IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) i Uppsala har idag publicerat en ny rapport författad av Adrian Adermon och Lena Hensvik som bygger på den s k situation testing- eller praktikprövning-metoden och som tyvärr visar att den s k namndiskrimineringen är fortsatt påtaglig i det svenska arbetslivet och även vad gäller s k enkla jobb inom den s k gigjobbmarknaden:

I detta fall handlar det om s k arabiskklingande namn som i praktiken kan ”översättas” med namn som associeras till den s k MENA-regionen och i förlängningen till hela den muslimska världen inkluderande personer som även kan komma från t ex Afrikas horn och Östafrika samt Central-, Syd- eller Sydostasien då s k arabiskklingande namn är vanligt förekommande i stora delar av just den muslimska världen och sannolikt kan majoritetssvenskar i gemen inte heller skilja mellan s k arabiskklingande namn och t ex turkiska, persiska eller berbiska namn så även dessa namn berörs antagligen och naturligtvis är inte alla som bär ett s k arabiskklingande namn muslimer utan många är också kristna eller ateister eller något annat (d v s det finns naturligtvis också buddhister, zorastrer, mandéer, hinduer m fl som också bär ett s k arabiskklingande namn liksom en del svarta amerikaneroch det finns t o m en del adopterade som bär ett sådant namn liksom 100-tals majoritetssvenskar som har konverterat till islam):

”Att ha ett gigjobb på CV:t hjälper inte unga med arabiskklingande namn att få ett fotfäste på arbetsmarknaden. Det visar en ny rapport från IFAU.

Rapportförfattarna har skickat fiktiva jobbansökningar till arbetsgivare som annonserat efter personal inom service-, omsorgs- och försäljningsyrken. Därefter mättes hur ofta de sökande blev kontaktade av arbetsgivarna. Jobbsökare med arabiskklingande namn fick svar från en arbetsgivare i 10 procent av fallen.

Enligt studien värderas arbetslivserfarenhet inte över huvud taget för denna grupp. De sökande med arabiskklingande namn blev inte kontaktade av arbetsgivarna oftare vare sig de uppgav att de hade traditionell arbetslivserfarenhet eller erfarenhet från ett gigjobb, jämfört med om de varit arbetslösa under det senaste året. Jobbsökande med svenskklingande namn fick betydligt oftare svar från en arbetsgivare. Om de uppgav i sitt CV att de hade erfarenhet från ett traditionellt jobb fick strax över 21 procent svar. De som uppgav att de hade varit arbetslösa det senaste året fick svar på 17 procent av sina ansökningar, det vill säga ungefär dubbelt så ofta som sökande med arabiskklingande namn.

– Graden av etnisk diskriminering är fortsatt hög på den svenska arbetsmarknaden, säger Lena Hensvik som är en av två rapportförfattare. Det är också tydligt i vår studie att ett gigjobb inte verkar spela någon större roll för invandrarnas chans att gå vidare och få ett ordentligt fotfäste på arbetsmarknaden”.