Kategori: ojämlikhet

Nästan hälften av alla majoritetssvenska barn har tillgång till ett fritidshus jämfört med runt 1% av barnen med utomeuropeisk bakgrund

Inför den långa svenska s k industrisemestern har SCB idag publicerat siffror som visar att hela 35% av samtliga barn (0-18 år) i riket har tillgång till ett (eller t o m flera) fritidshus – d v s en s k ”sommarstuga” av något slag som för vissa handlar om ett litet men ändå beboeligt kolonihus och för andra om stora släktgårdar eller t o m herrgårdar som kan ha gått i arv i generationer.


Skillnaderna är dock mycket stora mellan majoritets- och minoritetsbarnen:


46% av alla majoritetssvenska barn har tillgång till ett fritidshus att jämföra med 4% bland invandrar- och andragenerationsbarnen, d v s minoritetsbarnen. Bland landets samtliga barn med specifikt utomeuropeisk bakgrund handlar det högst sannolikt om runt 1%.


På mikronivå är skillnaderna än mer extrema:


Exempelvis har över 50% av alla barn i Limhamn-Bunkeflo i Malmö tillgång till ett fritidshus att jämföra med under 1% av barnen på Rosengård. I Göteborg har vidare t ex hela 65% av alla barn i Långedrag tillgång till ett fritidshus att jämföra med 1% av barnen i bl a Hammarkullen och Bergsjön. Och i Stockholm har över 75% av alla barn i Bromma liksom på Djurgården tillgång till ett fritidshus att jämföra med 1-3% av barnen i exempelvis Husby och Rinkeby.


Det kan i sammanhanget påminnas om att idag har runt 40% av alla barn (0-18 år) någon form av utländsk bakgrund och de allra flesta av dem har utomeuropeisk bakgrund samt är födda och uppväxta i Sverige.


Särskilt under sommar(semester)veckorna är det då påtagligt att barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund (liksom så klart även deras föräldrar) mer eller mindre helt dominerar den svenska stadsbilden och det urbana offentliga rummet medan havsbandet, skärgården, fjällen, skogarna, gles- och landsbygden och småorterna, där flertalet fritidshus är belägna, ”omvänt” domineras fullständigt av majoritetsbarnen (liksom så klart även deras föräldrar) p g a ovanstående närmast astronomiska skillnader i att ha tillgång till ett fritidshus eller ej.


För den som vågar se ras är rasojämlikheten m a o synlig för alla och envar särskilt under den svenska sommaren.

Nya siffror från undersökningar av levnadsförhållanden som talar för sig själva

Nya siffror från SILC:en/ULF:en (undersökningar av levnadsförhållanden) som talar för sig själva:

har egen tillgång till bil

svensk bakgrund: 86,1%

utländsk bakgrund: 64,2%

saknar kontantmarginal (att inte kunna betala en oförutsedd utgift på 11 000 kr inom en månads tid utan att ta ett lån)

svensk bakgrund: 12,4%

utländsk bakgrund: 40,1% (över 55% av samtliga utomeuropéer)


orolig för privatekonomin

svensk bakgrund: 16% (8% av de inrikes födda pensionärerna)

utländsk bakgrund: 37,2% (24% av de utrikes födda pensionärerna)


orolig för att bli arbetslös

svensk bakgrund: 10,5%

utländsk bakgrund: 28,2%

bor i hyresrätt

svensk bakgrund: 26,9%

utländsk bakgrund: 58,6%

bor i villa/radhus

svensk bakgrund: 59,3%

utländsk bakgrund: 30,1%

medlem i ett fackförbund

svensk bakgrund: 71,4%

utländsk bakgrund: 58,7%

medlem i minst en förening

svensk bakgrund: 82,1%

utländsk bakgrund: 53,6%

deltar aldrig i politiska diskussioner

svensk bakgrund: 18,8%

utländsk bakgrund: 39,3%

har inte en nära vän

svensk bakgrund: 11,3%

utländsk bakgrund: 21,6%

har inget umgänge med nära anhöriga

svensk bakgrund: 22,9%

utländsk bakgrund: 48,9%

Fortsatt mycket stora klyftor i Stor-Stockholm enligt en ny folkhälsorapport och särskilt gäller det mellan utomeuropéerna och majoritetsinvånarna

DN:s Kajsa Sjödin skriver idag om Region Stockholms stora folkhälsorapport, som undersöker hälsan hos invånarna i huvudstadsregionen/Stockholms län, och bl a visar denna rapport att invånarna med utländsk bakgrund i miljonprogramsområdena lider mest av psykisk ohälsa.

Samtidigt är det majoritetsinvånarna i de välbärgade stadsdelarna (läs: den historiska innerstaden/stenstaden + villa/radhusområdena) som får mest hjälp inom vården vad gäller psykisk ohälsa och som uppvisar den högsta andelen psykiatriska diagnoser.

Minoritetsinvånarna i Stor-Stockholms miljonprogramsområden ”konsumerar” helt enkelt mindre vård än majoritetsinvånarna i de välbärgade områdena och de har mindre ofta diagnoser än de sistnämnda samtidigt som de mår sämst. En förklaring kan vara att i de allra flesta utomeuropeiska länder och kulturer är psykisk ohälsa och diagnoser rörande psykisk ohälsa tabu och oerhört stigmatiserande och en annan förklaring kan handla om ojämlikhet och diskriminering inom vården.

Rapporten visar vidare att den femtedel av invånarna i huvudstadsregionen som har det allra sämst, varav de allra flesta har utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, fortsätter att halka efter och de fattigaste storstockholmarnas medianinkomst har tyvärr inte ökat alls. Bland de 20 procenten med lägst inkomst har medianinkomsten i reala termer minskat från 94 000 till 93 000 mellan år 2002-17 medan inkomsten har ökat okej eller rejält bland alla andra grupper sedan 00-talet. Risken att dö i förtid är hela 5,7 gånger högre bland denna femtedel än bland den femtedel av storstockholmarna som uppvisar en hög inkomst.

Tyvärr visar rapporten dessutom att hela 20% av alla 20-25-åringar i Stockholms län numera saknar en gymnasieexamen och de allra flesta av dem har utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund och har växt upp i och bor och lever i miljonprogramsområdena. Det är tyvärr denna mycket stora grupp av unga vuxna, som har misslyckats redan i grundskolan, som i huvudsak stod bakom det blodigaste året i svensk historia under fredstid under ”pandemiåret” 2020 när fler människor än någonsin tidigare sedan det sista kriget mot Norge avslutades 1814 sköts till döds eller skottskadades.

Andra stora skillnader som kan utläsas i rapporten är att invånarna med utomeuropeisk bakgrund rör sig fysiskt-kroppsligt allra minst (34%) att jämföra med Stor-Stockholms majoritetssvenskar (62%) och många av utomeuropéerna sitter stilla mer än 10 timmar per dygn. 50% av invånarna med utomeuropeisk bakgrund lider också av fetma att jämföra med 40% av majoritetsinvånarna.

https://www.dn.se/sthlm/farre-far-hjalp-for-psykisk-ohalsa-i-omraden-dar-behovet-ar-som-storst

”Det är fler personer i områden med lägre välfärd som upplever att de lider av psykisk ohälsa än i områden med högre välfärd. Trots det är det färre personer i utsatta områden som får hjälp för psykiska problem.”

(…)

”Att det finns en ojämlikhet i vårdkonsumtionen är enligt rapporten inte nytt, men för första gången görs en jämförelse mellan upplevd psykisk ohälsa, och hur många som har fått en diagnos.

– Vi har sett skillnader mellan olika områden men vi har aldrig kunnat jämföra det med ett mått på psykisk ohälsa i området, säger Christina Dalman, enhetschef för CES.”

(…)

”Trots det spelade inte de faktorerna in när det gäller hur många som fick en diagnos gällande psykisk ohälsa, det var inga större skillnader mellan olika bostadsområden. Bland ungdomar var det istället fler från mer välbärgade områden som fick en diagnos under 2018. Rapporten kartlägger inte hur många som söker vård för psykisk ohälsa, men resultatet kan enligt Christina Dalman vara en indikator.

– Jag tror att det handlar om att man i vissa grupper inte söker hjälp, säger hon.”

Under 50% av de unga kvinnorna från Afrika och Asien förvärvsarbetar överhuvudtaget och 20% av alla invånare från Afrika och Asien erhåller ekonomiskt bistånd

MUCF:s nya rapport om utrikes födda kvinnors situation i arbetslivet ”bjuder” tyvärr på rejält brutal statistik och med all sannolikhet är detta de facto de mest extrema klyftorna som just nu existerar i något västland när de vita majoritetsinvånarna jämförs med de icke-vita minoritetsinvånarna:

Trots att unga utrikes födda kvinnor uppvisar en mycket högre utbildningsnivå än både unga utrikes födda män och unga inrikes födda män är de unga utrikes födda kvinnorna från fr a Afrika och Asien allra minst aktiva på den svenska arbetsmarknaden.


Dessutom är könsgapet allra störst bland invånarna födda i Asien och Afrika. Det skiljer exempelvis hela 20% mellan andelen förvärvsarbetande utrikes födda män från Asien jämfört med andelen förvärvsarbetande utrikes födda kvinnor från Asien.


Endast 45-46% av kvinnorna från Asien och Afrika förvärvsarbetar överhuvudtaget att jämföra med över 80% av de kvinnliga majoritetsinvånarna och mycket höga andelar av samtliga invånare som är födda i Asien och Afrika är dessutom beroende av ekonomiskt bistånd och andra former av ekonomiska transfereringar (d v s av bidrag av olika slag):


20% av invånarna som är födda i Afrika och Asien erhåller idag ekonomiskt bistånd att jämföra med 1-2% av majoritetsinvånarna. Risken att ”gå på socialbidrag”, d v s att vara beroende av ekonomiskt bistånd, är m a o osannolika 1000% för invånarna med bakgrund i Afrika och Asien jämfört med majoritetsinvånarna.

SD:s Ludvig Aspling säger i Dagens Arena precis vad jag själv har skrivit om i åratal (OBS: jag är inte pro-SD): Sverige är å ena sidan bäst i världen på antirasism i ordens värld (d v s på policynivån) OCH samtidigt å andra sidan sämst i siffrornas värld (d v s på ”kroppsnivån”)

SD:s Ludvig Aspling säger i Dagens Arena precis vad jag själv har sagt och skrivit i åratal: Sverige är å ena sidan bäst i världen på antirasism, antidiskriminering, integration, inkludering, mångfald o s v i ordens värld (d v s i retorikens, lagarnas, reglernas, förordningarnas, policydokumentens och direktivens värld) samtidigt som Sverige å andra sidan är sämst i siffrornas värld (d v s i kropparnas värld – d v s i den materiella-fysiska verkligheten).

Aspling väljer att lyfta fram att Sverige är sämst i hela i-världen (d v s i Väst plus Chile, Sydkorea, Turkiet, Japan och några andra icke-västerländska länder som också numera är industrialiserade) på förvärvsfrekvens och skolresultat när inrikes och utrikes födda jämförs med varandra och det finns då fler utfallsmått där Sverige hamnar sist.

Denna surrealistiska paradox – d v s att Sverige är världsbäst på antirasism på den språkliga nivån men intar jumboplatsen vad gäller hur det egentligen går för invandrare och minoriteter på den kroppsliga nivån – är mycket svår att förklara och jag ”köper” då inte SD:s och Asplings hypotes men jag delar gärna denna artikel i Dagens Arena även om en SD:are ligger bakom den då Aspling som sagt säger precis vad jag själv har sagt och skrivit i åratal.

Eftersom de mycket stora klyftor som föreligger i Sverige i huvudsak handlar om en mängd olika utfallsskillnader mellan invånarna med utomeuropeisk bakgrund och majoritetsinvånarna så kvarstår så klart frågan hur det kan komma sig att det går så dåligt för utomeuropéerna just i Sverige på den materiella nivån samtidigt som Sverige som land är mest välkomnande gentemot utomeuropéerna på den retoriska nivån.

Inget annat västland på jorden är då som suverän statsbildning betraktad så pro-utomeuropéerna som Sverige och ingen annan västerländsk nation i världen är då som s k folkslag så pro-utomeuropéerna som svenskarna.

MP skönmålar svensk integration

”Är Sverige bäst i världen på integration? Om frågan ställs till den före detta jämställdhetsministern Åsa Lindhagen (MP) är svaret ett otvetydigt ja. Lindhagen har i ett antal debatter lyft undersökningen MIPEX, i vilken Sverige återkommande rankas högst, som bevis.”

(…)

”Svaret är antagligen att Sverige, enligt OECD-rapporten International Migration Outlook har det största gapet mellan in- och utrikes födda vad gäller både sysselsättning (employment rate) och det största skolresultatsgapet enligt PISA-undersökningen, av samtliga 37 länder.”

Den rödgröna regeringen sjösätter idag västvärldens mest omfattande handlingsplan för att bekämpa den skenande strukturella segregationen och diskrimineringen

Regeringen sjösätter en storsatsning för att under de kommande åren en gång för alla försöka motverka och bryta den just nu eskalerande segregationen som genomsyrar snart sagt varenda område och sfär i dagens svenska samhällsbygge. Denna nationella plan mot segregation som lanseras idag bör vara den största satsningen i västvärlden mot just segregation och kanske i hela världen vilket återigen visar att den sittande rödgröna regeringen fortfarande är världens första och hittills enda antirasistiska liksom feministiska regering.

Med fokus på landets miljonprogramsområden innefattar den rödgröna regeringens handlingsplan mot segregation åtminstone en halv miljard kronor mot bakgrund av den rådande pandemin som har slagit brutalt hårt mot just miljonprogramsområdena och deras invånare.

I handlingsplanen konstaterar regeringen att Sverige har gått från att under 1900-talets andra hälft ha varit världens mest socioekonomiskt jämlika land utanför den kommunistiska världen till att vara det land inom i-världen och i västvärlden där de socioekonomiska klyftorna växer som allra snabbast samt att dessa alltmer astronomiska och avgrundsdjupa klyftor är avläsbara i statistikens och siffrornas värld särskilt inom fem områden i det svenska samhället: bostadssektorn, arbetslivet, utbildningsväsendet, frågor som rör den parlamentariska demokratin och civilsamhället samt frågor som rör brottslighet.

Regeringen konstaterar vidare att det handlar om en socioekonomisk segregering på en strukturell nivå inom just dessa fem områden – t ex har boendesegregationen eskalerat närmast ohejdat under de senaste åren och idag äger 80% av majoritetsinvånarna sin bostad medan endast kring 20% av invånarna med utomeuropeisk bakgrund gör detsamma medan arbetslösheten i skrivande stund är fullständigt skyhög bland miljonprogramsområdenas invånare – idag är kring 30% av invånarna med utomeuropeisk bakgrund arbetslösa att jämföra med kring 3% av majoritetsinvånarna.

Miljonprogramsområdenas barn, ungdomar och unga vuxna misslyckas vidare numera i alltför hög grad i skolan och miljonprogramsområdenas vuxna invånare röstar i långt mindre utsträckning än de vuxna majoritetsinvånarna och är dessutom enligt alla mått mätt mindre engagerade i föreningslivet och i det svenska samhällslivet och offentligheten i stort medan fr a våldsbrotten drabbar invånarna i miljonprogramsområdena allra mest – de allra flesta som t ex har dödats eller skadats av bomber och kulor under de senaste åren har då utländsk och i huvudsak utomeuropeisk bakgrund. Därtill är hälsotillståndet bland miljonprogramsområdenas invånare mycket sämre än bland majoritetsinvånarna liksom livslängden o s v.

Handlingsplanen mot segregation kommer även att prioritera att bekämpa rasdiskrimineringen på arbetsmarknaden och i satsningen ingår också mer pengar till forskning om den svenska segregationen och vad som driver denna samt hur den ser ut:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/12/regeringen-beslutar-om-handlingsplan-mot-segregation

”Det övergripande målet för regeringens politik mot segregation är minskad segregation, jämlika och jämställda uppväxt- och levnadsvillkor samt goda livschanser för alla. Riksdagen har ställt sig bakom det övergripande målet i samband med att budgeten för 2020 beslutades.”

(…)

”För 2021–2023 beräknas 250 miljoner kronor per år i statsbidrag till kommuner, regioner och civilsamhälle för att minska och motverka segregation som fördelas av Delmos. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2021 att Delmos ska kunna fatta fleråriga beslut om statsbidrag för att ge bättre planeringsförutsättningar för bidragsmottagarna. I budgetpropositionen för 2021 föreslås även ytterligare 250 miljoner kronor per år under perioden 2021–2023 för att skapa förbättrade förutsättningar för sociala insatser i utsatta områden.”

Nya siffror som avspeglar det genomsegrerade Sverige

Ett urval av diverse anmärkningsvärda siffror och tabeller hämtade från SCB:s nya uppföljningsrapport som publicerades idag och som rör genomförandet av Agenda 2030 i Sverige:

andel personer som har avstått från vård av ekonomiska orsaker

födda utanför Europa: 10%

födda i Sverige: 2%

andel trångbodda

födda utanför Europa: 30%

födda i Sverige: 3-4%

spädbarnsdödlighet:

bland mödrar födda utanför Europa: 3,1 promille

bland mödrar födda i Sverige: 1,7 promille

Det är 7 gånger vanligare att utrikes födda lever i ekonomisk utsatthet än att inrikes födda gör det. Det är vidare osannolika 26 gånger vanligare att barn som har två utrikes födda föräldrar lever med långvarig ekonomiskt utsatthet jämfört med barn som har två inrikes födda föräldrar.

Utrikes födda utgör närmare 1/3 av alla tidsbegränsat anställda i landet medan omvänt endast 19% av alla fast anställda i Sverige är utrikes födda.

Den nya folkhälsoenkäten indikerar att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund fortsätter att sacka efter på snart sagt livets alla områden

I skuggan av pandemin har (den både hatade och älskade och fr a den just nu mest omtalade statliga myndigheten) Folkhälsomyndigheten i dagarna publicerat sin/den stora nationella folkhälsoenkät/en som bygger på runt 40 000 enkätsvar och som räknas som en av de största svenska enkätstudierna som genomförs regelbundet.


Tyvärr indikerar årets folkhälsoenkät att landets invånare med utomeuropeisk bakgrund fortsätter att sacka efter rejält jämfört med och i relation till majoritetsinvånarna liksom till invånarna med övrig nordisk, europeisk och västerländsk bakgrund.


Här nedan följer ett axplock av resultaten och kategorin födda i Sverige inkluderar då numera många s k ”andrageneration:are” och hade inte dessa tagits med under denna kategori så hade resultaten för kategorin födda i Sverige högst sannolikt sett ännu bättre ut:


antal barn som dör under det första levnadsåret per 1000 levande födda barn

födda i Sverige: 1,7 (OBS: hade det bara bott majoritetssvenskar i Sverige så hade det s k svenska folket uppvisat den lägsta spädbarnsdödligheten i världen)

födda utanför Europa: 3,1


antal våldsrelaterade skador per 100 00 invånare

födda i Sverige: 14 (i mycket hög grad s k ”andragenerationsbarn” och även en del s k ”blandbarn”)

födda utanför Europa: 31


andel invånare (25-64 år) som förvärvsarbetar

födda i Sverige: 89% (de som inte förvärvsarbetar är i mycket hög grad s k ”andrageneration:are”)

födda utanför Europa: 65%


andel invånare (25-64 år) som är oroliga att förlora jobbet

födda i Sverige: 11%

födda utanför Europa: 29%


disponibel inkomst efter skatt och inklusive kapitalinkomster

födda i Sverige: 290 500 kr

födda utanför Europa: 191 000 kr


andel vuxna invånare som lever i ekonomisk utsatthet och som uppvisar en disponibel inkomst som är lägre än 60% av medianvärdet för riket i stort

födda i Sverige: 10% (i hög grad studenter/unga vuxna samt kvinnliga pensionärer som har varit s k hemmafruar och/eller som har arbetat deltid och varit hemma med barnet/n under en längre tid)

födda utanför Europa: 38%


andel vuxna invånare som inte klarar av en oväntad/oplanerad utgift på 10 000 kr

födda i Sverige: 10%

födda utanför Europa: 45%


andel barn (0-18 år) som lever i ekonomisk utsatthet och som lever med en eller flera vårdnadshavare som uppvisar en disponibel inkomst som är lägre än 60% av medianvärdet för riket i stort

födda i Sverige: 15% (i mycket hög grad s k ”andragenerationsbarn” och även en del s k ”blandbarn” som växer upp med en ensamstående utrikes född mor)

födda utanför Europa: 62%


andel elever som går ut grundskolan/högstadiet/9:an med fullständiga betyg och gymnasiebehörighet och som därefter inom 4 års tid påbörjar och avslutar gymnasiet med fullständiga betyg och högskolebehörighet

födda i Sverige: 89% (de som misslyckas är i mycket hög grad s k ”andrageneration:are”)

födda utanför Europa: 53%


andel som rapporterar ett lågt socialt deltagande och som är socialt isolerade

födda i Sverige: 14%

födda utanför Europa: 31%


andel som rapporterar att de inte litar på andra människor

födda i Sverige: 25%

födda utanför Europa: 45%


andel som ibland använder cannabis

födda i Sverige: 14,6%

födda utanför Europa: 9%


andel som röker dagligen eller ibland

födda i Sverige: 10%

födda utanför Europa: 17%


andel som har en bra tandhälsa

födda i Sverige: 78%

födda utanför Europa: 60%


andel som har bränt sig i solen någon gång under det senaste året

födda i Sverige: 44%

födda utanför Europa: 25%

De klyftor som växer i landet handlar i hög grad om klyftan mellan majoritetssvenskarna och invånarna med utomeuropeisk bakgrund

Igår publicerade SCB sin stora årliga Integration-rapport som tyvärr återigen visar att trots en högkonjunktur ”utan dess like” under de senaste åren så har utomeuropéerna fortsatt att halka efter majoritetsinvånarna och det är alldeles uppenbart att de klyftor som växer i landet i mycket hög grad handlar om klyftan mellan majoritetssvenskarna och invånarna med utomeuropeisk bakgrund.
INKOMST.jpg
 
Några siffror hämtade ur rapporten:
 
2% av majoritetsinvånarna är trångbodda jämfört med närmare en tredjedel (31%) av utomeuropéerna vilka bor i bor i en bostad med fler än två personer per sovrum.
 
Närmare hälften (48%) av majoritetsinvånarna bor mycket stort jämfört med några enstaka procent av utomeuropéerna vilka bor i en bostad med fler än ett sovrum per person.
 
Närmare 40% (37%) av alla invånare som är födda utanför Europa och av alla s k ”andrageneration:are” (inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) bor i ett miljonprogramsområde att jämföra med knappt 30% av invånarna som är födda i Europa och knappt 20% av de inrikes födda invånarna med minst en inrikes född förälder. Bland de inrikes födda med två inrikes födda föräldrar, d v s de infödda majoritetssvenskarna, handlar det antagligen om under 15% som idag bor i ett miljonprogramsområde.
ARBETE.jpg
 
I riksdagsvalet 2018 röstade över 90% (91%) av majoritetsinvånarna att jämföra med kring 70% av utomeuropéerna.
UPPDRAG.jpg
 
14% av majoritetsinvånarna kan inte få fram 12 000 kr för att betala en oväntad utgift utan att låna eller be om hjälp att jämföra med 70% av utomeuropéerna.
 
 
Det vanligaste yrket bland utomeuropéerna är städare.
YRKE.jpg

Nya siffror rörande de redan stora och eskalerande klyftorna mellan landets majoritets- och minoritetsinvånare

Idag publicerade SCB den senaste Undersökningarna av Levnadsförhållanden (ULF/SILC) som ingår i Eurostats EU-SILC (EU Statistics on Income and Living Conditions) och bl a går följande anmärkningsvärda resultat och skillnader att urskilja och procentsiffrorna gäller för 2018 och en gissning är att nedanstående utländsk bakgrund-siffror skulle vara än mer extrema om enbart de med utomeuropeisk bakgrund hade kunnat urskiljas:
 
14% av den svenska befolkningen i stort upplever problem med brottslighet, våld eller vandalisering i sitt bostadsområde. Denna andel är högre i Sverige än i många andra länder i Europa. En högre andel invånare i Sverige upplever även problem med brottslighet, våld eller vandalisering idag (2018) jämfört med 2010 och utöver Sverige så gäller detta även för Cypern och Tyskland. I många andra länder i Europa är utvecklingen i stället den motsatta eller oförändrad.
 
andel som uppvisar en årlig disponibel inkomst efter skatt som ligger under gränsen för risk för fattigdom:
inrikes födda: 12% (i hela EU är genomsnittet 15% för denna grupp)
födda utanför EU: 37% (i hela EU är genomsnittet 31% för denna grupp)
 
andel som lever i materiell fattigdom:
svensk bakgrund: 1,9%
utländsk bakgrund: 12,9%
 
andel som lever i risk för fattigdom och/eller för social utestängning:
svensk bakgrund: 11,9%
utländsk bakgrund: 36,2%
 
andel som saknar kontantmarginal i händelse av en större plötslig utgift:
svensk bakgrund: 13,9%
utländsk bakgrund: 41,9%
 
andel som är orolig för den egna och/eller hushållets ekonomi/n:
svensk bakgrund: 14,4%
utländsk bakgrund: 31%
 
andel som har tillgång till ett fritidshus:
svensk bakgrund: 56,1%
utländsk bakgrund: 22,8%
 
andel som har tillgång till en bil:
svensk bakgrund: 85,1%
utländsk bakgrund: 67,6%
 
andel som aldrig besöker en teater, en konsert, ett museum eller dylikt:
svensk bakgrund: 29,9%
utländsk bakgrund: 51,5%
 
andel som aldrig strövar i skog och mark:
svensk bakgrund: 20,7%
utländsk bakgrund: 41,7%
 
andel som röker dagligen:
svensk bakgrund: 8,1%
utländsk bakgrund: 16,5%
 
andel som är medlem i en fackförening:
svensk bakgrund: 71,7%
utländsk bakgrund: 53,5%
 
andel som är medlem i en idrotts- eller friluftsförening:
svensk bakgrund: 34,5%1
utländsk bakgrund: 14,1%
 
andel som inte umgås med någon nära anhörig överhuvudtaget:
svensk bakgrund: 21,2%
utländsk bakgrund: 50,8%
 
andel som har ett förvärvsarbete 16-64 år:
svensk bakgrund: 77,4%
utländsk bakgrund: 57,7%
 
andel som har ett förvärvsarbete 16-64 år och som har en fast anställning:
svensk bakgrund: 90,7%
utländsk bakgrund: 75,2%
 
andel som har ett förvärvsarbete 16-64 år och som är orolig för att bli arbetslös:
svensk bakgrund: 8,1%
utländsk bakgrund: 23,9%
 
andel som har en låg arbetsintensitet och en dålig eller ingen förankring i arbetslivet:
svensk bakgrund: 4,4%
utländsk bakgrund: 21,1%
 
andel som bor i en hyresrätt:
svensk bakgrund: 28,6%
utländsk bakgrund: 58,9%
 
andel som bor i en villa:
svensk bakgrund: 57,7%
utländsk bakgrund: 29,5%
 
andel som har en hög utrymmesstandard och som bor mycket stort:
svensk bakgrund: 48,3%
utländsk bakgrund: 21,1%
 
andel som har en låg utrymmesstandard och som bor mycket trångt:
svensk bakgrund: 11,4%
utländsk bakgrund: 37,5%