Kategori: segregation

Den svenska skolan var en gång i tiden världens mest jämlika skola men är idag en av i-världens mer ojämlika skolor: Likvärdigheten inom den svenska skolan finns ej mer och skolans kompensatoriska uppdrag har idag i praktiken upphört att fungera

Nästan var tredje lärare av landets sammanlagt 100 000 grundskollärare är obehöriga då lärarbristen är fortsatt stor (för att inte säga katastrofartad p g a stora pensionsavgångar och långa sjukskrivningar och då alltför många unga lärare lämnar yrket i förtid och byter ”bransch”) och tyvärr är de behöriga lärarna kraftigt koncentrerade till de skolor vars elever har goda förutsättningar och är högpresterande och fr a så gäller det de skolor där ej mer än 15-20% av eleverna har utländsk bakgrund medan de obehöriga lärarna omvänt är starkt koncentrerade till de skolor där eleverna har sämre förutsättningar och är lågpresterande och inte minst så gäller det de skolor där över 35-40% av alla elever har utländsk bakgrund.
 
För att strö ytterligare salt i såren på de skolor vars elever i hög grad har utländsk bakgrund så visar statistiken också att de behöriga lärare som arbetar där generellt är unga och nyutexaminerade och sällan stannar mer än något år eller två och vilket innebär att läraromsättningen dessutom är mycket hög på dessa skolor.
 
 
”De skolor som nu har färre behöriga lärare utmärker sig genom att också ha många elever med sämre socioekonomiska förutsättningar. En låg andel av eleverna har högutbildade föräldrar och många elever har utländsk bakgrund. På skolorna där andelen behöriga lärare stigit är situationen den omvända. Där har många elever högutbildade föräldrar och en låg andel av eleverna har utländsk bakgrund.
 
Hög andel behöriga lärare sammanfaller också med bättre skolresultat, i form av gymnasiebehörighet. Det visar Dagens Samhälles granskning av Skolverkets statistik kring drygt 1 500 skolor med högstadium.”
 
(…)
 
”Grundskolan i Malmö hade förra läsåret 67 procent behöriga lärare. Det är en något lägre andel än tre år tidigare, då 70 procent av lärarna var behöriga.
 
Men medan andelen behöriga lärare ökat mycket i en del av Malmös skolor har den minskat drastiskt i andra.
 
Värner Rydénskolan, som ligger i den socialt utsatta stadsdelen Rosengård, och Linnéskolan, som ligger i den välbärgade stadsdelen Limhamn, hade för tre år sedan nästan samma andel behöriga lärare. Nu ser läget helt annorlunda ut. På tre år har andelen behöriga lärare på Värner Rydénskolan sjunkit från 69 procent till 48 procent. På Linnéskolan har andelen tvärtom stigit, från 67 procent till 83 procent.”
45342231_10156009040040847_6850238632553349120_n.jpg
 
Under den gångna veckan har flera larmrapporter om den svenska skolan publicerats (och varav flera har varit internationella) som indikerar att den svenska skolsegregationen fortsätter att eskalera (och tyvärr även utanför de tre storstadsregionerna), att klyftan mellan de hög- och de lågpresterande eleverna fortsätter att växa (och vilket innebär att den svenska skolan numera tillhör en av de mer ojämlika skolorna i västvärlden) samt att den stora skiljelinjen alltmer verkar gå mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund (en rapport som publicerades i veckan visar t ex att elever med svensk bakgrund har gynnats rejält av det fria skolvalet och vilket inte gäller för eleverna med utländsk bakgrund).
 
En gång i tiden var då den svenska skolan världens mest jämlika och likvärdiga skola (utanför den kommunistiska världen) och det skolsystem som klarade det kompensatoriska uppdraget allra bäst (och vilket resulterade i att 100 000-tals svenska arbetarbarn och lägre medelklassbarn kunde ”klassklättra” i decennium efter decennium) men idag har den svenska skolan halkat ned till en förnedrande plats 25 bland världens 41 rikaste länder enligt UNICEF.
 
Och enligt PISA-undersökningen är den svenska skolan idag ett av de skolsystem där skillnaderna numera är som allra störst mellan majoritets- och minoritetsbarnen och de svenska klyftorna liknar numera de som gäller i Central- och Östeuropa där skillnaderna mellan majoritetsbarnen och de romska barnen tyvärr är extremt stora: Medan de allra flesta majoritetssvenska barn uppnår den grundläggande läskunnighet som krävs (d v s i svenska språket) enligt PISA-undersökningen så misslyckas nästan 45% av alla invandrade barn med detta liksom över 20% av alla ”andrageneration:are” (d v s elever födda i Sverige med två invandrade föräldrar) och nästan 15% av alla blandbarn (d v s elever med en inrikes född och en utrikes född förälder) och bland barnen med utomeuropeisk bakgrund är samtliga dessa procentsiffror tyvärr ”sju resor värre” än så.
 
Att det finns ett mycket starkt samband mellan det ökande antalet skjutningar och det eskalerande våldet i miljonprogramsområdena liksom den otäckt förhöjda överdödligheten bland landets ”andrageneration:are” (d v s alltför många av barnen, ungdomarna och de unga vuxna i miljonprogramsområdena dör alltför tidigt jämfört med hur länge de ”borde” leva i statistikens värld) och den alltmer ojämlika svenska skolan som under de senaste 6-7 åren har ”massproducerat” kring 150 000 unga vuxna (och varav de allra flesta har utomeuropeisk bakgrund – d v s det handlar om en regelrätt miniarmé av unga vuxna som mer eller mindre står utanför samhället och de allra flesta av dem är dessutom unga män) som inte har klarat grundskolan (och än mindre gymnasie- och högskolan) och som idag står utanför arbetsmarknaden och vare sig studerar eller gör praktik eller ens tar emot bidrag (och de allra flesta av dem nolltaxerar ”på pappret” och ingen vet egentligen hur de försörjer sig eller hur de ens överlever överhuvudtaget) står väl tyvärr numera utom allt tvivel.
 
Idag har då kring 40% av alla elever utländsk bakgrund (och de allra flesta av dem har utomeuropeisk bakgrund) och uppåt en tredjedel av alla grundskoleelever talar numera ett annat språk än svenska som förstaspråk och det är då denna grupp som är kraftigt koncentrerad till vissa skolor (liksom till vissa bostadsområden) och som i hög grad undervisas av obehöriga lärare och som tyvärr uppvisar alltför låga skolresultat i jämförelse med eleverna med svensk bakgrund och eleverna som talar svenska som förstaspråk vilka i sin tur är koncentrerade till vissa skolor (liksom till vissa bostadsområden) och vilka i hög grad undervisas av behöriga lärare.
 
Sedan betyder inte allt detta att alla majoritetssvenska barn vare sig klarar sig bra i skolan eller mår bra även om de klarar sig bra i skolan medan ”andrageneration:arna” som ”pangar” på varandra i miljonprogramsområdena inte alltid behöver ha misslyckats i skolan och inte alla barn med utländsk bakgrund som misslyckas i grundskolan behöver nödvändigtvis heller må dåligt och åtskilliga obehöriga lärare som arbetar på skolorna i miljonprogramsområdena där ofta mellan 85-95% av alla elever har någon form av utländsk bakgrund gör ett fantastiskt jobb.

Ny rapport om den svenska skolsegregationen och om hur de kombinerade s k white flight- och s k white avoidance-effekterna ”styr” den svenska s k ”skolmarknaden”

German Bender och Per Kornhall skriver om den tilltagande skolsegregationen på dagens DN Debatt med anledning av Arena Idés nya rapport (se http://arenaide.se/wp-content/uploads/sites/2/2018/10/ett-sondrat-land.pdf) som visar att de kombinerade s k white flight- och s k white avoidance-effekterna tyvärr är mycket starka på dagens svenska ”skolmarknad”, d v s att vita föräldrar koncentrerar sina vita barn till skolor som domineras av andra vita föräldrars vita barn medan vita föräldrar samtidigt undviker skolor som domineras av icke-vita föräldrars icke-vita barn (en tydlig skolsegregation råder numera tyvärr i hela 93 procent av alla mellanstora kommuner i landet).

Dagens svenska elever sorteras helt enkelt utifrån sina föräldrars etniskrasliga och socioekonomiska bakgrund och då utomvästerländsk bakgrund och tillhörighet till LO:s lägre skikt (och dessutom att vara bosatt i miljonprogramsområdena) alltmer har kommit att sammanfalla i Sverige medan majoritetssvenskarna fullständigt dominerar SACO-kollektivet och TCO:s övre skikt (med undantag för 3-4 yrkesgrupper som idag trots allt uppvisar skapligt höga andelar av utomeuropéer) ”så blir det som det blir” tyvärr utifrån någon slags ”rätt barn på rätt skola”-logik.

Skolsegregationen gör sig tyvärr också märkbar i Skolverkets nya statistik rörande betyg i årskurs 6: Förutom att sjätteklassarnas betygsresultat fortsätter att gå ned (procentandelen som får underkänt i ett eller flera ämnen ligger nu på hela 23% och vilket inte bådar gått inför dessa elevers högstadieår) så går det både bättre för friskolornas sjätteklassare (83% av dem klarade godkänt i alla ämnen) och för de sjätteklassare som har föräldrar som tillhör SACO-kollektivet och TCO:s övre skikt (90% av dem klarade godkänt i alla ämnen) men bland eleverna med lågutbildade föräldrar och bland vilka tyvärr en mycket hög andel har utomeuropeisk bakgrund så fick endast 35% av sjätteklassarna godkänt i alla ämnen.

I dagarna kom också en ny OECD-rapport som visar att skolresultat- och betygsklyftorna mellan de ovanstående elevgrupperna är större i Sverige än i de allra flesta andra OECD-länder och vilket är mycket oroväckande inför framtiden och alltmer så kommer de ungdomar och unga vuxna som ”ser utomeuropeiska ut” alltmer att associeras med låg utbildning medan de ungdomar och unga vuxna som ”ser svenska/europeiska ut” alltmer kommer att associeras med hög utbildning.

https://www.dn.se/debatt/skolsegregationen-har-spritt-sig-till-hela-landet

”Av eleverna i årskurs nio som går i segregerade skolor med hög andel svenskfödda och/eller högutbildade föräldrar, är 49 procent placerade i friskolor. Av eleverna som går i kraftfullt segregerade skolor med hög andel lågutbildade och/eller utlandsfödda föräldrar återfinns endast 6 procent i friskolor och hela 94 procent i kommunala skolor.

Vi har valt att särskilt undersöka Nyköping, där kommunpolitikerna gjort ett internationellt uppmärksammat försök att bryta segregationen. Den så kallade Nyköpingsmodellen innebar att man la ner fyra segregerade kommunala högstadieskolor och byggde en ny, där man tänkte sig att alla elever från de nerlagda skolorna skulle gå. Vår studie visar att man inte lyckats bryta segregationen.

Visserligen har Nyköping minskat den värsta ”negativa” segregationen – tidigare hade en hög andel av eleverna i vissa kommunala skolor utländsk bakgrund och lågutbildade föräldrar. Men det som inte framkommit tidigare är att man inte rått på det som inom skolforskningen kallas ”white flight”, det vill säga att välutbildade svenskfödda familjer flyr från den nu enda och mer blandade kommunala skolan. Utvecklingen i Nyköping kan beskrivas som en resa från en sorts kraftfull segregation till en annan lika kraftfull. Resultatet av Nyköpingsmodellen är faktiskt att fler elever än tidigare befinner sig i etniskt och socioekonomiskt homogena skolor. Segregationen har inte minskat – bara bytt ansikte.”

”Raskartor” av amerikansk modell som visualiserar var utomeuropéerna bor i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö

Sthlm.jpg
”Raskartor” av amerikansk modell (d v s de ”genomrasistiska” amerikanerna producerar då ständigt sådana här kartor som visar var de olika s k rasgrupperna bor och lever i de rätt så hårt segregerade amerikanska storstäderna) som visar var invandrarna från de icke-västerländska länderna bor i landets tre storstadsregioner, d v s var de som är födda i Afrika, Asien, Mellanöstern, Latinamerika och Karibien är folkbokförda i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö (OBS – kartorna är dock från år 2010 och tyvärr kan bostadssegregationen nog ha blivit än mer extrem sedan dess) där idag mellan 45-60% av samtliga invånare har någon form av utländsk bakgrund och i huvudsak utomeuropeisk sådan (d v s invånarna med någon form av utomeuropeisk bakgrund är idag verkligen mängder i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö men de är då kraftigt koncentrerade till specifika stadsdelar som till i stort sett 100% utgörs av miljonprogramsområden och där flerbostadshus/höghus och hyresrätter dominerar helt):
Sthlm 3.jpg
 
Stockholms innerstad och Söder om Söder inklusive Hägersten är massivt dominerad av inrikes födda medan Järvaområdet och stadsdelarna längs den röda tunnelbanelinjen mellan Bredäng och Norsborg är massivt dominerade av utomeuropéer (liksom den utomeuropeiska ”enklaven” Flemingsberg) och Södertälje går verkligen inte av för hackor med Geneta, Fornhöjden, Ronna och Hovsjö vilka alla är dominerade av utomeuropéer. Sedan bor det så klart chilenare och argentinare på Östermalm, iranier och etiopier på Kungsholmen, turkar och irakier på Södermalm och kongoleser och kineser på Norrmalm men de ger inget större ”utslag” i siffrornas och kartornas värld då de inte är så många även om de absolut är folkbokbokförda och ”på riktigt” bosatta i innerstaden.
Sthlm 2.jpg
 
Stadsdelarna längs röda linjen mellan Bredäng och Norsborg bör f ö vara Nordeuropas största och ”tätaste” sammanhängande koncentration av invånare med någon form av utomeuropeisk bakgrund – åtminstone norr om Hamburg och Amsterdam.
Gbg.jpg
Gbg 2.jpg
 
Likaså är Göteborgs innerstad massivt dominerad av inrikes födda medan nordöstra Göteborg omvänt är massivt dominerad av utomeuropéer och Malmö slutligen är en aningen mer komplicerad ”historia” då stadsdelar dominerade av inrikes födda i praktiken ligger ”vägg i vägg” med utomeuropéernas stadsdelar (d v s utan några s k buffertzoner i form av s k gröna kilar, industriområden eller motorvägar) och därtill på en begränsad yta.
M-ö.jpg

Västvärldens kanske största antisegregationssatsning offentliggjordes idag i ett av västvärldens mest genomsegregerade länder

Idag presenterade den fortfarande sittande rödgröna antirasistiska och feministiska regeringen sin stora ”master plan” (som gäller de kommande tio åren 2018-28) och strategi mot segregationen i västvärldens kanske allra mest segregerade land och det mycket omfattande antisegregationspaket som lanserades idag är sannolikt det största i hela västvärlden just nu (åtminstone i pengar räknat) samtidigt som allt tyvärr har blivit allt värre (d v s vad gäller segregationen) sedan den s k Blommansatsningen sjösattes 1995 (som då var den allra första svenska antisegregationssatsningen) och sedan många miljarder har pumpats in i miljonprogramsområdena allt sedan dess (d v s dessa enorma belopp har tyvärr inte hjälpt för att vända eller stoppa segregationen även om det självklart hade varit mycket värre idag utan alla dessa mycket stora satsningar i miljonprogramsområdena som har gjorts i landet sedan 1995).
 
I ett stort antal miljonprogramsområden runtom i landet har idag kring 85-95% av alla invånare någon form av utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund och i alltför många av dessa idag mycket tättbefolkade (kring hälften av fr a de utomeuropeiska invånarna i miljonprogramsområdena bor idag trångbott eller t o m extremt trångbott) stadsdelar (där fr a andelen invånare under 30 år är mycket stor) klarar idag ej mer än kring 50-60% grundskolan (d v s extremt höga procentandelar går ut 9:an och högstadiet utan fullständiga betyg och utan gymnasiebehörighet i de s k ”förorterna”) och endast kring 50-60% av de vuxna arbetsföra invånarna förvärvsarbetar där och mellan 25-40% av de arbetsföra invånarna i åtskilliga miljonprogramsområden är numera helt beroende av ekonomiskt bistånd.
 
Ett urval tyvärr mycket tråkiga siffror:
 
Procentandel som har slutfört gymnasieskolan 20-25 år:
Araby: samtliga kvinnor 44%, samtliga män 38%
 
Procentandel som förvärvsarbetar 20-25 år:
Vivalla: samtliga andragenerationskvinnor 53%, samtliga andragenerationsmän 46%
 
Procentandel som är har en låg inkomst 20-25 år:
Rinkeby/Tensta: samtliga kvinnor 25%, samtliga män 28%
 
Procentandel som är beroende av ekonomiskt bistånd 20-25 år:
Rosengård: samtliga kvinnor 23%, samtliga män 37%
 
 
”Tillväxtverket meddelar i dag fördelningen av det långsiktiga miljardstödet till kommuner med områden med socioekonomiska utmaningar. 2,2 miljarder kronor avsätts årligen 2020–2027 av regeringen.
 
För 2018 har 425 miljoner kronor avsatts och för 2019 1,35 miljarder kronor. Det nya statsbidraget ska bidra till att stärka kommunernas eget långsiktiga arbete för att förbättra förutsättningarna i områden som i dag kännetecknas av stora utmaningar när det gäller exempelvis lågt valdeltagande, hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och låg sysselsättningsgrad.”

Det är över 30 gånger vanligare att 3-åringarna har karies i miljonprogramsområdena i Järvaområdet jämfört med 3-åringarna på Lidingö

TV4 Nyheterna igår kväll:

Det är över 30 gånger vanligare att 3-åringarna har karies i miljonprogramsområdena i Järvaområdet jämfört med 3-åringarna på Lidingö och i Norrort.

Det är nästan 40 gånger vanligare att de nyfödda i miljonprogramsområdena i Huddinge, Botkyrka och Södertälje och i Söderort exponeras för vuxnas cigarettrök jämfört med de nyfödda i Stockholms innerstad.

Det är 7 gånger vanligare med fetma och övervikt bland barnen i miljonprogramsområdena i Stockholms län än bland barnen i Stockholms innerstad.

Ny rapport om den svenska mångfalden och segregationen

Fascinerande visualiseringar och kartograferingar av den svenska demografiska mångfalden och bostadssegregationen vilka är hämtade ur Hyresgästföreningens rapport som publicerades idag:
 
Segr.jpg
I min hemstad Motala så sticker Väster, Ekön och Charlottenberg ut, i Karlstad där jag ofta bor under veckorna så handlar det om Våxnäs, Rud och Kronoparken, på Södermalm i Stockholm där jag en gång bodde finns små enklaver av mångfald (t ex Åsögatan som ju är ett miljonprogramområde), i Söderort där jag numera bor (i Flemingsberg) blir det bara alltmer mångfald och i Uppsala där jag också har bott så sticker bl a Gottsunda, Stenhagen och Gränby ut.
Upp.jpg
Söder.jpg
Flem.jpg
Karl.jpg
Mot.jpg

32 kommuner med s k utsatta stadsdelar erhåller miljardbelopp för att bekämpa segregationen

För alla ”kalenderbitare” som undrar över exakt vilka 32 kommuner som nu ska erhålla miljardbelopp av den sittande antirasistiska regeringen för att motverka segregationen, fattigdomen, de låga skolresultaten, den höga arbetslösheten, det höga bidragsberoendet och det låga valdeltagandet som gäller i en eller flera stadsdelar (d v s ”förorter” och miljonprogramsområden med invånare som har utomeuropeisk bakgrund) i dessa kommuner.
 
För övrigt så kan det vara intressant att nämna att landets 61 mest s k utsatta stadsdelar (för en lista över dessa – se https://tobiashubinette.wordpress.com/2017/06/23/forort-fattigdom) vilka alla numera är miljonprogramsområden med invånare som har utomeuropeisk bakgrund idag innehåller hela 600 000 invånare (d v s hela 6% av totalbefolkningen) och hela 10% av landets samtliga barn och ungdomar p g a att medelåldern är extremt låg i dessa områden p g a att fruktsamhetstalen är betydligt högre där än i de majoritetssvenska stadsdelarna.
 
I dessa ”förorter” har hela 3% av lägenheterna mellan 10-30 folkbokförda invånare, hela 40% av barnen och ungdomarna går ut grundskolan (d v s högstadiet och 9:an) utan godkänga betyg, mellan 40-67% av samtliga invånare i dessa ”förorter” har en årsinkomst (innan skatt) som understiger 100 000 kronor och höga procentsiffror är därtill (d v s utöver de 40-67 procenten) nolltaxerare (d v s de saknar helt och hållet en inkomst överhuvudtaget) och mellan 50-60% av invånarna i dessa ”förorter” är utrikes födda medan de resterande procenten (d v s 40-50%) i huvudsak utgörs av s k ”andrageneration:are” och s k ”blandade” liksom även av ett snabbt växande antal s k ”tredjegeneration:are” och de allra flesta har bakgrund i Afrika, Asien, Mellanöstern, Latinamerika och Karibien:
 
Borlänge
Borås
Botkyrka
Eskilstuna
Filipstad
Gävle
Göteborg
Halmstad
Helsingborg
Huddinge
Järfälla
Jönköping
Katrineholm
Karlskrona
Kristianstad
Landskrona
Linköping
Malmö
Motala
Norrköping
Nyköping
Perstorp
Sandviken
Stockholm
Södertälje
Trollhättan
Uddevalla
Uppsala
Västerås
Växjö
Åstorp
Örebro