Kategori: överutbildning

Fortsatt låg förvärvsfrekvens bland flykting- och anhöriginvandrarna

DN undersöker idag hur det går för flykting- och anhöriginvandrarna på den svenska arbetsmarknaden. Efter närmare tio års vistelse i Sverige har 56% av männen och 30% av kvinnorna fått jobb och idag arbetar totalt sett runt 65% av de manliga flykting- och anhöriginvandrarna och runt 50% av de kvinnliga flykting- och anhöriginvandrarna. 

Dock är skillnaderna stora mellan de olika ursprungskontinenterna – det är invånarna med bakgrund i Afrika och Asien som har det allra svårast och bland dem är ovanstående siffror m a o lägre än så. 

Tyvärr gäller samma hierarki även vad gäller högutbildade flykting- och anhöriginvandrare och även bland dem som har en svensk högskoleutbildning vilket indikerar att diskriminering med all säkerhet är en faktor bakom dessa skillnader och siffror. Det ska också tilläggas att alltför många av flykting- och anhöriginvandrarna som har ett arbete arbetar deltid, inte är fast anställda och är överutbildade för de arbeten de innehar och de är antagligen också lönediskriminerade.

Ny rapport om matchningsgraden på arbetsmarknaden

En färsk SCB-rapport som publicerades idag undersöker hur många förvärvsarbetande invånare i åldrarna 20-64 år som innehar ett jobb och ett yrke som de är utbildade för (d v s matchningsgraden liksom också missmatchningsgraden). Rapporten visar att 8 av 10 förvärvsarbetande innehar ett yrke som de mer eller mindre är utbildade och matchade för.

Gymn.jpg

Dock är matchningsgraden tyvärr generellt betydligt lägre bland de utrikes födda och både bland dem som har en gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå och bland dem som har en högskoleutbildning bakom sig.

Hög.jpg

 

SCB spekulerar i att denna skillnad kan tänkas bero på faktorer som att arbetsgivarna har dålig kunskap om utländska utbildningar i de fall då den utrikes födda personen ifråga har genomgått en utbildning i ett annat land än Sverige samt avsaknaden av nätverk som leder till jobb och bristande språkkunskaper bland de utrikes födda (SCB nämner då i just denna rapport inte diskriminering som en av faktorerna).

 

Särskilt stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda vad gäller matchningsgrad gäller bl a bland de som har en konstnärlig eftergymnasial utbildning, bland de som har en humanistisk högskoleutbildning samt bland de som har genomgått en journalistik- och medievetenskaplig utbildning liksom även bland de som har en högskoleingenjörsutbildning och en ekonomutbildning på högskolenivå bakom sig.

 

Det generella vad gäller missmatchningsgraden är att de inrikes födda tenderar att vara underutbildade för de jobb och yrken de innehar medan de utrikes födda omvänt tenderar att vara överutbildade för de jobb och yrken de innehar.

 

Ny avhandling visar att överutbildade utrikes födda mår sämre

En ny avhandling i sociologi (Andrea Dunlavys ”Between Two Worlds: Studies of migration, work, and health”) visar att utrikes födda inte bara är överutbildade i högre utsträckning än infödda majoritetsinvånare när de väl har ett arbete (d v s en hög andel utrikes födda som är högutbildade och som har ett jobb är överkvalificerade för det jobb de innehar medan alltför många av dem tyvärr inte har ett jobb överhuvudtaget) utan även att de riskerar att utveckla ett sämre hälsotillstånd och särskilt gäller det de som har ursprung utanför Norden och Västeuropa medan de infödda majoritetsinvånare som också är överutbildade inte rapporterar ett sämre hälsoläge.
 
Tidigare registerstudier har visat att kring 1% av alla infödda majoritetsinvånare som har en avslutad och uttagen högskoleexamen arbetar inom ett yrke som inte kräver någon formell utbildning alls och en del av dessa är antagligen majoritetssvenska akademiker som som det heter har ”gått in i väggen” och därefter ”sadlat om”, ”taggat ned” och bytt livsbana och yrke mer eller mindre frivilligt från ett SACO-yrke till ett LO-yrke och ibland dyker dessa f d majoritetssvenska akademiker upp i olika mediereportage som kan handla om läkaren som ”sadlade om” och idag jobbar som trädgårdsarbetare eller om läraren som ”taggade ned” och numera är vaktmästare. Sedan finns det naturligtvis en hel del majoritetssvenskar med högskoleexamen som innehar ett LO-yrke och som säkert också mår dåligt av att vara överutbildade för det jobb de innehar.
 
Bland utrikes födda med bakgrund utanför Västeuropa och fr a utanför västvärlden är omvänt mellan 15-25% överutbildade beroende på ursprungsregion och avhandlingen hypotiserar att dessa mår dåligt och mår sämre än överutbildade majoritetsinvånare p g a diskriminering (d v s de har sällan eller aldrig valt att ”tagga ned” och att ”sadla om”) liksom p g a att deras arbetsförhållanden sannolikt är sämre än de som överutbildade majoritetsinvånare lever under såsom att de saknar en fast heltidsanställning och jobbar deltid, på projekt eller på procent.
 
Det ska också påminnas om att höga procentandelar av landets infödda majoritetsinvånare omvänt är underutbildade för de yrken och befattningar de arbetar med, d v s de saknar de formella examina och kvalifikationer som egentligen erfordras på pappret för det jobb och den position de innehar. Om sedan de underutbildade majoritetsinvånarna mår sämre eller ej för att de just är underutbildade men ändå har ett TCO- eller SACO-yrke och kanske t o m är mellanchefer eller chefer och kanske t o m har rejält höga löner undersöks dock ej i avhandlingen.
 
OBS: Sedan gör de underutbildade majoritetssvenskarna naturligtvis ändå ett fantastiskt jobb (d v s även om de innehar ett TCO- eller SACO-yrke) lika mycket som att de överutbildade utrikes födda naturligtvis också gör ett fantastiskt jobb (d v s även om de innehar ett LO-yrke), d v s en majoritetssvensk redaktör, kulturchef, socialchef, mellanchef eller rektor som saknar en avslutad och formell högskoleexamen gör inte sämre ifrån sig för det och på samma sätt gör en utrikes född ingenjör, lärare, läkare eller journalist som har en avslutad högskoleexamen bakom sig och som jobbar som taxichaufför, driver en kiosk, bakar pizza eller städar inte sämre ifrån sig för det.

Överutbildningsproblematiken för de utrikes födda med en eftergymnasial utbildning är fortsatt stor

Igår meddelade SCB i skuggan av den stora partisympatiundersökningen att hela en femtedel av alla utrikes födda i landet lever med en varaktigt låg ekonomisk standard jämfört med 6% av de inrikes födda och minus alla tyvärr alltför många fattiga s k ”andrageneration:are” så innebär det att ej mer än kring 3% av alla infödda majoritetssvenskar är riktigt fattiga mer eller mindre permanent och vilket sannolikt är en ”normalandel” av vilken befolkning som helst i ett s k (över)utvecklat land som Sverige (d v s de som är missbrukare, s k utslagna, s k psykiskt sjuka, s k funktionsnedsatta o s v utgör nog kring 3% i alla s k senmoderna och västerländska samhällen i världen) och idag publicerar SCB en rapport som enbart handlar om samtliga utrikes (och inrikes) födda invånare i landet som har en avslutad eftergymnasial utbildning och en uttagen högskoleexamen bakom sig och som visar att överutbildningsproblematiken är fortsatt mycket stor bland landets invånare med utländsk bakgrund medan omvänt åtskilliga infödda majoritetssvenskar tvärtom är underutbildade för de övre LO-, TCO- och SACO-jobb som de innehar.
 
Endast 0-1% av alla inrikes födda som har en eftergymnasial utbildning bakom sig innehar ett yrke som kräver inga eller låga formella utbildningskrav (LO:s lägre skikt och därunder) att jämföra med mellan 4-9% (beroende på kön och ursprungsregion) bland de utrikes födda som har en eftergymnasial utbildning. Omvänt innehar mellan 4-8% (beroende på kön och ursprungsregion) av de utrikes födda som har en eftergymnasial utbildning en chefsposition (de är mellanchefer eller högsta chefer) att jämföra med mellan 9-16% av de inrikes födda som har en eftergymnasial utbildning.
 
Av utrikes födda i åldrarna 25–64 år och med en eftergymnasial utbildning bakom sig förvärvsarbetade 75% år 2015 att jämföra med över 90% av de inrikes födda och endast 1% (EN PROCENT) av de inrikes födda med en eftergymnasial utbildning var arbetslösa. Allra bäst går det för de som är födda i övriga Norden och inom EU medan andelen förvärvsarbetande som är födda utanför Europa och som har en eftergymnasial utbildning ligger på mellan 67-69% medan 9-10% av dem är arbetslösa att jämföra med en arbetslöshet på 2-3% bland de utrikes födda som är födda i övriga Norden och inom EU och som har en eftergymnasial utbildning.
 
Den allra högsta förvärvsfrekvensen för utrikes födda med en eftergymnasial utbildning hittas bland de som mer eller mindre helt har växt upp i Sverige (den s k 1,5-generationen) och som har en helt och hållet svensk utbildning bakom sig och som har bott och levt permanent i landet i minst 20 år eller mer men inte ens de når upp till samma andel förvärvsarbetande som gäller för de infödda majoritetssvenskarna vilka sannolikt som ”folkslag” betraktat är det ”folkslag” på jorden som har arbete och som förvärvsarbetar i allra högst utsträckning överhuvudtaget just nu.
 
Särskilt utrikes födda som är utbildade civilingenjörer, naturvetare och ekonomer har svårt att erhålla ett jobb som motsvarar deras examen, utbildning och kompetens trots att det råder en skriande och närmast katastrofal brist på fr a civilingenjörer och ekonomer just nu och vilket gör att många tvingas anställa infödda majoritetssvenskar som är underutbildade för att täcka vakanserna.
 
Bland utrikes födda med en civilingenjörsexamen arbetar exempelvis knappt 70% inom yrken som kräver högskolekompetens medan de övriga 30 procenten arbetar i ett yrke med lägre kvalifikationskrav, står utanför arbetsmarknaden, studerar eller är arbetslösa. Bland inrikes födda civilingenjörer har omvänt 95 procent ett yrke vars kompetenskrav matchar civilingenjörsutbildningen.
 
Även utrikes födda som är lärarutbildade och som är utbildade sjuksköterskor har svårt att hitta ett jobb som just lärare och sjuksköterskor trots att bristen på pedagoger och sjuksköterskor just nu är ”all time high” p g a den rådande högkonjunkturen och p g a att mängder av infödda majoritetssvenska lärare och sjuksköterskor just nu går i pension.

Ny rapport om landets 15% som är högskoleutbildade och om skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda

En ny rapport från fackförbundet JUSEK som publiceras idag visar att idag har 15% eller 1 540 000 invånare i alla åldrar en (uttagen) högskoleexamen som motsvarar tre års högskolestudier (eller längre än så) och av dessa är 315 000 eller 20% utrikes födda och bland samhällsvetarna är andelen än högre – 25,6%.
 
Andelen akademiker är generellt lägre från övriga Norden och högre från övriga Europa medan 31% av akademikerna är födda i Asien, 10% i Afrika och 4% i Sydamerika. Utrikes födda akademiker är generellt yngre än de inrikes födda akademikerna: Bland de utrikes födda akademikerna är 78% i åldern 25–54 år jämfört med 69% bland de inrikes födda akademikerna och endast 7% av de förstnämnda är över 65 år gamla jämfört med 14% bland de inrikes födda.
 
Arbetslösheten bland utrikes födda akademiker uppgår till 9% jämfört med 2% bland de inrikes födda över 33% bland utrikes födda med enbart en grundskoleutbildning men sysselsättningsgraden bland utrikes födda akademiker är dock betydligt lägre än bland inrikes födda akademiker – 77,1% jämfört med 84,3%.
 
Den högsta sysselsättningsgraden bland de utrikes födda akademikerna (och minst skillnad gentemot de inrikes födda) hittas bland dem som har en högskoleutbildning inom socialt arbete och omsorg samt inom hälso- och sjukvårdsområdet. Den lägsta sysselsättningsgraden (och störst skillnad gentemot de inrikes födda) hittas bland de utrikes födda som har en högskoleutbildning inom samhälls- och beteendevetenskap (65%) och inom juridik (60%).
 
Medan 91% av de inrikes födda akademikerna har ett arbete i nivå med deras utbildning så handlar det om 78% bland de utrikes födda akademikerna som är födda i Europa och endast 66% av akademikerna som är födda utanför västvärlden.
 
Kring 70% av de utrikes födda akademikerna som har arbeten som enbart kräver gymnasiekompetens arbetar inom branscherna kontor, service, omsorg och försäljning. Jämfört med andra västländer och i-länder så är det särskilt i Sverige (och därefter i de övriga nordiska länderna) som andelen utrikes födda med en högskoleutbildning är överkvalificerade för sina arbeten och framför allt gäller det de som har en utländsk högskoleexamen: Av de högutbildade utrikes födda med en utländsk högskoleexamen är 44% överkvalificerade för sina arbeten jämfört med 13% för högutbildade utrikes födda med en svensk högskoleexamen.
 
JUSEK har nu räknat på vad som skulle hända om alla utrikes födda akademiker uppnådde samma förvärvsfrekvens som de majoritetssvenska akademikerna och om alla utrikes födda akademiker hade ett arbete som motsvarade deras utbildningsnivå och kommer fram till att det skulle ge hela 10 miljarder extra i statskassan.
 
JUSEK förklarar de stora skillnaderna mellan majoritetssvenska och utrikes födda akademiker med en kombination av effekterna av diskriminering (p g a utomvästerländska namn o s v) och att 70-80% av alla jobb tillsätts via kontakter i Sverige och särskilt vad gäller s k SACO-jobb (d v s akademikerjobb) så har nog kontakter, nätverk och även släktskap och blodsband en större betydelse än inom branscher som domineras av s k enkla jobb (d v s LO-jobb).

Nya ”integrationssiffror” om utomeuropéernas prekära situation i dagens Sverige

Idag publicerades SCB:s nionde integrationsrapport som i praktiken helt och hållet har fokus på de utrikes födda och denna gång genomgående specificerar ”födda utanför Europa” samt redovisar följande rejält nedslående för att inte säga riktigt otäcka siffror:

 

Utrikes födda år 2015
År 2015 var 17 procent av befolkningen eller nära 1,7 miljoner invånare utrikes födda. År 1900 var andelen utrikes födda mindre än 1 procent och år 1960 hade andelen ökat till 4 procent, och då utgjorde invånare födda i Norden en absolut majoritet av de utrikes födda. Invånare födda i Norden utgjorde fram till 1980-talet en majoritet av den utrikes födda befolkningen men sedan dess har andelen födda utanför Europa ökat dramatiskt, och dessa utgör numera hälften av den utrikes födda befolkningen. År 2015 var 2 procent av befolkningen födda i de övriga nordiska länderna, 6 procent i övriga Europa och 9 procent utanför Europa medan 83 procent var födda i Sverige.

 

Utrikes födda år 2040
Under hela 2000-talet har invandringen till Sverige varit mycket hög och särskilt efter 2005. Födda i länder utanför Europa har stått för hälften av invandringen sedan år 2000. Enligt befolkningsprognosen förväntas invandringen ligga på en fortsatt hög nivå även under de närmaste åren och andelen i befolkningen som är utrikes född kommer att öka från dagens 17 procent till 24 procent år 2040. Då förväntas endast 1 procent av befolkningen vara födda i övriga nordiska länder, 7 procent i Europa och 14 procent utanför Europa.

 

Inrikes födda med utländsk bakgrund
År 2015 hade andelen inrikes födda med en utrikes född förälder ökat till 7 procent medan 5 procent av befolkningen är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. De med en förälder född i Norden är en stor grupp bland de med en utrikes född förälder medan de med föräldrar födda i Norden omvänt utgör den minsta gruppen bland de med två utrikes födda föräldrar där i stället de som är födda utanför Europa är den största gruppen.

 

Åldersfördelning bland utrikes födda
Bland invånare födda i Norden finns många äldre – hälften av gruppen är 60 år eller äldre. Bland invånare födda i övriga Europa finns en större andel i förvärvsarbetande åldrar – i denna grupp är omkring hälften i åldrarna 25–49 år. Särskilt bland invånarna födda utanför Europa är en mycket hög andel i förvärvsarbetande åldrar och i denna grupp finns omvänt en mycket mindre andel äldre – endast en tiondel av invånarna födda utanför Europa är 60 år eller äldre.

13445332_10153755323485847_2053178875148777587_n

 

Könsfördelning bland utrikes födda
Av invånarna födda i Norden är 57 procent kvinnor och 43 procent män men för födda i övriga Europa handlar det om en mer jämn könsfördelning. Det är dock fler män än kvinnor i grupperna flyktingar födda utanför Europa och deras anhöriga samt med övrig grund för bosättning medan det är fler kvinnor än män i gruppen övriga anhöriga födda utanför Europa – en kategori vari många kvinnor från Asien som invandrar till Sverige för äktenskap hittas.

 

Gymnasiebehörighet
Utrikes födda är överrepresenterade bland elever som inte uppnår målen i både grund- och gymnasieskolan. Åren 2011–2015 uppnådde nio av tio inrikes födda elever behörighet till gymnasieskolan. Det ska också noteras att bland de inrikes födda som misslyckas med att uppnå gymnasiebehörighet är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad. Sannolikheten är nära 75 procent högre för elever födda i Norden att uppnå behörighet jämfört med alla andra utrikes födda. För elever födda utanför Europa är sannolikheten drygt hälften så stor att uppnå gymnasiebehörighet jämfört med genomsnittet för utrikes födda elever. Föräldrarnas utbildningsnivå har vidare mycket större betydelse för inrikes födda än för utrikes födda vad gäller att uppnå gymnasiebehörighet.

 

Gymnasiebehörighet bland de som ankom efter 7 års ålder
Bland elever som var äldre då de invandrade är det en lägre andel som har uppnått gymnasiebehörighet. För de som var 7–12 år när de invandrade var andelen omkring åtta av tio för elever födda i Norden eller i övriga Europa och nära sju av tio för elever födda utanför Europa. För elever som var 13 år eller äldre då de invandrade var andelen som uppnått gymnasiebehörighet som högst för elever födda i Norden. Nära två av tre elever födda i Norden uppnådde gymnasiebehörighet jämfört med endast drygt två av tio för elever födda utanför Europa. Endast 18 procent av pojkarna och 20 procent av flickorna som invandrat i tonåren och tillhör gruppen flyktingar och deras anhöriga uppnådde behörighet till gymnasieskolan 2011-2015 och endast 63 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna som invandrat i åldrarna 7-12 år och tillhör samma kategori gjorde det under samma tidsperiod.

 

Slutbetyg från gymnasieskolan
Bland inrikes födda elever hade omkring åtta av tio slutbetyg från gymnasiet vid 24 års ålder. Det ska också noteras att bland de inrikes födda som misslyckas med att få ut ett slutbetyg från gymnasieskolan är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad. Andelen med slutbetyg från gymnasieskolan är högst bland födda i Norden och lägst bland personer födda utanför Europa. Endast 27 procent av pojkarna och 33 procent av flickorna som invandrat i tonåren och tillhör gruppen flyktingar och deras anhöriga gick ut med slutbetyg från gymnasieskolan mellan 2011-2015 och endast 57 procent av pojkarna och 65 procent av flickorna som invandrat i åldrarna 7-12 år och tillhörde samma kategori gjorde det under samma tidsperiod.

 

Högskolebehörighet
Drygt sju av tio personer som är födda i Sverige och som varit registrerade i gymnasiet har högskolebehörighet vid 24 års ålder. Det ska också noteras att bland de inrikes födda som misslyckas med att uppnå högskolebehörighet är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad. För utrikes födda är andelen högst för kvinnor födda i Norden och övriga Europa och lägst för män födda utanför Europa. Endast 19 procent av pojkarna och 26 procent av flickorna som invandrat i tonåren och tillhör gruppen flyktingar och deras anhöriga gick ut med slutbetyg från gymnasieskolan mellan 2011-2015 och endast 40 procent av pojkarna och 52 procent av flickorna som invandrat i åldrarna 7-12 år och tillhör samma kategori gjorde det under samma tidsperiod.

 

Sysselsättningsgrad
Inom OECD är skillnaden mellan att ha ett jobb eller ej när inrikes och utrikes föddas sysselsättningsgrad jämförs rakt av som allra störst i Sverige liksom i Mexico och Nederländerna för män och som allra störst i Sverige följt av Nederländerna och Belgien för kvinnor. Det tar längre tid för utrikes födda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden i Sverige än för utrikes födda män, och skillnaderna mellan andelen kvinnor och andelen män som förvärvsarbetar är större för personer som varit en kortare tid i Sverige än för de som varit i landet en längre tid. Sannolikheten att ha ett förvärvsarbete är störst för personer födda i Norden medan personer födda i övriga Europa uppvisar en förvärvsarbetsnivå som är något över den genomsnittliga medan samtliga grupper födda utanför Europa, oavsett grund för bosättning, har en mycket lägre sannolikhet att förvärvsarbeta överhuvudtaget.

13510759_10153755323495847_8206692370952175695_n

 

Yrkesfördelning
Bland förvärvsarbetande kvinnor födda utanför Europa hittas majoriteten inom vård och omsorg medan männen som är födda utanför Europa hittas inom hotell och restaurang. Kvinnor födda utanför Europa är de som i störst utsträckning arbetar i yrkesgrupperna barnskötare, elevassistenter m.fl. och undersköterskor och vårdbiträden. Yrkesgrupperna snabbmatspersonal, köks- och restaurangbiträden m.fl., vårdbiträden samt städare och hemtjänstpersonal m.fl. är vanligast bland de förvärvsarbetande männen födda utanför Europa.

 

Akademiker
Andelen förvärvsarbetande är som högst bland de med en längre eftergymnasial utbildning. Mellan 2010–2014 var andelen förvärvsarbetande inom denna grupp 92 procent för inrikes födda kvinnor och 91 procent för inrikes födda män. Andelen som förvärvsarbetar är högre bland personer födda i Norden och lägst bland de som är födda utanför Europa. Andelen av de förvärvsarbetande med eftergymnasial utbildning som arbetar inom ett yrke med hög kvalifikationsnivå är som högst för inrikes födda och som lägst för personer födda utanför Europa: 83-84 procent jämfört med 58-60 procent. Sannolikheten att ha ett yrke med eftergymnasiala utbildningskrav är betydligt högre för personer födda i Norden än för de som är födda utanför Europa.

13450182_10153755323550847_8462367999676675008_n

 

Nyanlända
Bland nyanlända flyktingar och deras anhöriga är förvärvsfrekvensen som allra lägst. År 2014 förvärvsarbetade endast 2 procent av kvinnorna och 6 procent av männen bland flyktingar och deras anhöriga som blivit mottagna i en kommun samma år. Andelen som förvärvsarbetade är dock betydligt högre för personer där det gått längre tid sedan mottagandet – exempelvis förvärvsarbetade 31 procent av kvinnorna och 52 procent av männen i gruppen där det gått sju år sedan de mottogs i en kommun.

 

Unga som varken arbetar eller studerar
År 2013 var andelen unga kvinnor och män i åldern 16–24 år som varken arbetade eller studerade 7 respektive 8 procent bland inrikes födda att jämföras med 18 respektive 14 procent för unga födda utanför Europa. Det ska också noteras att bland de unga inrikes födda som varken arbetar eller studerar är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad.

13511017_10153755323565847_8311432544600589099_n

Inkomst
Utrikes födda har en lägre nettoinkomst än inrikes födda oavsett utbildningsnivå. Utrikes födda kvinnor har den klart lägsta nettoinkomsten. Inrikes föddas inkomst har ökat mycket mer mellan 2006-2014 än utrikes föddas: Skillnaderna i inkomst mellan inrikes och utrikes födda har m a o ökat dramatiskt under perioden. Personer födda i Norden har en inkomst i nivå med inrikes födda medan födda utanför Europa har en betydligt lägre medianinkomst.
Andelen utrikes födda som tillhör de tio procenten med lägst nettoinkomst är oavsett födelseregion högre än bland de inrikes födda och det gäller framför allt personer födda utanför Europa: Medan 8 procent respektive 9 procent av de inrikes födda kvinnorna respektive männen gör det så gäller det för hela 24 procent av alla kvinnor födda utanför Europa och 17 procent av alla män födda utanför Europa. Det ska också noteras att bland de inrikes födda med låga inkomster är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad.

13510803_10153755323490847_5819190589180376429_n

Bidragsberoende
Bland de som får sin försörjning via s k C-inkomster, d v s via arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, sjuk och aktivitetsersättning, etableringsersättning, etableringstillägg samt behovsprövade bidrag gäller samma mönster: Medan 9 procent respektive 8 procent av de inrikes födda kvinnorna respektive männen är beroende av bidrag så gäller det för hela 25 procent av alla kvinnor födda utanför Europa och 26 procent av alla män födda utanför Europa. Det ska också noteras att bland de inrikes födda som är bidragsberoende är den s k ”andragenerationen” överrepresenterad.

 

Boendemönster
Över hälften eller drygt 60 procent av alla flyktingar och deras anhöriga födda utanför Europa som invandrade 2010 bodde i de 10 procent områden med lägst inkomstnivå och för födda i Norden är motsvarande andel omkring 15 procent. Flyktingar och deras anhöriga har också oftare flyttat till ett område med samma inkomstnivå som de bodde i 2010 och det är förhållandevis få av dem som har flyttat till ett område med högre inkomstnivå. Överlag är invånare födda utanför Europa överrepresenterade i områden med låg eller lägst inkomstnivå liksom som bosatta i storstadsregionerna.

13501626_10153755323570847_8520942165558080328_n