Kategori: Nederländerna
Den statliga holländska adoptionsutredningen som har gått till botten med de 1000-tals illegala utlandsadoptioner som ägde rum från Bangladesh, Brasilien, Colombia, Indonesien och Sri Lanka till Nederländerna mellan 1967-97 rekommenderar att landet stoppar alla nuvarande utlandsadoptioner på grund av risken för människohandel och korruption
År 2018 tillsatte den holländska regeringen en statlig utredning för att utreda de 1000-tals illegala och korrupta utlandsadoptioner som ägde rum från Bangladesh, Brasilien, Colombia, Indonesien och Sri Lanka till Nederländerna mellan 1967-97.
I uppdraget ingick inte minst att gå till botten med den holländska statens inblandning i den internationella adoptionsverksamheten. Liksom i Sverige och för svensk del har holländska UD genom de holländska ambassaderna och den holländska biståndsverksamheten och de holländska biståndsarbetarna i Latinamerika, Karibien, Afrika, Mellanöstern, Asien och Oceanien genom åren varit mycket behjälpliga på plats och på fältet vad gäller den internationella adoptionsverksamheten och bevisligen stått bakom åtskilliga illegala och korrupta adoptioner.
På måndag nästa vecka offentliggörs utredningen som i Nederländerna går under benämningen Joustra-utredningen och som nu rekommenderar Nederländerna att införa ett temporärt stopp för samtliga utlandsadoptioner till landet såsom också Danmark gjorde för några år sedan efter ett antal uppmärksammade danska adoptionsskandaler då risken är mycket stor att även dagens utlandsadoptioner är illegala och korrupta.
Nederländerna har sammanlagt adopterat kring 30 000 barn från andra länder varav många kommer från landets gamla kolonier över haven och vilket kan jämföras med de 60 000 utrikes födda barn som svenskarna har adopterat mot bakgrund av att Nederländernas folkmängd är större än Sveriges dito.
Här nedan följer en fri översättning av den holländska artikeln och det ska sägas att på 2000-talet försökte två kvinnor i Sverige, som är adopterade från Thailand, också få juridisk upprättelse genom att polisanmäla en f d anställd vid Adoptionscentrum, en f d UD-anställd vid svenska ambassaden i Bangkok och en f d anställd vid den statliga svenska adoptionsmyndigheten vilka hade ansvarat för att de båda och 1000-tals andra adopterade från Thailand har adopterats till Sverige på korrupta grunder men tyvärr föll även deras anmälan på preskriptionstidsaspekten precis som i Dilani Butinks fall i Nederländerna.
Commission advises cabinet to stop adoptions from abroad after serious abuses The cabinet must stop the adoptions of children from abroad altogether for the time being. That is the conclusion of a yet to be published report by the Joustra committee.
The committee talks about a ”tough judgment” about the Dutch adoption system and the role of the government in it. There were serious abuses concerning the adoptions of children from Bangladesh, Brazil, Colombia, Indonesia and Sri Lanka between 1967 and 1997 according to the committee. During the course of the investigation, it turned out that the problem of corrupt adoptions is still there to this day. Because the adoption practices are not sound yet, bringing children to the Netherlands must stop for the time being, the committee advices.
The Joustra Committee also argues that the Netherlands must apologize for the bad adoption practices including the Dutch government’s working methods. The suffering of children and parents from the five countries must be recognized. The Council of Ministers is informed today about the report that will be published on Monday.
There is considerable disagreement within the cabinet about the recommendations. Minister Dekker initiated the investigation in 2018, after information had surfaced about abuses regarding international adoptions. There were indications that the corrupt adoptions might also have involved Dutch government officials so Dekker wanted to investigate what exactly had happened.
Last year, Dilani Butink, who is adopted from Sri Lanka, took the Netherlands to court in order to obtain recognition of the state’s guilt and involvement in the fraudulent adoptions. In September however, the court ruled that Butink’s adoption case is too old from a legal perspective and therefore no action will be taken.
Maastrichts universitet visar Jane Jin Kaisens postkoloniala mockumentär ”Loving Belinda”


Den holländska högerextremisten Thierry Baudet talade igår på SD:s landsdagar i Örebro
Idag inleds Europas ödesval och högerpopulistiska partier kommer att vinna i både Nederländerna och Storbritannien

Medan Sverige i år öppnar en ny myndighet mot segregation som ska pumpa in nya pengar i miljonprogramsområdena så ska Danmark riva sina s k ”ghetton” efter modell från Nederländerna
Det nederländska parlamentsvalet
Svenska Dagbladet intervjuar en högerpopulist

Ny kvantitativ studie om vuxna blandade
Den holländske forskaren Matthijs Kalmijn har i dagarna publicerat en kvantitativ utfallsstudie om vuxna blandade i Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Sverige, fyra västeuropeiska länder vilka har olika traditioner/historier bakom sig vad gäller alltifrån rastänkande, imperie- och nationsbyggande och post-1968-antirasism och vilka idag dessutom skiljer sig åt betydligt vad gäller synen på mångfald, ras och framför allt blandrelationer.
Oaktat skillnaderna mellan dessa fyra länder: Genom att pröva Allports klassiska kontakthypotes försöker Kalmijn förstå vilka vuxna blandade som ”klarar sig bäst” i relation till majoritetssamhället och majoritetsbefolkningen vad gäller både socioekonomiska och sociokulturella utfall i statistikens och siffrornas värld, d v s var de blandade är mest integrerade/assmilerade och ”framgångsrika” i relation till både majoritetsbefolkningen och den invandrade befolkningen.
För det första går det att konstatera att vad gäller de blandades föräldrar så är samtliga blandrelationskombinationer utpräglat könade: t ex är det mycket vanligare att det handlar om en asiatisk kvinna vad gäller blandrelationen asiat-vit, och detsamma gäller f ö även relationen östeuropé-västeuropé medan det är mycket vanligare att det handlar om en man när det gäller blandrelationen svart-vit liksom blandrelationen västasiat/nordafrikan (d v s en person från Mellanöstern)-vit (OBS: detta gäller i alla fyra länder). Det är endast relationen latinamerikan-vit som är någorlunda könsbalanserad men även vad gäller den blandrelationskombinationen är det trots allt vanligare att den latinamerikanske partnern är en man än en kvinna (proportionen ligger på ca 60-40).
Särskilt i Sverige är de blandade f ö en mycket stor grupp inom ”minoritets-Sverige” (idag är de minst 150 000 individer), och det sägs gärna att av alla västerländska folk så är det majoritetssvenskarna tillsammans med majoritetsfransmännen som rent proportionellt och statistiskt allra mest ingår i blandrelationer med minoritetspersoner idag. Samtidigt är det viktigt att påminna om att kring 90% av alla majoritetssvenska kvinnor och kring 87% av alla majoritetssvenska män väljer eller kommer att välja en partner (naturligtvis oavsett sexuell läggning) som också är majoritetssvensk eller åtminstone vit.
Vidare är det mycket vanligare att blandrelationer generellt slutar i separation/skilsmässa än när relationen är endogam, d v s när de båda partnerna har samma etnisk-rasliga bakgrund, och vilket då är det absolut vanligaste rent statistiskt sett i samtliga fyra länder, och särskit gäller det när mannen tillhör en minoritetsgrupp och kvinnan majoritetsbefolkningen. Det är m a o vanligare att blandade som t ex har en far från Afrika eller Mellanöstern växer upp med en ensamstående (vit) mor än att blandade som har en asiatisk mor och en vit far gör det.
Dessutom kan Kalmijn påvisa att när blandrelationen äger rum inom medel/överklass så är den sällan eller aldrig negativ för de blandade: i huvudsak är det antagligen numera bara positivt att t ex vara tvåspråkig och flerkulturell/interkulturell i de övre samhällsskikten än att vara enspråkig och monokulturell.
De kategorier av blandade som ”tjänar” socioekonomiskt och sociokulturellt mest på att vara just blandade (OBS: självklart är det inte på något sätt ett fritt val att vara blandad) är de som i regel har en minoritetsmor respektive en majoritetsfar liksom de som har en svart respektive en vit förälder medan de som har en förälder från Mellanöstern och även Sydasien omvänt ”tjänar” minst på det. Särskilt i både Sverige och Nederländerna hamnar blandade inte oväntat närmare majoritetsbefolkningen utifrån olika utfallsvariabler än den invandrade befolkningen vad gäller exempelvis kontakt med majoritetsbefolkningen, språklig färdighet och kompetens (i majoritetsspråket) och ”socialliberala” och ”icke-religiösa” värderingar medan detta samband intressant nog är mindre tydligt i Storbritannien och Tyskland. Det bör här nämnas att det även går bättre rent socioekonomiskt för blandade än för adopterade vad gäller t ex utbildningsnivå, familjebildning, psykisk hälsa och privatekonomi överlag. Samtidigt går det trots allt sämre för blandade än för majoritetsbefolkningen ”rakt av”, och vilket är särskilt tydligt i Storbritannien och Tyskland.
Slutligen: En jämförelse mellan de blandade och ”andrageneration:arna” (d v s de som har två minoritetsföräldrar) saknas tyvärr i Kalmijns studie: gissningsvis är det trots allt just de demografiska subgrupperna som borde vara mest intressanta att studera rent komparativt. En kvalificerad gissning säger dock att det troligen går bättre för de blandade än för ”andrageneration:arna” både socioekonomiskt och sociokulturellt sett.