Kategori: Ny demokrati

Bert Karlsson debuterar i högerradikala sammanhang

Vissa profiler som visserligen alltid har stått till höger har sannerligen (höger)radikaliserats rejält på sistone:

En gång i tiden grundade och ledde mångmiljonären Bert Karlsson Sveriges första högerpopulistiska parti som lyckades ta sig in i riksdagen och som dessutom agerade stödparti åt Bildts borgerliga regering – nu deltar han i den högerextrema, konspiracistiska och kryptoantisemitiska bokmässan som äger rum i Stockholm i helgen.

Karlssons NyD-medgrundare och partiledarkompanjon mångmiljonären greve Ian Wachtmeister hade åtminstone ”vett” nog att sluta sina dagar i SD men Karlsson har då valt en aningen mer radikal politisk slutdestination.

Igår framträdde Bert Karlsson i SD:s tv-kanal Riks och därmed är hela den svenska högerpopulistiska cirkeln sluten

Igår framträdde Bert Karlsson i SD:s tv-kanal Riks (Riksstudios) och därigenom är hela den svenska högerpopulistiska cirkeln sluten:

Både i 1991 års val, när Karlssons och Ian Wachtmeisters högerpopulistiska parti Ny demokrati (NyD) kom in i riksdagen som det första svenska högerpopulistiska partiet att lyckas med det, och i 1994 års val ”stal” NyD den högerpopulistiska ”showen” för SD trots att SD hade bildats tre år innan NyD. Det var därför först i 1998 års val som SD fick fler röster än NyD men inför 1998 års val hade Wachtmeister bildat sitt egna högerpopulistiska parti Det nya partiet som ”snuvade” SD på åtskilliga tusen röster så egentligen var det först i 2002 års val när SD fick 1,44% som SD för första gången var ohotade ”herren” på den svenska högerpopulistiska täppan även om både Sveriges pensionärers intresseparti, Nationaldemokraterna, Ny framtid och Skånepartiet ”stal” åtskilliga röster från SD i det valet.

Både Karlsson och Wachtmeister, som gick bort för tre år sedan, ska under 2000-talet ha sympatiserat med, stöttat och/eller röstat på KD snarare än med och på SD och Karlsson deltog även i KD:s valturné tillsammans med Ebba Busch i 2018 års val. Från och med 2010 års val när SD kom in i riksdagen för första gången valde sedan Wachtmeister att bli och agera personlig coach och rådgivare åt Jimmie Åkesson och nu och sedan igår är också Karlsson uppenbarligen ”i mål” – d v s nu har även Karlsson ”hittat hem” till SD såsom hans partiledarkollega gjorde innan han avled.

Även i andra länder har gamla ”konkurrenter” gjort samma ”cirkeln är sluten”-resa – d v s äldre ledare, kärnaktivister och ideologer som en gång ledde och tillhörde historiska högerpopulistiska partier som tidigare var stora och som därefter antingen har lagts ned eller helt enkelt bara har ”smällt bort” har dykt upp i dagens högerpopulistiska partier vilka i vissa fall en gång var konkurrenter till de förstnämnda men som idag är de helt dominerande partierna i respektive land.

Gunnar Jervas har gått bort som tillhörde den första generationen intellektuella högerradikaler på 1990-talet som fördömde den utomeuropeiska ”massinvandringen” och stod nära dåvarande Ny demokrati

Docent Gunnar Jervas har gått bort, mångårig forskare vid FOA/FOI (Försvarets forskningsanstalt/Totalförsvarets forskningsinstitut) som på 1990-talet ingick i det som så här i efterhand kan sägas ha utgjort den första generationen högutbildade och intellektuella högerradikaler som fördömde den utomeuropeiska ”massinvandringen” och som stod nära dåvarande Ny demokrati och senare även SD.
Jervas.jpg
 
Jervas författade ett flertal artiklar och texter tillsammans med bl a afrikaforskaren och litteraturvetaren Ingrid Björkman vid Uppsala universitet, fil lic Jan Elfverson som var dåvarande Ny demokratis sakkunnige i flykting- och biståndsfrågor, docenten, historikern och latinamerikaforskaren Åke Wedin och tekn lic Eskil Block som också han arbetade vid FOA/FOI.
 
1993 gav svenska UD:s forskningsinstitut Utrikespolitiska institutet ut Jervas skrift ”Flyktingexplosionen – vår tids ödeskris” och 1995 gav den borgerliga tankesmedjan SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle) ut Jervas skrift ”Migrationsexplosionen” och i skrifterna liksom i flera debattartiklar varnade Jervas för att de utomeuropeiska invandrarna utgjorde ett ”hot mot ursprungsbefolkningens kulturella identitet”.
 
Jervas pläderade även för att Sverige borde börja praktisera ett strikt bruk av ett blodbaserat medborgarskapssystem för ”är man nöjd med den existerande befolkningssammansättningen, värnar man om sin nationella identitet och vill undvika etniska konflikter är släktskapsprincipen rimligen mest funktionell” menade han.
 
År 1995 skrev Jervas vidare i en debattartikel som anspelade på 1990-talets attentat mot flyktingförläggningar, nazistiska terrordåd och mord på homosexuella och icke-vita, våldsamma skinheadsubkultur och vit makt-musikvåg och dåvarande SD att: ”När invandringen nått en viss volym, och fortsätter att öka, kan emellertid alldeles normala människor börja uppleva inflödet av främmande människor som ett hot mot den inhemska befolkningens nationella identitet mm. Då brukar grogrunden också ha lagts för högerextrema partier, med invandringsfientlighet som främsta punkt på sitt program. När man nått dit är det lätt hänt att ytterligare tillströmning av invandrare leder till illegala våldsaktioner. Tyvärr tycks det förhålla sig så att sådana utbrott måste till innan dessa frågor tas upp på den politiska agendan av de etablerade partierna.”

Ian Wachtmeister var länken mellan den gamla s k överklassnazismen och dagens högerpopulism och länken mellan den normala högern och extremhögern

Att ingenjören, direktören, författaren, f d partiledaren, mentorn och ”gudfadern” (till Jimmie Åkesson och SD) och greven mm Ian Wachtmeister har gått bort har säkert inte undgått någon vid det här laget och nu börjar också hyllningarna strömma in från både moderater, kristdemokrater (bl a från den i övrigt antinazistiska och antirasistiska Alf Svensson som Wachtmeister hjälpte in i EU-parlamentet 2009) och sverigedemokrater, d v s från företrädare från just de tre partier som han genom åren har givit sitt stöd till (utöver sina egna partier Ny demokrati och Det nya partiet):
 
 
För antirasister och antifascister är den framlidne greve Wachtmeister af Johannishus naturligtvis mest känd som den som tillsammans med Bert Karlsson grundade och ledde Ny demokrati 1991-94 och som ledare för det egna partiet Det nya partiet som lyckades kapa åt sig anmärkningsvärda 25 276 röster i 1998 års riksdagsval och med all sannolikhet ”snuva” SD på ett antal tusen röster i samma val (så sent som 1998 erhöll SD ynka 19 624 röster).
 
Wachtmeister har dock rört sig fram och tillbaka mellan den normala borgerligheten (såsom just M och KD) och den högerradikala scenen under många decennier och framför allt gäller det den s k anti-68-rörelsen som uppstod som en reaktion på framväxten av den nya vänstern och radikaliseringen av socialdemokratin och arbetarrörelsen på 1960- och 70-talen såsom Sune Lyxells Operation Sverige-rörelse och kretsen kring tidskriften Contra som var en fortsättning på Demokratisk allians och själv såg jag med egna ögon hur greven besökte Enighetskyrkans (d v s den högerextrema sydkoreanska s k Moon-kyrkan vars medlemmar gärna studerade koreanska vid Stockholms universitet) dåvarande kontor och församlingslokal vid Tegnérlunden i Stockholm kring 1995 (jag hade då en period i livet när jag var rätt så besatt vid och även ibland kunde ”förfölja” vissa högerradikala personligheter för att undersöka vad de företog sig under sin vakna tid).
 
Att så många högerradikala anti-68-aktivister och högerpopulister gick med i Ny demokrati mellan åren 1991-94 är därför inte på något sätt en slump då de redan ingick i grevens nätverk och vänskapskrets (och knappast då i Karlssons nätverk) såsom Tommy Hansson från Enighetskyrkan och Contra (som sedermera blev chefredaktör för SD:s Samtiden), Leif Bergdahl från Centrumdemokraterna, Erling Rudkilde från Nysvenska rörelsen, Conny Prisell och Sten Söderberg från Framstegspartiet samt Tage Tallqvist från Radio Islam m fl.
 
Från dess grundande 1988 engagerade sig Wachtmeister också i stiftelsen och tankesmedjan Den nya välfärden vars värderingar han ”saluförde” och spred genom sina bästsäljande böcker och det var också i stort sett Den nya välfärdens idéer som kom att ”realiseras” i Ny demokratis partiprogram. Likt många andra inom både adeln och näringslivet så verkade dock Wachtmeister gärna utan att synas (även om han samtidigt paradoxalt nog älskade att synas och mer än de flesta andra av landets aristokrater och näringslivstoppar: 1991 dansade han till Paul Paljetts och Ny demokratis kampsång ”Häng med, häng med” och staplade berg av ölbackar som symboliserade och representerade antalet invandrare, 1993 deltog han på Ultima Thules stora skinhead- och nazistkonsert på Fryshuset som sponsrades av Stockholms stad och 1998 hyrde han en blåsorkester som marscherade fram och tillbaka på Stadion i Stockholm spelandes marschmusik för att lansera Det nya partiet) och vilket gör det svårt att i detalj redogöra för vad denne egentligen har betytt för den svenska extremhögern och högerpopulismen genom alla decennier.
 
Min egen förhoppningsvis någorlunda ”kvalificerade gissning” säger dock att Ian Wachtmeister både var något av länken mellan den gamla svenska s k överklassnazismen och dagens högerpopulism samt länken mellan den normala högern och extremhögern under det sena 1900-talet och åtminstone fram tills att han tog steget in i SD på 2010-talet samtidigt som han var något av en solitär i båda dessa sammanhang, d v s jag kan inte komma på några andra namn som går att jämföra med greven (förutom möjligen greve Carl Boris Staël von Holstein och greve Magnus Stenbock men ingen av dem går ändå att jämföra med Ian Wachtmeister ifråga om ”output” och politisk verksamhet).
 
Ian Wachtmeisters föräldrar greve Shering Wachtmeister och grevinnan Adrienne De Geer var intressant nog mig veterligen inte aktiva inom den svenska s k överklassnazismen under mellankrigstiden och krigsåren (även om han har släktingar som var det såsom den moderate riksdagsledamoten Hans Wachtmeister som innan och under kriget var pro-nazitysk – greve Hans Wachtmeister var f ö även den som fick äran att agera chaufför åt och köra A.H.:s närmaste man Rudolf Hess till Grand Hôtel i Stockholm 1935 och även köra runt denne i min egen hembygd Västra Östergötland när Hess ville bese de magnifika fornminnen som finns där i samband med Sverigebesöket samt visitera ”nationalskalden” Heidenstam på Övralid utanför Motala) och Ian Wachtmeister var naturligtvis inte på något sätt någon nationalsocialist eller någon fascist men han representerade ändå någonstans genom sin adliga härkomst, sin överklassbakgrund och sin näringslivsposition åtminstone någon slags fortsättning på den svenska s k överklassnazismen i en högerpopulistisk anti-68- och anti-socialdemokraterna-tappning.
 
Det faktum att Ian Wachtmeister igår gick bort som en sverigedemokrat och som Åkessons mentor och i kraft av sin ålder som något av den svenska radikalhögerns ”mästare”, ”padrino” och ”éminence grise” innebär i varje fall för mig inte bara en obruten linje tillbaka till 1970-, 80- och 90-talens anti-68-rörelse och högerpopulism utan också till den gamla svenska s k överklassnazismen.

Jon Peter Wieselgren har gått bort: Före detta medlem i Medborgarrättsrörelsen och Ny demokrati

Jon Peter Wieselgren har gått bort, katolsk konvertit, aktiv medlem i den gamle lindholmsnazisten Gustaf Petréns anti-SAP-organisation Medborgarrättsrörelsen (tillsammans med bl a Sven Åsbrink, Gunnar Biörck, Jarl Kulle, Agneta Pleijel, Andres Küng, Ulf Brunnberg, Theodor Kallifatides, Dag R Edlund, Wilhelm von Döbeln, Allan Ekström, Björn von der Esch, Eyvind Johnson, Gunnar af Klintberg m fl m fl) på 1970- och 80-talen och värmländsk riksdagsledamot för Ny demokrati 1991-94.

18556152_10154691463825847_7420010213675920049_n