Kategori: skola

Andelen niondeklassare som blev behöriga till gymnasieskolans nationella program har ökat men skillnaderna är stora mellan olika grupper av elever

Andelen niondeklassare som blev behöriga till gymnasieskolans nationella program ökade med 1,3% under (pandemi)vårterminen men skillnaderna är stora mellan olika grupper av elever:

elever med svensk bakgrund: 90,8%

elever med utländsk bakgrund: 71,6%

andragenerationselever: 85%

elever som invandrat före skolstart: 85%

elever som invandrat under årskurs 1-5: 68%

elever som invandrat under årskurs 6-9: 32%

Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram är konsekvent högre bland de elever som har minst en förälder med en eftergymnasial utbildning jämfört med elever vars föräldrar uppvisar en lägre utbildningsnivå. Elever som har svensk bakgrund är de som har föräldrar med den högsta utbildningsnivån. I denna grupp har nästan hälften av eleverna minst en förälder med en lång eftergymnasial utbildningsnivå. Bland elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige eller som har invandrat före ordinarie skolstart har knappt var tredje elev minst en förälder med en lång eftergymnasial utbildning. Eleverna som har invandrat efter skolstart uppvisar den lägsta andelen föräldrar med en lång eftergymnasial utbildning.

Om problematiken med den minskade läs- och skrivkunnigheten

Liberalernas Cecilia Elving och Jessica Johnson varnar för att den stadigt sjunkande läs- och skrivkunnigheten bland landets barn, ungdomar och unga vuxna kan leda till både (fysisk och psykisk) ohälsa, fattigdom (och arbetslöshet), missbruk och kriminalitet i Dagens Arena och jag påminner som vanligt gärna om att den sjunkande läs- och skrivkunnigheten i Sverige i första hand drabbar och slår mot minoritetsbarnen som inte har svenska som förstaspråk (OBS: det finns absolut också majoritetssvenska barn, tonåringar och unga vuxna som numera har stora svårigheter att läsa och skriva men i alltför hög grad handlar det tyvärr om landets minoritetsinvånare):

Sverige är då tyvärr ett av de EU-länder där både läs- och skrivkunnigheten bland barn och unga har gått ned allra mest under de senaste åren. Sverige är vidare det OECD-land där skillnaden i läskunnighet mellan inrikes och utrikes födda är som allra störst:

Kring 35% av de utrikes födda uppvisar otillräckliga färdigheter vad gäller läsning (liksom även vad beträffar räkning och problemlösning) jämfört med runt 5% av de inrikes födda och åtskilliga av de inrikes födda är s k ”andrageneration:are”.

Och mer än var fjärde 15-åring i OECD (d v s i västvärlden plus i-världen) klarar inte baskraven i ett eller flera av skolans centrala ämnen och inte ens de enklaste uppgifterna i ett eller flera av PISA-undersökningens delprov i läsning (liksom ej heller i matematik respektive naturvetenskap):

I Sverige är denna siffra ännu högre – det handlar om 34% bland ”våra” tonåringar och fr a handlar det just om minoritetsbarnen – de s k blandade barnen, de s k andragenerationsbarnen och invandrarbarnen. Bland inrikes födda 15-åringar med en inrikes född och en utrikes född förälder (d v s ”blandbarnen”) har närmare 15% inte uppnått ens de grundläggande färdigheterna i läskunnighet enligt PISA:s definition.

Bland inrikes födda 15-åringar med två utrikes födda föräldrar (d v s ”andragenerationsbarnen”) handlar det om över 20% och bland utrikes födda 15-åringar (d v s ”invandrarbarnen”) närmare 45%.

Bristande läskunnighet bäddar för kriminalitet

”Den 8 september firades den internationella läskunnighetsdagen världen över. Sverige har sedan länge haft en av världens högsta läskunnighet för barn. Men de senaste åren har vi sett att barn och unga i Sverige läser allt mindre och med allt sämre läsförståelse.

Detta gäller allra främst pojkar, som på många håll halkar efter i skolan. Var fjärde pojke i Sverige läser för dåligt för att kunna ta till sig andra skolämnen ordentligt. Var femte kille saknar behörighet till gymnasiet och hela var tredje går inte färdigt gymnasiet.

Konsekvenserna av problemen är enorma, både för de enskilda men även för samhället i stort. De pojkar som misslyckas i skolan riskerar inte bara sämre hälsa, utan också att hamna i utanförskap. Att misslyckas i skolan är en stark riskfaktor för kriminalitet.

Studier pekar tydligt på ett samband mellan låga avgångsbetyg från grundskolan och kriminalitet. Faktum är att kriminalitet är betydligt vanligare bland lågpresterande i skolan, oavsett socioekonomisk bakgrund. Ett samhälle med för många misslyckade skolgångar, förenat med lägre läskunnighet, blir ett mer otryggt samhälle.”

Expo skriver idag om SD:arnas försök att ta över organisationen PeaceWorks

Organisationen PeaceWorks och dess generalsekreterare Nasma Salim bryter nu tystnaden (för detta har då varit känt ett tag nu bland en del antifascister och antirasister) och berättar för Expos Anton Kasurinen om SD:arnas kupp och detta är då tyvärr en varning inför framtiden till andra föreningar.
 
 
PeaceWorks huserar i anrika Solidaritetshuset på Södermalm i Stockholm, där ett stort antal vänster- och solidaritetsorganisationer håller till och där ett flertal verksamheter och aktiviteter pågår som i bred mening handlar om antirasism, och PeaceWorks har vidare tidigare bl a tagit fram det hitintills sannolikt bästa skolmaterialet som handlar om att undervisa antirasistiskt (då det utgår från ett kritiskt ras- och vithetsperspektiv, vilket inte andra antirasistiska utbildningskoncept och läromedelsmaterial gör) – ”Låt stå. Antirasism på schemat”, som Niklas Andersson, Joëlle Golmann, Hjalte Lagercrantz och Anna Tulin Brett stod bakom och som bl a jag arbetade med och bidrog till – och det går att anta att anledningen till att SD utsatte PeaceWorks för denna kupp hade med dessa två aspekter av organisationen att göra.
 
 
”Den antirasistiska fredsorganisationen Peaceworks har utsatts för vad de kallar ett kuppförsök. En grupp personer anslöt till årsmötet och valde in en ny styrelse och nya namn på alla poster. De som valdes har tydliga kopplingar till Sverigedemokraterna, partiets ungdomsförbund Ungsvenskarna samt studentföreningen Konservativa förbundet.
 
— Vi förstår det här som ett kuppförsök, säger generalsekreterare Nasma Salim.”
 
 
 
 
”Freds- och ungdomsorganisationen Peaceworks höll sitt årsmöte den 18 mars. På grund av coronavirusets intåg i Sverige och Folkhälsomyndighetens efterföljande restriktioner, hölls mötet digitalt.
 
Inför mötet hade oväntat många okända, nya medlemmar registrerat sig.
 
— Under mötet uppstod tekniska problem. Den sittande styrelsen sa då till alla att mötet skulle avbrytas på grund av de tekniska problemen, och att ett nytt årsmöte skulle hållas. Men den nye mötesordförande som hade valts, ville inte avbryta. Då blev det tydligt att det var något som inte stämde, säger Nasma Salim, generalsekreterare på Peaceworks, till Expo.
 
Det ursprungliga mötet splittrades. Under ledning av den nyvalde mötesordförande Julian Kroon öppnades en ny kanal, där mötet fortsatte. Julian Kroon är ordförande i studentförbundet Konservativa förbundet.
Han har även olika förtroendeuppdrag för Sverigedemokraterna i Stockholm.
 
I den nya kanalen valdes sedan nya personer in på alla posterna som exempelvis sekreterare, valberedning, och inte minst ordförande och styrelseledamöter.
 
Majoriteten av de som fick poster på mötet är medlemmar i Konservativa förbundet, flera av dem har ledande positioner. Adam Ahlenblom som gruppen valde till ordförande är Konservativa förbundets ordförande i föreningen på Försvarshögskolan i Stockholm.
 
Några är offentliga talespersoner och kommunikatörer för SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna.
 
Andra inblandade har kopplingar till Sverigedemokraterna, som Andreas Palmlöv som valdes in i styrelsen. Han är suppleant i Konservativa förbundets styrelse, tillika SD-toppen Mattias Karlssons politiske sekreterare.”

Över 44% av samtliga barn och ungdomar i de tre storstäderna och över 30% i de mellanstora städerna talar idag ett annat språk än svenska som förstaspråk

Under (det senaste) läsåret 2019/20 var närmare 29% av samtliga grundskoleelever berättigade till modersmålsundervisning och då denna siffra antagligen är en underskattning av den verkliga proportionen så går det nog med fog att säga att åtminstone 30% av samtliga barn och ungdomar i ålderskategorin 7-16 år numera har ett annat språk än svenska som förstaspråk vilket gör att Sverige fortsätter att vara ett av västvärldens allra mest mångspråkiga länder och det är språk som arabiska, somaliska, bosniska, kurdiska och persiska som toppar listan medan numera endast 12 887 elever  är berättigade till modersmålsundervisning i något av de fem nationella minoritetsspråken.

XXX.jpg

andel barn och ungdomar i ålderskategorin 7-16 år som är berättigade till modersmålsundervisning:

 

i storstäderna (d v s Stockholm, Göteborg och Malmö): 44,5%

 

i de mellanstora städerna: 30,6%

 

i ett urval kommuner:

 

Bjuv 39,3%

Borås 37,1%

Botkyrka 60,8%

Eksjö 30,6%

Filipstad 35%

Flen 49,1%

Göteborg 44,5%

Huddinge 41,6%

Katrineholm 39,2%

Landskrona 45,5%

Malmö 57,7%

Norrköping 33,2%

Perstorp 42,3%

Sandviken 30,4%

Sigtuna 42,9%

Stockholm 38,9%

Södertälje 69,7%

Trollhättan 36,4%

Västerås 35,2%

Älmhult 33%

Örebro 34,8%

 

 

Skolresultat- och studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever fortsätter att vara mycket stort och ökar även över tid

En ny rapport om skolresultat- och studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever presenteras idag av nationalekonomerna Hans Grönqvist och Susan Niknami i SvD och visar tyvärr att gapet är mycket stort och dessutom har det ökat över tid.
 
Rapporten undersöker skolresultaten för samtliga barn, ungdomar och unga vuxna som befann sig inom den svenska grund- och gymnasieskolan mellan 1990–2017 och studerar skillnader i medelbetyg, gymnasiebehörighet, val av studieprogram till gymnasiet samt avslutad gymnasieexamen.
 
Rapporten visar bl a att andelen inrikes födda elever som går ut grundskolan/högstadiet/9:an och uppnår gymnasiebehörighet ligger på över 90% och de inrikes födda elever som misslyckas i grundskolan/högstadiet/9:an är tyvärr i hög grad s k ”andrageneration:are”. Motsvarande siffra för utrikes födda elever ligger på omkring 60% och i åtskilliga miljonprogramsområden går mindre än 50% av alla elever per årskull ut grundskolan/högstadiet/9:an utan gymnasiebehörighet.
 
Av de utrikes födda elever som trots allt kommer in på gymnasiet så misslyckas 30% med att gå ut gymnasiet med fullständiga betyg och högskolebehörighet att jämföra med 10% bland de inrikes födda eleverna vilka tyvärr i hög grad utgörs av s k ”andrageneration:are”.
XXX.jpg
 
Skillnaden i medelbetyg mellan inrikes och utrikes födda elever är därtill betydande och har också den ökat med tiden. Sämst går det för eleverna från Östafrika och Mellanöstern och bäst går det för eleverna från Östasien. Elever som invandrat efter skolstartsåldern (7 år) är också en grupp som generellt presterar sämre än andra.
 
Familjens socioekonomiska bakgrund förklarar en stor del av gapets storlek tillsammans med en kombination av boende- och skolsegregationen: Elever med utländsk respektive svensk bakgrund går idag oftare i olika skolor jämfört med tidigare, och eleverna träffar därför i större utsträckning företrädesvis andra elever med samma bakgrund jämfört med tidigare samtidigt som boendesegregationen har exploderat mellan 1990-2017.
 
Mängder av de 10 000-tals barn, ungdomar och unga vuxna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund som varje år slås ut och misslyckas i den svenska skolan går en mycket dyster framtid till mötes: De tvingas bo kvar hemma hos föräldrarna långt upp i 30-årsåldern, de har mycket svårt att få jobb, många går in i djupa depressioner och även missbruk av allehanda slag och alltför många av pojkarna och de unga männen väljer att börja försörja sig på brottslighet.
 
 
”Den senaste Pisa-undersökningen visade glädjande nog en uppgång i svenska elevers skolresultat. Men det var det många elever som inte kunde delta i undersökningen på grund av bristande kunskaper i svenska.
 
(…)
 
”Ett av huvudresultaten är att utrikes födda elever klarar sig betydligt sämre i skolan jämfört med elever födda i Sverige, oavsett vilket mått på studieprestationer som undersöks. Dessutom har studiegapet, skillnaden i studieprestationer mellan inrikes och utrikes födda elever, vuxit det senaste decenniet.”
(…)
 
”Vilka är då förklaringarna till studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever? Våra resultat visar att föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och boendeområde har ett starkt samband med storleken på studiegapet.”

Sverige är det västland och det i-land som uppvisar den allra största skillnaden i kunskapsnivåer mellan majoritets- och minoritetselever i den senaste PISA-undersökningen

2018 års PISA-undersökning som undersöker 15-åriga elevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap i samtliga 37 OECD-länder visar å ena sidan att de svenska eleverna överlag har tagit igen det kunskapstapp som uppmättes i 2013 års PISA-undersökning och som gällde åren 2000-12 men tyvärr handlar det i huvudsak och nästan enbart om de majoritetssvenska 15-åringarna. Runt 5500 svenska elever i 207 grundskolor och 16 gymnasieskolor har då deltagit i 2018 års PISA-undersökning.
 
 
I alla OECD-länder presterar de 15-åriga eleverna med någon form av utländsk bakgrund sämre än de jämnåriga majoritetseleverna men i Sverige är skillnaden i kunskapsnivå tyvärr som allra störst mellan minoritets- och majoritetseleverna.
 
 
Utöver att Sverige uppvisar detta OECD-(jumbo)rekord i prestationsgap har kunskapsnivån hos eleverna med utländsk bakgrund inte heller förbättrats under de senaste åren samtidigt som det har vänt uppåt rejält för de majoritetssvenska eleverna.
PISA .jpg
 
 
Resultatskillnaden i läsförståelse för elever med svensk bakgrund jämfört med elever födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, d v s de s k ”andrageneration:arna”, uppgår exempelvis till 54 poäng. Skillnaden i resultat mellan elever med svensk bakgrund och utrikes födda elever, d v s invandrarna, uppgår vidare till 115 poäng, och samma mönster gäller även i matematik och naturvetenskap. Detta är då det största uppmätta prestationsgapet bland alla OECD-länder, vilket i praktiken innebär bland alla länder i västvärlden och bland alla i-länder på jorden.
 
 
De OECD-länder som omvänt uppvisar minst skillnader i kunskapsnivå mellan majoritets- och minoritetselever är Australien, Kanada, Nya Zeeland och USA. I bl a Australien och Kanada presterar de s k ”andrageneration:arna” till och med bättre än majoritetseleverna.
 
 
16% av alla elever i Sverige med svensk bakgrund uppnår vidare de allra högsta prestationsnivåerna (nivå 5 och uppåt) i läsförståelse. Motsvarande andel för de s k andragenerationseleverna är 7% och för invandrareleverna handlar det om 3%.
 
 
I andra änden av skalan når 12% av de majoritetssvenska eleverna inte upp till nivå 2, d v s de uppvisar en låg eller t o m mycket låg läsförståelsenivå. Motsvarande andel för de s k ”andrageneration:arna” är mer än dubbelt så stor – hela 27% inom denna grupp når inte upp till nivå 2 i läsförståelse – och bland de utrikes födda eleverna handlar det om otroliga 51%.
 
 
OECD-genomsnittet för motsvarande elevgrupper under nivå 2 ligger på 20%, 30% respektive 40%, vilket tyder på att de svenska majoritetseleverna presterar mycket bra jämfört med hur samma grupp presterar i andra OECD-länder medan minoritetseleverna i Sverige presterar mindre bra jämfört med hur samma grupp presterar i andra OECD-länder.
 
 
Det är naturligtvis mycket glädjande att det går så bra nu för de majoritetssvenska tonåringarna men det är samtidigt nedslående för att inte säga rejält oroväckande och otäckt att det går sämre för de s k andragenerationseleverna och invandrareleverna och inte minst att kunskapsnivåklyftan mellan majoritets- och minoritetsungdomarna bara växer och växer mot bakgrund av att en tredjedel av alla ungdomar per årskull numera slås ut i dagens svenska skolsystem och det absoluta flertalet av dem är då elever med någon form av utländsk bakgrund. Alltför många av de s k ”andrageneration:arna” och invandrarna som misslyckas i skolan hamnar sedan i brottslighet, missbruk, ohälsa och marginalisering.
 
Slutligen existerar naturligtvis också stora skillnader i kunskapsnivå även inom de s k ”andrageneration:arna” och bland invandrarna och tyvärr tyder det mesta på att det är de elever och tonåringar som fr a har utomeuropeisk bakgrund som är de som tenderar att uppvisa en låg läsförståelsenivå och låga kunskaper i matematik och naturvetenskap.

Över 50% av alla utomeuropeiska invandrare bor idag trångbott och endast 64% av samtliga unga vuxna med utländsk bakgrund klarar sig numera igenom gymnasieskolan

Ett urval siffror som förskräcker ur SCB:s nya rapport ”Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige. Statistisk lägesbild 2019”: Bl a bor över 50% av alla invånare i Sverige från utomeuropeiska länder trångbott och endast 64% av alla unga vuxna i Sverige med utländsk bakgrund klarar sig igenom gymnasieskolan.

 

Trångboddhet är överlag inte ett problem i Sverige och bara några enstaka procent av majoritetsinvånarna bor och lever trångbott (fr a studenter, inneboende, kollektivboende o s v) utan ”tvärtom” så bor och lever de allra flesta majoritetssvenskar stort eller t o m mycket stort rent ytmässigt sett. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit allra minst trångbodda i världen och allra mest ”storbodda” (d v s att bo och leva på en stor yta mätt i antal kvadratmeter per person) i världen. Detta beror bl a på att runt 50% av alla majoritetssvenskar numera bor och lever i singelhushåll samt att över 80% av majoritetssvenskarna äger sitt boende i en eller annan form.

71497428_10156782003345847_1902418955893473280_n.jpg

De som är trångbodda är i stället i huvudsak utomeuropéerna vilka mestadels bor i hyresrätter och är kraftigt koncentrerade till miljonprogramsområdena:

 

Över 50% (50,2%) av alla invånare i landet som är födda i Afrika, Mellanöstern, Asien, Latinamerika och Karibien bor och lever trångbott och hela 22,5% är extremt trångbodda inom denna grupp och vilket inte minst drabbar barnen, ungdomarna och de unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund (höga procentandelar av de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund bor då hemma hos sina föräldrar även efter 18 års ålder och i alltför många fall även om de är i 25-30-årsåldern). De trångbodda hushållen är vidare och ”naturligt” nog kraftigt koncentrerade till landets miljonprogramsområden.

 

De allra flesta av majoritetsinvånarna använder numera internet men bland de utrikes födda, och sannolikt gäller det fr a utomeuropéerna, är siffrorna betydligt lägre vad gäller internetanvändningen: År 2018 använde hela 93% av de inrikes födda internet någon gång under de senaste tre månaderna jämfört med endast 73% bland de utrikes födda och bland utomeuropéerna är denna siffra sannolikt betydligt lägre då de allra flesta av de nordiska, europeiska och västerländska invandrarna antagligen också använder internet regelbundet. Många utomeuropéer äger antagligen inte en ens dator medan de allra flesta majoritetssvenskar äger eller har åtminstone tillgång till en dator. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit allra mest ”digitaliserat” och ”internetanpassat” i världen.
72328257_10156782003365847_7712435226823098368_n.jpg

Det svenska valdeltagandet har ökat succesivt sedan 2002 års val men ökningen verkar i mycket hög grad handla om majoritetsinvånarna. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit världens mest ”politiskt aktiva” s k folkslag mätt i valdeltagande (OBS: självklart finns det många andra sätt att vara politiskt aktiv på än att rösta i allmänna val). Samtidigt skilde det tyvärr mellan 15-17% i valdeltagande mellan de inrikes och utrikes födda i 2018 års val och valdeltagandet bland väljarna med fr a utomeuropeisk bakgrund verkar tyvärr snarare minska än öka över tid medan valdeltagandet bland majoritetsinvånarna fortsätter att öka.

 

År 2018 hade 99% av de inrikes födda unga vuxna uppnått minst en grundskoleutbildning, d v s de hade klarat sig igenom högstadiet. Motsvarande andel för de utrikes födda unga vuxna var 94%.

 

Idag misslyckas en femtedel av alla unga vuxna med gymnasieutbildningen per årskull. Hela 89% av de inrikes födda kvinnorna och hela 86% av de inrikes födda männen i åldersgruppen 21-23 år (d v s 3-5 år efter att gymnasiestudierna hade påbörjats) hade dock klarat av och avslutat minst en 3-årig gymnasieutbildning år 2018. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit världens mest ”utbildade” s k folkslag mätt i genomgången och avslutad gymnasieutbildning.

72294814_10156782003480847_3624434102645555200_n.jpg

De inrikes födda som inte klarar gymnasiet är då i huvudsak s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund vilka antingen inte ens kommer in på gymnasiet eller hoppar av gymnasiet i förtid eller går ut gymnasiet med ofullständiga betyg. För unga vuxna med utländsk bakgrund (d v s både de s k första och andra generationerna) i åldersgruppen 21-23 år var andelen som hade klarat av och avslutat minst en 3-årig gymnasieutbildning nämligen så låg som 64% år 2018 och för nyinvandrade unga vuxna var andelen katastrofalt låg – endast 30% (OBS: nyinvandrade unga vuxna utgör då idag relativt höga procentandelar av landets unga vuxna).

 

Det är en nationell katastrof att 10 000-tals pojkar och unga män i miljonprogramsområdena slås ut från utbildningsväsendet för varje år som går

Dagens Arenas Mats Wingborg säger som det är:
 
Det är sannerligen en nationell katastrof (liksom så klart även en personlig katastrof för varje enskild ung man i miljonprogramsområdena) att var tredje pojke och ung man i de marginaliserade miljonprogramsområdena saknar en gymnasieutbildning och alltför ofta också en avslutad grundskolgång.
 
Denna massiva utslagning och åderlåtning av årskull efter årskull bestående av fr a pojkar och unga män med utländsk och utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena har då pågått i åratal och fortgår alltjämt vilket har resulterat i att 100 000-tals unga vuxna män, som dessutom blir allt äldre och äldre för varje år som går, numera saknar en gymnasieexamen.
 
Snart talar vi om en formidabel jättearmé av män med främst utomeuropeisk bakgrund i ålderskategorin 16-40 år som bor och lever i miljonprogramsområdena och vilka mer eller mindre står utanför det svenska ”mainstream”-majoritetssamhället och de skjutningar och sprängningar som har ägt rum under de senaste åren är nog tyvärr bara en föraning om ”vad som komma skall” även om självklart inte alla unga vuxna män som är utslagna och utstötta från samhället känner vrede och hat utan många verkar också ge upp, resignera och mer eller mindre finna sig i sin lott i livet.
 
 
”I de så kallade utsatta områdena är kriminaliteten hög och många som bor där otrygga. Brotten som utförs begås ofta av unga män. Ett vanligt förslag för att få bukt med problemen är att det behövs fler närvarande poliser. Det stämmer, men det räcker inte. Reformer krävs också för att ge människor framtidstro. Enligt en undersökning från Organisationen The Global Village saknar var tredje pojke som lämnar grundskolan i ett utsatt område behörighet att söka ett nationellt gymnasieprogram. Det betyder att dörrarna stängs, ofta både till arbete och fortsatt utbildning. Knappast ett bra utgångsläge för att underlätta integration och minska brottslighet.”
 
(…)
 
”Ekvationen går inte ihop. Vi kan inte ha ett system som stänger ute elever från gymnasieskolan samtidigt som arbetsmarknaden är stängd. Det är katastrofalt för många enskilda individer. Det är katastrofalt för Sverige. Det är särskilt katastrofalt för de utsatta områdena. Därför behövs ökad lärartäthet, fler specialpedagoger och reformer som gör skolan mer likvärdig, men det är också nödvändigt att öppna gymnasieskolan, i synnerhet yrkesprogrammen, och göra dem tillgängliga för fler, även för elever som har misslyckats i enstaka ämnen.”

Vilka är de mest högutbildade och de mest lågutbildade invandrargrupperna i landet?

SCB har idag publicerat en ny rapport som visar att 28% av befolkningen numera är högutbildad i den meningen att de har minst en 3-årig avslutad eftergymnasial utbildning bakom sig, vilket inte nödvändigtvis betyder en högskoleexamen, och den största koncentrationen högutbildade invånare på länsnivå hittas i Stockholms län där hela en tredjedel av befolkningen i åldrarna 25-64 år är högutbildad liksom kommunvis i bl a Danderyd (57%), Lund (53%), Lomma (49%), Lidingö (47%), Solna (46%), Täby (44%), Stockholm (42%) och Uppsala (41%).
aa.jpg
 
Bland de utrikes födda har totalt 27% en eftergymnasial utbildning och i vissa invandrargrupper är procentandelen mycket hög såsom bland personer födda i:
Mexiko: 61%
Japan: 60%
Ukraina: 58%
Ryssland: 57%
Kanada: 56%
Vitryssland: 55%
Kina: 54%
Taiwan: 54%
Belgien: 53%
Frankrike: 53%
USA: 53%
Schweiz: 51%
Singapore: 51%
Venezuela: 51%
Nederländerna: 50%
Spanien: 50%
Tyskland: 50%
Indien: 49%
Tjeckien: 48%
Italien: 47%
Cypern: 46%
Nya Zeeland: 46%
Österrike: 46%
Australien: 45%
Island: 44%
Sydkorea: 43%
Zimbabwe: 43%
Argentina: 42%
Brasilien: 42%
Irland: 42%
Kamerun: 42%
Slovakien: 42%
Sydafrika: 42%
Egypten: 40%
Portugal: 40%
Indonesien: 39%
Rwanda: 39%
Slovenien: 37%
Iran: 36%
Malaysia: 36%
Nepal: 36%
Peru: 36%
aaaa.jpg
 
Bland de utrikes födda har vidare 19% endast en förgymnasial utbildning som sin högsta utbildningsnivå och i vissa invandrargrupper är procentandelen mycket hög såsom bland personer födda i:
Somalia: 49%
Myanmar: 45%
Eritrea: 41%
Thailand: 40%
Turkiet: 37%
Afghanistan: 36%
Syrien: 36%
Vietnam: 34%
Libanon: 32%
Senegal: 30%
Serbien: 29%
Irak: 28%

 

En ny rapport om samtliga invånare i Stor-Stockholm som är födda 1985 visar att höga andelar av de som har utländsk bakgrund inte har klarat grundskolan eller gymnasiet och har stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden

En ny rapport från Länsstyrelsen i Stockholms län som undersöker hur det har gått för samtliga invånare i landets huvudstadsregion som är födda 1985 och som idag är 34 år gamla visar tyvärr med all önskvärd tydlighet att det går allra sämst för de som har utländsk bakgrund och som har växt upp i miljonprogramsområdena liksom för de utrikes födda som har invandrat från ett utomeuropeiskt land. Har invånarna med utländsk bakgrund därtill en funktionsnedsättning eller är ensamstående så ser det tyvärr än mörkare ut för dem vad gäller ett alltför stort antal olika statistiska utfall.
 
Exempelvis har hela 20% av storstockholmarna som är födda 1985 och som har utländsk bakgrund inte lyckats uppnå en grundskoleutbildning, d v s de har helt enkelt misslyckats med att gå ut högstadiet med fullständiga betyg.
 
4.jpg
Tyvärr resulterar detta i att av samtliga invånare i Stockholms län som är födda 1985 och som har utländsk bakgrund så har endast kring 50% en avslutad gymnasieutbildning vid det förväntade avgångsåret och idag är det tyvärr riktigt svårt att komma in på arbetsmarknaden och än mer att avancera inom ett yrke och en bransch för alla de som inte ens har klarat 9:an i grundskolan och som inte har genomgått en gymnasieutbildning.
 2.jpg
Då det ena leder till det andra, och inte minst gäller denna ”regel” tyvärr nog särskilt negativa utfall av olika slag, så innebär det bl a att medianinkomsten bland 85:orna i Stor-Stockholm med svensk bakgrund ligger på 310 000 kr medan den ligger på ynka 265 000 kr bland 85:orna i Stor-Stockholm med utländsk bakgrund.
 
1.jpg
Vidare så befinner sig hela 19% av samtliga kvinnor med utländsk bakgrund och 16% av samtliga män med utländsk bakgrund vare sig i utbildning, arbete eller i praktik bland de som är födda 1985, d v s de är s k ”UVAS:are” eller ”NEET:are” och vilket numera är mycket stigmatiserande förutom att det innebär ett rejält fattigt och utsatt liv.
3.jpg
 
Tyvärr gäller även alltför negativa utfall också bland de högutbildade med utländsk bakgrund. Invånarna med utländsk bakgrund som förvärvsarbetar arbetar t ex inom lägre kvalificerade yrken även när de uppvisar en hög utbildningsnivå. Städare är t ex det vanligaste yrket bland kvinnorna med utländsk bakgrund som har genomgått en 2-årig eftergymnasial utbildning. Och bland männen med utländsk bakgrund som har en 3-årig eftergymnasial utbildning är ”restaurang och köksbiträde” t ex det fjärde vanligaste förekommande yrket. De som är födda i Europa och som är högutbildade går det också betydligt bättre för på Stockholms läns arbetsmarknad jämfört med de som är födda utanför Europa och som är högutbildade.
 
Sedan betyder inte allt detta att alla stockholmare med utländsk bakgrund som är 34 år gamla har misslyckats med högstadiet eller gymnasiet, saknar arbete eller är låginkomsttagare men mycket höga procentandelar ingår tyvärr i denna kategori och vilket är rejält märkbart i en så mångfaldspräglad del av Sverige som Stor-Stockholm där uppemot 50% av samtliga invånare numera har utländsk bakgrund.
 
Det är slutligen inte heller något fel på att arbeta som städare, som diskare, som butiksbiträde eller som vårdbiträde som 34-årig stockholmare med utländsk bakgrund.