Kategori: Nysvenska rörelsen

Gunilla Pontén har gått bort

Gunilla Pontén gick bort precis nyss, som ibland räknas som det svenska s k modeundrets ”skapare” och ”urmoder” och idag och under de närmaste dagarna sörjer hela den svenska modebranschen och klädindustrin:
 
 
 
bigOriginal.jpg
 
 
Och självklart måste jag, som nog har Tourettes syndrom vad gäller ”kombo:n” extremhögern och de s k övre skikten (OBS: självklart har jag inte Tourettes syndrom och de som har det lider ju något enormt, så med detta menar jag inte att på något sätt håna de som har denna fruktansvärda diagnos och funktionsvariation), så klart påminna om att Gunilla Ponténs man direktör (bl a för Wrangler jeans samt för sin fru Ponténs företag) Ulf Engquist var medlem i fascistiska Nysvenska rörelsen från åtminstone 1960-talet och fram tills åtminstone 1980-talet och likaså var Gunillas son och Ulfs styvson Måns Pontén aktiv i samma organisation åtminstone på 1980- och 90-talen och under en period när de s k nysvenskarna bl a närmade sig nazistiska Riksfronten.
 
 
Det är möjligt (men dock inte på något sätt säkert) att även Gunilla Pontén var en del av den s k ”nationella rörelsen” (d v s den svenska extremhögern i vid bemärkelse) åtminstone ”i anden” (d v s ideologiskt och åsiktsmässigt) även om hon undvek att betala s k kontingent (d v s medlemsavgift) till Per Engdahls Nysvenska rörelsen av karriärskäl (för jag har då inte hittat några postgiroinbetalningar från Gunilla Pontén till Nysvenska rörelsen även om jag har letat efter dem).
 
Det är också intressant i sammanhanget att notera att Gunilla Pontén stod nära grevinnan Marianne Bernadotte af Wisborg, född Lindberg, som just under namnet Marianne Lindberg ska ha varit medlem i nazistgruppen Fosterländsk enad ungdom samt sytt paramilitära uniformer åt densamma i sin hemstad Helsingborg (organisationen leddes f ö av den blivande moderata riksdagsledamoten Rolf Clarkson).
 
Familjen Pontén-Engquist tillhörde m a o den under efterkrigstiden borttynande svenska s k ”överklassnazismen” som trots hård (antinazistisk) stigmatisering uppenbarligen lyckades locka till sig åtminstone enstaka ”medlemmar” från den svenska högborgerligheten och från de s k övre skikten även efter 1945.
 
Min egen hypotes, efter en viss s k ”släktutredning”, säger f ö att det var genom äktenskapet med Ulf Engquist som den s k ”nationella rörelsen” gjorde sitt inträde i Gunilla Ponténs liv då Ulfs bror konstnären och kulturkritikern Benkt Engquist, d v s Gunillas svåger, var medlem och även aktiv (d v s han var inte bara en vanlig betalande medlem utan en styrelseledamot i nysvenskarnas studentklubb i Lund) i Nysvenska rörelsens studentklubb vid Lunds universitet på 1950-talet.

Hittade idag en bild på några av de som grundade Nysvenska rörelsen i Uppsala 1930 och där även den blivande socialdemokratiska toppolitikern Ragnar Edenman finns med

Hittade idag av en slump det foto som ”alla” har berättat om och talat om att det existerar (såsom t ex gamla socialdemokrater och äldre antifascister liksom forskare, författare och journalister o s v) men som jag tidigare har ”gått bet på” att hitta – nämligen det fotografi som föreställer några av Nysvenska rörelsens grundare som bildades på ett studentrum i ett studenthem som en gång i tiden var förlagt längs Fyrisån i Uppsala.
30740054_10155580247585847_1860304027007320064_n.jpg
Nysvenska rörelsen som ursprungligen hette Föreningen Det Nya Sverige leddes redan från början av Per Engdahl som fortsatte att vara organisationens ideolog och ledare ända fram till sin död 1994 och på grundandemötet som ägde rum i densammes studentrum deltog totalt sju personer (f ö exakt samma antal som 1919 låg bakom bildandet av det som skulle komma att bli NSDAP) – utöver Engdahl själv Dagmar Cederberg, Alexander de Roubetz, Bengt Wasén (blivande fotograf), Sigvard Lind (blivande ledarskribent på Svenska Dagbladet), Ragnar Edenman (blivande SSU-ordförande, ecklesiastikminister, landshövding i Uppsala samt den som tipsade Tage Erlander om Olof Palme och ironiskt nog även ordförande för den parlamentariska undersökningskommissionen som granskade polisens utredning av Palmemordet) samt Axel O:son Molund (blivande redaktör och moderat politiker).