Category: skola

Skillnaderna i skolresultat mellan majoritets- och minoritetselever fortsätter att vara betydande

Den nya ESO-rapporten som undersöker skillnaderna i skolresultat mellan olika elevgrupper visar bl a att det går allra sämst för de elever som har bakgrund i Afrika och därefter för de som har bakgrund i Asien medan eleverna med bakgrund i Sydamerika nu är ikapp eleverna med bakgrund på Balkan och i Östeuropa utanför EU.

18698456_10154714348560847_8009822210010758278_n.jpg

samtliga inrikes födda grundskoleelever som gick ut årskurs 9 mellan 1988-2014
andelen elever med en sysselsatt mor: 93%
andelen elever med en sysselsatt far: 93%
medelbetyg: 50,2
andelen elever med godkänt i kärnämnena: 92%
andelen elever med högskoleutbildade föräldrar: 49%

samtliga utrikes födda grundskoleelever som gick ut årskurs 9 mellan 1988-2014
andelen elever med en sysselsatt mor: 64%
andelen elever med en sysselsatt far: 65%
medelbetyg: 36,9
andelen elever med godkänt i kärnämnena: 65%
andelen elever med högskoleutbildade föräldrar: 43%

18739656_10154714348555847_4370405161286597486_n.jpg

Vilka ungdomar och unga vuxna saknar egentligen en gymnasieutbildning i dagens Sverige?

Det heter numera att i den postindustriella kunskaps- och informationsekonomi som vi lever med och i idag så är det riktigt svårt att som ung vuxen komma in på arbetsmarknaden utan en slutförd gymnasieutbildning (som helst också ska ge högskolebehörighet även om det inte betyder att en nödvändigtvis måste skaffa sig en högskoleexamen): Idag går uppemot 93-­94% av alla infödda majoritetssvenska ungdomar ut grundskolan med gymnasiebehörighet och ca 94% av alla majoritetssvenska unga vuxna har idag en gymnasieutbildning bakom sig medan över hälften och över två tredjedelar av alla majoritetssvenska unga vuxna män respektive unga vuxna kvinnor dessutom har en uttagen högskoleexamen. Samtidigt och omvänt så går ej mer än 57% av alla utrikes födda ungdomar och endast uppemot 65-­70% av alla ungdomar med utländsk bakgrund ut grundskolan med gymnasiebehörighet men det finns också stora skillnader mellan de olika minoritetsgrupperna liksom om de utrikes födda ungdomarna har bott i landet i mer än 6 år eller i 5 år eller mindre.
 
Procentandel av alla invånare i landet födda 1985 som inte hade en fullgjord gymnasieutbildning innan de fyllde 21 år (och vilket visserligen kan betyda att flera av dem har gjort det därefter) och vilket betyder att de antingen aldrig ens har börjat på gymnasiet då de har gått ut grundskolan med ofullständiga betyg utan att ha gymnasiebehörighet alternativt att de har påbörjat gymnasiet men antingen har hoppat av i förtid (och vilket mycket höga procentandelar av landets minoritetsungdomar tyvärr just gör) eller har gått ut gymnasiet med ofullständiga betyg:
 
infödda majoritetssvenska flickor: ca 3-4%
infödda majoritetssvenska pojkar: ca 5-6%
 
flickor födda i Sydasien, Östasien och Sydostasien som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 7%
pojkar födda i Sydasien, Östasien och Sydostasien som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 18%
 
flickor födda i Sydasien, Östasien och Sydostasien som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 28%
pojkar födda i Sydasien, Östasien och Sydostasien som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 40%
 
flickor födda i Sydeuropa och på Balkanhalvön som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 13%
pojkar födda i Sydeuropa och på Balkanhalvön som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 23%
 
flickor födda i Sydeuropa och på Balkanhalvön som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 27%
pojkar födda i Sydeuropa och på Balkanhalvön som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 29%
 
flickor födda i Mellanöstern och Nordafrika som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 17%
pojkar födda i Mellanöstern och Nordafrika som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 26%
 
flickor födda i Mellanöstern och Nordafrika som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 32%
pojkar födda i Mellanöstern och Nordafrika som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 46%
 
flickor födda i subsahariska Afrika som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 23%
pojkar födda i subsahariska Afrika som hade bott i Sverige i mer än 6 år: 35%
 
flickor födda i subsahariska Afrika som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 33%
pojkar födda i subsahariska Afrika som hade bott i Sverige i 5 år eller mindre: 42%
 
flickor födda i Latinamerika: 25%
pojkar födda i Latinamerika: 28%
 
Fotnot: Naturligtvis går det att skaffa sig och att få ett s k bra och ett s k fullgott s k ”good enough”-liv även i dagens postindustriella Sverige utan att ha en gymnasieutbildning bakom sig och det måste inte gå illa för alla unga vuxna som inte har gått ut gymnasiet med fullständiga betyg och det finns också åtskilliga exempel på unga vuxna som har klarat sig alldeles utmärkt i livet utan att ens någonsin ha satt sin fot på en gymnasieskola överhuvudtaget.

Ny PISA-rapport om grundskoleelevernas välbefinnande

OECD:s och PISA:s nya rapport om hur eleverna mår (”students’ well-being”) som publicerades (och lanserades) igår och som undersöker hur fr a 15-åringarna mår i 28 olika länder inklusive i Sverige visar bland annat att Sverige är ett av de länder där de socioekonomiskt svaga eleverna samt de utrikes födda eleverna i mindre grad känner tillhörighet i skolan jämfört med de socioekonomiskt starka eleverna och majoritetseleverna. Denna andel och skillnad har tyvärr ökat sedan 2003 och framför allt mellan 2012-15.
 
Särskilt de utrikes födda eleverna känner en låg grad av tillhörighet i skolan i Sverige liksom i Makedonien, Brasilien, Lettland, Island, Norge, Schweiz och Spanien samtidigt som de s k ”andragenerations”-eleverna känner en större tillhörighet i skolan jämfört med de förstnämnda (d v s jämfört med de s k ”förstageneration:arna”). Ungefär var femte svensk elev känner sig idag utanför i skolan och 17,9% svarade ja på frågan om de har utsatts för mobbning ”minst ett par gånger i månaden”.
 
Rapporten visar också att Sverige är ett av de länder bredvid Storbritannien, Australien, Kanada, Qatar, Förenade Arabemiraten och Singapore där de utrikes födda eleverna i högre grad svarar att de kommer att försöka skaffa sig en högskoleutbildning jämfört med majoritetseleverna.
 
För övrigt är Sverige det land bredvid Taiwan där den allra högsta procentandelen av eleverna svarar att de mår dåligt utan Internet (kring 80%) jämfört med under 20% i exempelvis Estland och Slovakien. Rapporten pekar slutligen även ut att särskilt i Sverige och i de nordiska länderna så är flickorna och de socioekonomiskt svaga eleverna mer oroliga inför ett prov jämfört med pojkarna och de socioekonomiskt starka eleverna.

Nyanlända elever koncentreras till vissa skolor

”Ingen vill ha Svarte Petter” eller ”ingen vill ta djävulen i båten” eller ingen vill ha de nyanlända utomvästerländsk bakgrund-eleverna i sin kommun, på sin skola och i sin klass (nyanlända = de som invandrat under de senaste fyra åren):
 
17498448_10154517125220847_6443196473680685229_n
 
”Tio procent av landets grundskolor har tagit emot 43 procent av alla nyanlända elever. Samtidigt finns det nästan 700 skolor som inte har tagit emot några nyanlända elever alls.”
 
Under läsåret 2016/17 har f ö 27 procent av samtliga grundskoleelever (vårdnadshavare som har rapporterat att barnet talar) ett annat språk än svenska som förstaspråk.

Andelen obehöriga lärare ökar och särskilt gäller det i miljonprogramsområdena

Det talas nästan bara om att mängder av de invånare i landet med bakgrund i Afrika, Asien och Latinamerika som överhuvudtaget har ett jobb är överutbildade men mer sällan talas det om att mängder av de invånare i landet som är majoritetssvenskar och som har bakgrund i övriga Norden och Europa är underutbildade trots att de har ett jobb och trots att de i många fall också innehar ett jobb som kan vara välbetalt och en position som kan vara på chefsnivå (mängder med landets mellanchefer och chefer är helt enkelt underutbildade, och de allra flesta av landets chefer är majoritetssvenskar eller har bakgrund i övriga Norden och Europa).
 
Det är egentligen bara i relation till läraryrket och till skolans värld som underutbildningsproblematiken har börjat lyftas på sistone och nu har Lärarförbundet senast undersökt frågan: Hela två tredjedelar av alla under det senaste året nyanställda lärare är tyvärr numera s k obehöriga (d v s de saknar en högskoleexamen) och är därmed underutbildade och totalandelen behöriga grundskolelärare har minskat på senare tid till 71,4% och fortsätter att minska p g a att så många av de nyanställda lärarna är underutbildade.
 
Tyvärr uppvisar miljonprogramsområdenas skolor (från förskolor till gymnasieskolor) där en absolut majoritet av alla barn och ungdomar idag har bakgrund i Afrika, Asien och Latinamerika de allra högsta procentandelarna underutbildade lärare och tyvärr ökar andelen underutbildade lärare på skolorna i miljonprogramsområdena dessutom snabbare än på de skolor där barnen och ungdomarna i huvudsak har majoritetssvensk bakgrund och bakgrund i övriga Norden och Europa.
 
På skolor där procentandelen elever med högskoleutbildade föräldrar uppgår till 90% jämfört med skolor där procentandelen elever med högskoleutbildade föräldrar ligger på 10% så handlar det om skillnad på hela 25% vad gäller andelen underutbildade lärare – d v s på skolor där barnens föräldrar är högutbildade är nästan alla lärare behöriga men på skolor där barnens föräldrar är lågutbildade är en mycket hög andel av alla lärare obehöriga och underutbildade.
 
Visst finns det åtskilliga extremt högpresterande s k ”whizz-kids” med bakgrund i Afrika, Asien och Latinamerika på miljonprogramsområdenas skolor som kommer att gå hur långt som helst i livet när de blir vuxna och visst finns det också en hel del underutbildade s k ”superlärare” som arbetar på skolorna i landets miljonprogramsområden (från förskolorna till gymnasieskolorna) men tyvärr så har skolresultaten för barnen och ungdomarna i miljonprogramsområdena sjunkit stadigt och närmast katastrofalt under 2000-talet medan skolresultaten för de majoritetssvenska barnen och ungdomarna och för barnen och ungdomarna med bakgrund i övriga Norden och Europa samtidigt har förbättrats sedan 2000-talet.
 
Att andelen underutbildade lärare är så starkt koncentrerade till miljonprogramsområdenas skolor (och dessutom ökar andelen underutbildade lärare just nu i miljonprogramsområdena än mer och än snabbare än på andra skolor i landet) medan andelen behöriga lärare är så starkt koncentrerade till de skolor där barnen och ungdomarna i huvudsak har majoritetssvensk bakgrund och bakgrund i övriga Norden och Europa är sannolikt åtminstone en av huvudförklaringarna till de rätt så katastrofala skolresultaten på miljonprogramsområdenas skolor, d v s det handlar inte (såsom alltför många indirekt och mellan raderna numera säger, tror, tänker och skriver) om att barnen och ungdomarna med bakgrund i Afrika, Asien och Latinamerika skulle uppvisa en låg eller t o m en mycket låg genomsnittlig IQ-nivå (d v s föreställningen om att de helt enkelt är ”defekta” och ”dumma i huvet”) eller att de inte håller måttet vare sig kognitivt eller kroppsligt (d v s föreställningen om att de är överviktiga och att deras tänder är i dåligt skick redan när de är barn samt att de har diagnoser i parti och minut och inte minst föreställningen om att de har våldet och aggressiviteten och sexismen och homofobin i blodet och i generna o s v) och att det är därför som så många av dem misslyckas i skolan.

Skillnaderna mellan elever med svensk och utländsk bakgrund är fortsatt stora i senaste PISA-undersökningen

Glädjeropen var med all säkerhet både mångtaliga och högljudda idag när OECD:s senaste PISA-undersökning publicerades och indikerade att botten nu har passerats och att de svenska eleverna (15-åringarna) nu är på väg att ”återhämta” sig vad gäller kunskapsnivåerna i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
 
Samtidigt bekräftade tyvärr den senaste PISA-undersökningen att landets elever med utländsk bakgrund och sannolikt fr a med utomvästerländsk bakgrund fortsätter att sacka efter och vilket också den senaste TIMMS-undersökningen indikerade.
 
PISA-undersökningen visar exempelvis att 10 procent av eleverna med svensk bakgrund uppnår de högsta prestationsnivåerna i naturvetenskap. Motsvarande andel för elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige (d v s de s k ”andrageneration:arna) är 3 procent och för elever födda utomlands handlar det om 2 procent. Omvänt når 17 procent av eleverna med svensk bakgrund inte upp till nivå 2, d v s de lägsta nivåerna. Motsvarande andel för elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige (d v s de s k ”andrageneration:arna) ligger på 33 procent och vad gäller elever födda utomlands når hälften av eleverna inte upp till nivå 2. En tredjedel av resultatskillnaderna kan förklaras med socioekonomisk bakgrund och skillnaderna är större i Sverige än i andra OECD-länder. Samtidigt är det tragiskt nog så att elever med utländsk bakgrund förväntas och tros ha en framtida yrkeskarriär med naturvetenskaplig inriktning i högre grad i Sverige än i något annat OECD-land.
Resultat migration.jpg
 
15326424_10154179891950847_6328335443235956691_n.jpg
Elever med utländsk och framför allt utomvästerländsk bakgrund är tyvärr både kraftigt överrepresenterade bland de elever som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet, bland de elever som går ut gymnasiet utan högskolebehörighet samt bland de studenter som hoppar av högskolestudierna och ej fullföljer en högskoleutbildning. Detta gäller både de som är utrikes födda och har bott i landet en längre tid, de som är nyanlända och de som är födda och uppvuxna i Sverige och tillhör den s k ”andra generationen”.
 
Idag går uppemot 93-94% av alla majoritetssvenska ungdomar ut grundskolan med gymnasiebehörighet och ca 92-93% av alla majoritetssvenska ungdomar har idag en gymnasieutbildning medan över hälften och över två tredjedelar av alla majoritetssvenska unga vuxna män respektive unga vuxna kvinnor har en högskoleexamen. Omvänt går idag ej mer än ca 57% av alla utrikes födda ungdomar, ca 75-80% av alla födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och kring 65-70% av alla ungdomar med utländsk bakgrund ut grundskolan med gymnasiebehörighet och dessa procentsiffror är tyvärr ännu lägre bland utomvästerländsk bakgrund-eleverna.

Klyftan mellan elever med svensk och utländsk bakgrund kvarstår i TIMSS-undersökningen

Den svenska skolvärlden och alla som arbetar i och med den svenska skolan (d v s Sveriges största arbetsplats) tog igår ett glädjeskutt och hoppas nu på det bästa inför den nya PISA-undersökningen som publiceras om några dagar:
 
Igår publicerades nämligen den s k TIMSS-undersökningen som mäter svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och naturvetenskap och som indikerar att botten antagligen nu har nåtts (i bästa fall) och t o m noterar en viss förbättring i kunskaperna i dessa ämnen även om Sverige fortfarande ligger långt under OECD-genomsnittet (t ex en rätt så ”förnedrande” plats 27 i matematikkunskaper) och återigen ”brädas” vi med råge av flera av de nyligen industrialiserade (konfucianska) asiatiska länderna.
 
Det enda som de svenska barnen och ungdomarna presterar riktigt högt på är självförtroendet – de svenska elevernas självförtroende är t o m högre än de asiatiska elevernas självförtroende (som delvis nog kan översättas med landets självbild och självförtroende – d v s svenskar i gemen har nog ett mycket högt självförtroende som just svenskar) samtidigt som de sistnämnda presterar långt bättre än de svenska eleverna i reella kunskaper.
15267924_10154163279945847_4430490762234840907_n
 
Det stora orosmolnet är dock att de utrikes födda eleverna och ”andragenerations”-eleverna fortsätter att halka efter samtidigt som elever med utländsk bakgrund uttrycker att de värdesätter både naturvetenskap och matematik i långt högre grad än majoritetssvenska elever: Vad gäller t ex naturvetenskap så är andelen elever som värdesätter ämnet högt dubbelt så stor hos ”andragenerations”-eleverna jämfört med bland de majoritetssvenska eleverna.
 
Samtidigt presterar de majoritetssvenska eleverna bättre än både de utrikes födda eleverna och ”andragenerations”-eleverna och denna skillnad har tyvärr ej brutits – den är densamma som 2011 och 2007. Skillnaden kvarstår tyvärr även efter att socioekonomiska faktorer har vägts in: Bara ungefär hälften av skillnaden i matematik och runt en tredjedel av skillnaden i naturvetenskap kan förklaras av skillnader i graden av det som kallas hemresurser.
 
Tyvärr finns m a o alltför många skäl att misstänka att de stora och växande skillnaderna som föreligger i skolresultat och kunskapsnivåer mellan majoritets- och minoritetssvenska elever även kommer att visa sig i den kommande PISA-undersökningen.