blir så här och om jag faktiskt har en slags ”skuld” till det hela och kanske än mer – är det måhända möjligen så att antirasisterna på både höger- och vänsterkanten har rätt – d v s att vi inte ska ha några siffror och data i Sverige om invandrarna och minoriteterna då denna typ av statistik både är stigmatiserande och kan användas som ett vapen och ett argument mot invandrarna och minoriteterna av just högerpopulister och högerradikaler?

Nya siffror om minoritetsinvånarna i senaste ”På tal om kvinnor och män”

Idag publicerades SCB:s ”kioskvältare” och ”bästsäljare” ”På tal om kvinnor och män” som har kommit ut sedan 1984 och som på alla sätt och vis har revolutionerat hela det svenska samhällsbygget och jämställdhetspolitiken/arbetet och fr a till de svenska kvinnornas fördel då detta var den allra första (års)skriften som en statistisk myndighet började ge ut i världen som helt och hållet delade/r upp statistiken mellan kvinnor och män. I skriften går det bl a att utläsa följande:
 
andel majoritetssvenskar 0-19 år: 62%
andel majoritetssvenskar 20-64 år: 63%
andel majoritetssvenskar 65 år-: 83%
 
andel födda i Afrika 25-44 år: 4% (uppemot 7% av alla invånare i ålderskategorin 25-44% är antagligen afrosvenskar, vilket är en av de allra högsta andelarna i hela västvärlden efter USA och Storbritannien)
andel födda i Afrika 45-64 år: 2%
andel födda i Asien 25-44 år: 12% (uppemot 15% av alla invånare i ålderskategorin 25-44% är antagligen kulturella muslimer, vilket är en av de allra högsta andelarna i hela västvärlden efter Frankrike och Bulgarien)
andel födda i Asien 45-64 år: 7%
 
andel elever som började gymnasieskolan hösten 2015 och som fullföljde utbildningen inom 4 år
kvinnliga elever med svensk bakgrund: 85%
kvinnliga elever med utländsk bakgrund: 65%
manliga elever med svensk bakgrund: 84%
manliga elever med utländsk bakgrund: 55%
 
andel arbetslösa inrikes födda kvinnor: 2,6%
andel arbetslösa utrikes födda kvinnor: 14,5%
 
andel arbetslösa inrikes födda kvinnor med förgymnasial utbildning: 7,5%
andel arbetslösa utrikes födda kvinnor med förgymnasial utbildning: 37,5%
andel arbetslösa inrikes födda kvinnor med gymnasial utbildning: 3,1%
andel arbetslösa utrikes födda kvinnor med gymnasial utbildning: 13,9%
andel arbetslösa inrikes födda kvinnor med eftergymnasial utbildning: 2,1%
andel arbetslösa utrikes födda kvinnor med eftergymnasial utbildning: 9%
 
andel arbetslösa inrikes födda män: 2,7%
andel arbetslösa utrikes födda män: 12,6%
 
andel arbetslösa inrikes födda män med förgymnasial utbildning: 4,7%
andel arbetslösa utrikes födda män med förgymnasial utbildning: 24,8%
andel arbetslösa inrikes födda män med gymnasial utbildning: 2,8%
andel arbetslösa utrikes födda män med gymnasial utbildning: 11,5%
andel arbetslösa inrikes födda män med eftergymnasial utbildning: 4,4%
andel arbetslösa utrikes födda män med eftergymnasial utbildning: 9,8%

Avsaknaden av kartläggande och uppföljande (jämlikhets)data gör regeringens nationella plan mot rasism tandlös

Inte förvånande att konstatera att Forums för levande historia rapport ”Slutredovisning 2020 av uppdrag att samordna och följa upp den nationella planen mot rasism”, som redovisar den sittande rödgröna regeringens stora satsning på och arbete med att motarbeta rasism, nämner den hårda kritik som Sverige regelbundet får ta emot från bl a Europarådet, FN och European Network Against Racism p g a att landet saknar både kartläggande och uppföljande siffror rörande vilka grupper i det svenska samhället som egentligen diskrimineras mot bakgrund av att de allra flesta av de diskrimineringsgrunder som gäller i Sverige inte går att koppla till någon statistik (annat än vad gäller diskrimineringsgrunderna kön och ålder).
JÄM 2.jpg
Världens mest ambitiösa nationella plan mot rasism, som världens både första och enda antirasistiska och feministiska regering då står bakom, blir därmed inget annat än en s k tandlös tiger när inga (jämlikhets)data överhuvudtaget går att presentera som visar vilka grupper i Sverige som diskrimineras och än mindre om de insatser som görs överhuvudtaget har någon slags effekt eller ej för de utsatta grupperna (annat än vad gäller diskrimineringsgrunderna kön och ålder).
JÄM 1.jpg

Rätt av Folkhälsomyndigheten att gå ut med vilka invandrargrupper som drabbas mest

Qaisar Mahmood säger som det är i dagens DN – Sverige är idag västvärldens mest mångfaldspräglade och heterogena land efter USA (och tillsammans med bl a Australien, Storbritannien och Frankrike) sett till befolkningssammansättningen (över 1/3 har idag någon form av utländsk bakgrund, över 1/5 har någon form av utomeuropeisk bakgrund, 1/3 av alla barn, ungdomar och unga vuxna talar ett annat språk än svenska som förstaspråk o s v) och då duger det inte längre att utgå ifrån att befolkningssammansättningen är någorlunda homogen såsom den tidigare var i Sverige (d v s det svenska samhällsbygget och välfärdsstaten ”krävde” helt enkelt tidigare homogenitet) eller fortsätta att försöka skydda utomeuropéerna och ”Orten” (d v s de 100-tals miljonprogramsområdena runtom i landet som numera domineras av invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund) från stigmatisering och inte minst när invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund är mellan 100-600% överrepresenterade bland de som dör av viruset.
93004088_3152417148116445_6341290600024768512_n.jpg
93875342_182008676120261_3764056342612934656_n.jpg
I går valde också Folkhälsomyndigheten för första gången att gå ut och redovisa vilka grupper som är mest drabbade, vilket så här i efterhand kan sägas ha varit en tämligen unik händelse då det just finns en stor rädsla i Sverige att ”dela upp” och ”peka ut” och även under kriser som denna när invandrargrupperna bevisligen drabbas hårdast.
 
”Under tisdagen bekräftade Folkhälsomyndigheten att utlandsfödda de facto är överrepresenterade bland de smittade.
 
Även om förklaringen till överrepresentationen bland utlandsfödda troligtvis är komplex, kan man ändå reflektera över om inte den mjuka styrning som regeringen och ansvariga myndigheter valt, möjligen förutsätter ett värderingsmässigt mer homogent samhälle. För den styrning som vädjar till vårt omdöme, i form av värdeladdade formuleringar som ”bör överväga”, ”göra rätt” eller ”som man förväntas”, har hittills inte varit lika framgångsrik i områden där majoriteten har andra värderingsbaser än de traditionellt svenska.
 
Det gäller nämligen att komma ihåg att det inte finns några universella uttydningar av begrepp såsom ”rätt”, ”nödvändiga” eller ”ta ansvar”. Sunt förnuft består i själva verket av en uppsättning kulturella normer och värderingar. Beroende av vilka värderingar man är uppvuxen med kommer också olika begrepp tolkas på olika sätt och därmed leda till olika beteenden.
 
Ju mer homogen en värderingsbas är bland en befolkning eller en grupp, desto mer snarlikt tolkar individer styrsignaler och agerar därmed också relativt enhetligt. Sändare och mottagare har samma chiffernyckel.
 
Det är ett samspel som även gäller det motsatta förhållandet: ju mer heterogen värderingsbasen är i ett samhälle, desto mer spridda kommer tolkningarna av ett specifikt begrepp att vara, vilket också kommer att prägla det individuella agerandet. Med all sannolikhet är det därför svårare att få en heterogen samling individer att agera på ett önskvärt sätt eftersom det önskvärda beteendet helt enkelt tolkas olika. Mottagaren har inte samma chiffernyckel som sändaren och delar den heller inte med de andra mottagarna.
 
Inom ledarskapsfilosofin brukar man tala om ett situations- och individanpassat ledarskap. Det gäller att möta olika individer utifrån deras förutsättningar i stället för att utgå ifrån att one-size-fits-all. Det tål att funderas på om inte det mångfaldssamhälle som Sverige faktiskt är i dag, kräver och förutsätter en annan typ av politisk och byråkratisk signalstyrning jämfört med när Sverige var ett mer homogent land.
 
Kanske har denna pollett – det vill säga behovet av en diversifierad signalstyrning – nu äntligen trillat ned hos våra myndigheter. Under den senaste veckan har såväl statsministern som ansvariga myndigheter sent omsider börjat förtydliga att en rekommendation inte ska tolkas som tips utan i stället som ett starkt påbud från de ansvariga. Man kan bara hoppas.”

Socialstyrelsen öppnar upp för införandet av jämlikhetsdata vad gäller diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck

Socialstyrelsen påminner om att jämlikhetsdata just inte är en fråga om ”registrering” som tyvärr flertalet av det s k svenska folket uppenbarligen tror, tänker och tycker:
 
En hel del av Sveriges offentliga statistik härrör från större anonyma och frivilliga enkätundersökningar (som då just INTE är ”register”) och nu öppnar Socialstyrelsen för att börja fråga om ett tredje kön och stödjer därmed som första större myndighet i landet införandet av jämlikhetsdata i Sverige.
 
Könsöverskridande identitet eller uttryck är då en av de fem (av sammanlagt sju) diskrimineringsgrunder som det inte finns några som helst siffror och data om i Sverige trots att staten och myndighetsvärlden är ålagd att föra sådan statistik (de övriga diskrimineringsgrunderna som det också saknas statistik om är då etnisk tillhörighet, nationellt ursprung eller hudfärg, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och tillgänglighet samt sexuell läggning och det saknas också siffror om de fem nationella minoriteterna vilka är definierade utifrån språk):
 
”Nu öppnar Socialstyrelsen för ett tredje kön i officiell svensk statistik. De vill att landets statistikmyndigheter ska diskutera om man kan införa fler definitioner än man och kvinna.”
 
 
”SCB, som är huvudansvarig för officiell statistik i Sverige, har föreslagit en uppdatering av sina riktlinjer när det gäller individbaserad statistik. Därför har den hämtat in remissvar från berörda instanser.
 
Socialstyrelsen har inga invändningar mot de föreslagna riktlinjerna, men väljer samtidigt att i sitt remissvar reflektera kring att ”kön är mer komplext än att dela in i grupperna man och kvinna”.
 
Lars Grönvik, enhetschef på Socialstyrelsen, säger att man vill väcka frågan om hur statistik kan bli mer inkluderande.
 
– Officiell statistik finns för att beskriva samhället på olika sätt. För att det ska vara relevant för samhället är det viktigt att alla användare kan känna igen sig i den. Ett binärt könsbegrepp som man och kvinna gör att alla inte kan känna igen sig, säger han.
 
Om ett tredje alternativ utöver man och kvinna ska användas i registerdata som exempelvis folkbokföringen krävs en lagändring. Men mycket officiell statistik bygger också på enkätundersökningar och där skulle det vara möjligt att tillämpa fler alternativ, enligt Lars Grönvik.
 
Nu vill han se hur frågan landar hos SCB och de andra remissinstanserna.
 
– Det viktigaste är att få en diskussion om vad vi kan göra för att statistiken ska vara relevant. Kan vi göra något utan lagändringar? Eller bör vi gemensamt verka för att det ska bli en förändring? säger Lars Grönvik.”

Ny registerstudie av 15 000 individer som ingår i kategorierna våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet

Institutets för framtidsstudier färska rapport ”Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet” bygger på registeruppgifter rörande sammanlagt 15 244 individer (och varav en hel del har hunnit mördas, ”försvinna” eller gå bort) som var misstänkta för minst ett brott vid minst ett tillfälle mellan 1995-2016 och som ingår i följande kategorier: nätverk (5094 individer), partiella organisationer (719 individer), gatugäng (776 individer), MC-gäng (5693 individer), maffia (486 individer), fotbollsfirmor (835 individer), islamistisk miljö (785 individer), autonom miljö (193 individer), vit makt-miljö (382 individer) samt övriga extremister (281 individer).
 
 
Även om både urval och kategoribeteckningar/indelningar kan ifrågasättas så visar registerstudien bl a följande:
 
– medelåldern är 26 år vid misstanke om brott och den vanligaste åldern (typåldern) är 19 år
 
– 92% är män och kategorin fotbollsfirmor har lägst andel kvinnor (0,7%) medan den autonoma miljön och kategorin övriga extremister har högst andel kvinnor (18,1% respektive 18,5%)
 
– 46% har gymnasieutbildning eller en högre utbildning än så (8 %) och den autonoma miljön har den högsta andelen högskoleutbildade (19,7%) följd av den islamistiska miljön (9,4%)
 
– 67% är födda i Sverige men andelen utlandsfödda varierar från 3% i vit makt-miljön till 72% i den islamistiska miljön och den autonoma miljön, vit makt-miljön, och fotbollsfirmorna liknar varandra då mellan 87–97% av individerna i dessa miljöer är födda i Sverige
 
– inräknat även de blandade och ”andrageneration:arna” så har hela 98,1% i den islamistiska miljön utländsk bakgrund medan exempelvis 13,1% i vit makt-miljön utgörs av blandade liksom 15% i den autonoma miljön
 
– 19% har varit föremål för socialtjänstens insatser under uppväxten och medan endast 7,3% i den autonoma miljön och 11,1% i fotbollsfirmorna har varit föremål för socialtjänstens insatser så gäller siffran 26,8% för gatugäng-kategorin
 
– allvarligare psykiatriska tillstånd är ovanliga och minst psykiatriskt belastad är den islamistiska miljön och mest psykiatriskt belastad är kategorin övriga extremister: 6% i vit makt-miljön är diagnosticerade med psykos, 24,4% i den autonoma miljön har ångestsyndrom och 11,6% i kategorin fotbollsfirmor har alkoholproblem
 
– lägst andel misstänkta återfinns bland övriga extremister och i den islamistiska miljön där 68,3% respektive 69,7% har varit misstänkta för brott medan 78,3% i vit makt-miljön har misstänkts för brott och i den autonoma miljön är andelen 83,9%: högst andel brottsmisstänka återfinns inom kategorin fotbollsfirmor (92,8%)
 
– vit makt-miljön uppvisar högst andel interna relationer (69,3%) medan 22,9% i den islamistiska miljö uppvisar interna relationer och 58,1% i den autonoma miljön (d v s nära relationer sinsemellan)

Om att bli citerad i Sverigedemokraternas Samtiden

Gissningsvis är jag en av landets allra mest ”uthängda” antirasister i de högerradikala s k alternativmedierna tillsammans med ett 10-tal andra namn och till skillnad från en del andra så har jag dessutom varit det oavbrutet sedan 1990-talet. På sistone så har jag dock noterat att jag allt oftare blir citerad och refererad på ett mer ”neutralt” sätt i nämnda medier liksom i den högerradikala bloggosfären och i sociala medier, kommentarsfält och olika debatt- och diskussionsfora och ibland t o m på ett ”positivt” sätt samtidigt som jag fortsätter att titt som tätt ”hängas ut” i olika sammanhang.
 
Jag tror att det först handlade om att min postkoloniala feministiska kritik av utlandsadoptioner började uppfattas som något positivt i vissa högerradikala kretsar redan kring 2000-talets slut och sedan tror jag att det fortsatte med att vissa högerextrema började uppskatta min kritik av en viss typ av vit, vänsterliberal och färgblind antirasism och mitt försvar för rasbegreppet liksom mitt förespråkande av bättre och mer diversifierad statistik om landets minoritetsinvånare och därefter så har det uppenbarligen bara fortsatt.
 
De senaste 2-3 åren så har det alltmer handlat om att de högerradikala medierna använder sig av allsköns siffror som jag har sammanställt utifrån ett ras- och vithetsperspektiv och som handlar om det nya heterogena mågfalds-Sverige. Att olika slags medier använder sig av vissa av mina analyser, begrepp och uppgifter är då inget nytt i sig och inte heller nödvändigtvis något fel i sig men nog höjer även jag på ögonbrynen när t o m SD:s digitala partiorgan Samtiden refererar till mig utan att enbart ”hänga ut” mig för SD är trots allt SD och just SD:are har då ”hängt ut” mig närmast otaliga gånger ända sedan 90-talet och fram tills dags dato.
Samt.jpg