Kategori: politiker

Föreläsning i riksdagen om illegala och korrupta adoptioner

Föreläste idag i riksdagen (vilket jag f ö har gjort tidigare) om illegala och korrupta adoptioner inbjuden av riksdagsledamöter som representerar V, MP och C och i närvaro av ledamöter från samtliga partier tillsammans med forskaren Anders Hjern, Anna Bohrn från Chileadoption.se samt Hanna Wallensteen och Maria Nilsson som presenterade flera konkreta förslag till lagstiftarna som härrör från flera av de adopterades organisationer (och bl a från AKF – Adopterade koreaners förening, AEF – Adopterade etiopiers och eritreaners förening, SKAN – Svenska koreaadopterades nätverk och AFO som organiserar nationellt adopterade och f d fosterhemsplacerade).

Förhoppningsvis kommer dagens seminarium att leda till ett samarbete över partigränserna liksom över höger- och vänsterskalan så att preskriptionstiden till slut kan tas bort för barnarov/människorov (d v s trafficking) så att alla de adopterade som vet att de blev stulna och sålda (och de är tyvärr alltför många) kan polisanmäla de som stod bakom deras adoptioner såsom Nederländerna har valt att göra (just nu går det då inte att göra det då detta brott är preskriberat efter ett visst antal år).

Vidare borde de svenska adoptionsorganisationerna och adoptionsförmedlarna tvingas till att överlämna sina arkiv till staten (och förslagsvis till Riksarkivet) för just nu räknas de adopterades dokument som privat egendom vilket innebär att sanningen om adoptionerna aldrig kan komma fram och dessutom bör svenska staten understödja (och även betala för) systematiska DNA-tester så att alla de adopterade vars ursprungsidentiteter är bortsuddade för alltid p g a adoptionsindustrins hänsynslöshet och girighet åtminstone får någon chans att kunna hitta några biologiska släktingar.

SD har lägst andel folkvalda politiker som är kvinnor

DN skrev igår på Internationella kvinnodagen om att SD är det parti som uppvisar den allra lägsta andelen kvinnor bland sina över 2000 folkvalda politiker i riksdagen och i de olika region- och kommunfullmäktigeförsamlingarna trots att SD samtidigt är det parti som proportionellt sett ökade allra mest bland landets kvinnor i 2022 års val jämfört med valet dessförinnan. 

Den svenska s k nationella rörelsen har alltid varit en rörelse dominerad av män ända sedan den uppstod i Värmland på 1920-talet och knappt en tredjedel av SD:s över 30 000 betalande partimedlemmar är idag kvinnor. Både de s k Furugårds- och Lindholmspartierna skröt gärna med att de kunde uppvisa egna kvinnoorganisationer på 30-talet men i praktiken var det till stora delar de manliga medlemmarnas flickvänner, fruar, döttrar, systrar och mödrar som befolkade de dåtida svenska nazisternas partimatriklar och det var inte förrän 2010 som SD lyckades få till en egen kvinnoorganisation i form av SD-kvinnor, som under de första åren dessutom till stora delar var ett s k luftslott. 

Det har samtidigt inte varit ont om starka kvinnor inom den svenska s k nationella rörelsen – Nordiska rikspartiets Vera Oredsson blev t ex 1975 Sveriges första kvinnliga partiledare, en av SD:s första talespersoner var en kvinna (Madeleine Larsson från Norrköping) och SD har haft åtminstone två s k kronprinsessor (tidigare handlade det om Paula Bieler och idag handlar det om Jessica Stegrud) men i slutänden är det ändå männen som har styrt rörelsen inklusive SD. 

SD har visserligen på senare år gjort en del inbrytningar bland de svenska arbetarkvinnorna och de kvinnliga LO-medlemmarna liksom även delvis inom den kvinnliga lägre medelklassen (d v s TCO:s lägre skikt-kvinnor). Det duger samtidigt inte med att i den visuella kommunikationen ständigt skylta med svenska s k ”tjejer” (gamla SDU producerade t o m en valfilm som heter just ”Ung svensk tjej”) eller att fronta med unga kvinnliga programledare i tv-kanalen Riksstudios – det är rejält många år kvar tills en betydande del av Sveriges kvinnor hittar till och börjar rösta SD. 

Dessutom skakas SD ständigt inte bara av s k rasskandaler utan också av s k sexskandaler – d v s partiet (över)befolkas inte bara av män som inte kan hålla tand för tunga vad gäller vad de egentligen tycker om invånarna med utomeuropeisk bakgrund utan också av s k casanovamän (d v s män som ”partajar” och ”raggar” i det närmaste dygnet runt) i ”parti och minut” som inte kan hålla händerna i styr och vilka därför om och om igen skapar skriverier och högst sannolikt skrämmer bort åtskilliga kvinnor från partiet.

Hade SD erhållit lika många kvinnliga röster som manliga röster så hade partiet idag legat på en bra bit över 30%. Omvänt domineras de andra partierna numera av kvinnor p g a att SD ”äter upp” en så hög proportion av landets män och bland de stora partierna gäller det särskilt S som är på god väg att bli något av ett kvinnoparti. S bytte till stora delar ut sin väljarkår i 2022 års val – arbetarna och fr a arbetarmännen gick till SD liksom invånarna i glesbygden, på landsbygden och i småstäderna och S och är numera i stället i mångt och mycket det stora partiet för det urbana Sveriges kvinnor.

”Sverigedemokraterna har lägst andel förtroendevalda kvinnor i kommun, region och riksdag. Ändå var SD det parti som ökade mest bland kvinnliga väljare i valet.

– Vi är inte för kvotering, det ska vara rätt person på rätt plats, säger SD-kvinnors ordförande Linda Lindberg.”

https://www.dn.se/sverige/sd-har-lagst-andel-kvinnor-kan-inte-forcera-fram-det

Några dagar efter valet 2022 lägger SD-kvinnor upp en annons på Facebook. Budskapet: att rösta på SD är ”lika självklart som kaffe till kakan” för kvinnor. De vill uppmärksamma att partiet ökat bland kvinnliga väljare.

– Det har hela tiden funnits en diskussion om att vi är svaga och dåliga bland kvinnor. Men tittar man nu ligger vi på tredje plats efter Moderaterna, säger Linda Lindberg, SD-kvinnors ordförande och riksdagsledamot.

Det hon menar är att SD har 16 procent av de kvinnliga väljarna, men att man trots det ligger långt bakom ettan Socialdemokraternas 34 procent. SD var dock, enligt SVT:s valundersökning, det parti som ökade mest bland kvinnor i riksdagsvalet 2022. Mellan 2018 och 2022 ökade man med fyra procentenheter bland kvinnor, från 12 till 16 procent. 

(…)

Inför valet 2018 planerade partistrategerna hur de skulle nå fram genom fler bilder på kvinnliga företrädare och ”mjukare frågor”.

LO-männen hade man till stor del redan vunnit, nu var man på jakt efter deras kvinnliga arbetskamrater. Förslag som ökad rätt till heltid och slopade delade turer skulle dra kvinnor från välfärdssektorn. Det gick sämre än partiet hade hoppats på.

Inför valet 2022 valde man en annan strategi.

– Vi har inte nischat oss jättehårt mot en tydlig målgrupp utan mer opinionsbildat i särskilda frågor, säger partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson.

Han nämner energi- och bränslefrågornas betydelse, särskilt på landsbygden där SD också gick framåt men även den organiserade brottsligheten.

– Det är viktiga frågor oberoende av vilket kön man har. Prioriteringen av frågor kanske har blivit mer lika mellan könen också, säger han.

(…)

Faktum är att andelen SD-ledamöter i riksdagen som är kvinnor är lägre i dag än 2014 och andelen kvinnliga regionpolitiker är lägre än 2018. Det är lägst av alla partier.”

SD folkvalda politiker domineras fortsatt av män

SCB har räknat samman hur könsfördelningen ser ut bland landets 349 riksdagsledamöter, 4600 ledamöter i regionerna och 36 000 ledamöter i de olika kommunerna och i samtliga tre församlingar sticker SD (och därefter KD) ut som det parti som domineras allra mest av män medan V och MP sticker ut som de partier som domineras allra mest av kvinnor. 

Totalt är numera 46% av riksdagsledamöterna kvinnor liksom 49% av regionfullmäktigeledamöterna och 43% av kommunfullmäktigeledamöterna. Genom att SD är så mycket större än V och MP (och även tillsammans) så ”avgör” SD:s mandat att männen dominerar i samtliga tre församlingar.

I riksdagen är 74% av SD:s ledamöter män liksom 65% av SD:s regionfullmäktigeledamöter och 72% av SD:s kommunfullmäktigeledamöter.

Inget annat västland har uppvisat en sådan mångfald vad gäller sina största partiers och politiska ungdomsförbunds ordföranden som just Sverige

Sedan den gångna veckan har samtliga riksdagspartier utom SD (och SDU) haft en ordförande (eller så har de det just nu) för moderpartiet och/eller för ungdomsförbundet som har någon slags utomeuropeisk bakgrund (och de har antingen varit invandrare, andragenerationare, adopterade eller blandade) i och med att Muharrem Demirok (som är blandad) valdes till C:s nye partiledare i torsdags och det gäller konkret V (Nooshi Dadgostar) och L (Nyamko Sabuni) liksom MUF (Tove Lifvendahl och Benjamin Dousa), GU (Zaida Catalán och Aida Badeli), UV (Ali Esbati), SSU (Ardalan Shekarabi och Philip Botström) och KDU (Evin Badrniya).

Det är mycket troligt att inget annat västland än Sverige hittills har lyckats ”pricka” in att nästan samtliga av landets ifråga största partier har haft (eller har) en icke-vit ordförande för moderpartiet och/eller för ungdomsförbundet – d v s denna exceptionella ”statistik” torde vara helt unik för Sverige i ett allvästerländskt perspektiv vilket säger en del om att andelen invånare med någon slags utomeuropeisk bakgrund (runt 20% i skrivande stund och cirka 25-30% bland landets unga invånare liksom bland landets storstadsinvånare) är större i Sverige än i flertalet andra västländer liksom troligtvis också om att invånarna med någon slags utomeuropeisk bakgrund nog kan vara mer politiskt aktiva i Sverige än motsvarande invånare i andra västländer p g a att den utomeuropeiska invandringen till Sverige har dominerats av flyktingar – d v s påtagligt många av de utomeuropeiska invandrarna har varit politiskt aktiva i hemlandet och är i många fall också det i Sverige (liksom deras barn och efterkommande).

Även i Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Kanada och Australien och i några västländer till har en hel del partiledare liksom ungdomsförbundsledare varit icke-vita (eller så är de det just nu) men mig veterligen är den svenska ”nästan-full-pott”-statistiken (d v s utöver SD och SDU) som sagt helt unik för västvärlden.

Vad gäller icke-vita regeringschefer och statschefer är det dock fortfarande USA (Barack Obama), Storbritannien (Rishi Sunak), Portugal (António Costa) och Irland (Leo Vardakar) som är de enda exemplen i ett västvärldssammanhang medan flertalet västländer vid det här laget har haft en eller flera icke-vita ministrar och oavsett om det har handlat om höger- eller vänsterregeringar. För svensk del var Nyamko Sabuni, Ibrahim Baylan och Mehmet Kaplan de första ministrarna med någon slags utomeuropeisk bakgrund och sedan dess har det handlat om åtminstone ytterligare tiotalet ministrar som har haft eller har det och för närvarande gäller det Romina Pourmokhtari och Parisa Liljestrand vad gäller Kristerssons regering.

Om SD:s maktövertagande i kommunerna efter det senaste kommunvalet

Så har ännu en folkvald politiker med utomeuropeisk bakgrund snuvat SD på makten i en kommun i Storstockholm efter det senaste valet. Det handlar om centerpartisten Raymond Moubé från Kamerun som i torsdags valde att rösta emot sitt eget parti i Tyresö precis som kristdemokraten David Winerdal, som är adopterad från Honduras, tidigare gjorde i Södertälje. 

SD har m a o vid det här laget stupat på mållinjen i två kommuner i Stor-Stockholm och det får nog sägas vara rätt så sannolikt att Moubés och Winerdals utomeuropeiska bakgrund har spelat en avgörande roll i deras beslut att gå emot det egna partiet och just i huvudstadsregionen finns det f ö fler politiker med utomeuropeisk bakgrund än i övriga landet. 

Tyvärr ingår dock SD i styret i minst två kommuner i Stockholms län – i Nynäshamn (som officiellt stödparti) och i Norrtälje (som direkt styrande parti) – och därutöver är de borgerliga partierna beroende av SD:s stöd i Sigtuna.

Det är ännu inte klart vilka partikonstellationer som kommer att styra Sveriges totalt 290 kommuner under de kommande fyra åren men hittills – efter att runt 200 kommuners styren är fastlagda – vet vi att SD har kommit till makten i minst ett 20-tal kommuner som ett direkt styrande parti och där partiet också oftast innehar KSO-posten (det gäller bl a Norrtälje, Hässleholm, Köping, Uddevalla, Munkedal, Åstorp, Bjuv, Svalöv, Örkelljunga, Hörby och Bjurholm sedan i förrgår, som är den första norrländska kommunen som SD nu styr över) och att SD officiellt ingår i styret som stödparti (jfr Tidöavtalet-konstruktionen) i än fler kommuner än så. 

Och att SD har förlorat makten i Jimmie Åkessons hemkommun Sölvesborg trots att partiet erhöll runt 40% där har väl inte undgått någon men som ett slags ”plåster på såren”-kompensation har SD i stället kommit till makten i Mattias Karlssons hemkommun Uppvidinge.

Det är tekniskt möjligt att SD (direkt eller indirekt) kan komma att styra över minst ett 50-tal kommuner i landet mot bakgrund av valresultatet men samtidigt är det inte säkert att det behöver bli så vilket inte minst Moubés och Winerdals agerande har visat och därtill saknar SD invalda politiker i ett flertal kommuner – d v s partiet fick långt fler röster än vad de hade kandidater för i många kommuner och tampas därmed återigen med SD:s ständiga huvudvärk – d v s en massa tomma stolar. 

Slutligen ”vimlar” det som bekant av SD-politiker som inte alltid är så kompetenta för att uttrycka det milt, som kan tänkas gå över till AfS eller hoppa av politiken helt under den kommande mandatperioden eller som är antisemiter och rasideologer och därmed kommer att orsaka framtida rasskandaler och därigenom uteslutas ur partiet.

Den gamla, svenska borgerligheten (d v s M, KD, L och även C här och där) som överallt i landet just nu inleder olika former av samarbeten med SD (såsom på riksplanet) runtom i kommunerna kommer m a o att få lära sig ”den hårda vägen” vad det innebär att släppa in SD i värmen och samstyra tillsammans med SD.

SD:s nya riksdagsgrupp domineras av män och är fortsatt relativt ung samt innefattar tre ledamöter med utomeuropeisk bakgrund

SD:s nya ”mastodont”-riksdagsgrupp bestående av hela 73 ledamöter består som alltid till övervägande delen av män. Det har varit fallet ända sedan SD kom in i riksdagen för första gången efter 2010 års val och den mycket utpräglade mansdominansen bland SD:s riksdagsledamöter har sannolikt bidragit till att den svenska riksdagen inte uppnår en jämn könsfördelning. I den nya riksdagen efter 2022 års val är 46% av riksdagsledamöterna kvinnor men hade inte SD suttit i riksdagen idag så hade en bit över 50% av de svenska riksdagsledamöterna varit kvinnor.

SD:s riksdagsgrupp fortsätter samtidigt att vara den yngsta riksdagsgruppen (tillsammans med MP:s riksdagsgrupp) sett till medelåldern och det är antagligen också den lägst utbildade riksdagsgruppen (och möjligen tillsammans med SAP:s riksdagsgrupp) sett till den genomsnittliga högsta utbildningsnivån bland SD:s ledamöter samt den riksdagsgrupp som domineras allra mest av ledamöter med arbetarklassbakgrund (och återigen möjligen tillsammans med SAP:s riksdagsgrupp).

SD:s riksdagsgrupp har slutligen alltid härbärgerat förvånansvärt många ledamöter som har någon slags utländsk bakgrund – det kan till exempel handla om att ha invandrat från Centraleuropa, om att ha finska föräldrar eller om att ha en spansk far eller en tysk mor o s v.

I den nya ”mastodont”-riksdagsgruppen har åtminstone två ledamöter bakgrund i det postkommunistiska Central- och Östeuropa och åtminstone tre ledamöter utomeuropeisk bakgrund – två av SD:s riksdagsledamöter har numerairanskt ursprung medan en har (öst)asiatiskt ursprung.

Om det första Centerpartiet

Gick igår igenom samtliga nummer av ”Centerbladet. Tidning för arisk politik, kultur, filosofi och religion” som var partiorgan för Örebroläkaren Nils August Nilssons parti Centerpartiet, som grundades 1924 som Civilisationspartiet och verkade fram tills Nilssons bortgång 1940. I 1926 års stadsfullmäktigeval erhöll partiet 447 röster i Örebro och ett mandat som besattes av Nilsson och i andrakammarvalet 1932 erhöll partiet 0,1% eller 2051 röster. Därefter gick det utför för partiet: I andrakammarvalet 1936 lyckades partiet endast erhålla 96 röster.

När det dåvarande Bondeförbundet bytte namn till Centerpartiet 1957 skickade partiet en delegation till Örebro och uppsökte en person som hade stått nära Nilsson och som gav dagens C tillåtelse att ta över partinamnet.

Ironiskt nog var f ö både Nilssons Centerpartiet och det gamla Bondeförbundet besjälade av ett rastänkande. Nilssons Centerpartiet var i det närmaste besatt av idén om att de infödda majoritetssvenskarna var den främsta representanten för den s k ariska eller vita rasen och det första Centerpartiet utvecklade därför långtgående planer på s k rasförbättring för att skapa s k förstklassiga människor och bekämpa de s k mindervärdiga. 

Om att ha bidragit till att stressa och skada SD och Åkesson

Så fort den ryska invasionen av Ukraina inleddes passade jag på att ta flera skärmdumpar på SD:are som genom åren har deltagit i rysk regimmedia och bl a på Åkesson i RT (Russia Today) innan Youtube tog bort alla dessa inslag.

Jag såg därefter till att sprida dem vidare på min blogg (det specifika blogginlägget https://tobiashubinette.wordpress.com/2022/02/24/om-svenskarna-som-har-deltagit-i-putins-mediala-propagandaapparat-och-bade-de-som-gor-det-hogst-frivilligt-las-sdarna-och-de-som-likt-mig-sjalv-har-gjort-det-hogst-ofrivilligt/ där den aktuella skärmdumpen hittas har hittills registrerat 10 000-tals unika besökare så nog har bilderna fått en rejäl spridning…) och i sociala medier så att alla och envar själva kan använda sig av dem.

Så här några veckor senare går det inte att säga något annat än att detta (d v s att jag ”räddade” dessa bilder innan de försvann från Youtube och därefter masspred dem) definitivt har lönat sig och skadat och stressat SD och Åkesson efter att ett mycket stort antal personer har vidarespritt skärmdumparna såsom ett flertal ministrar, partiledare och andra toppolitiker liksom åtskilliga redaktioner, debattörer och ledarskribenter.

https://www.expressen.se/nyheter/akesson-att-du-inte-skams-ygeman

”Jimmie Åkesson och Anders Ygeman ryker ihop på Twitter. Detta efter att Ygeman publicerat en skärmdump från en intervju som Russia Today gjorde med SD-ledaren för flera år sedan.

”Är det här verkligen en perifer föredetting?” skriver Ygeman – något som får Åkesson att rasa: ”Att du inte skäms!”

I en granskning av Dagens Nyheter förra veckan framkom att två tidigare SD-politiker rest till Ryssland som ”valobservatörer” i ofria val.

Som svar till tidningen skrev SD:s utrikespolitiska talesperson Aron Emilsson att det handlar om ”perifera föredettingar”, och att det är ett sätt för ryska regimen att ”tvätta sina smutsiga val”.

Migrationsministern Anders Ygeman reagerade på Emilssons svar, och vände sig under fredagskvällen till Twitter.

Där publicerade han en skärmdump från en intervju som regimvänliga Russia Today gjorde med Jimmie Åkesson för flera år sedan, med frågan ifall det rör sig om en ”perifer föredetting”.

”SD försvarar nu sina Rysslandskopplingar med att det rör sig om ”perifera föredettingar”. Är det här verkligen en perifer föredetting?” skriver Anders Ygeman i inlägget på Twitter.

Nu rasar SD-ledaren Jimmie Åkesson i ett svar till Ygeman.”

Feministiskt initiativ är det första och hittills enda partiet som har tagit upp frågan om rasism mot asiater i samband med pandemin

Feministiskt initiativs Farida Al-Abani, Teysir Subhi och Jaime Gomez skriver om rasismen mot asiater under pandemin i Feministiskt perspektiv. Feministiskt initiativ är därmed det första och hittills enda partiet som har tagit upp frågan om rasism mot asiater i samband med pandemin:

https://feministisktperspektiv.se/2021/04/12/dags-att-ta-tag-i-rasismen-mot-personer-med-asiatiskt-ursprung/

”Flera massmedier rapporterar om att rasismen mot personer med syd- och östasiatiskt ursprung ökat markant det senaste året. Inte minst blev detta tydligt i mitten på mars när en 21-årig man i USA mördade åtta personer, varav sex av dem hade asiatiskt ursprung, och för bara några dagar sedan blev en 65-årig kvinna misshandlad mitt på gatan på Manhattan.

Detta har lett till att invånare som liksom under #BlackLivesMatter-demonstrationerna nu går ut på gatorna och protesterar mot den strukturella rasismen som människor av syd- och östasiatiskt ursprung drabbas av dagligen. Allt fler vittnar om fruktansvärda upplevelser av påhopp, hat och hot samt fysisk misshandel, framförallt i västländer där ett nedsättande språkbruk från politiker och media använts.

Det är till exempel inte svårt att se sambanden mellan den förre detta presidenten Donald Trumps uttalanden om coronaviruset som ”det kinesiska viruset” och den lavinartade ökningen av det fysiska och dödliga våldet mot den syd- och östasiatiska befolkningen i landet.

Tyvärr är Sverige inget undantag. Organisationer som Human rights watch rapporterar om att medpassagerare i Stockholm krävt att asiater ska gå av tunnelbanan, att personer med asiatisk härkomst blivit trakasserade, fått rasistiska glåpord kastade efter sig och butik- och restaurangägare upplever en kraftigt minskad försäljning sedan utbrottet av pandemin.

Medvetenheten om rasismen mot syd- och östasiater har varit väldigt låg då ”harmlösa” skämt, stereotyper och nidbilder länge varit allmänt accepterade, vilket gör att de som utsätts inte tas på allvar när de vittnar om övergrepp som är vanligt förekommande och härstammar från fördomar, sexism och exotifiering.

Tobias Hübinette, känd forskare om rasism och vithet i Sverige påtalar att ”coronapandemin haft en stor påverkan på rasismen mot asiater i Sverige, vilket märks allra tydligast genom de samtal som nu förs kring problemet”. Sverige är fortfarande ett av få länder i världen som inte använder sig av jämlikhetsdata på ett mer systematiskt och genomgripande sätt, trots stark kritik från både FN och EU, då forskning visat att data och siffror rörande alla diskrimineringsgrunder underlättar och effektiviserar arbetet mot diskriminering för alla marginaliserade grupper.

Feministiskt initiativs politik ifrågasätter den norm om ”svenskhet” som baseras på ett vitt, västerländskt, kristet arv. Den antirasistiska politik som Feministiskt initiativ bedriver utmanar den etablerade och diskriminerande struktur som upprätthåller etniskt baserade privilegier i samhället.

Vi anser även att det är viktigt att utveckla en medvetenhet om sambanden mellan globala maktförhållanden och den rasism som i allra högsta grad förekommer i Sverige. Feministiskt initiativ ställer sig bakom och bredvid alla icke-vita människor som kämpar mot rasism i alla delar av världen.

Vi uppmanar Sveriges riksdag att, i enlighet med FN:s rekommendationer, besluta om förbud av nazistisk organisering för att motarbeta de antidemokratiska krafter som uttrycker hat, missaktning och förakt mot etniska folkgrupper, ingjuter fruktan hos andra och ställer grupper mot varandra. Feministiskt initiativ vill också att Sverige standardiserar jämlikhetsdata som verktyg för att under trygga former ta fram relevant statistik i arbetet mot rasism och förtryckande samhällsstrukturer.

Det finns ingen anledning till varför Sverige ska undslippa ansvaret att tillvarata den adekvata forskning som understödjer både behovet och det positiva utfallet, samt ignorera de röster som höjs än en gång. Tiden är nu inne för den politiska viljan att leva upp till de förväntningar både vår egen befolkning men även andra länder har på oss. Sverige bör alltid fortsätta sträva efter att vara en stark demokrati som står för rättvisa, jämställdhet och jämlikhet för alla.

Jaime Gomez, utrikespolitisk talesperson, Feministiskt initiativ

Farida Al-Abani, partiledare, Feministiskt initiativ

Teysir Subhi, civilpolitisk talesperson och partiledare, Feministiskt initiativ”

Vilka svenska politiker har anammat Trumps retorik om ”the Chinese virus” mot bakgrund av att asiater i Sverige just nu trakasseras och attackeras och vilka svenska politiker har lyft frågan om rasism mot asiater under pandemin?

Idag intervjuades jag återigen av Sveriges Radio angående ämnet rasism mot asiater och konkret om att även svenska asiater trakasseras och attackeras i det offentliga rummet under pandemin och jag fick då frågan dels om några svenska politiker står för en liknande retorik som Trump gjorde och dels om några svenska politiker ännu har uttalat sig i frågan.


Innan Trump avgick använde han som bekant gång på gång uttrycket ”the China virus” i sina tal och som den ”lustigkurre” han är så myntade han även uttrycket ”kung flu”, som han också masspred.


Trumps utrikesminister Mike Pompeo föredrog i stället beteckningen ”the Wuhan virus” och idag vet vi vad Trump-administrationens retorik har lett till – en hatbrottsvåg utan dess like har då sedan Trump avgick i januari i år drabbat USA:s asiater och hittills även resulterat i ett flertal dödsfall (se https://www.nytimes.com/interactive/2021/04/03/us/anti-asian-attacks.html?fbclid=IwAR1KTodzqQ83rn4vewMCmJxgWkwIDrSvxY8UEUgD4F25ljnDqVEALf-JgyI).


I Sverige är Ebba Busch troligen den partiledare som tydligast har anammat denna typ av retorik genom att använda sig av Pompeos term på svenska och tala om ”Wuhanviruset”.


I övrigt är det ”naturligtvis” SD som som parti har försökt att massprida denna typ av uttryck under pandemin och bland de SD:are som upprepade gånger har sagt och skrivit ”det kinesiska viruset” så sticker SD:s chefsideolog och Oikos Mattias Karlsson ut.


Karlsson har ända sedan pandemin började talat om ”det kinesiska viruset” och på sistone – och sedan i höstas åtminstone att döma av hans Facebook- och Instagram-konton – så har Karlsson t o m myntat ett eget uttryck på svenska – ”Kina-pesten” – som han numera regelbundet använder sig av samtidigt som att han är väl medveten om att asiater just nu trakasseras och attackeras i USA liksom i Sverige och i andra västländer.


Vad gäller svenska politiker som har tagit upp frågan om rasism mot asiater så har mig veterligen ingen ännu gjort detta till skillnad från ett relativt stort antal både asiatiska och icke-asiatiska politiker i andra västländer och inte minst i USA och det har även FN:s generalsekreterare António Guterres gjort i ett officiellt FN-uttalande.
Det finns då mycket få svenska politiker med bakgrund i Sydostasien+Östasien/Stillahavsasien i relation till hur stor den svenska asiatiska minoriteten trots allt är idag numerärt-proportionellt sätt.


I den svenska riksdagen har det visserligen alltid funnits åtminstone en ledamot med denna bakgrund ända sedan 2000-talets mitt men det har alltid handlat om just en enda ledamot åt gången. Den enda personen med bakgrund i Sydostasien+Östasien/Stillahavsasien som just nu är riksdagsledamot är f ö en av SD:s riksdagsledamöter.


Så frågan är väl om någon svensk politiker överhuvudtaget kommer att uttala sig om frågan om rasism mot asiater under pandemin? Åtminstone min s k kvalificerade gissning säger tyvärr att det nog inte kommer att ske.