Kategori: ojämlikhet

De klyftor som växer i landet handlar i hög grad om klyftan mellan majoritetssvenskarna och invånarna med utomeuropeisk bakgrund

Igår publicerade SCB sin stora årliga Integration-rapport som tyvärr återigen visar att trots en högkonjunktur ”utan dess like” under de senaste åren så har utomeuropéerna fortsatt att halka efter majoritetsinvånarna och det är alldeles uppenbart att de klyftor som växer i landet i mycket hög grad handlar om klyftan mellan majoritetssvenskarna och invånarna med utomeuropeisk bakgrund.
INKOMST.jpg
 
Några siffror hämtade ur rapporten:
 
2% av majoritetsinvånarna är trångbodda jämfört med närmare en tredjedel (31%) av utomeuropéerna vilka bor i bor i en bostad med fler än två personer per sovrum.
 
Närmare hälften (48%) av majoritetsinvånarna bor mycket stort jämfört med några enstaka procent av utomeuropéerna vilka bor i en bostad med fler än ett sovrum per person.
 
Närmare 40% (37%) av alla invånare som är födda utanför Europa och av alla s k ”andrageneration:are” (inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) bor i ett miljonprogramsområde att jämföra med knappt 30% av invånarna som är födda i Europa och knappt 20% av de inrikes födda invånarna med minst en inrikes född förälder. Bland de inrikes födda med två inrikes födda föräldrar, d v s de infödda majoritetssvenskarna, handlar det antagligen om under 15% som idag bor i ett miljonprogramsområde.
ARBETE.jpg
 
I riksdagsvalet 2018 röstade över 90% (91%) av majoritetsinvånarna att jämföra med kring 70% av utomeuropéerna.
UPPDRAG.jpg
 
14% av majoritetsinvånarna kan inte få fram 12 000 kr för att betala en oväntad utgift utan att låna eller be om hjälp att jämföra med 70% av utomeuropéerna.
 
 
Det vanligaste yrket bland utomeuropéerna är städare.
YRKE.jpg

Nya siffror rörande de redan stora och eskalerande klyftorna mellan landets majoritets- och minoritetsinvånare

Idag publicerade SCB den senaste Undersökningarna av Levnadsförhållanden (ULF/SILC) som ingår i Eurostats EU-SILC (EU Statistics on Income and Living Conditions) och bl a går följande anmärkningsvärda resultat och skillnader att urskilja och procentsiffrorna gäller för 2018 och en gissning är att nedanstående utländsk bakgrund-siffror skulle vara än mer extrema om enbart de med utomeuropeisk bakgrund hade kunnat urskiljas:
 
14% av den svenska befolkningen i stort upplever problem med brottslighet, våld eller vandalisering i sitt bostadsområde. Denna andel är högre i Sverige än i många andra länder i Europa. En högre andel invånare i Sverige upplever även problem med brottslighet, våld eller vandalisering idag (2018) jämfört med 2010 och utöver Sverige så gäller detta även för Cypern och Tyskland. I många andra länder i Europa är utvecklingen i stället den motsatta eller oförändrad.
 
andel som uppvisar en årlig disponibel inkomst efter skatt som ligger under gränsen för risk för fattigdom:
inrikes födda: 12% (i hela EU är genomsnittet 15% för denna grupp)
födda utanför EU: 37% (i hela EU är genomsnittet 31% för denna grupp)
 
andel som lever i materiell fattigdom:
svensk bakgrund: 1,9%
utländsk bakgrund: 12,9%
 
andel som lever i risk för fattigdom och/eller för social utestängning:
svensk bakgrund: 11,9%
utländsk bakgrund: 36,2%
 
andel som saknar kontantmarginal i händelse av en större plötslig utgift:
svensk bakgrund: 13,9%
utländsk bakgrund: 41,9%
 
andel som är orolig för den egna och/eller hushållets ekonomi/n:
svensk bakgrund: 14,4%
utländsk bakgrund: 31%
 
andel som har tillgång till ett fritidshus:
svensk bakgrund: 56,1%
utländsk bakgrund: 22,8%
 
andel som har tillgång till en bil:
svensk bakgrund: 85,1%
utländsk bakgrund: 67,6%
 
andel som aldrig besöker en teater, en konsert, ett museum eller dylikt:
svensk bakgrund: 29,9%
utländsk bakgrund: 51,5%
 
andel som aldrig strövar i skog och mark:
svensk bakgrund: 20,7%
utländsk bakgrund: 41,7%
 
andel som röker dagligen:
svensk bakgrund: 8,1%
utländsk bakgrund: 16,5%
 
andel som är medlem i en fackförening:
svensk bakgrund: 71,7%
utländsk bakgrund: 53,5%
 
andel som är medlem i en idrotts- eller friluftsförening:
svensk bakgrund: 34,5%1
utländsk bakgrund: 14,1%
 
andel som inte umgås med någon nära anhörig överhuvudtaget:
svensk bakgrund: 21,2%
utländsk bakgrund: 50,8%
 
andel som har ett förvärvsarbete 16-64 år:
svensk bakgrund: 77,4%
utländsk bakgrund: 57,7%
 
andel som har ett förvärvsarbete 16-64 år och som har en fast anställning:
svensk bakgrund: 90,7%
utländsk bakgrund: 75,2%
 
andel som har ett förvärvsarbete 16-64 år och som är orolig för att bli arbetslös:
svensk bakgrund: 8,1%
utländsk bakgrund: 23,9%
 
andel som har en låg arbetsintensitet och en dålig eller ingen förankring i arbetslivet:
svensk bakgrund: 4,4%
utländsk bakgrund: 21,1%
 
andel som bor i en hyresrätt:
svensk bakgrund: 28,6%
utländsk bakgrund: 58,9%
 
andel som bor i en villa:
svensk bakgrund: 57,7%
utländsk bakgrund: 29,5%
 
andel som har en hög utrymmesstandard och som bor mycket stort:
svensk bakgrund: 48,3%
utländsk bakgrund: 21,1%
 
andel som har en låg utrymmesstandard och som bor mycket trångt:
svensk bakgrund: 11,4%
utländsk bakgrund: 37,5%

Över 50% av alla utomeuropeiska invandrare bor idag trångbott och endast 64% av samtliga unga vuxna med utländsk bakgrund klarar sig numera igenom gymnasieskolan

Ett urval siffror som förskräcker ur SCB:s nya rapport ”Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige. Statistisk lägesbild 2019”: Bl a bor över 50% av alla invånare i Sverige från utomeuropeiska länder trångbott och endast 64% av alla unga vuxna i Sverige med utländsk bakgrund klarar sig igenom gymnasieskolan.

 

Trångboddhet är överlag inte ett problem i Sverige och bara några enstaka procent av majoritetsinvånarna bor och lever trångbott (fr a studenter, inneboende, kollektivboende o s v) utan ”tvärtom” så bor och lever de allra flesta majoritetssvenskar stort eller t o m mycket stort rent ytmässigt sett. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit allra minst trångbodda i världen och allra mest ”storbodda” (d v s att bo och leva på en stor yta mätt i antal kvadratmeter per person) i världen. Detta beror bl a på att runt 50% av alla majoritetssvenskar numera bor och lever i singelhushåll samt att över 80% av majoritetssvenskarna äger sitt boende i en eller annan form.

71497428_10156782003345847_1902418955893473280_n.jpg

De som är trångbodda är i stället i huvudsak utomeuropéerna vilka mestadels bor i hyresrätter och är kraftigt koncentrerade till miljonprogramsområdena:

 

Över 50% (50,2%) av alla invånare i landet som är födda i Afrika, Mellanöstern, Asien, Latinamerika och Karibien bor och lever trångbott och hela 22,5% är extremt trångbodda inom denna grupp och vilket inte minst drabbar barnen, ungdomarna och de unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund (höga procentandelar av de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund bor då hemma hos sina föräldrar även efter 18 års ålder och i alltför många fall även om de är i 25-30-årsåldern). De trångbodda hushållen är vidare och ”naturligt” nog kraftigt koncentrerade till landets miljonprogramsområden.

 

De allra flesta av majoritetsinvånarna använder numera internet men bland de utrikes födda, och sannolikt gäller det fr a utomeuropéerna, är siffrorna betydligt lägre vad gäller internetanvändningen: År 2018 använde hela 93% av de inrikes födda internet någon gång under de senaste tre månaderna jämfört med endast 73% bland de utrikes födda och bland utomeuropéerna är denna siffra sannolikt betydligt lägre då de allra flesta av de nordiska, europeiska och västerländska invandrarna antagligen också använder internet regelbundet. Många utomeuropéer äger antagligen inte en ens dator medan de allra flesta majoritetssvenskar äger eller har åtminstone tillgång till en dator. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit allra mest ”digitaliserat” och ”internetanpassat” i världen.
72328257_10156782003365847_7712435226823098368_n.jpg

Det svenska valdeltagandet har ökat succesivt sedan 2002 års val men ökningen verkar i mycket hög grad handla om majoritetsinvånarna. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit världens mest ”politiskt aktiva” s k folkslag mätt i valdeltagande (OBS: självklart finns det många andra sätt att vara politiskt aktiv på än att rösta i allmänna val). Samtidigt skilde det tyvärr mellan 15-17% i valdeltagande mellan de inrikes och utrikes födda i 2018 års val och valdeltagandet bland väljarna med fr a utomeuropeisk bakgrund verkar tyvärr snarare minska än öka över tid medan valdeltagandet bland majoritetsinvånarna fortsätter att öka.

 

År 2018 hade 99% av de inrikes födda unga vuxna uppnått minst en grundskoleutbildning, d v s de hade klarat sig igenom högstadiet. Motsvarande andel för de utrikes födda unga vuxna var 94%.

 

Idag misslyckas en femtedel av alla unga vuxna med gymnasieutbildningen per årskull. Hela 89% av de inrikes födda kvinnorna och hela 86% av de inrikes födda männen i åldersgruppen 21-23 år (d v s 3-5 år efter att gymnasiestudierna hade påbörjats) hade dock klarat av och avslutat minst en 3-årig gymnasieutbildning år 2018. Hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket sannolikt varit världens mest ”utbildade” s k folkslag mätt i genomgången och avslutad gymnasieutbildning.

72294814_10156782003480847_3624434102645555200_n.jpg

De inrikes födda som inte klarar gymnasiet är då i huvudsak s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund vilka antingen inte ens kommer in på gymnasiet eller hoppar av gymnasiet i förtid eller går ut gymnasiet med ofullständiga betyg. För unga vuxna med utländsk bakgrund (d v s både de s k första och andra generationerna) i åldersgruppen 21-23 år var andelen som hade klarat av och avslutat minst en 3-årig gymnasieutbildning nämligen så låg som 64% år 2018 och för nyinvandrade unga vuxna var andelen katastrofalt låg – endast 30% (OBS: nyinvandrade unga vuxna utgör då idag relativt höga procentandelar av landets unga vuxna).

 

9-10% av alla invandrarbarn och andragenerationsbarn växer upp med vårdnadshavare som är varaktigt fattiga jämfört med 1% av de majoritetssvenska barnen

Sammanlagt 44 000 barn och ungdomar bor och lever hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster och de barn som har invandrat till landet efter 2014 har då inte räknats in i statistiken. Hade alla de 10 000-tals barn och ungdomar (med utomeuropeisk bakgrund) som har invandrat till Sverige efter 2014 också ingått i statistiken så hade denna siffra varit än högre än så.
 
Hela 75% av dessa 44 000 barn och ungdomar har utländsk bakgrund och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund och vidare gäller detta t ex 20,2% av alla barn som är födda i Somalia liksom 14% av alla barn som är födda i Irak och Syrien och 8,5% av alla barn som är födda i Thailand.
 
Bland infödda majoritetssvenska barn och ungdomar bor och lever 1% hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster.
 
barn och ungdomar som bor och lever hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster
 
majoritetssvenska barn och ungdomar: 1%
 
blandade barn och ungdomar: 3,5%
 
barn och ungdomar som tillhör ”andragenerationen”: 9,3%
 
utrikes födda barn och ungdomar: 10,5%
 
Då merparten av de barn och ungdomar som bor och lever hos och med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar varaktigt låga eller t o m mycket låga inkomster är kraftigt koncentrerade till miljonprogramsområdena så innebär det att höga procentandelar av de barn och ungdomar som bor och lever i miljonprogramsområdena växer upp i fattigdom.
 
OBS: Inte alla barn och ungdomar som växer upp hos och med fattiga eller t o m mycket fattiga vårdnadshavare förstår att de är fattiga och inte alla lider heller av att vara fattiga men många gör det säkerligen. Dock kan det vara så att många barn och ungdomar med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena inte kan ta in till fullo att deras vårdnadshavare är fattiga eller t o m mycket fattiga.
 

Ojämlikheten i Stockholms stad består och fortsätter att i huvudsak handla om icke-vita stockholmares marginalisering

”Saxat” ur Swecos nya rapport om ojämlikheten i Stockholms stad:
 
Mellan 2000-2018 ökade Stockholms stads befolkning med hela 28%: De utrikes födda stockholmarna ökade med 74% och de inrikes födda stockholmarna med 18%. Bland de inrikes födda stockholmarna hittas många s k ”andrageneration:are”.
 
Idag har antagligen över 50% av samtliga stockholmare någon slags utländsk bakgrund och kanske har kring 25-30% av stockholmarna numera någon slags utomeuropeisk bakgrund.
 
I åldersgruppen 30-64 år är hela 33% utrikes födda och inom samma åldersgrupp har antagligen 55-60% någon form av utländsk bakgrund.
 
 
Högst är förvärvsintensiteten bland inrikes födda kvinnor – 85,6% – och lägst är den bland utrikes födda kvinnor – 64,5%. Allra lägst förvärvsintensitet uppvisas bland kvinnor födda i Afrika och Asien – cirka 59%.
 
Utomeuropeiskt födda högutbildades kompetens tillvaratas i allra lägst utsträckning. Bland högutbildade som är födda i Sverige förvärvsarbetar 80% i högkvalificerade yrken, kvinnorna i något lägre utsträckning än männen. För utrikes födda är andelen högutbildade som ej förvärvsarbetar överhuvudtaget förhållandevis hög och andelen som förvärvsarbetar i lägre kvalificerade yrken hög, framförallt för de utomeuropeiskt födda. Högutbildade födda i Västafrika och Nordafrika är de vars kompetens tillvaratas i allra lägst utsträckning.
 
Cirka 1% av alla majoritetssvenska stockholmare bor trångbott jämfört med cirka 25% av alla stockholmare med utomeuropeisk bakgrund.

 

Sthöm.jpg

69613150_10156710551875847_2096898145957969920_n.jpg

aaaa.jpg
 
”Fördelningen av inrikes- och utrikesfödda skiljer sig kraftigt mellan stadsdelsförvaltningarna år 2018. Högst andel inrikes födda har Södermalm, 84 procent, Bromma, 83 och Kungsholmen samt Norrmalm 82 procent. Högst andel utrikes födda har Rinkeby-Kista, 59 procent, Skärholmen, 51 och Spånga-Tensta 42 procent.”
 
(…)
 
”Innerstaden har lägst andel biståndstagare. Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen har högst, 6,9, 5,2 respektive 5,1 procent.
 
Den andel ungdomar som blir behöriga till gymnasiet skiljer sig också. Högst andel finns bland pojkar med svensk bakgrund, 94,7 procent 2017. Bland elever med utländsk bakgrund är andelen behöriga högre för flickor, 83,1 procent, än för pojkar 77,7 procent. Skillnaderna mellan könen bland elever med utländsk bakgrund har även ökat under de senaste 3 åren.”
 
(…)
 
”När det gäller resultatet för SFI hade 34 procent i Stockholm klarat minst de två kurser som varje studieväg omfattar. Sett ur ett nationellt perspektiv är det en relativt låg andel, för riket som helhet uppgår andelen till 44 procent.”
 
(…)
 
”Störst andel trångbodda hushåll finns i Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta, 38 procent 2017, samt Skärholmen, 35 procent – områden med en hög andel utrikes födda i befolkningen. Lägst är andelen trångbodda hushåll på Östermalm med 18 procent, följt av Bromma, 20 och Kungsholmen 22 procent.
 
Jämfört med 2016 har andelen trångbodda hushåll ökat i Rinkeby-Kista, Hässelby-Vällingby och Spånga-Tensta. I övriga stadsdelsområden har andelen trångbodda hushåll minskat.”

Nu börjar arbetslösheten att öka och fortfarande är närmare hälften av alla arbetslösa utomeuropéer

Arbetsförmedlingen meddelade nyss att arbetslösheten nu har börjat öka i landet p g a dels en avmattad och svagare högkonjunktur och dels allt färre statligt subventionerade anställningar.

I juli månad uppgick den sammantagna arbetslösheten i Sverige till 6,9% men samtidigt var arbetslösheten bland de inrikes födda fortsatt extremt låg – 3,7% – och bland de infödda majoritetssvenskarna var den än lägre än så: Sannolikt låg arbetslösheten under juli månad på mellan 2-2,5% bland majoritetsinvånarna då många av de inrikes födda som är arbetslösa är s k ”andrageneration:are” med utomeuropeisk bakgrund.

I juli månad var arbetslösheten bland kvinnor f ö högre än arbetslösheten bland män för första gången sedan hösten 2011 även om skillnaden var liten – 6,9% jämfört med 6,8%.

Bland de utrikes födda i landet låg arbetslösheten under juli månad på 19% och lejonparten av alla utrikes födda som var arbetslösa i juli var fortsatt utomeuropéer:

47,4% av samtliga arbetslösa i riket i juli månad var födda utanför Europa
57,8% av samtliga arbetslösa i riket i juli månad var utrikes födda
81,9% av samtliga utrikes födda som var arbetslösa i juli månad var födda utanför Europa

Mellan 25-30% av samtliga invånare i landet som är födda i Afrika och Asien var arbetslösa i juli månad.

Än en gång om arbetslösheten bland utomeuropéerna

Hela 47,9% av alla registrerade och inskrivna arbetslösa i landet är idag födda utanför Europa meddelar Arbetsförmedlingen idag och tillsammans med de s k ”andrageneration:arna” med utomeuropeisk bakgrund utgör invånarna med någon form av utomeuropeisk bakgrund numera huvuddelen och lejonparten av samtliga arbetslösa (OBS: 100 000-tals utomeuropéer som bor och lever i miljonprogramsområdena är därtill de facto arbetslösa utan att vara aktivt arbetssökande och registrerade och inskrivna som arbetslösa).

Av samtliga utrikes födda arbetslösa är vidare hela 82,1% födda utanför Europa och medan majoritetssvenskarnas arbetslöshet är nere på kring 2-2,5% (OBS: lägre än så går det inte att pressa ned arbetslösheten hos ett visst s k folkslag i ett s k utvecklat och modernt land då det alltid finns några som har ”gått in i väggen”, som är s k ”utslagna” och ”far illa” och som har en funktionsvariation och har svårt att få jobb o s v) medan arbetslösheten bland de utrikes födda ligger på 18,8% och bland invånarna med bakgrund i Afrika och Asien så handlar det om en arbetslöshet på 25-30%.

Inget annat i-land, västland eller europeiskt land på jorden uppvisar sådana astronomiska och surrealistiska skillnader (som de som har redovisats här ovan) mellan majoritetsbefolkningen och minoritetsbefolkningen vad gäller arbetslöshet (och därmed också vad beträffar enorma skillnader i materiell standard, fysisk och psykisk o/hälsa, privatekonomisk status, livslängd, handlingsutrymme, boyta, köpkraft, konsumtionsmönster, livsstil o s v o s v) och allt detta under en högkonjunktur som fortfarande verkar ”peak:a” – d v s när lågkonjunkturen väl slår till så kommer det tyvärr med all sannolikhet att bli ”sju resor värre” för landets invånare i miljonprogramsområdena och för landets invånare med någon slags utomeuropeisk bakgrund vilka idag uppgår till åtminstone 20% av den svenska totalbefolkningen och de skjutningar och sprängningar vi ser idag kan tyvärr i värsta fall komma att mångdubblas vid en lågkonjunktur.

I t ex Frankrike, Storbritannien och USA är skillnaderna naturligtvis också enorma mellan t ex invånarna med arabisk och berbisk och västafrikansk och sydostasiatisk bakgrund och majoritetsfransmännen, mellan invånarna med karibisk, västafrikansk och sydasiatisk bakgrund och majoritetsbritterna och mellan svarta och latinos och vita amerikaner men de är samtidigt långt mindre än de som gäller i Sverige: Det ”normala” i USA är t ex att arbetslösheten alltid är dubbelt så hög bland svarta amerikaner som bland vita amerikaner men i Sverige talar vi om en arbetslöshetsnivå bland landets invånare med någon form av utomeuropeisk bakgrund som är så osannolikt hög jämfört med arbetslösheten bland majoritetssvenskarna att det knappt går att räkna på det i procent och även om procentsiffran räknas fram så blir den så oförståelig att det knappt är någon idé att göra det (d v s det handlar för vissa grupper av utomeuropéer om över 1000 procents skillnad gentemot majoritetsinvånarna…).