Kategori: ojämlikhet

Under 50% av de unga kvinnorna från Afrika och Asien förvärvsarbetar överhuvudtaget och 20% av alla invånare från Afrika och Asien erhåller ekonomiskt bistånd

MUCF:s nya rapport om utrikes födda kvinnors situation i arbetslivet ”bjuder” tyvärr på rejält brutal statistik och med all sannolikhet är detta de facto de mest extrema klyftorna som just nu existerar i något västland när de vita majoritetsinvånarna jämförs med de icke-vita minoritetsinvånarna:

Trots att unga utrikes födda kvinnor uppvisar en mycket högre utbildningsnivå än både unga utrikes födda män och unga inrikes födda män är de unga utrikes födda kvinnorna från fr a Afrika och Asien allra minst aktiva på den svenska arbetsmarknaden.


Dessutom är könsgapet allra störst bland invånarna födda i Asien och Afrika. Det skiljer exempelvis hela 20% mellan andelen förvärvsarbetande utrikes födda män från Asien jämfört med andelen förvärvsarbetande utrikes födda kvinnor från Asien.


Endast 45-46% av kvinnorna från Asien och Afrika förvärvsarbetar överhuvudtaget att jämföra med över 80% av de kvinnliga majoritetsinvånarna och mycket höga andelar av samtliga invånare som är födda i Asien och Afrika är dessutom beroende av ekonomiskt bistånd och andra former av ekonomiska transfereringar (d v s av bidrag av olika slag):


20% av invånarna som är födda i Afrika och Asien erhåller idag ekonomiskt bistånd att jämföra med 1-2% av majoritetsinvånarna. Risken att ”gå på socialbidrag”, d v s att vara beroende av ekonomiskt bistånd, är m a o osannolika 1000% för invånarna med bakgrund i Afrika och Asien jämfört med majoritetsinvånarna.

SD:s Ludvig Aspling säger i Dagens Arena precis vad jag själv har skrivit om i åratal (OBS: jag är inte pro-SD): Sverige är å ena sidan bäst i världen på antirasism i ordens värld (d v s på policynivån) OCH samtidigt å andra sidan sämst i siffrornas värld (d v s på ”kroppsnivån”)

SD:s Ludvig Aspling säger i Dagens Arena precis vad jag själv har sagt och skrivit i åratal: Sverige är å ena sidan bäst i världen på antirasism, antidiskriminering, integration, inkludering, mångfald o s v i ordens värld (d v s i retorikens, lagarnas, reglernas, förordningarnas, policydokumentens och direktivens värld) samtidigt som Sverige å andra sidan är sämst i siffrornas värld (d v s i kropparnas värld – d v s i den materiella-fysiska verkligheten).

Aspling väljer att lyfta fram att Sverige är sämst i hela i-världen (d v s i Väst plus Chile, Sydkorea, Turkiet, Japan och några andra icke-västerländska länder som också numera är industrialiserade) på förvärvsfrekvens och skolresultat när inrikes och utrikes födda jämförs med varandra och det finns då fler utfallsmått där Sverige hamnar sist.

Denna surrealistiska paradox – d v s att Sverige är världsbäst på antirasism på den språkliga nivån men intar jumboplatsen vad gäller hur det egentligen går för invandrare och minoriteter på den kroppsliga nivån – är mycket svår att förklara och jag ”köper” då inte SD:s och Asplings hypotes men jag delar gärna denna artikel i Dagens Arena även om en SD:are ligger bakom den då Aspling som sagt säger precis vad jag själv har sagt och skrivit i åratal.

Eftersom de mycket stora klyftor som föreligger i Sverige i huvudsak handlar om en mängd olika utfallsskillnader mellan invånarna med utomeuropeisk bakgrund och majoritetsinvånarna så kvarstår så klart frågan hur det kan komma sig att det går så dåligt för utomeuropéerna just i Sverige på den materiella nivån samtidigt som Sverige som land är mest välkomnande gentemot utomeuropéerna på den retoriska nivån.

Inget annat västland på jorden är då som suverän statsbildning betraktad så pro-utomeuropéerna som Sverige och ingen annan västerländsk nation i världen är då som s k folkslag så pro-utomeuropéerna som svenskarna.

MP skönmålar svensk integration

”Är Sverige bäst i världen på integration? Om frågan ställs till den före detta jämställdhetsministern Åsa Lindhagen (MP) är svaret ett otvetydigt ja. Lindhagen har i ett antal debatter lyft undersökningen MIPEX, i vilken Sverige återkommande rankas högst, som bevis.”

(…)

”Svaret är antagligen att Sverige, enligt OECD-rapporten International Migration Outlook har det största gapet mellan in- och utrikes födda vad gäller både sysselsättning (employment rate) och det största skolresultatsgapet enligt PISA-undersökningen, av samtliga 37 länder.”

Den rödgröna regeringen sjösätter idag västvärldens mest omfattande handlingsplan för att bekämpa den skenande strukturella segregationen och diskrimineringen

Regeringen sjösätter en storsatsning för att under de kommande åren en gång för alla försöka motverka och bryta den just nu eskalerande segregationen som genomsyrar snart sagt varenda område och sfär i dagens svenska samhällsbygge. Denna nationella plan mot segregation som lanseras idag bör vara den största satsningen i västvärlden mot just segregation och kanske i hela världen vilket återigen visar att den sittande rödgröna regeringen fortfarande är världens första och hittills enda antirasistiska liksom feministiska regering.

Med fokus på landets miljonprogramsområden innefattar den rödgröna regeringens handlingsplan mot segregation åtminstone en halv miljard kronor mot bakgrund av den rådande pandemin som har slagit brutalt hårt mot just miljonprogramsområdena och deras invånare.

I handlingsplanen konstaterar regeringen att Sverige har gått från att under 1900-talets andra hälft ha varit världens mest socioekonomiskt jämlika land utanför den kommunistiska världen till att vara det land inom i-världen och i västvärlden där de socioekonomiska klyftorna växer som allra snabbast samt att dessa alltmer astronomiska och avgrundsdjupa klyftor är avläsbara i statistikens och siffrornas värld särskilt inom fem områden i det svenska samhället: bostadssektorn, arbetslivet, utbildningsväsendet, frågor som rör den parlamentariska demokratin och civilsamhället samt frågor som rör brottslighet.

Regeringen konstaterar vidare att det handlar om en socioekonomisk segregering på en strukturell nivå inom just dessa fem områden – t ex har boendesegregationen eskalerat närmast ohejdat under de senaste åren och idag äger 80% av majoritetsinvånarna sin bostad medan endast kring 20% av invånarna med utomeuropeisk bakgrund gör detsamma medan arbetslösheten i skrivande stund är fullständigt skyhög bland miljonprogramsområdenas invånare – idag är kring 30% av invånarna med utomeuropeisk bakgrund arbetslösa att jämföra med kring 3% av majoritetsinvånarna.

Miljonprogramsområdenas barn, ungdomar och unga vuxna misslyckas vidare numera i alltför hög grad i skolan och miljonprogramsområdenas vuxna invånare röstar i långt mindre utsträckning än de vuxna majoritetsinvånarna och är dessutom enligt alla mått mätt mindre engagerade i föreningslivet och i det svenska samhällslivet och offentligheten i stort medan fr a våldsbrotten drabbar invånarna i miljonprogramsområdena allra mest – de allra flesta som t ex har dödats eller skadats av bomber och kulor under de senaste åren har då utländsk och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund. Därtill är hälsotillståndet bland miljonprogramsområdenas invånare mycket sämre än bland majoritetsinvånarna liksom livslängden o s v.

Handlingsplanen mot segregation kommer även att prioritera att bekämpa rasdiskrimineringen på arbetsmarknaden och i satsningen ingår också mer pengar till forskning om den svenska segregationen och vad som driver denna samt hur den ser ut:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/12/regeringen-beslutar-om-handlingsplan-mot-segregation

”Det övergripande målet för regeringens politik mot segregation är minskad segregation, jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla. Riksdagen har ställt sig bakom det övergripande målet i samband med att budgeten för 2020 beslutades.”

(…)

”För 2021–2023 beräknas 250 miljoner kronor per år i statsbidrag till kommuner, regioner och civilsamhälle för att minska och motverka segregation som fördelas av Delmos. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2021 att Delmos ska kunna fatta fleråriga beslut om statsbidrag för att ge bättre planeringsförutsättningar för bidragsmottagarna. I budgetpropositionen för 2021 föreslås även ytterligare 250 miljoner kronor per år under perioden 2021–2023 för att skapa förbättrade förutsättningar för sociala insatser i utsatta områden.”

Nya siffror som avspeglar det genomsegrerade Sverige

Ett urval av diverse anmärkningsvärda siffror och tabeller hämtade från SCB:s nya uppföljningsrapport som publicerades idag och som rör genomförandet av Agenda 2030 i Sverige:

andel personer som har avstått från vård av ekonomiska orsaker

födda utanför Europa: 10%

födda i Sverige: 2%

andel trångbodda

födda utanför Europa: 30%

födda i Sverige: 3-4%

spädbarnsdödlighet:

bland mödrar födda utanför Europa: 3,1 promille

bland mödrar födda i Sverige: 1,7 promille

Det är 7 gånger vanligare att utrikes födda lever i ekonomisk utsatthet än att inrikes födda gör det. Det är vidare osannolika 26 gånger vanligare att barn som har två utrikes födda föräldrar lever med långvarig ekonomiskt utsatthet jämfört med barn som har två inrikes födda föräldrar.

Utrikes födda utgör närmare 1/3 av alla tidsbegränsat anställda i landet medan omvänt endast 19% av alla fast anställda i Sverige är utrikes födda.

Den nya folkhälsoenkäten indikerar att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund fortsätter att sacka efter på snart sagt livets alla områden

I skuggan av pandemin har (den både hatade och älskade och fr a den just nu mest omtalade statliga myndigheten) Folkhälsomyndigheten i dagarna publicerat sin/den stora nationella folkhälsoenkät/en som bygger på runt 40 000 enkätsvar och som räknas som en av de största svenska enkätstudierna som genomförs regelbundet.


Tyvärr indikerar årets folkhälsoenkät att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund fortsätter att sacka efter rejält jämfört med och i relation till majoritetsinvånarna liksom till invånarna med övrig nordisk, europeisk och västerländsk bakgrund.


Här nedan följer ett axplock av resultaten och kategorin födda i Sverige inkluderar då numera många s k ”andrageneration:are” och hade inte dessa tagits med under denna kategori så hade resultaten för kategorin födda i Sverige högst sannolikt sett ännu bättre ut:


antal barn som dör under det första levnadsåret per 1000 levande födda barn

födda i Sverige: 1,7 (OBS: hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket uppvisat den lägsta spädbarnsdödligheten i världen)

födda utanför Europa: 3,1


antal våldsrelaterade skador per 100 00 invånare

födda i Sverige: 14 (i mycket hög grad s k ”andragenerationsbarn” och även en del s k ”blandbarn”)

födda utanför Europa: 31


andel invånare (25-64 år) som förvärvsarbetar

födda i Sverige: 89% (de som inte förvärvsarbetar är i mycket hög grad s k ”andrageneration:are”)

födda utanför Europa: 65%


andel invånare (25-64 år) som är oroliga att förlora jobbet

födda i Sverige: 11%

födda utanför Europa: 29%


disponibel inkomst efter skatt och inklusive kapitalinkomster

födda i Sverige: 290 500 kr

födda utanför Europa: 191 000 kr


andel vuxna invånare som lever i ekonomisk utsatthet och som uppvisar en disponibel inkomst som är lägre än 60% av medianvärdet för riket i stort

födda i Sverige: 10% (i hög grad studenter/unga vuxna samt kvinnliga pensionärer som har varit s k hemmafruar och/eller som har arbetat deltid och varit hemma med barnet/n under en längre tid)

födda utanför Europa: 38%


andel vuxna invånare som inte klarar av en oväntad/oplanerad utgift på 10 000 kr

födda i Sverige: 10%

födda utanför Europa: 45%


andel barn (0-18 år) som lever i ekonomisk utsatthet och som lever med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar en disponibel inkomst som är lägre än 60% av medianvärdet för riket i stort

födda i Sverige: 15% (i mycket hög grad s k ”andragenerationsbarn” och även en del s k ”blandbarn” som växer upp med en ensamstående utrikes född mor)

födda utanför Europa: 62%


andel elever som går ut grundskolan/högstadiet/9:an med fullständiga betyg och gymnasiebehörighet och som därefter inom 4 års tid påbörjar och avslutar gymnasiet med fullständiga betyg och högskolebehörighet

födda i Sverige: 89% (de som misslyckas är i mycket hög grad s k ”andrageneration:are”)

födda utanför Europa: 53%


andel som rapporterar ett lågt socialt deltagande och som är socialt isolerade

födda i Sverige: 14%

födda utanför Europa: 31%


andel som rapporterar att de inte litar på andra människor

födda i Sverige: 25%

födda utanför Europa: 45%


andel som ibland använder cannabis

födda i Sverige: 14,6%

födda utanför Europa: 9%


andel som röker dagligen eller ibland

födda i Sverige: 10%

födda utanför Europa: 17%


andel som har en bra tandhälsa

födda i Sverige: 78%

födda utanför Europa: 60%


andel som har bränt sig i solen någon gång under det senaste året

födda i Sverige: 44%

födda utanför Europa: 25%

De klyftor som växer i landet handlar i hög grad om klyftan mellan majoritetssvenskarna och invånarna med utomeuropeisk bakgrund

Igår publicerade SCB sin stora årliga Integration-rapport som tyvärr återigen visar att trots en högkonjunktur ”utan dess like” under de senaste åren så har utomeuropéerna fortsatt att halka efter majoritetsinvånarna och det är alldeles uppenbart att de klyftor som växer i landet i mycket hög grad handlar om klyftan mellan majoritetssvenskarna och invånarna med utomeuropeisk bakgrund.
INKOMST.jpg
 
Några siffror hämtade ur rapporten:
 
2% av majoritetsinvånarna är trångbodda jämfört med närmare en tredjedel (31%) av utomeuropéerna vilka bor i bor i en bostad med fler än två personer per sovrum.
 
Närmare hälften (48%) av majoritetsinvånarna bor mycket stort jämfört med några enstaka procent av utomeuropéerna vilka bor i en bostad med fler än ett sovrum per person.
 
Närmare 40% (37%) av alla invånare som är födda utanför Europa och av alla s k ”andrageneration:are” (inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) bor i ett miljonprogramsområde att jämföra med knappt 30% av invånarna som är födda i Europa och knappt 20% av de inrikes födda invånarna med minst en inrikes född förälder. Bland de inrikes födda med två inrikes födda föräldrar, d v s de infödda majoritetssvenskarna, handlar det antagligen om under 15% som idag bor i ett miljonprogramsområde.
ARBETE.jpg
 
I riksdagsvalet 2018 röstade över 90% (91%) av majoritetsinvånarna att jämföra med kring 70% av utomeuropéerna.
UPPDRAG.jpg
 
14% av majoritetsinvånarna kan inte få fram 12 000 kr för att betala en oväntad utgift utan att låna eller be om hjälp att jämföra med 70% av utomeuropéerna.
 
 
Det vanligaste yrket bland utomeuropéerna är städare.
YRKE.jpg

Nya siffror rörande de redan stora och eskalerande klyftorna mellan landets majoritets- och minoritetsinvånare

Idag publicerade SCB den senaste Undersökningarna av Levnadsförhållanden (ULF/SILC) som ingår i Eurostats EU-SILC (EU Statistics on Income and Living Conditions) och bl a går följande anmärkningsvärda resultat och skillnader att urskilja och procentsiffrorna gäller för 2018 och en gissning är att nedanstående utländsk bakgrund-siffror skulle vara än mer extrema om enbart de med utomeuropeisk bakgrund hade kunnat urskiljas:
 
14% av den svenska befolkningen i stort upplever problem med brottslighet, våld eller vandalisering i sitt bostadsområde. Denna andel är högre i Sverige än i många andra länder i Europa. En högre andel invånare i Sverige upplever även problem med brottslighet, våld eller vandalisering idag (2018) jämfört med 2010 och utöver Sverige så gäller detta även för Cypern och Tyskland. I många andra länder i Europa är utvecklingen i stället den motsatta eller oförändrad.
 
andel som uppvisar en årlig disponibel inkomst efter skatt som ligger under gränsen för risk för fattigdom:
inrikes födda: 12% (i hela EU är genomsnittet 15% för denna grupp)
födda utanför EU: 37% (i hela EU är genomsnittet 31% för denna grupp)
 
andel som lever i materiell fattigdom:
svensk bakgrund: 1,9%
utländsk bakgrund: 12,9%
 
andel som lever i risk för fattigdom och/eller för social utestängning:
svensk bakgrund: 11,9%
utländsk bakgrund: 36,2%
 
andel som saknar kontantmarginal i händelse av en större plötslig utgift:
svensk bakgrund: 13,9%
utländsk bakgrund: 41,9%
 
andel som är orolig för den egna och/eller hushållets ekonomi/n:
svensk bakgrund: 14,4%
utländsk bakgrund: 31%
 
andel som har tillgång till ett fritidshus:
svensk bakgrund: 56,1%
utländsk bakgrund: 22,8%
 
andel som har tillgång till en bil:
svensk bakgrund: 85,1%
utländsk bakgrund: 67,6%
 
andel som aldrig besöker en teater, en konsert, ett museum eller dylikt:
svensk bakgrund: 29,9%
utländsk bakgrund: 51,5%
 
andel som aldrig strövar i skog och mark:
svensk bakgrund: 20,7%
utländsk bakgrund: 41,7%
 
andel som röker dagligen:
svensk bakgrund: 8,1%
utländsk bakgrund: 16,5%
 
andel som är medlem i en fackförening:
svensk bakgrund: 71,7%
utländsk bakgrund: 53,5%
 
andel som är medlem i en idrotts- eller friluftsförening:
svensk bakgrund: 34,5%1
utländsk bakgrund: 14,1%
 
andel som inte umgås med någon nära anhörig överhuvudtaget:
svensk bakgrund: 21,2%
utländsk bakgrund: 50,8%
 
andel som har ett förvärvsarbete 16-64 år:
svensk bakgrund: 77,4%
utländsk bakgrund: 57,7%
 
andel som har ett förvärvsarbete 16-64 år och som har en fast anställning:
svensk bakgrund: 90,7%
utländsk bakgrund: 75,2%
 
andel som har ett förvärvsarbete 16-64 år och som är orolig för att bli arbetslös:
svensk bakgrund: 8,1%
utländsk bakgrund: 23,9%
 
andel som har en låg arbetsintensitet och en dålig eller ingen förankring i arbetslivet:
svensk bakgrund: 4,4%
utländsk bakgrund: 21,1%
 
andel som bor i en hyresrätt:
svensk bakgrund: 28,6%
utländsk bakgrund: 58,9%
 
andel som bor i en villa:
svensk bakgrund: 57,7%
utländsk bakgrund: 29,5%
 
andel som har en hög utrymmesstandard och som bor mycket stort:
svensk bakgrund: 48,3%
utländsk bakgrund: 21,1%
 
andel som har en låg utrymmesstandard och som bor mycket trångt:
svensk bakgrund: 11,4%
utländsk bakgrund: 37,5%

Över 50% av alla utomeuropeiska invandrare bor idag trångbott och endast 64% av samtliga unga vuxna med utländsk bakgrund klarar sig numera igenom gymnasieskolan

Ett urval siffror som förskräcker ur SCB:s nya rapport ”Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige. Statistisk lägesbild 2019”: Bl a bor över 50% av alla invånare i Sverige från utomeuropeiska länder trångbott och endast 64% av alla unga vuxna i Sverige med utländsk bakgrund klarar sig igenom gymnasieskolan.

 

Trångboddhet är överlag inte ett problem i Sverige och bara några enstaka procent av majoritetsinvånarna bor och lever trångbott (fr a studenter, inneboende, kollektivboende o s v) utan ”tvärtom” så bor och lever de allra flesta majoritetssvenskar stort eller t o m mycket stort rent ytmässigt sett. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit allra minst trångbodda i världen och allra mest ”storbodda” (d v s att bo och leva på en stor yta mätt i antal kvadratmeter per person) i världen. Detta beror bl a på att runt 50% av alla majoritetssvenskar numera bor och lever i singelhushåll samt att över 80% av majoritetssvenskarna äger sitt boende i en eller annan form.

71497428_10156782003345847_1902418955893473280_n.jpg

De som är trångbodda är i stället i huvudsak utomeuropéerna vilka mestadels bor i hyresrätter och är kraftigt koncentrerade till miljonprogramsområdena:

 

Över 50% (50,2%) av alla invånare i landet som är födda i Afrika, Mellanöstern, Asien, Latinamerika och Karibien bor och lever trångbott och hela 22,5% är extremt trångbodda inom denna grupp och vilket inte minst drabbar barnen, ungdomarna och de unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund (höga procentandelar av de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund bor då hemma hos sina föräldrar även efter 18 års ålder och i alltför många fall även om de är i 25-30-årsåldern). De trångbodda hushållen är vidare och ”naturligt” nog kraftigt koncentrerade till landets miljonprogramsområden.

 

De allra flesta av majoritetsinvånarna använder numera internet men bland de utrikes födda, och sannolikt gäller det fr a utomeuropéerna, är siffrorna betydligt lägre vad gäller internetanvändningen: År 2018 använde hela 93% av de inrikes födda internet någon gång under de senaste tre månaderna jämfört med endast 73% bland de utrikes födda och bland utomeuropéerna är denna siffra sannolikt betydligt lägre då de allra flesta av de nordiska, europeiska och västerländska invandrarna antagligen också använder internet regelbundet. Många utomeuropéer äger antagligen inte en ens dator medan de allra flesta majoritetssvenskar äger eller har åtminstone tillgång till en dator. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit allra mest ”digitaliserat” och ”internetanpassat” i världen.
72328257_10156782003365847_7712435226823098368_n.jpg

Det svenska valdeltagandet har ökat succesivt sedan 2002 års val men ökningen verkar i mycket hög grad handla om majoritetsinvånarna. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit världens mest ”politiskt aktiva” s k folkslag mätt i valdeltagande (OBS: självklart finns det många andra sätt att vara politiskt aktiv på än att rösta i allmänna val). Samtidigt skilde det tyvärr mellan 15-17% i valdeltagande mellan de inrikes och utrikes födda i 2018 års val och valdeltagandet bland väljarna med fr a utomeuropeisk bakgrund verkar tyvärr snarare minska än öka över tid medan valdeltagandet bland majoritetsinvånarna fortsätter att öka.

 

År 2018 hade 99% av de inrikes födda unga vuxna uppnått minst en grundskoleutbildning, d v s de hade klarat sig igenom högstadiet. Motsvarande andel för de utrikes födda unga vuxna var 94%.

 

Idag misslyckas en femtedel av alla unga vuxna med gymnasieutbildningen per årskull. Hela 89% av de inrikes födda kvinnorna och hela 86% av de inrikes födda männen i åldersgruppen 21-23 år (d v s 3-5 år efter att gymnasiestudierna hade påbörjats) hade dock klarat av och avslutat minst en 3-årig gymnasieutbildning år 2018. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit världens mest ”utbildade” s k folkslag mätt i genomgången och avslutad gymnasieutbildning.

72294814_10156782003480847_3624434102645555200_n.jpg

De inrikes födda som inte klarar gymnasiet är då i huvudsak s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund vilka antingen inte ens kommer in på gymnasiet eller hoppar av gymnasiet i förtid eller går ut gymnasiet med ofullständiga betyg. För unga vuxna med utländsk bakgrund (d v s både de s k första och andra generationerna) i åldersgruppen 21-23 år var andelen som hade klarat av och avslutat minst en 3-årig gymnasieutbildning nämligen så låg som 64% år 2018 och för nyinvandrade unga vuxna var andelen katastrofalt låg – endast 30% (OBS: nyinvandrade unga vuxna utgör då idag relativt höga procentandelar av landets unga vuxna).

 

9-10% av alla invandrarbarn och andragenerationsbarn växer upp med vårdnadshavare som är varaktigt fattiga jämfört med 1% av de majoritetssvenska barnen

Sammanlagt 44 000 barn och ungdomar bor och lever hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster och de barn som har invandrat till landet efter 2014 har då inte räknats in i statistiken. Hade alla de 10 000-tals barn och ungdomar (med utomeuropeisk bakgrund) som har invandrat till Sverige efter 2014 också ingått i statistiken så hade denna siffra varit än högre än så.
 
Hela 75% av dessa 44 000 barn och ungdomar har utländsk bakgrund och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund och vidare gäller detta t ex 20,2% av alla barn som är födda i Somalia liksom 14% av alla barn som är födda i Irak och Syrien och 8,5% av alla barn som är födda i Thailand.
 
Bland infödda majoritetssvenska barn och ungdomar bor och lever 1% hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster.
 
barn och ungdomar som bor och lever hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster
 
majoritetssvenska barn och ungdomar: 1%
 
blandade barn och ungdomar: 3,5%
 
barn och ungdomar som tillhör ”andragenerationen”: 9,3%
 
utrikes födda barn och ungdomar: 10,5%
 
Då merparten av de barn och ungdomar som bor och lever hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster är kraftigt koncentrerade till miljonprogramsområdena så innebär det att höga procentandelar av de barn och ungdomar som bor och lever i miljonprogramsområdena växer upp i fattigdom.
 
OBS: Inte alla barn och ungdomar som växer upp hos och med fattiga eller t o m mycket fattiga vårdnadshavare förstår att de är fattiga och inte alla lider heller av att vara fattiga men många gör det säkerligen. Dock kan det vara så att många barn och ungdomar med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena inte kan ta in till fullo att deras vårdnadshavare är fattiga eller t o m mycket fattiga.
 

Ojämlikheten i Stockholms stad består och fortsätter att i huvudsak handla om icke-vita stockholmares marginalisering

”Saxat” ur Swecos nya rapport om ojämlikheten i Stockholms stad:
 
Mellan 2000-2018 ökade Stockholms stads befolkning med hela 28%: De utrikes födda stockholmarna ökade med 74% och de inrikes födda stockholmarna med 18%. Bland de inrikes födda stockholmarna hittas många s k ”andrageneration:are”.
 
Idag har antagligen över 50% av samtliga stockholmare någon slags utländsk bakgrund och kanske har kring 25-30% av stockholmarna numera någon slags utomeuropeisk bakgrund.
 
I åldersgruppen 30-64 år är hela 33% utrikes födda och inom samma åldersgrupp har antagligen 55-60% någon form av utländsk bakgrund.
 
 
Högst är förvärvsintensiteten bland inrikes födda kvinnor – 85,6% – och lägst är den bland utrikes födda kvinnor – 64,5%. Allra lägst förvärvsintensitet uppvisas bland kvinnor födda i Afrika och Asien – cirka 59%.
 
Utomeuropeiskt födda högutbildades kompetens tillvaratas i allra lägst utsträckning. Bland högutbildade som är födda i Sverige förvärvsarbetar 80% i högkvalificerade yrken, kvinnorna i något lägre utsträckning än männen. För utrikes födda är andelen högutbildade som ej förvärvsarbetar överhuvudtaget förhållandevis hög och andelen som förvärvsarbetar i lägre kvalificerade yrken hög, framförallt för de utomeuropeiskt födda. Högutbildade födda i Västafrika och Nordafrika är de vars kompetens tillvaratas i allra lägst utsträckning.
 
Cirka 1% av alla majoritetssvenska stockholmare bor trångbott jämfört med cirka 25% av alla stockholmare med utomeuropeisk bakgrund.

 

Sthöm.jpg

69613150_10156710551875847_2096898145957969920_n.jpg

aaaa.jpg
 
”Fördelningen av inrikes- och utrikesfödda skiljer sig kraftigt mellan stadsdelsförvaltningarna år 2018. Högst andel inrikes födda har Södermalm, 84 procent, Bromma, 83 och Kungsholmen samt Norrmalm 82 procent. Högst andel utrikes födda har Rinkeby-Kista, 59 procent, Skärholmen, 51 och Spånga-Tensta 42 procent.”
 
(…)
 
”Innerstaden har lägst andel biståndstagare. Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen har högst, 6,9, 5,2 respektive 5,1 procent.
 
Den andel ungdomar som blir behöriga till gymnasiet skiljer sig också. Högst andel finns bland pojkar med svensk bakgrund, 94,7 procent 2017. Bland elever med utländsk bakgrund är andelen behöriga högre för flickor, 83,1 procent, än för pojkar 77,7 procent. Skillnaderna mellan könen bland elever med utländsk bakgrund har även ökat under de senaste 3 åren.”
 
(…)
 
”När det gäller resultatet för SFI hade 34 procent i Stockholm klarat minst de två kurser som varje studieväg omfattar. Sett ur ett nationellt perspektiv är det en relativt låg andel, för riket som helhet uppgår andelen till 44 procent.”
 
(…)
 
”Störst andel trångbodda hushåll finns i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta, 38 procent 2017, samt Skärholmen, 35 procent – områden med en hög andel utrikes födda i befolkningen. Lägst är andelen trångbodda hushåll på Östermalm med 18 procent, följt av Bromma, 20 och Kungsholmen 22 procent.
 
Jämfört med 2016 har andelen trångbodda hushåll ökat i Rinkeby-Kista, Hässelby-Vällingby och Spånga-Tensta. I övriga stadsdelsområden har andelen trångbodda hushåll minskat.”