Kategori: namn
Ny avhandling visar att män med utomeuropeiska namn diskrimineras mer än kvinnor med utomeuropeiska namn
Nu har ännu en (ny) avhandling konstaterat att personer som bär namn som låter ”utländska” och fr a utomnordiska och ”utomeuropeiska” (d v s namn som associeras till den s k MENA-regionen, subsahariska Afrika, Asien o s v) riskerar att diskrimineras på arbetsmarknaden och i arbetslivet.
Avhandlingen sticker ut då den också kan konstatera att män med utländskklingande namn löper en högre risk att diskrimineras än kvinnor som bär utländskklingande namn och särskilt gäller det högutbildade män med utländskklingande namn.
En orsak kan vara att det finns föreställningar om män med utomeuropeisk bakgrund som säger att de är patriarkala liksom sexistiska och homofoba och macho och aggressiva på arbetsplatsen och i arbetslivet. En annan orsak är att män generellt diskrimineras mer än kvinnor när det gäller personer med utländsk bakgrund. När det gäller majoritetssvenskar är det i stället tvärtom – majoritetssvenska kvinnor diskrimineras mer än majoritetssvenska män på arbetsmarknaden.
Tidigare namndiskrimineringsstudier har visat att personer som bär namn som uppfattas som arabiska, asiatiska och afrikanska löper en särskilt stor risk att diskrimineras inom det svenska arbetslivet.
”Män med utländskt klingande namn som söker jobb får betydligt färre svar på sina ansökningar än kvinnliga sökande med utländskt klingande namn.”
”Resultatet tyder på att etnisk diskriminering vid rekrytering är en bidragande faktor till etnisk ojämlikhet på den svenska arbetsmarknaden, både för kvinnor med utländska namn och särskilt för män med utländska namn.”
”Forskaren Anni Erlandsson, nyligen utnämnd till doktor i sociologi vid Stockholms universitet, har tillsammans med sina kollegor undersökt hur framgångsrika män och kvinnor med utländskt respektive svenskklingande namn varit i rekryteringsprocessens första steg. I studien skickades över 5 000 fiktiva jobbansökningar, med identiska kvalifikationer för jobb inom samma yrke. Namnen på de sökande byttes ut för att signalera olika kön och olika etnisk härkomst.
Forskarna samlade också in uppgifter om rekryterares eller annonsens kontaktpersons kön, samt en rad uppgifter om jobbet som annonserades ut. Resultatet visar att etnisk diskriminering av arbetssökande med utländskt klingande namn förekommer hos både manliga och kvinnliga rekryterare.
– Det vi såg är att kvinnliga rekryterare favoriserar kvinnliga sökande med utländskt klingande namn framför manliga sökande med utländska namn, och det sker framförallt i yrken som kräver högre utbildning. De manliga rekryterarna diskriminerar på samma sätt men då i ansökningar till mansdominerade yrken, säger Anni Erlandsson.
Sedan tidigare finns forskningsbelägg för att män löper större risk än kvinnor att diskrimineras på arbetsmarknaden på grund av utländsk bakgrund. Detta bekräftas i studien, som också är en av de första större undersökningarna i Sverige av hur rekryterarnas kön är kopplad till diskrimineringen.
– Resultatet tyder på att rekryterarens kön kan vara en bidragande faktor till det här mönstret, i alla fall i vissa yrkeskategorier, säger Anni Erlandsson.
Forskarna skickade 5 641 fiktiva jobbansökningar till utannonserade jobb i 20 olika yrken på den svenska arbetsmarknaden mellan åren 2014 och 2020. En ansökan för varje jobb skickades och arbetsgivarnas svar till dessa dokumenterades. Sökandes namn i ansökningarna signalerade kön och etnicitet (utländsk bakgrund). De olika namnen tilldelades slumpmässigt till ansökningarna. Kvalifikationerna, så som utbildning och arbetslivserfarenhet, var identiska för samma yrken. Information om rekryterarens eller kontaktpersonens kön dokumenterades utifrån arbetsgivarens svar på de fiktiva jobbansökningarna samt från jobbannonserna.”
Ny studie visar att personer med s k arabiskklingande namn fortsätter att diskrimineras
IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) i Uppsala har idag publicerat en ny rapport författad av Adrian Adermon och Lena Hensvik som bygger på den s k situation testing- eller praktikprövning-metoden och som tyvärr visar att den s k namndiskrimineringen är fortsatt påtaglig i det svenska arbetslivet och även vad gäller s k enkla jobb inom den s k gigjobbmarknaden:
I detta fall handlar det om s k arabiskklingande namn som i praktiken kan ”översättas” med namn som associeras till den s k MENA-regionen och i förlängningen till hela den muslimska världen inkluderande personer som även kan komma från t ex Afrikas horn och Östafrika samt Central-, Syd- eller Sydostasien då s k arabiskklingande namn är vanligt förekommande i stora delar av just den muslimska världen och sannolikt kan majoritetssvenskar i gemen inte heller skilja mellan s k arabiskklingande namn och t ex turkiska, persiska eller berbiska namn så även dessa namn berörs antagligen och naturligtvis är inte alla som bär ett s k arabiskklingande namn muslimer utan många är också kristna eller ateister eller något annat (d v s det finns naturligtvis också buddhister, zorastrer, mandéer, hinduer m fl som också bär ett s k arabiskklingande namn liksom en del svarta amerikaneroch det finns t o m en del adopterade som bär ett sådant namn liksom 100-tals majoritetssvenskar som har konverterat till islam):
Klicka för att komma åt r-2020-22-gigekonomin-som-dorroppnare.pdf
”Att ha ett gigjobb på CV:t hjälper inte unga med arabiskklingande namn att få ett fotfäste på arbetsmarknaden. Det visar en ny rapport från IFAU.
Rapportförfattarna har skickat fiktiva jobbansökningar till arbetsgivare som annonserat efter personal inom service-, omsorgs- och försäljningsyrken. Därefter mättes hur ofta de sökande blev kontaktade av arbetsgivarna. Jobbsökare med arabiskklingande namn fick svar från en arbetsgivare i 10 procent av fallen.
Enligt studien värderas arbetslivserfarenhet inte över huvud taget för denna grupp. De sökande med arabiskklingande namn blev inte kontaktade av arbetsgivarna oftare vare sig de uppgav att de hade traditionell arbetslivserfarenhet eller erfarenhet från ett gigjobb, jämfört med om de varit arbetslösa under det senaste året. Jobbsökande med svenskklingande namn fick betydligt oftare svar från en arbetsgivare. Om de uppgav i sitt CV att de hade erfarenhet från ett traditionellt jobb fick strax över 21 procent svar. De som uppgav att de hade varit arbetslösa det senaste året fick svar på 17 procent av sina ansökningar, det vill säga ungefär dubbelt så ofta som sökande med arabiskklingande namn.
– Graden av etnisk diskriminering är fortsatt hög på den svenska arbetsmarknaden, säger Lena Hensvik som är en av två rapportförfattare. Det är också tydligt i vår studie att ett gigjobb inte verkar spela någon större roll för invandrarnas chans att gå vidare och få ett ordentligt fotfäste på arbetsmarknaden”.
Om den namnbytande extremhögern
Ny avhandling visar återigen att utomeuropeiska namn associeras med lägre kompetens och brist på svenska värderingar
Om de högerextremas högerextrema namnbruk
Om namnlistor över högerextremister
Varje gång en ny svensk högerextrem organisation kopierar en utländsk beteckning så misslyckas den och det kommer även Alternativ för Sverige att göra
Att den svenska extremhögern (inklusive alla dess otaliga fraktioner, flyglar och utbrytningar) aldrig lär sig sin läxa:
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/uteslutna-sdu-politiker-startar-nytt-parti
Varje gång en ny svensk högerextrem organisation, förening eller parti direkt kopierar av ett utländskt (högerextremt) namn så har de alltid misslyckats med att komma någonstans ända sedan 1920-talet: Sveriges fascistiska kamporganisation som ”härmade” Fasci italiani di combattimento blev det inget med, Nationalsocialistiska arbetarepartiet som härmade tyska NSDAP tvingades till slut byta namn, Nordiska rikspartiet som åtminstone delvis kopierade tyska Sozialistische Reichspartei blev aldrig mer än en sekt, vare sig svenska Framstegspartiet eller svenska Nationaldemokraterna lyckades aldrig få luft under vingarna och detsamma gäller Svenskarnas parti som nog delvis var modellerat efter Danskarnas parti och både Swedish Defence League och svenska PEGIDA kom och gick och gissningsvis kommer Alternativ för Sverige inte heller att lyckas särskilt mycket bättre.
Det som verkar fungera åtminstone skapligt för den svenska extremhögern är antingen att hitta på helt egna svenska beteckningar såsom Sveriges nationella förbund, Nysvenska rörelsen eller Sverigedemokraterna alternativt att ”stjäla” tidigare benämningar antingen från den egna högerextrema historien eller från andra politiska rörelsers historia såsom SD:s nuvarande ungdomsförbund Ungsvenskarna samtidigt som SD-utbrytarna i Demokratisk allians aldrig lyckades bli något och det är nog svårt att se att det senaste tillskottet inom den svenska extremhögern Medborgerlig samling kommer att komma någon vart med försöket att likt danska Nye Borgerlige hitta ett utrymme mellan SD och M.
Sedan har ju också den svenska extremhögern exporterat sina beteckningar till andra länder men det är en annan historia (såsom t ex Finska motståndsrörelsen).
Om namn och svenskhet: Studier indikerar att Sverige är värst i västvärlden på att diskriminera s k ”Tredje världen”-namn
Vad gäller relationen mellan svenskhet och namn och vad gäller att bära namn som uppfattas som ”osvenska” och utländska och som för enkelhetens skull hädanefter kallas ”Tredje världen”-namn, och då inkluderas även fr a slaviska östeuropeiska namn, så finns det åtskilliga studier som tyder på att Sverige är det land i västvärlden och i Europa där det är allra mest negativt att bära ett s k ”Tredje världen”-namn.
För det första så verkar det vara ”sämre” och ”värre” att bära ett s k ”Tredje världen”-namn i Sverige än i andra västländer och i andra europeiska länder överlag och överhuvudtaget och för det andra så verkar fler invånare i Sverige som bär ett s k ”Tredje världen”-namn byta namn i större utsträckning än motsvarande invånare i andra västländer och för det tredje så har flera studier påvisat att det också lönar sig rent socioekonomiskt att byta ett s k ”Tredje världen”-namn till ett s k svenskklingande namn som här betyder antingen ett s k fornnordiskt nordgermanskt ”vikinganamn”, ett s k bibliskt nytestamentligt ”judiskt-kristet” namn eller ett s k panvästerländskt ”populärkulturellt” och ”postmodernt” namn.
De s k ”Tredje världen”-namn som är minst gångbara i Sverige är i fallande ordning s k öst- och sydostasiatiska namn (i folkmun s k ”tjing tjong”-namn och ”guling”-namn) som är de som minst ofta kallas till intervju i studier som använder sig av fingerade jobbansökningar och därefter på delad och ej särskilt smickrande andraplats s k afrikanska namn (i folkmun s k ”Kunta Kinte”-namn, ”N-namn” och ”svarting”-namn) och s k muslimska namn (i folkmun s k ”blattenamn”, ”mussenamn”, ”MENA-namn” och ”turknamn”) och därefter slutligen latinska namn (i folkmun s k ”degonamn”) och slaviska namn (i folkmun s k ”Ivan”-namn). Tidigare går det även att anta att finsk-ugriska namn (i folkmun s k ”Pekka”-namn) inte heller var en fördel att bära.
Tobias Hübinette 