Kategori: ojämlikhet

Över 50% av alla utomeuropeiska invandrare bor idag trångbott och endast 64% av samtliga unga vuxna med utländsk bakgrund klarar sig numera igenom gymnasieskolan

Ett urval siffror som förskräcker ur SCB:s nya rapport ”Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige. Statistisk lägesbild 2019”: Bl a bor över 50% av alla invånare i Sverige från utomeuropeiska länder trångbott och endast 64% av alla unga vuxna i Sverige med utländsk bakgrund klarar sig igenom gymnasieskolan.

 

Trångboddhet är överlag inte ett problem i Sverige och bara några enstaka procent av majoritetsinvånarna bor och lever trångbott (fr a studenter, inneboende, kollektivboende o s v) utan ”tvärtom” så bor och lever de allra flesta majoritetssvenskar stort eller t o m mycket stort rent ytmässigt sett. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit allra minst trångbodda i världen och allra mest ”storbodda” (d v s att bo och leva på en stor yta mätt i antal kvadratmeter per person) i världen. Detta beror bl a på att runt 50% av alla majoritetssvenskar numera bor och lever i singelhushåll samt att över 80% av majoritetssvenskarna äger sitt boende i en eller annan form.

71497428_10156782003345847_1902418955893473280_n.jpg

De som är trångbodda är i stället i huvudsak utomeuropéerna vilka mestadels bor i hyresrätter och är kraftigt koncentrerade till miljonprogramsområdena:

 

Över 50% (50,2%) av alla invånare i landet som är födda i Afrika, Mellanöstern, Asien, Latinamerika och Karibien bor och lever trångbott och hela 22,5% är extremt trångbodda inom denna grupp och vilket inte minst drabbar barnen, ungdomarna och de unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund (höga procentandelar av de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund bor då hemma hos sina föräldrar även efter 18 års ålder och i alltför många fall även om de är i 25-30-årsåldern). De trångbodda hushållen är vidare och ”naturligt” nog kraftigt koncentrerade till landets miljonprogramsområden.

 

De allra flesta av majoritetsinvånarna använder numera internet men bland de utrikes födda, och sannolikt gäller det fr a utomeuropéerna, är siffrorna betydligt lägre vad gäller internetanvändningen: År 2018 använde hela 93% av de inrikes födda internet någon gång under de senaste tre månaderna jämfört med endast 73% bland de utrikes födda och bland utomeuropéerna är denna siffra sannolikt betydligt lägre då de allra flesta av de nordiska, europeiska och västerländska invandrarna antagligen också använder internet regelbundet. Många utomeuropéer äger antagligen inte en ens dator medan de allra flesta majoritetssvenskar äger eller har åtminstone tillgång till en dator. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit allra mest ”digitaliserat” och ”internetanpassat” i världen.
72328257_10156782003365847_7712435226823098368_n.jpg

Det svenska valdeltagandet har ökat succesivt sedan 2002 års val men ökningen verkar i mycket hög grad handla om majoritetsinvånarna. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit världens mest ”politiskt aktiva” s k folkslag mätt i valdeltagande (OBS: självklart finns det många andra sätt att vara politiskt aktiv på än att rösta i allmänna val). Samtidigt skilde det tyvärr mellan 15-17% i valdeltagande mellan de inrikes och utrikes födda i 2018 års val och valdeltagandet bland väljarna med fr a utomeuropeisk bakgrund verkar tyvärr snarare minska än öka över tid medan valdeltagandet bland majoritetsinvånarna fortsätter att öka.

 

År 2018 hade 99% av de inrikes födda unga vuxna uppnått minst en grundskoleutbildning, d v s de hade klarat sig igenom högstadiet. Motsvarande andel för de utrikes födda unga vuxna var 94%.

 

Idag misslyckas en femtedel av alla unga vuxna med gymnasieutbildningen per årskull. Hela 89% av de inrikes födda kvinnorna och hela 86% av de inrikes födda männen i åldersgruppen 21-23 år (d v s 3-5 år efter att gymnasiestudierna hade påbörjats) hade dock klarat av och avslutat minst en 3-årig gymnasieutbildning år 2018. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit världens mest ”utbildade” s k folkslag mätt i genomgången och avslutad gymnasieutbildning.

72294814_10156782003480847_3624434102645555200_n.jpg

De inrikes födda som inte klarar gymnasiet är då i huvudsak s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund vilka antingen inte ens kommer in på gymnasiet eller hoppar av gymnasiet i förtid eller går ut gymnasiet med ofullständiga betyg. För unga vuxna med utländsk bakgrund (d v s både de s k första och andra generationerna) i åldersgruppen 21-23 år var andelen som hade klarat av och avslutat minst en 3-årig gymnasieutbildning nämligen så låg som 64% år 2018 och för nyinvandrade unga vuxna var andelen katastrofalt låg – endast 30% (OBS: nyinvandrade unga vuxna utgör då idag relativt höga procentandelar av landets unga vuxna).

 

9-10% av alla invandrarbarn och andragenerationsbarn växer upp med vårdnadshavare som är varaktigt fattiga jämfört med 1% av de majoritetssvenska barnen

Sammanlagt 44 000 barn och ungdomar bor och lever hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster och de barn som har invandrat till landet efter 2014 har då inte räknats in i statistiken. Hade alla de 10 000-tals barn och ungdomar (med utomeuropeisk bakgrund) som har invandrat till Sverige efter 2014 också ingått i statistiken så hade denna siffra varit än högre än så.
 
Hela 75% av dessa 44 000 barn och ungdomar har utländsk bakgrund och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund och vidare gäller detta t ex 20,2% av alla barn som är födda i Somalia liksom 14% av alla barn som är födda i Irak och Syrien och 8,5% av alla barn som är födda i Thailand.
 
Bland infödda majoritetssvenska barn och ungdomar bor och lever 1% hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster.
 
barn och ungdomar som bor och lever hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster
 
majoritetssvenska barn och ungdomar: 1%
 
blandade barn och ungdomar: 3,5%
 
barn och ungdomar som tillhör ”andragenerationen”: 9,3%
 
utrikes födda barn och ungdomar: 10,5%
 
Då merparten av de barn och ungdomar som bor och lever hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster är kraftigt koncentrerade till miljonprogramsområdena så innebär det att höga procentandelar av de barn och ungdomar som bor och lever i miljonprogramsområdena växer upp i fattigdom.
 
OBS: Inte alla barn och ungdomar som växer upp hos och med fattiga eller t o m mycket fattiga vårdnadshavare förstår att de är fattiga och inte alla lider heller av att vara fattiga men många gör det säkerligen. Dock kan det vara så att många barn och ungdomar med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena inte kan ta in till fullo att deras vårdnadshavare är fattiga eller t o m mycket fattiga.
 

Ojämlikheten i Stockholms stad består och fortsätter att i huvudsak handla om icke-vita stockholmares marginalisering

”Saxat” ur Swecos nya rapport om ojämlikheten i Stockholms stad:
 
Mellan 2000-2018 ökade Stockholms stads befolkning med hela 28%: De utrikes födda stockholmarna ökade med 74% och de inrikes födda stockholmarna med 18%. Bland de inrikes födda stockholmarna hittas många s k ”andrageneration:are”.
 
Idag har antagligen över 50% av samtliga stockholmare någon slags utländsk bakgrund och kanske har kring 25-30% av stockholmarna numera någon slags utomeuropeisk bakgrund.
 
I åldersgruppen 30-64 år är hela 33% utrikes födda och inom samma åldersgrupp har antagligen 55-60% någon form av utländsk bakgrund.
 
 
Högst är förvärvsintensiteten bland inrikes födda kvinnor – 85,6% – och lägst är den bland utrikes födda kvinnor – 64,5%. Allra lägst förvärvsintensitet uppvisas bland kvinnor födda i Afrika och Asien – cirka 59%.
 
Utomeuropeiskt födda högutbildades kompetens tillvaratas i allra lägst utsträckning. Bland högutbildade som är födda i Sverige förvärvsarbetar 80% i högkvalificerade yrken, kvinnorna i något lägre utsträckning än männen. För utrikes födda är andelen högutbildade som ej förvärvsarbetar överhuvudtaget förhållandevis hög och andelen som förvärvsarbetar i lägre kvalificerade yrken hög, framförallt för de utomeuropeiskt födda. Högutbildade födda i Västafrika och Nordafrika är de vars kompetens tillvaratas i allra lägst utsträckning.
 
Cirka 1% av alla majoritetssvenska stockholmare bor trångbott jämfört med cirka 25% av alla stockholmare med utomeuropeisk bakgrund.

 

Sthöm.jpg

69613150_10156710551875847_2096898145957969920_n.jpg

aaaa.jpg
 
”Fördelningen av inrikes- och utrikesfödda skiljer sig kraftigt mellan stadsdelsförvaltningarna år 2018. Högst andel inrikes födda har Södermalm, 84 procent, Bromma, 83 och Kungsholmen samt Norrmalm 82 procent. Högst andel utrikes födda har Rinkeby-Kista, 59 procent, Skärholmen, 51 och Spånga-Tensta 42 procent.”
 
(…)
 
”Innerstaden har lägst andel biståndstagare. Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen har högst, 6,9, 5,2 respektive 5,1 procent.
 
Den andel ungdomar som blir behöriga till gymnasiet skiljer sig också. Högst andel finns bland pojkar med svensk bakgrund, 94,7 procent 2017. Bland elever med utländsk bakgrund är andelen behöriga högre för flickor, 83,1 procent, än för pojkar 77,7 procent. Skillnaderna mellan könen bland elever med utländsk bakgrund har även ökat under de senaste 3 åren.”
 
(…)
 
”När det gäller resultatet för SFI hade 34 procent i Stockholm klarat minst de två kurser som varje studieväg omfattar. Sett ur ett nationellt perspektiv är det en relativt låg andel, för riket som helhet uppgår andelen till 44 procent.”
 
(…)
 
”Störst andel trångbodda hushåll finns i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta, 38 procent 2017, samt Skärholmen, 35 procent – områden med en hög andel utrikes födda i befolkningen. Lägst är andelen trångbodda hushåll på Östermalm med 18 procent, följt av Bromma, 20 och Kungsholmen 22 procent.
 
Jämfört med 2016 har andelen trångbodda hushåll ökat i Rinkeby-Kista, Hässelby-Vällingby och Spånga-Tensta. I övriga stadsdelsområden har andelen trångbodda hushåll minskat.”

Nu börjar arbetslösheten att öka och fortfarande är närmare hälften av alla arbetslösa utomeuropéer

Arbetsförmedlingen meddelade nyss att arbetslösheten nu har börjat öka i landet p g a dels en avmattad och svagare högkonjunktur och dels allt färre statligt subventionerade anställningar.

I juli månad uppgick den sammantagna arbetslösheten i Sverige till 6,9% men samtidigt var arbetslösheten bland de inrikes födda fortsatt extremt låg – 3,7% – och bland de infödda majoritetssvenskarna var den än lägre än så: Sannolikt låg arbetslösheten under juli månad på mellan 2-2,5% bland majoritetsinvånarna då många av de inrikes födda som är arbetslösa är s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund.

I juli månad var arbetslösheten bland kvinnor f ö högre än arbetslösheten bland män för första gången sedan hösten 2011 även om skillnaden var liten – 6,9% jämfört med 6,8%.

Bland de utrikes födda i landet låg arbetslösheten under juli månad på 19% och lejonparten av alla utrikes födda som var arbetslösa i juli var fortsatt utomeuropéer:

47,4% av samtliga arbetslösa i riket i juli månad var födda utanför Europa
57,8% av samtliga arbetslösa i riket i juli månad var utrikes födda
81,9% av samtliga utrikes födda som var arbetslösa i juli månad var födda utanför Europa

Mellan 25-30% av samtliga invånare i landet som är födda i Afrika och Asien var arbetslösa i juli månad.

Än en gång om arbetslösheten bland utomeuropéerna

Hela 47,9% av alla registrerade och inskrivna arbetslösa i landet är idag födda utanför Europa meddelar Arbetsförmedlingen idag och tillsammans med de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund utgör invånarna med någon form av utomeuropeisk bakgrund numera huvuddelen och lejonparten av samtliga arbetslösa (OBS: 100 000-tals utomeuropéer som bor och lever i miljonprogramsområdena är därtill de facto arbetslösa utan att vara aktivt arbetssökande och registrerade och inskrivna som arbetslösa).

Av samtliga utrikes födda arbetslösa är vidare hela 82,1% födda utanför Europa och medan majoritetssvenskarnas arbetslöshet är nere på kring 2-2,5% (OBS: lägre än så går det inte att pressa ned arbetslösheten hos ett visst s k folkslag i ett s k utvecklat och modernt land då det alltid finns några som har ”gått in i väggen”, som är s k ”utslagna” och ”far illa” och som har en funktionsvariation och har svårt att få jobb o s v) medan arbetslösheten bland de utrikes födda ligger på 18,8% och bland invånarna med bakgrund i Afrika och Asien så handlar det om en arbetslöshet på 25-30%.

Inget annat i-land, västland eller europeiskt land på jorden uppvisar sådana astronomiska och surrealistiska skillnader (som de som har redovisats här ovan) mellan majoritetsbefolkningen och minoritetsbefolkningen vad gäller arbetslöshet (och därmed också vad beträffar enorma skillnader i materiell standard, fysisk och psykisk o/hälsa, privatekonomisk status, livslängd, handlingsutrymme, boyta, köpkraft, konsumtionsmönster, livsstil o s v o s v) och allt detta under en högkonjunktur som fortfarande verkar ”peak:a” – d v s när lågkonjunkturen väl slår till så kommer det tyvärr med all sannolikhet att bli ”sju resor värre” för landets invånare i miljonprogramsområdena och för landets invånare med någon slags utomeuropeisk bakgrund vilka idag uppgår till åtminstone 20% av den svenska totalbefolkningen och de skjutningar och sprängningar vi ser idag kan tyvärr i värsta fall komma att mångdubblas vid en lågkonjunktur.

I t ex Frankrike, Storbritannien och USA är skillnaderna naturligtvis också enorma mellan t ex invånarna med arabisk och berbisk och västafrikansk och sydostasiatisk bakgrund och majoritetsfransmännen, mellan invånarna med karibisk, västafrikansk och sydasiatisk bakgrund och majoritetsbritterna och mellan svarta och latinos och vita amerikaner men de är samtidigt långt mindre än de som gäller i Sverige: Det ”normala” i USA är t ex att arbetslösheten alltid är dubbelt så hög bland svarta amerikaner som bland vita amerikaner men i Sverige talar vi om en arbetslöshetsnivå bland landets invånare med någon form av utomeuropeisk bakgrund som är så osannolikt hög jämfört med arbetslösheten bland majoritetssvenskarna att det knappt går att räkna på det i procent och även om procentsiffran räknas fram så blir den så oförståelig att det knappt är någon idé att göra det (d v s det handlar för vissa grupper av utomeuropéer om över 1000 procents skillnad gentemot majoritetsinvånarna…).

En ny rapport visar att det fria skolvalet har resulterat i att fler barn till lågutbildade föräldrar läser vidare på högskolan men dock gäller detta främst majoritetssvenska barn

En ny rapport från Riksrevisionen visar att det fria skolvalet och möjligheten att välja gymnasieskola har resulterat i att fler barn till lågutbildade föräldrar läser vidare på högskolan och vilket i sin tur påverkar deras (privat)ekonomiska (och säkert också både hälsomässiga och psykosociala) situation till det bättre 10 år senare men tyvärr så gäller detta i huvudsak majoritetssvenska barn med föräldrar som tillhör LO och TCO:s lägre skikt då barn med utländsk bakgrund inte påverkas av denna effekt med undantag för de s k ”andrageneration:arna” och tyvärr är då barnen med utländsk och fr a med utomeuropeisk bakgrund redan i underläge gentemot de majoritetssvenska barnen vad vad gäller betyg och skolresultat.

 

”Möjligheten att välja kommunal gymnasieskola har påverkat elevernas utfall olika beroende på om eleven har utländsk bakgrund eller inte. Valmöjligheten har inte haft några effekter på utbildningskarriärer för elever med utländsk bakgrund, samtidigt som den har positiva effekter för elever som är födda i Sverige och vars föräldrar också är födda i Sverige. Detta kan betyda att likvärdigheten minskar i detta avseende, att skillnaden i övergång till högre studier ökar mellan elever som är födda utomlands och de som är födda i Sverige. De ökade skillnaderna kan vara resultatet av ett informationsövertag hos elever som vistats i landet längre än de som inte är födda här.”

 

https://www.dn.se/arkiv/nyheter/gymnasievalet-gynnar-barn-till-lagutbildade

 

”Riksrevisionen har jämfört utvecklingen över en tioårsperiod efter studenten för de som har avslutat en gymnasieutbildning tidigast 1996 och senast 2005. Elever i det fria skolvalets Stockholm, Göteborg och Malmö har jämförts med motsvarande grupper i Uppsala, Västerås och Stockholms läns kranskommuner där eleverna tidigare hänvisades till en skola i upptagningsområdet.”

Utl bak.jpg

Inkomstskillnaderna och klyftorna i ekonomisk standard fortsätter att öka och klass är numera alltmer detsamma som ras i dagens Sverige när de icke-vita invånarna sackar efter alltmer

SCB:s nya rapport om inkomstskillnaderna och skillnaderna i ekonomisk standard i Sverige som publicerades idag visar tyvärr det som OECD och andra överstatliga aktörer har påpekat på senare tid – inkomstskillnaderna har ökat kraftigt i landet sedan 1991 (fram tills 1991 var Sverige möjligen världens mest jämlika land sett till inkomster, standardnivåer och förmögenheter) och ökar mer i Sverige än i andra OECD-länder (beroende på att Sverige fortfarande är mer jämlikt än nästan alla andra västländer och i-länder, d v s utgångsläget sedan 1991 ser annorlunda ut i Sverige än i andra s k utvecklade länder) och tyvärr är det utomeuropéerna (och fr a de som är födda i Afrika och Asien) som blir allt snabbare omsprungna av majoritetsinvånarna och av de invånare i landet som har bakgrund i övriga Norden och tyvärr är det som allra värst för de utomeuropeiska barnhushållen (samtliga siffror i rapporten härrör från inkomståret 2016 och tyvärr tyder det mesta på att det snarare har blivit värre än bättre sedan dess för utomeuropéerna):
 
”År 2016 hade de utrikes födda en ekonomisk standard som motsvarade 77 procent av den ekonomiska standarden för personer födda i Sverige. Andelen har dock varit i stort oförändrad sedan 2010. År 1991 var motsvarande andel 90 procent, det vill säga skillnaderna har ökat mellan utrikes och inrikes födda personer.”
 
Namnlöst.jpg
 
Invånare födda i Sverige har i genomsnitt en betydligt högre inkomst än invånare födda utomlands: För födda i Sverige låg medianvärdet 2016 på 325 000 kronor men för utrikes födda var beloppet 231 000 kronor. Det betyder att utrikes födda uppnådde 71 procent av inrikes föddas inkomst. För kvinnor var andelen 69 procent och för män 72 procent. Personer födda i övriga Norden ligger på ungefär samma nivå som personer födda i Sverige medan personer födda i Asien och Afrika hade en medianinkomst på 54 respektive 46 procent av vad personer födda i Sverige hade.
 
Av de utrikes födda invånarna hade personer födda i Oceanien (inkluderar Australien och Nya Zeeland) allra högst ekonomisk standard 2016: De låg på nästan exakt samma nivå som personer födda i Sverige. Lägst ekonomisk standard hade personer födda i Afrika och Asien, 61 respektive 69 procent av den standard som personer födda i Sverige uppvisar. Även bland invånare födda i Afrika och Asien som har bott i Sverige i över 20 års tid så uppvisar en fjärdedel en låg ekonomisk standard.
Namnlöst 2.jpg
 
År 2016 hade utrikes födda barn en ekonomisk standard som låg på 58 procent av vad barn med föräldrar födda i Sverige hade och allra lägst ekonomisk standard hade de barn som är födda i Afrika och Asien.
 
OBS: Naturligtvis finns det också fattiga danskar och australiensare och alla chilenare, etiopier, irakier, turkar, afghaner, vietnameser och kineser är inte fattiga och inte alla utomeuropeiska barn förstår heller att de är fattiga och lider inte heller nödvändigtvis av att de är det och att ha en fast heltidstjänst och en skapligt hög inkomst och en skapligt hög ekonomisk standard som de allra flesta majoritetssvenskar trots allt har idag betyder inte automatiskt detsamma som att vara vare sig lyckad eller lycklig.

Västvärldens kanske största antisegregationssatsning offentliggjordes idag i ett av västvärldens mest genomsegregerade länder

Idag presenterade den fortfarande sittande rödgröna antirasistiska och feministiska regeringen sin stora ”master plan” (som gäller de kommande tio åren 2018-28) och strategi mot segregationen i västvärldens kanske allra mest segregerade land och det mycket omfattande antisegregationspaket som lanserades idag är sannolikt det största i hela västvärlden just nu (åtminstone i pengar räknat) samtidigt som allt tyvärr har blivit allt värre (d v s vad gäller segregationen) sedan den s k Blommansatsningen sjösattes 1995 (som då var den allra första svenska antisegregationssatsningen) och sedan många miljarder har pumpats in i miljonprogramsområdena allt sedan dess (d v s dessa enorma belopp har tyvärr inte hjälpt för att vända eller stoppa segregationen även om det självklart hade varit mycket värre idag utan alla dessa mycket stora satsningar i miljonprogramsområdena som har gjorts i landet sedan 1995).
 
I ett stort antal miljonprogramsområden runtom i landet har idag kring 85-95% av alla invånare någon form av utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund och i alltför många av dessa idag mycket tättbefolkade (kring hälften av fr a de utomeuropeiska invånarna i miljonprogramsområdena bor idag trångbott eller t o m extremt trångbott) stadsdelar (där fr a andelen invånare under 30 år är mycket stor) klarar idag ej mer än kring 50-60% grundskolan (d v s extremt höga procentandelar går ut 9:an och högstadiet utan fullständiga betyg och utan gymnasiebehörighet i de s k ”förorterna”) och endast kring 50-60% av de vuxna arbetsföra invånarna förvärvsarbetar där och mellan 25-40% av de arbetsföra invånarna i åtskilliga miljonprogramsområden är numera helt beroende av ekonomiskt bistånd.
 
Ett urval tyvärr mycket tråkiga siffror:
 
Procentandel som har slutfört gymnasieskolan 20-25 år:
Araby: samtliga kvinnor 44%, samtliga män 38%
 
Procentandel som förvärvsarbetar 20-25 år:
Vivalla: samtliga andragenerationskvinnor 53%, samtliga andragenerationsmän 46%
 
Procentandel som är har en låg inkomst 20-25 år:
Rinkeby/Tensta: samtliga kvinnor 25%, samtliga män 28%
 
Procentandel som är beroende av ekonomiskt bistånd 20-25 år:
Rosengård: samtliga kvinnor 23%, samtliga män 37%
 
 
”Tillväxtverket meddelar i dag fördelningen av det långsiktiga miljardstödet till kommuner med områden med socioekonomiska utmaningar. 2,2 miljarder kronor avsätts årligen 2020–2027 av regeringen.
 
För 2018 har 425 miljoner kronor avsatts och för 2019 1,35 miljarder kronor. Det nya statsbidraget ska bidra till att stärka kommunernas eget långsiktiga arbete för att förbättra förutsättningarna i områden som i dag kännetecknas av stora utmaningar när det gäller exempelvis lågt valdeltagande, hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och låg sysselsättningsgrad.”

40% av landets s k blandbarn och andragenerationsbarn växer just nu upp med fattiga föräldrar att jämföra med 7% av alla majoritetssvenska barn

Att vara fattig och ha en mycket låg ekonomisk och materiell standard, och vilket i Sverige innebär att ha en inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten i landet (d v s att helt enkelt tjäna under 11 000 kronor per månad innan skatt), är mycket vanligare bland utrikes födda än bland inrikes födda i dagens Sverige. Denna skillnad har tyvärr även ökat kraftigt sedan 1990-talet och just nu blir tyvärr allt fler invånare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund allt fattigare trots att Sverige fortfarande är ett av världens rikaste länder.
Kraftig-ökning-av-andelen-med-låg-ekonomisk-standard-bland-utrikes-födda.png
 
Under 1990-talskrisen var 10% av de utrikes födda i Sverige fattiga men år 2000 hade denna procentsiffra ökat till 15% och år 2015 handlade det om otroliga 28% och idag är möjligen tyvärr uppemot en tredjedel av samtliga utrikes födda fattiga och bland dem som är födda i Afrika och Asien så var osannolika 45% respektive 37% fattiga 2015 trots den rådande högkonjunkturen (och idag är dessa siffror tyvärr antagligen ännu högre än så).
 
Bland de inrikes födda var 6% fattiga på 1990-talet och år 2015 hade denna siffra ökat till 11% men en majoritet av de inrikes födda som är fattiga är tyvärr s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund andelen fattiga majoritetssvenskar är idag nere på kring 6% och varav en majoritet är kvinnliga pensionärer eller ensamstående mödrar.
 
Tyvärr är Sverige ett av de länder i Europa där den allra högsta andelen utrikes födda är fattiga och Sverige är vidare det land i Europa där skillnaden utan konkurrens är som allra störst mellan inrikes födda och utrikes födda när det gäller ekonomisk och materiell standard: Fler majoritetssvenskar än någonsin tidigare är just nu icke-fattiga eller t o m rika (och en försvarlig andel av samtliga majoritetssvenskar är numera miljonärer eller t o m mångmiljonärer och ett växande antal är t o m miljardärer) medan fler invånare med utomeuropeisk bakgrund än någonsin tidigare är fattiga och utomeuropéerna är även fattigare i Sverige än i andra europeiska länder och tyvärr blir de dessutom allt fattigare för varje år som går.
 
Även om många utrikes födda är fattiga även i andra europeiska länder så är andelen fattiga utrikes födda mycket lägre även i s k genomrasistiska länder som Polen, Tjeckien och Ungern. I Sverige är det 2,5 gånger eller 150% vanligare att utrikes födda har en mycket låg ekonomisk och materiell standard än att inrikes födda har det jämfört med Europagenomsnittet på 70% (och vilket är illa nog).
 
Bland landets samtliga barnhushåll (d v s alla s k bostadsenheter där det bor någon som är under 18 år) så lever vidare numera över 40% av alla barn som har en eller två utrikes födda föräldrar (d v s samtliga av landets s k blandbarn och s k andragenerationsbarn) med fattiga föräldrar medan 7% av alla majoritetssvenska barn lever med fattiga föräldrar. Denna skillnad är tyvärr och återigen utan konkurrens den allra högsta i Europa, d v s det finns inget annat europeiskt land (och troligen inget annat västland) där de s k blandbarnen och de s k andragenerationsbarnen är så fattiga som just i Sverige i relation till hur icke-fattiga (och i många fall rika) de majoritetssvenska barnen är (det handlar om en skillnad på osannolika 600%) och bland blandbarnen och andragenerationsbarnen med utomeuropeisk bakgrund är andelen fattiga tyvärr just nu skyhög. Den enda gruppen barn med utomeuropeisk bakgrund som inte växer upp med fattiga föräldrar är barn som är födda i Kina och vilket beror på att nästan 66% eller två tredjedelar av denna grupp är utlandsadopterade och har majoritetssvenska föräldrar som är icke-fattiga och vilka oftast också rika.
och-bland-barn-är-skillnaden-störst-i-Sverige.jpg
 
OBS: Sedan betyder inte detta att alla fattiga invånare med utomeuropeisk bakgrund måste må dåligt och inte heller måste alla majoritetssvenskar som är rika nödvändigtvis må bra och landets 100 000-tals invandrarbarn, blandbarn och andragenerationsbarn med utomeuropeisk bakgrund som växer upp med fattiga föräldrar behöver inte alltid ens förstå att de är fattiga och inte heller förstår alltid alla majoritetssvenska barn som växer upp med föräldrar som är miljonärer att de är rika.

Nya siffror om miljonprogramsområdena och utomeuropéerna

I skuggan av #metoo har nya siffror nyligen publicerats om landets s k utsatta områden, om landets s k utomeuropéer och om landets s k förorter – ett urval siffror som måste betraktas som rena rama katastrofsiffrorna samtidigt som Sverige befinner sig i en högkonjunktur utan dess like och är ett av världens 3-5 rikaste länder och samtidigt som merparten av alla majoritetssvenskar bara blir allt rikare och rikare och samtidigt som det råder full sysselsättning bland majoritetssvenskarna som i stort sett jobbar ihjäl sig just nu (inklusive de majoritetssvenska ungdomarna och de majoritetssvenska pensionärerna) och samtidigt som kompetensförsörjningsbristen och arbetskraftsbristen börjar närma sig en nationell kris och samtidigt som behovet av att ”massimportera” 100 000-tals invandrare för att fylla vakanserna och de lediga jobben blir allt större:
 
75% av alla barn som är hemlösa i Göteborg har någon form av utomeuropeisk bakgrund (och vilket betyder att den överväldigande majoriteten av alla hemlösa vuxna numera har någon form av utomeuropeisk bakgrund och sannolikt gäller det i hela riket).
1990 skilde det hela 40% i disponibel inkomst mellan miljonprogramsområdena i Göteborg och de rikaste innerstads- och villaområdena men idag handlar det om en skillnad på uppemot 300%.
I miljonprogramsområdena i Göteborg lever över hälften av alla barnhushåll idag i (risk för) fattigdom men i de resursstarka områdena har i stort sett samtliga barnhushåll en hög eller t o m en mycket hög ekonomisk-materiell standard.
I miljonprogramsområdena i Göteborg är kring 20% extremt trångbodda medan 1,1% av invånarna i de resursstarka områdena är det. Men gäller det afrosvenskar eller svenska latinos/as?
 
I de resursstarka områdena i Göteborg är 2–3% ensamma och socialt isolerade jämfört med 20-22% av invånarna i miljonprogramsområdena.
40% av barnen och ungdomarna i de s k utsatta områdena lämnar grundskolan med icke-godkända betyg och utan gymnasiebehörighet
 
30% av samtliga barnhushåll i Vivalla i Örebro erhåller underhållsstöd (och vilket tyder på att skilsmässofrekvensen är hög bland utomeuropéerna)
 
26% av alla invånare i Rinkeby/Tensta i Stockholm har en c/o-adress
 
54% av alla invånare i Hammarkullen i Göteborg är nolltaxerare (och hela 70% i Vivalla i Örebro – OBS: de är då högst sannolikt inte s k rentierer som många majoritetssvenska nolltaxerare är)
 
24% av alla invånare i Rosengård i Malmö erhåller bostadsbidrag
 
15% av alla invånare i Araby i Växjö erhåller arbetsmarknadsstöd
 
56% av alla invånare i Hallunda/Norsborg i Botkyrka har en årsarbetsinkomst som understiger 100 000 kr (OBS: innan skatt)
 
32% av alla invånare i Husby i Stockholm saknar helt en arbetsinkomst
 
o s v o s v o s v
 
Den fortfarande sittande feministiska och antirasistiska rödgröna regeringen har nu avsatt ytterligare 10-tals miljarder för att försöka lyfta de s k förorterna och utomeuropéerna under de kommande åren när lågkonjunkturen förväntas slå till och när situationen för de s k förorterna och för landets utomeuropéer kommer att bli (om möjligt) ”sju resor värre”:
 
 
Det ska också påminnas om att genomsnittsåldern bland landets invånare med någon form av utomeuropeisk bakgrund är extremt låg (kring 30-35 år) medan medelåldern bland majoritetssvenskarna och bland landets invånare med nordisk och europeisk bakgrund är rejält hög (över 50 år) och i de s k utsatta områdena är idag mellan 25-35% av samtliga invånare 0-18 år gamla, d v s över en fjärdedel av alla invånare i de s k förorterna är barn och ungdomar.
 
Ingen vet idag hur landets 100 000-tals invånare och utomeuropéer i de s k förorterna vilka sammantaget utgör en försvarlig proportion av hela totalbefolkningen egentligen överlever och hur de egentligen klarar sig mot bakgrund av ovanstående extrema fattigdomsnivåer men det är ett faktum att ekvationen inte går ihop på något sätt inför den närmaste framtiden: Den enda grupp som kan ”axla” den s k försörjningsbördan för landets snabbt växande antal majoritetssvenska pensionärer (OBS: extremt få utomeuropéer har ännu hunnit gå i pension) är utomeuropéerna – d v s de är Sveriges s k reservarbetskraft då utomeuropéerna idag utgör en betydande och växande andel av samtliga invånare i s k arbetsför ålder (snart utgör utomeuropéerna uppemot 25% av alla invånare mellan 16-64 år) samtidigt som under 50% av dem förvärvsarbetar.