Category: Okategoriserade

Vilka hushåll är beroende av försörjningsstöd?

Vilka invånare i landet är idag beroende av bidrag och erhåller försörjningsstöd (s k socialbidrag)?
 
18519515_10154666287520847_2971104044854593068_n
Uppdelat på hushållsnivå (ett hushåll kan då innehålla allt ifrån en enda homo sapiens-varelse till ibland 8-9 homo sapiens-varelser plus X antal djur) och utifrån bakgrund i Afrika, Asien, Latinamerika och Balkan (s k synliga minoritetsinvånare, d v s invånare i landet som generellt ser annorlunda ut rent kroppsligen) samt utifrån utbildningsnivå så ser det mer eller mindre ut på följande vis:
 
35% av alla hushåll vars ”medlemmar” har någon form av bakgrund i Afrika, Asien, Latinamerika och Balkan erhåller ”rakt av” försörjningsstöd och denna siffra är än högre bland de hushåll vars ”medlemmar” har utländsk utbildning (42%) liksom bland de vars ”medlemmar” endast har grundskoleutbildning (45%) medan procentandelen är betydligt lägre bland de som har en svensk gymnasieutbildning (15%) och bland dem som har en svensk högskoleutbildning (9%).
 
Bland invånare i landets som generellt inte ser särskilt annorlunda ut rent utseendemässigt (d v s s k ej synliga eller osynliga minoritetsinvånare, d v s fr a invånare i landet med bakgrund i övriga Norden och Västeuropa) så är 4% ”rakt av” beroende av försörjningsstöd och bland dem som endast har grundskoleutbildning så går procentsiffran upp till 15%.
 
Bland infödda majoritetssvenskar erhåller idag kring 1,5-2% försörjningsstöd och vilket innebär att en absolut majoritet av samtliga som numera är beroende av försörjningsstöd har bakgrund i Afrika, Asien, Latinamerika och Balkan på samma sätt som att en absolut majoritet av samtliga som är arbetslösa också har bakgrund Afrika, Asien, Latinamerika och Balkan då endast kring 2,5% av landets infödda majoritetssvenskar är arbetssökande.

Vilka invandrargrupper är fattigast i Sverige?

Ett sätt att mäta vilka minoritetsgrupper i landet som är fattigast (åtminstone utifrån inkomst) är att utgå ifrån genomsnittsårsinkomstlönen för infödda majoritetssvenskar och därefter räkna på hur stor procentandel som en viss grupp uppnår i relation till majoritetsbefolkningens genomsnittsinkomst (OBS – i nedanstående data ingår enbart beskattningsbar inkomst, d v s ej inkomster som härrör från den s k ”svarta kontantekonomin” eller från diasporaekonomin som existerar ”utanför” majoritetssamhällets banksystem och naturligtvis finns det etiska problem att utgå ifrån majoritetssvenskarnas genomsnittsårsinkomstlön som norm):
 
procentandel av infödda majoritetssvenskars genomsnittsinkomst 2008-10:
 
danskar 94%
norrmän 92%
tyskar 90%
finländare 88%
greker 82%
bosnier 77%
iranier 73%
polacker 72%
chilenare 70%
(f d) jugoslaver 67%
eritreaner 66%
etiopier 66%
vietnameser 63%
turkar 62%
libaneser 59%
syrier 57%
irakier 56%
somalier 52%
 
OBS: Det är så klart ingen tävling i att som minoritet uppvisa den högsta inkomsten och att tjäna mycket pengar leder inte automatiskt till lycka och till ett bra liv.

De gamla höger- och vänsterpartierna tynar bort alltmer

I första omgången av det franska presidentvalet erhöll republikanernas och socialisternas kandidater tillsammans ej mer än 26% och ingen av de båda traditionella höger- och vänsterpartiernas kandidater gick vidare till den andra omgången precis som i förra årets österrikiska presidentval. I ett stort antal andra europeiska länder erhåller de två traditionella höger- och vänsterpartierna sammantaget numera ej mer än mellan 25-45% av rösterna.
 
Även i Sverige har de två traditionella höger- och vänsterpartierna (d v s M och S) tappat miljontals väljare från att tillsammans mer eller mindre fullständigt ha dominerat den svenska väljarkåren i början av 1980-talet (ca 75%) till att idag sammantaget ligga på kring 45% och bara under de senaste åren har de båda partierna tappat ytterligare en miljon väljare.
 
 
Det väljarflyktsmönster som gäller runtom i Europa och även i Sverige är att de väljare som tidigare röstade på de två traditionella höger- och vänsterpartierna i hög grad har gått över till de högerpopulistiska och högerextrema partierna vilka därmed har lyckats med konststycket att ”förena” tidigare socialistiska arbetarväljare och tidigare konservativa och liberala medelklassväljare i ett och samma parti och även i Sverige har SD i första hand tagit väljare från just M och S.
 
Särskilt de svenska väljarna (d v s de vuxna svenskarna) var tidigare ”kända” för att vara mycket klassmedvetna och ideologiska i statistikens och forskningens värld (liksom i verkligheten) fram tills alldeles nyligen: En arbetare var socialist och de svenska arbetare som inte var det stack ut (liksom de överklassvenskar som var det såsom Palme) medan fr a den övre medelklassen och överklassen i stort sett inte röstade socialistiskt överhuvudtaget och länge var de moderata riksdagsledamöter som hade arbetarbakgrund kända för just det (såsom Sten Andersson som sedermera symptomatiskt nog gick över till SD).
 
Idag tillhör dock både klassmedvetenheten och klassmedvetandet och höger- och vänsteruppdelningen och ideologierna uppenbarligen historien och 1900-talet till när både kön och ras alltmer styr väljarnas preferenser och det är extremhögern och högerpopulismen som nästan enbart har gynnats av och tjänat på den utvecklingen.

Om varför vissa inom vänstern fascineras av populismen

Olle Svenning svarar Åsa Linderborg i dagens DN Kultur:
 
 
”Och det finns många beröringspunkter mellan vänsterpopulism och högerpopulism. Grundbegrepp för de båda är patriotism och nationalism. Symboliskt nog vajar den franska fanan (inga röda flaggor) på såväl Le Pens som Mélenchons möten. Körsången hos Mélenchons är Marseljäsen, inte Internationalen. Budskapen från de båda är att globalisering måste nedkämpas och EU krossas, åtminstone i sin nuvarande form. Både vänster- och högerpopulister agiterar om ”eliternas förräderi mot det egna folket”. Klasskampen har ersatts av begreppet ”den övre kasten mot det verkliga folket”. Eliten beskrivs som entydigt fientlig och folket som en homogen massa, driven av demokratiska ambitioner… Vänstersocialisternas likgiltighet inför Marine Le Pens framgångar kan ha ytterligare och än mer skrämmande skäl. Le Pen är att föredra, för att med hjälp av henne kan hela det ruttna systemet braka samman och ur dess ruiner byggs socialismen. En äventyrsideologi som inte saknar likheter med 70-talets extremvänster.”
 
Att en del inom vänstern (för att generalisera) föredrar Le Pen och liknande partier, ledare och rörelser runtom i västvärlden verkar dels handla om att dessa partier, ledare och rörelser rent statistiskt har stora delar av eller t o m merparten av den infödda vita arbetarklassen och lägre medelklassen bakom sig (d v s ”historiens subjekt” för att förenkla) liksom just om att extremhögern och högerpopulismen skärper konflikterna och påskyndar det borgerliga samhällets undergång enligt Chantal Mouffes ”recept” mot den postpolitiska och avideologiserade samtiden som just kräver skärpta konflikter och även ibland just populism (och helst en populism av det mer revolutionära och radikala slaget vare sig det handlar om en höger- eller en vänsterpopulism) för att kunna krossa det liberala systemet (återigen för att förenkla).
 
En tredje hypotes (som en dock nog helst inte vill tro eller ens tänka på) kan också handla om att extremhögerns hat och fr a hot mot liberalismen numera är långt starkare än den radikala vänsterns dito.

Om samlare och likskändare

För 500 kr har jag nu äntligen lyckats ”knäcka” vem som säljer gamla naziattiraljer och naziparafernalia i och från Motala på nätet (Tradera, Blocket mm):
17951630_10154596094955847_5702395423986474731_n
 
När jag växte upp i Motala så bodde jag mestadels i en stadsdel som heter Brinken (och i en valkrets där svenska Framstegspartiet en gång i tiden hade sitt starkaste fäste i landet utanför Skåne och där SD gick om och blev större än M redan i förra valet…) som ligger lite avsides från den övriga tätorten söder om strömmen och kanalen och som f ö var något av Motalas slumområde en gång i tiden och även ett ökänt s k rövarnäste (rövarna höll till i skogen Fålehagen där en medeltida s k hålväg fortfarande finns bevarad) och där dessutom stadens gamla avrättningsplats den s k Galgbacken låg där bl a den en gång i tiden så hatade fogden Jösse Eriksson halshöggs av upproriska östgötabönder 1436.
 
I utkanten av Brinken fanns under hela min uppväxt ett hus som också var en antikaffär och där ”antik-kär-ing-a” bodde som hon kallades på Motaladialekt. Tydligen är det hennes son som idag säljer gamla naziattiraljer och naziparafernalia och möjligen säljer han av Göran Oredssons dödsbo och Vera Oredssons ägodelar (det ökända nazistparet bodde strax utanför Motala under rätt så många år). Jag ”tvingades” köpa en partinål från 1938 som det s k lindholmspartiet (NSAP – d v s Nationalsocialistiska arbetarepartiet) beställde av Sporrong & Co inför årstinget i Stockholm som avslutades med en stor s k uppmarsch längs Kungsgatan för att äntligen kunna ”knäcka” gåtan (och det var det värt).
17904397_10154596096810847_776287547233037262_n
 
Att köpa en gammal nazistisk partinål känns faktiskt inte så oetiskt trots allt mot bakgrund av att det idag säljs en massa naziattiraljer och naziparafernalia som härrör från soldatgravar som plundras i skrivande stund och där föremål som hjälmar, medaljer mm formligen slits från skeletten efter bl a SS-soldater för att säljas och auktioneras ut till den panvästerländska extremhögerns alla samlare.

Befolkningsantalet växer just nu snabbare än någonsin tidigare i svensk historia och snabbare än i nästan alla andra västländer och beror i huvudsak på den utomvästerländska invandringen

I början av året blev alla vi som lever just nu och som bor i och är folkbokförda i Sverige (som alla redan vet, d v s som bekant) 10 miljoner invånare i landet och vilket ”vi” inte ens var när den bernadotteska dubbelmonarkin (d v s De förenade konungarikena Sverige och Norge) upplöstes 1905 (då var ”vi” ca 8 miljoner invånare sammanlagt inräknat både Sverige och Norge) och redan om nio år blir ”vi” 11 miljoner och år 2060 är ”vi” över 13 miljoner invånare enligt SCBs färska demografiska framtidsprognos som utgår från att befolkningen numera växer med 100 000 invånare per år motsvarande 1 procents årlig befolkningsökning och vilket både är en i ett svenskt historiskt sammanhang och en i ett samtida västvärldssammanhang mycket dramatisk befolkningsökning mot bakgrund av att en majoritet av alla västländer numera tvingas genomlida att invånarantalet minskar för varje år som går (och särskilt gäller det antalet majoritetsinvånare som numera minskar kraftigt för varje år i merparten av alla västländer). Utöver Sverige så är det i Europa enbart Luxemburg, Cypern och Irland som uppvisar en så dramatisk befolkningsökning just nu och under de kommande åren.
 
Att den svenska totalbefolkningen växer beror i stort sett helt och hållet på invandringen och fr a på att de som invandrar är unga eller t o m mycket unga, d v s de är antingen i s k fertil eller s k fruktsam ålder alternativt att de ännu ej är det men kommer att bli det under de närmaste åren (d v s de är fortfarande barn och ungdomar och därmed ännu ej i s k könsmogen och s k giftasvuxen ålder). Faktum är att aldrig tidigare i svensk historia har en befolkningsökning på en miljon invånare skett så fort som just nu: Det tog hela 35 år för ”oss” att gå från 8 miljoner (1969) till 9 miljoner invånare (2004) men redan i början av året (d v s år 2017) blev vi då som sagt 10 miljoner invånare och 2026 så blir vi 11 miljoner invånare.
 
Sedan 1990-talet har invandringen dominerats av utomeuropéer och fr a av invandrare som kommer från de gamla kolonierna och från den utomvästerländska världen och hela 90% av de utomvästerländska invandrarna är under 45 år gamla när de ankommer till Sverige och därmed till övervägande delen s k fertila eller s k fruktsamma och vilket kan jämföras med att över hälften av alla majoritetssvenskar idag är över 45 år gamla och därmed numera ej längre s k fertila och s k fruktsamma. Invandrare som kommer från den utomvästerländska världen uppvisar vidare högre s k födelsetal eller s k fruktsamhetstal (mellan 2,29-3,21) än både majoritetssvenskar och nordiska, europeiska och västerländska invandrare (mellan 1,88-1,97).
 
Utöver invandringen så föds det även fler än det dör p g a att den del av befolkningen som redan är äldre lever allt längre: Redan nu är ca 20% eller var femte invånare över 65 år (och vilket innebär att över en fjärdedel av alla majoritetssvenskar redan är över 65 år gamla just nu) och år 2060 kommer hela var fjärde invånare i landet att vara över 65 år gamla.

Kristina Söderbaum talade ut om sin superkarriär i Nazi-Tyskland innan hon gick bort

Endast Sverige svenska (nordiskt vita) kroppar (kvinnor som män) har och som åtminstone försvarliga delar av den övriga världen beundrar och ”suktar” efter och som inte minst den västerländska extremhögern är smått fixerade vid och ”dreglar” över – The Guardian publicerar ett utdrag ur Karen Liebreichs nya bok ”The Black Page: Interviews with Nazi film-makers” som bygger på en intervju med den en gång i Nazi-Tyskland och i det tyskockuperade Europa så firade svenska skådespelerskan Kristina Söderbaum – ”nazisternas Marilyn Monroe”.
 
 
Och eftersom så många idag vill rehabilitera Zarah Leander (som liksom Söderbaum också beundrades för sitt svenska nordiskt vita utseende) som rejält revisionistiskt inte sägs ha varit pro-nazist då hon inte blev medlem i den nazistiska kulturorganisationen: Inte heller Kristina Söderbaum var aktiv nazist i den meningen att hon var politiskt engagerad men hon var gift med den tyske filmregissören Veit Harlan och medverkade i flera av dennes antisemitiska filmer såsom i den mycket grova ”Jud Süss” och hon stannade i Riket ända tills dess undergång 1945.