Kategori: Ryssland
Om den proryska internationella rörelsen
Förra året i augusti månad arrangerade Ryssland en internationell antifascistisk konferens i Moskva som samlade deltagare från ett 70-tal olika länder, varav nästan alla var utomvästerländska länder som direkt eller indirekt stöttar Rysslands försök att s k ”befria” och s k ”avnazifiera” Ukraina. Ett flertal länder i Latinamerika, Karibien, Afrika, Mellanöstern, Asien och Oceanien stödjer som bekant Ryssland p g a att de är emot USA och dess västallierade och fr a är de emot de forna imperiemakterna Storbritannien och Frankrike.
Den 14 mars ägde motsvarigheten till fjolårets konferens rum i Moskva för det s k civilsamhällets del, d v s om förra konferensen samlade representanter från olika länder så samlade den senaste konferensen representanter från olika föreningar och organisationer vilka härrörde från ett 50-tal olika länder (inklusive USA) samt även en del kändisar som var där som egna individer.
Under konferens grundades den internationella organisationen International Russophile Movement (på franska Mouvement international russophile), bland huvudtalarna märktes Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och konferensen använde ett klassiskt antiimperialistiskt och antifascistiskt språkbruk som går tillbaka till Sovjettiden och talade bl a om att Europa behöver ”dekoloniseras”.
På plats hittades bl a den amerikanska skådespelaren Steven Seagal, en f d tysk förbundsdagsledamot från Die Linke, den brasilianska vänsterjournalisten Pepe Escobar, Charles de Gaulles barnbarn Pierre de Gaulle, den italienska Tolkien-översättaren prinsessan Vittoria Alliata di Villafranca, den bulgariska Rysslandsvännen Nikolai Malinov samt den ryska högerextrema chefsideologen Aleksandr Dugin som bl a sade att västvärldens globalister hatar Ryssland men att många människor runtom på jorden samtidigt stödjer och förstår Ryssland.
Internationella brottmålsdomstolen anklagar Putin för att vara skyldig till tvångsadoptionerna av ukrainska barn
I fredags utfärdade den Internationella brottmålsdomstolen i Haag en arresteringsorder rörande Putin och Maria Aleksejevna Lvova-Belova, som är Putins kommissionär för barns rättigheter, och Associated Press har i samband med det publicerat ett långt reportage om orsaken och bakgrunden till att de båda anklagas för krigsbrott.
Arresteringsordern handlar konkret om att Ryssland bortför ukrainska barn i tusental och adopterar bort dem till ofrivilligt barnlösa ryssar och till andra ryssar som vill ha ”utökning” i familjen och det ska då påminnas om att fruktsamhetstalen i Ryssland är katastrofalt låga och har varit så ända sedan kommunismens fall.
Det ligger en synnerligen dagsaktuell och tung symbolik över det faktum att domstolen i Haag har valt att driva och fokusera på just detta specifika krigsbrott som rör tvångsadoptioner mot bakgrund av att det i skrivande stund pågår flera utredningar rörande illegala och korrupta adoptioner i bl a Sverige, Sydkorea, Chile, Norge och Frankrike.
Frågan om tvångsadoptioner och felaktiga, oriktiga och brottsliga adoptioner är m a o politiskt sprängstoff, vilket i sin tur går tillbaka på att allt som rör barn, reproduktion, familj, föräldraskap, sexualitet och ”det lilla livet” och intimsfären i stort av naturliga skäl är en fråga om liv eller död för både enskilda personer, familjer och släkter och hela länder.
Bland alla vid det här laget närmast oräkneliga ryska krigsbrott som har begåtts i Ukraina och mot ukrainarna sedan den första ryska invasionen av landet 2014 och fram till idag är det högst sannolikt tvångsadoptionerna som upprör allra mest och som får både ukrainarna och omvärlden och nu också juristerna i Haag att reagera allra starkast.
Mot bakgrund av Internationella brottmålsdomstolens i Haag arresteringsorder från i fredags, som då specifikt rör de ryska tvångsadoptionerna av ukrainska barn, hamnar de illegala och korrupta adoptionerna av barn från den utomvästerländska världen som västvärlden, inklusive Sverige och svenskarna, har gjort sig skyldig till under många årtionden också i ett annat ljus.
För mig som har bekämpat den globala adoptionsindustrin i åratal är detta nämligen inget annat än ett erkännande av att alla typer av oriktiga adoptioner är ett brott mot de mänskliga rättigheterna om än ett senfärdigt sådant – d v s domstolen i Haag hade mycket väl kunnat fördöma illegala och korrupta adoptioner långt tidigare än så här.
On Friday, the International Criminal Court said it had issued an arrest warrant for Russian President Vladimir Putin for war crimes, accusing him of personal responsibility for the abductions of children from Ukraine. Lopatkina told the AP on Friday, “Everyone must be punished for their crimes.”
https://apnews.com/article/ukrainian-children-russia-7493cb22c9086c6293c1ac7986d85ef6
Russia’s open effort to adopt Ukrainian children and bring them up as Russian is already well underway, in one of the most explosive issues of the war, an Associated Press investigation shows.
Thousands of children have been found in the basements of war-torn cities like Mariupoland at orphanages in the Russian-backed separatist territories of Donbas. They include those whose parents were killed by Russian shelling as well as others in institutions or with foster families, known as “children of the state.”
Russia claims that these children don’t have parents or guardians to look after them, or that they can’t be reached. But the AP found that officials have deported Ukrainian children to Russia or Russian-held territories without consent, lied to them that they weren’t wanted by their parents, used them for propaganda, and given them Russian families and citizenship.
The investigation is the most extensive to date on the grab of Ukrainian children, and the first to follow the process all the way to those already growing up in Russia. The AP drew from dozens of interviews with parents, children and officials in both Ukraine and Russia; emails and letters; Russian documents and Russian state media.
Whether or not they have parents, raising the children of war in another country or culture can be a marker of genocide, an attempt to erase the very identity of an enemy nation. Prosecutors say it also can be tied directly to Russian President Vladimir Putin, who has explicitly supported the adoptions.
“It’s not something that happens spur of the moment on the battlefield,” said Stephen Rapp, a former U.S. Ambassador-at-Large for War Crimes Issues who is advising Ukraine on prosecutions. “And so your ability to attribute responsibility to the highest level is much greater here.”
Even where parents are dead, Rapp said, their children must be sheltered, fostered or adopted in Ukraine rather than deported to Russia.
Russian law prohibits the adoption of foreign children without consent of the home country, which Ukraine has not given. But in May, Putin signed a decree making it easier for Russia to adopt and give citizenship to Ukrainian children without parental care — and harder for Ukraine and surviving relatives to win them back.
Russia also has prepared a register of suitable Russian families for Ukrainian children, and pays them for each child who gets citizenship — up to $1,000 for those with disabilities. It holds summer camps for Ukrainian orphans, offers “patriotic education” classes and even runs a hotline to pair Russian families with children from Donbas.
“It is absolutely a terrible story,” said Petro Andryushchenko, an adviser to the Mariupol mayor, who claims hundreds of children were taken from that city alone. “We don’t know if our children have an official parent or (stepparents) or something else because they are forcibly disappeared by Russian troops.”
The picture is complicated by the fact that many children in Ukraine’s so-called orphanages are not orphans at all. Ukraine’s government acknowledged to the U.N. before the war that most children of the state “are not orphans, have no serious illness or disease and are in an institution because their families are in difficult circumstances.”
Nevertheless, Russia portrays its adoption of Ukrainian children as an act of generosity that gives new homes and medical resources to helpless minors. Russian state media shows local officials hugging and kissing them and handing them Russian passports.
It’s very hard to pin down the exact number of Ukrainian children deported to Russia — Ukrainian officials claim nearly 8,000. Russia hasn’t given an overall number, but officials regularly announce the arrival of Ukrainian orphans in Russian military planes.
In March, Russian children’s rights ombudswoman Maria Lvova-Belova said more than 1,000 children from Ukraine were in Russia. Over the summer, she said 120 Russian families had applied for guardianship, and more than 130 Ukrainian children had received Russian citizenship. Many more have come since, including a batch of 234 in early October.
Lvova-Belova has said these children need Russia’s help to overcome trauma that has left them sleeping badly, crying at night and drawing basements and bomb shelters. She acknowledged that at first, a group of 30 children brought to Russia from the basements of Mariupol defiantly sang the Ukrainian national anthem and shouted, “Glory to Ukraine!” But now, she said, their criticism has been “transformed into a love for Russia,” and she herself has taken one in, a teenager.
“Today he received a passport of a citizen of the Russian Federation and does not let go of it!” she posted on Telegram on Sept. 21, along with a photo. “(He) was waiting for this day in our family more than anyone else.”
Lvova-Belova has been sanctioned by the United States, Europe, the U.K., Canada and Australia. Her office referred the AP to her reply in a state-owned news agency that Russia was “helping children to preserve their right to live under a peaceful sky and be happy.”
In August, a post from a senior official at the Moscow Department of Labor and Social Protection thanking the Russian foster families declared: “Our children… Now they are ours.”
Hyperinflationen och de s k Putinpriserna har räddat Europas högerpopulistiska och högerradikala partier från att gå under ett år efter den andra ryska invasionen av Ukraina
För ett år sedan höll SD och de högerpopulistiska och högerradikala partierna i Europa på att smälta bort:
Så här på ettårsdagen av den andra ryska invasionen av Ukraina skadar det inte att påminna om SD:s ryssvänliga (när)historia som partiet delar med flertalet syskonpartier runtom i Europa vilka efter den 24 februari 2022 råkade i fullständig panik och över en natt tvärvände i sin syn på Ryssland för att till varje pris undvika kommande katastrofala valresultat.
SD och Europas samlade högerpopulistiska och högerradikala partier, vilka redan hade drabbats av en rejäl väljarflykt under pandemin, gick också till en början bakåt i de olika ländernas opinionsundersökningar men när inflationen och de s k Putinpriserna slog till med full kraft i mars 2022 och fr a drabbade Sveriges och Europas arbetarklass och lägre medelklass lyckades de olika partierna tyvärr att sakta men säkert återta sina tidigare positioner vid valurnorna.
Redan i april och juni lyckades franska RN, som liksom SD har en ryssvänlig bakgrund, skrälla i det franska president- respektive parlamentsvalet och under Europas bruna höst gjorde bl a svenska SD och italienska FdI mycket bra ifrån sig och detsamma har även syskonpartierna i bl a Schweiz, Ungern, Tyskland och Serbien gjort.
Det finns m a o tyvärr alltför mycket som tyder på att de majoritetseuropeiska arbetar- och lägre medelklassväljarna inte har straffat SD och de europeiska högerpopulistiska och högerradikala partierna för deras tidigare ryssvänlighet utan i stället har dessa partier lyckats återta de väljare som de förlorade under pandemin och under de första veckorna efter den ryska invasionen.
I alltför många fall har de olika partierna därtill slagit sina tidigare valresultatrekord som gällde innan pandemin samtidigt som de har ”kovänt” i Rysslandsfrågan och numera, med några undantag, framstår som både pro-EU, pro-NATO och pro-Ukraina liksom pro-ukrainska flyktingar.
Här nedan listas ett antal färska opinionsundersökningars resultat med avseende på ett urval högerpopulistiska och högerradikala partier vilka utgör respektive lands första, andra, tredje eller fjärde största parti.
Italien: FdI 31% (1:a) (+ Lega 8% och FI 7%)
Estland: EKRE 22% (2:a)
Österrike: FPÖ 27% (1:a)
Tyskland: AfD 15% (4:a)
Slovenien: SDS 29% (2:a)
Polen: PiS 37% (1:a)
Spanien: Vox 15% (4:a)
Frankrike: RN 25% (2:a)
Nederländerna: PVV 11% (2:a) (+ FvD 3%)
Belgien: 25% (1:a)
Ungern: Fidesz 48% (1:a)
Portugal: Chega 14% (3:a)
Finland: PS 20% (2:a)
Serbien: SNS 39% (1:a) (+ SRS 2%)
Norge: FrP 11% (3:a)
Lettland: NA 10% (4:a)
Och skulle ett EU-parlamentsval hållas idag så skulle de båda högerpopulistiska och högerradikala partigrupperna ECR (som SD ingår i) och ID erhålla uppskattningsvis 84 respektive 65 mandat motsvarande sammanlagt 149 platser vilket kan jämföras med kristdemokratiska och konservativa EPP:s beräknade 159 mandat, socialdemokratiska S&D:s 139 mandat, liberala RE:s 98 mandat, den gröna partigruppens 55 mandat samt vänstergruppens 49 mandat.
De s k Putinpriserna har m a o paradoxalt nog ”räddat” SD och Europas högerpopulistiska och högerradikala partier från att gå under på grund av att de majoritetssvenska och majoritetseuropeiska arbetarna och den majoritetssvenska och majoritetseuropeiska lägre medelklassen har drabbats mycket hårt av den just nu galopperande inflationen.
Igår arrangerade Putins regim den första internationella antifascistiska kongressen och samma dag utsattes Dugin för ett förmodat attentat
Igår den 20 augusti 2022 ägde den första internationella antifascistiska kongressen rum på Patriot Ekspo-mässanläggningen i Moskva arrarangerad av Putins regim och med syftet att bekämpa de ukrainska och västerländska ”fascisterna” och ”nazisterna”. Inför evenemanget hade representanter från 74 olika länder bjudits in och bland dem har bl a Kina, Indien, Saudiarabien, Etiopien, Syrien, Azerbajdzjan, Uzbekistan och Belarus nämnts.
Den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu sade igår bl a följande enligt den statliga ryska nyhetstjänsten Sputnik:
“Today we are witnessing another vivid manifestation of Nazi policy, when the Russophobic idea is actively promoted from the high European stands to ban all Russian citizens from entering the EU countries.
In Estonia and Latvia, marches of SS legionnaires have become traditional, monuments and obelisks are being erected to war criminals. Nazi slogans and appeals are openly heard on the streets of Lithuanian cities.”
Och en annan rysk nyhetskanal har rapporterat om kongressen på följande vis:
“One of the goals of the event is to promote historical the truth about the decisive role of the Soviet people in the defeat of fascism in World War II. It is also designed to counteract the spread of neo-Nazi propaganda at the present time.
Now Russia has to fight Nazism not only on the ideological front, but also to eradicate it by force in the course of a special military operation in Ukraine. Kyiv not only desperately resists, but also attacks Donbass, Crimea, and other Russian border regions with rockets, shells and drones. This means that Russia does not have the right to stop before the complete defeat of the Kyiv regime, otherwise it will continue to be a source of danger.
Of course, all normal people want peace, but for it to come, it is necessary to achieve victory and a fair trial of war criminals.
It is also important to prevent the germs of neo-Nazi ideology from germinating in Russian society. After all, the Ukrainian example clearly shows what this can lead to.”
På kvällen utsattes sedan ”Putins hjärna” Aleksandr Dugin för ett attentat som kostade hans dotter Darja livet.
Svenskarna är möjligen det s k folk på jorden som är minst pro-Ryssland och minst pro-Kina
EU:s SCB offentliggjorde nyligen en stor opinionsundersökning som visar att svenskarna är det s k folk i EU som är allra minst pro-Ryssland (endast 2% har en ”totalt positiv” syn på landet att jämföra med 10% bland invånarna i hela EU) liksom allra minst pro-Kina (endast 8% har en ”totalt positiv” syn på landet att jämföra med 22% bland invånarna i hela EU).
Likaså är svenskarna det s k folk i EU som är allra minst pro-Turkiet (endast 12% har en ”totalt positiv” syn på landet att jämföra med 28% bland invånarna i hela EU) efter Grekland (endast 4% av grekerna har en ”totalt positiv” syn på Turkiet) och vilket i det sistnämnda fallet har en ”naturlig” historisk förklaring.
De länder vars invånare är pro-Ryssland (i vissa fall upp till 20-49%) återfinns fr a på Balkan (t ex är 49% av bulgarerna det liksom 25% av grekerna) och de länder vars invånare är pro-Kina återfinns också i samma region liksom i Central- och Östeuropa (t ex är 38% av ungrarna det liksom 37% av rumänerna) och detsamma gäller de länder vars invånare är pro-Turkiet (t ex är 56% av letterna det liksom 39% av polackerna).
Överlag framstår invånarna i Sverige som det s k folk i EU som är allra mest emot auktoritära regimer i EU medan invånarna i sydöstra, centrala och östra Europa liksom även i södra Europa (t ex är 39% av invånarna i Spanien pro-Turkiet) framstår som de som är allra mest för auktoritära regimer.
Det s k svenska folkets extremt negativa syn på Kina har även framträtt i tidigare internationella opinionsundersökningar där det framgår att svenskarna är alla mest emot Kina och senast också i en opinionsundersökning från Utrikespolitiska institutet som undersöker svenskarnas syn på olika asiatiska länder och det är sannolikt att det s k svenska folket är det s k folk på jorden som är minst pro-Kina liksom minst pro-Ryssland.
Slutligen kan en fråga sig vilka invånare i landet som egentligen är pro-Ryssland, pro-Kina och även pro-Turkiet och det går att anta att det till stora delar handlar om invandrare och barn och efterkommande till invandrare från dessa tre länder liksom också invandrare från länder vars invånare hyser en positiv syn till de tre länderna ifråga.
De majoritetssvenskar som är pro-Ryssland, pro-Kina och pro-Turkiet är det antagligen av både ideologiska skäl och ”sentimentala” skäl – de kanske romantiserar och uppskattar rysk eller kinesisk kultur eller tillbringar väldigt mycket tid i Turkiet under semestrarna o s v och många är de antagligen gifta med (och har i många fall även barn med) personer som har bakgrund i Ryssland, Kina eller Turkiet.
Om att bli anklagad för att gynna Putins Ryssland
Den aktuella ryska utomhusreklamkampanjen som gör gällande att Per Albin Hanssons samlingsregering stod på Nazi-Tysklands sida samt att både kung Gustaf V, Ingmar Bergman, Ingvar Kamprad och Astrid Lindgren var pro-tyska bygger till vissa delar på faktauppgifter som bl a jag har hittat och varit med och grävt fram.
Just på grund av det vill nu diverse företrädare för den svenska s k nationella rörelsen låta påskina att jag skulle gå Putins ärenden och vara pro-rysk då det enligt dem skadar Sverige och gynnar Ryssland att både gräva i och offentliggöra kända svenskars eventuella nazistkopplingar och att s k ”brunsmeta” TAN-högern (d v s M, SD, KD och L).
Ryssland kolporterar SD:s revisionistiska lögn att den S-ledda samlingsregeringen var på Tysklands sida i en ny annonskampanj
Den ryska regimen har satt upp ”reklamanslag” vid busshållplatserna i Moskva och bl a i anslutning till svenska ambassaden som driver SD:s historierevisionistiska linje att Sverige och den SAP-ledda samlingsregeringen var på Tysklands sida under kriget och ”annonsen” exemplifierar även med Ingmar Bergman och Ingvar Kamprad (och ironiskt nog med faktauppgifter som bl a jag har hittat) men också med Astrid Lindgren som fulciteras.
Lindgren skrev nämligen i sin dagbok att ”om det nu ska vara så här, så ropar jag hellre ’Heil Hitler’ för resten av mitt liv än att ha ryssen här, i Sverige. Jag kan inte tänka mig något vidrigare”.
Däremot var Bergman och Kamprad pro-nazister och nazister och valet av trion är synnerligen strategiskt – alla tre är nämligen mycket kända och hyllade i Ryssland och tillhör några av de tio mest kända svenskarna bland dagens ryssar.
Detta får en fundera på om det fanns faktiskt någon slags rysk inblandning eller åtminstone inspiration bakom SD:s historierevisionistiska kampanj mot SAP som lanserades inför 2018 års val med en ”dokumentärfilm” som sedan dess tyvärr har fått en enorm spridning och ett alltför stort genomslag och som säger att SAP både var rasister och pro-nazister innan och under kriget.
Därtill har Putin offentliggjort att Ryssland ska etablera en egen krigsförbrytartribunal efter modell från den som sattes upp i Nürnberg samt stå värd för en antifascistisk världskonferens senare i år, d v s Ryssland gör nu allt som står i dess makt för att återknyta till mellankrigstidens och krigsårens antifascism vilket i sin tur tyvärr har fått alltför många som står till vänster i västvärlden inklusive i Sverige att tvivla på om Ukraina faktiskt har rätt att försvara sig eller ej och börja tro att Ryssland faktiskt har rätt någonstans vad gäller att ukrainarna är fascister.
Sedan ska det tilläggas att hade Putins regim velat hänga ut prominenta svenskar i sammanhanget med ett pro-nazistiskt och högerextremt förflutet, men vilka samtidigt nog inte är kända överhuvudtaget bland vanliga ryssar, så hade det funnits rätt många att välja bland såsom ett antal gamla toppdiplomater och ambassadörer, medlemmar av kungafamiljen och hovet, höga officerare, näringslivstoppar, respekterade forskare och en hel del andra ”elitsvenskar”. Gamla DDR satt t ex på en sådan diger namnlista som DDR-regimen planerade att offentliggöra vid behov i form av en bok men vilket aldrig skedde innan DDR gick under som statsbildning 1990.
Än en gång ofrivilligt omnämnd i rysk regimmedia
Jag har genom åren tyvärr blivit omnämnd och citerad i Putins regimmedier vid alltför många tillfällen (och alltid högst ofrivilligt) och nu händer det igen mitt under brinnande krig (och än en gång högst ofrivilligt). Denna gång är det den statliga nyhetsbyrån Sputnik som omnämner mig i samband med de internationellt uppmärksammade s k Påskupploppen.
Om att ETC har avskedat Kajsa ”Ekis” Ekman och om den påstådda orsaken till beslutet
För alla som undrar så är det lika bra att berätta hur ETC anser att det gick till liksom vad ETC hävdar är orsaken och hur jag ser på saken:
Att Kajsa ”Ekis” Ekman fick sparken igår från ETC har säkert inte undgått någon vid det här laget och ETC hänvisar lite vagt till att det beror på Kajsas kommentarer om RT (Russia Today) i sociala medier. Det handlar konkret och specifikt om en replikväxling som Kajsa och jag hade på mitt Instagram-konto i samband med att jag återigen och för femtielfte gången kritiserade och påminde om att så många SD:are genom åren har deltagit i rysk regimmedia och dit räknar jag RT.
Kajsa menade dock att RT är ungefär lika mycket/lite lite vinklad som t ex CNN och denna replikväxling ägde rum i förrgår, d v s en dag innan ETC publicerade Kajsas artikel om Kyiv Independent som ETC fortfarande står bakom om jag har förstått det rätt.
Jag tror för det första att ETC ljuger – d v s jag tror inte att det handlar om vad Kajsa skrev på mitt Instagram-konto utan om att ETC hamnade i ett sådant blåsväder för att inte säga ”shitstorm” efter att ha publicerat Kajsas artikel om Kyiv Independent att tidningen riskerade att börja lida rejält ekonomiskt och kanske upplevde ETC i förlängningen t o m att tidningens själva existens var hotad och i panik sparkades därför Kajsa.
Jag tycker för det andra inte att det är rätt att göra som ETC nu har gjort trots att Kajsa och jag inte är överens i synen på RT. Jag har själv genom åren både fått sparken och blivit utfryst, isolerad, marginaliserad och hårt stämplad och massivt stigmatiserad av olika anledningar och vid ett alltför stort antal tillfällen och vet därför av egen erfarenhet att det inte är särskilt behagligt och sällan rättvist.
https://www.svt.se/kultur/dagens-etc-bryter-med-kajsa-ekis-ekman
”Dagens ETC:s chefredaktör Andreas Gustavsson menar dock att kritiken mot Ekmans text i Dagens ETC inte är skälet till att tidningen bryter med skribenten, som skrivit i Dagens ETC sedan 2014.
– Det kom till min kännedom i dag att Kajsa Ekis Ekman i sociala interaktioner har bagatelliserat Russia Today och vad de sysslar med i världen och där går min gräns, säger han. Russia today, RT, är en rysk statskontrollerad tv-kanal och den ”sociala interaktionen” har ägt rum i ett kommentarsfält på Instagram.”
En ny, alternativ auktoritär och nationalistisk värld håller på att träda fram i kölvattnet efter den ryska invasionen
I kölvattnet efter den ryska invasionen av Ukraina växer nu en ny, alternativ värld fram som består av auktoritära och nationalistiska regimer, vilket DN:s Mia Holmgren rapporterar om.
Det ska påminnas om att över 70% (d v s en absolut majoritet) av jordens invånare just nu bor och lever i ett land som styrs av en auktoritär och nationalistisk regim och de länder som vägrar ta avstånd från den ryska invasionen representerar tillsammans långt över hälften av mänskligheten. Under pandemin passade ett flertal redan auktoritära regimer på att dra åt tumskruvarna än hårdare och världen står just nu inför en allt snabbare avdemokratiserings- och autokratiseringsvåg som drivs på av länder som Ryssland, Kina, Indien, Saudiarabien, Iran, Turkiet och Brasilien och inom Väst drivs samma utveckling på av de högerpopulistiska och högerradikala partierna, ledarna och rörelserna.
Det är helt enkelt ett faktum att de länder som för närvarande och hittills har infört sanktioner mot Ryssland (det handlar då om en liten minoritet av världens länder) är i det närmaste exakt samma länder som fortfarande styrs av än så länge någorlunda fungerande parlamentariska demokratier och ”peak-auktoritära regimer” har sannolikt ännu inte uppnåtts, d v s just nu har den globala avdemokratiserings- och autokratiseringsvågen ett ”perfect storm”-momentum och upplever möjligen tyvärr för närvarande s k orkanstyrka som en följd av pandemin.
Sammantaget tyder allt detta på allt fler och alltmer extrema krig och konflikter, och kriser och katastrofer under den närmaste framtiden. ”Kina och Ryssland är på väg att skapa en ny ”multipolär, rättvis och demokratisk världsordning”, enligt ett uttalande från Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.”
”Kina och Ryssland är på väg att skapa en ny ”multipolär, rättvis och demokratisk världsordning”, enligt ett uttalande från Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.”
https://www.dn.se/varlden/lavrov-i-kina-vill-skapa-tydligare-varldsordning
”Kinesiska UD:s talesperson Wang Wenbin säger att Moskva och Peking kommer att fortsätta ”utveckla global multipolaritet och demokratisering av internationella relationer”.
– Vår strävan efter fred har inga gränser, vårt upprätthållande av säkerheten har inga gränser, vårt motstånd mot hegemoni har inga gränser, sade Wenbin till journalister.
Från Kina reser Sergej Lavrov vidare till Indien – ett land som inte heller har tagit avstånd från Rysslands anfallskrig. Lavrov ska diskutera försäljningen av rysk råolja och möjligheten att skapa en betalningsmetod mellan länderna som fungerar utanför Swift-systemet, som Ryssland stoppats från genom sanktioner.
Sedan kriget började har flera indiska bolag köpt miljontals fat med rysk råolja till reapris. Detta samtidigt som många andra länder försöker fasa ut olja och gas från Ryssland.
Indien och Ryssland har starka band när det gäller handel, inte minst vapen och försvarsmateriel där mer än 50 procent av Indiens import kommer från Ryssland.”
Tobias Hübinette 