Kategori: musik

Ett urval sånger som adopterade har skrivit och framför och som direkt eller indirekt handlar om att vara adopterad

Att det nya (supermångfalds-)Sverige är här nu råder det inget tvivel om – i alla fall inte i årets Melodifestival som domineras av minoritets-Sverige

Att det nya (supermångfalds-)Sverige är här nu råder det inget tvivel om – i alla fall inte i årets Melodifestival som domineras av minoritets-Sverige:
xxxx.jpg
 
Att landets invånare med någon form av utomeuropeisk bakgrund är rätt så hårt marginaliserade i både siffrornas och kropparnas värld (d v s varje enskild siffra i statistiken motsvarar ju då en levande organisk homo sapiens-kropp) är ju tyvärr ett faktum i dagens Sverige samtidigt som detta befolkningssegment antagligen utgör 20% av landets totalbefolkning och antagligen 25-30% av landets unga befolkning.
 
Dock går det inte att säga något annat än att minoritets-Sverige och minoritetssvenskarna och fr a de som har någon form av utomeuropeisk bakgrund fortsätter att dominera populärkulturen och populärmusikindustrin och inte minst är det kanske tydligare än någonsin i årets Melodifestival där samtliga segertippade artister har någon form av utomeuropeisk bakgrund och därtill har nästan samtliga (utom en som har judiskt påbrå) programledare också det genom att vara adopterade, blandade eller ”andrageneration:are” – d v s Kodjo Akolor, Marika Carlsson och Eric Saade.
 
Inte minst har samtliga artister som är segertippade har någon form av utomeuropeisk bakgrund och också de är antingen adopterade, blandade eller ”andrageneration:are” (utom en som är utrikes född) – d v s Liam Cacatian Thomassen, John Lundvik, Mohombi Nzasi Moupondo och Bishara Morad. Sannolikheten är m a o stor att en person med någon form av utomeuropeisk bakgrund kommer att vinna årets Melodifestival.
 
Utöver dessa artister hittas än fler artister med någon form av utomeuropeisk bakgrund som kommer att tävla i finalen den 9 mars i år såsom Jon Henrik Fjällgren och därtill är det nog rätt så symboliskt (även om jag måhända övertolkar det hela för jag har nog en tendens att se utomeuropéer där de inte ens existerar) att gruppen Dolly Style, som visserligen består av majoritetssvenskar, sjöng en sång med titeln ”Habibi” klädda i ”japansk” stil och med hjälp av magdansinfluerade rörelser.

Dags för en adopterad att vinna Melodifestivalen i år?

Kommer månne en adopterad att ”ta hem” Melodifestivalen i år (som f ö och tyvärr också han har fått sin beskärda del av trakasserier och tråkningar för att han ser annorlunda ut liksom alltför många andra adopterade har fått – se bl a https://youtu.be/Mi-fVE4mRv0):
 
7eafcd98-31ac-4f2e-ad2b-8a343568f1d4.jpeg
 
Under de senaste 10 åren har ett dussintal adopterade ställt upp och tävlat i Melodifestivalen (och i Jon Henrik Fjällgrens fall t o m vid tre tillfällen inräknat i år) utan att någon av dem har vunnit och hittills har representanter alla demografiska subkategorier inom minoritets-Sverige vunnit (d v s invandrade, ”andrageneration:are” och blandade) så kanske är det faktiskt (statistiskt-demografiskt) dags för en adopterad att vinna just i år.
c9fc0c30-6583-4d05-b099-6b9d5a4bd650.jpg

Tredje gången gillt i år för Jon Henrik Fjällgren?

Ikväll och i år (och så klart fr a den 9 mars när slutfinalen äger rum) är det dags för Jon Henrik Fjällgren, d v s för en svensk same och tillika för en svensk latino, för en ursprungsamerikan och för en adopterad (Fjällgren är väl kanske lite något av de svenska minoriteternas s k Kinderägg och om jag har räknat rätt så kan han nog sägas representera kring 230 000 invånare i landet inklusive samerna, latinamerikanerna och de adopterade), att ta hem och vinna årets Melodifestival efter att nu ha ställt upp och tävlat för tredje gången.
 
 
 

 

DzgttNCWsAAjN2I.jpg

Om Viktor Tsoi

Det är verkligen inte varje dag som en icke-asiatisk spelfilm (eller för den delen en icke-asiatisk konstfilm eller dokumentärfilm) har en asiatisk man i huvudrollen men så är faktiskt fallet i den ryska spelfilmen Leto som handlar om den blandade Viktor Tsoi som hade en rysk mor och en sovjetisk-koreansk far vars släkt härstammade från dagens Nordkorea och vars rockband Kino på 1980-talet räknas som den ryska populärmusikens ”urband” medan Viktor Tsoi betraktas som den första ryska populärkulturella ungdomssubkulturikonen.
 
Det märkliga är f ö att ännu en etnisk korean har revolutionerat populärmusiken och rockmusiken i ännu ett kommunistiskt land – nämligen den kinesisk-koreanska artisten Cui Jian som på 1980-talet grundade rockbandet Qi He Ban som märkligt nog var aktivt samtidigt som Viktor Tsois Kino i dåvarande Sovjetunionen.
 
Att både Sovjet-Rysslands och Fastlands-Kinas första rockstjärnor och populärkulturella ikoner råkar ha koreanskt påbrå är dock antagligen bara en slump och snarare reflekterar det det faktum att både Ryssland och Kina helt enkelt är gamla mångkulturella imperier (i både dåvarande Sovjet och i dagens Kina finns då relativt stora koreanska minoriteter).
MV5BYmI0NDBmNmUtZmJiZi00NTgzLWE5YzQtYzFjNzJkZTBkMTdlXkEyXkFqcGdeQXVyNTYwOTkwMTk@._V1_.jpg
 
 
”Leningrad. Åttiotal. En vibrerande, delvis hemlig musikscen får energi av locktonerna från väst och utmanar Brezjnevs hårda regim. Skivor med The Beatles, David Bowie, Lou Reed, Talking Heads och T.Rex är hårdvaluta. Glamrocken, punken och syntpopen slåss om uppmärksamheten.
 
Mycket kretsar kring den karismatiske frontmannen ”Mike” i garagepunkiga bandet Zoopark, och hans snygga fru Natalja. De är fixstjärnor i en värld där den sovjetiska grå vardagen bekämpas med vildsinta konserter och heta fester.
 
En drömsk dag på stranden (den ryska titeln betyder just sommar) dyker den unge Viktor upp med sin gitarr, sitt stilfullt uppklippta hår och sina egna poetiska låtar. En ny, cool kronprins är född, och Natalja får svårt att hålla fingrarna och känslorna i styr.
 
Alla har bråttom att förverkliga sig själva i ”Leto”, ingen ser någon förändring trots att Sovjetunionens sammanbrott i själva verket redan lurar runt hörnet. ”Allt kan hända. Armén, barn, alkoholism…” lyder ett av de pregnanta replikskiftena i filmen när några musiker kallas in för att tvingas i väg till det dåvarande kriget i Afghanistan.”

Alltid fascinerande med gamla bilder (på Jimmie Åkesson) eller ”en bild säger mer än tusen ord”

Det pratas (och tjatas) mycket om att ”internet glömmer aldrig” idag men innan internet fanns så gällde väl detsamma för fotografiet även om både de digitala spåren och fotografierna kan manipuleras (och ju t o m förfalskas).
 
Sedan ska det förstås sägas att på 1990-talet så blev 10 000-tals (majoritets)svenska barn och ungdomar som lyssnade på Ultima Thule och på andra vit makt-musikartister s k ”babyskins” och några tusen av dem valde också att ansluta sig till det dåtida SD så Åkesson var ju långt ifrån ensam om att på den tiden både vara ett s k ”babyskin” och att gå med i SD.
Jimmie-Åkesson 2.jpeg
 
Att Åkesson sedan visade att han fortfarande kunde de sånger som han lärde sig på 90-talet utantill när SD:arna åkte på kryssning till Tallinn 2009 (såsom de gamla lindholmsnazisternas vänsternazistiska kampsång ”Friheten leve”, vit makt-musikbandet Svensk ungdoms antisemitiska sång ”Sverige har fallit” som bl a innehåller versraderna ”han syns flitigt där det ockras och köpslås hit och dit, snacka skit kan vår kosmopolit, med sin snabel i vädret han sniffar sig fram, bland basarer och nöjen och glam” samt vit makt-musikbandet Fyrdungs sång ”Folkligt uppror” som bl a hotar med att ”vi är Nordens söner och vi kämpar för en vision om ett folkligt uppror, en nordisk revolution när vi alla står förenade under månens kalla sken, då skall nordanvinden vina genom vår evige fiendes märg och ben”) och att han idag titt som tätt spelar och uppträder tillsammans med Ultima Thule och gladeligen sjunger med i bandets vänsternazistiska sånger säger väl också en del om att vissa nog inte lyckas eller kanske inte ens vill lämna barndomen bakom sig helt och hållet.
Jimmie-Åkesson.jpg

”Våldet börjar med musiken”: SD:s chefsideolog Mattias Karlsson citerar indirekt både den nationelle poeten Ossiannilsson, den gamle nazistledaren Lindholm och vit makt-musiksånger som Pluton Sveas ”Stöveltramp” vilka alla har använt sig av uttrycket ”seger eller död”

Några reflektioner kring (och referenser till) SD:s chefsideolog Mattias Karlssons användning av uttrycket ”seger eller död” (som sedan länge är något av ett favorituttryck inom den svenska s k nationella rörelsen) eller ”våldet börjar med musiken” för Karlsson citerade helt enkelt textrader från olika vikingarock- och vit makt-musiksånger som använder sig av just detta uttryck i sitt Facebook-inlägg:
fdhsfdhsfdhshjsdfhs.png
Även jag har liksom Karlsson genom åren lyssnat på mängder av vikingarock och vit makt-musik och även jag har liksom Karlsson genom åren tagit mig igenom ett mycket stort antal s k nationella publikationer, tidskrifter och texter av allehanda slag och liksom Karlsson har även jag genom åren läst både historiska och samtida skrifter som emanerar från den svenska s k nationella rörelsen och även i mitt huvud ”ekar” ibland uttrycket ”seger eller död” eller ”segra eller dö” på grund av just denna min samlade och mångåriga (mass)konsumtion av s k nationell musik och s k nationell textproduktion och även, ska tilläggas, (mass)konsumtion av s k nationella symboler och bilder av olika slag såsom den som Karlsson nyligen använde sig av för att illustrera sitt redan famösa Facebook-inlägg.
 
Redan den gamle nazistledaren Sven Olov Lindholm använde då uttrycket ”seger eller död” i sin bok ”Svensk frihetskamp” från 1943 och Mattias Karlsson står då inte långt efter Lindholm vad gäller att skriva både poetiskt och pompöst på en och samma gång i sitt Facebook-inlägg från i måndags:
 
Sven-Olov Lindholm 1943:
”När nu våra fanor höjas, våra anfallssignaler ljuda och våra skaror samlas till avgörande strider, gå vi som glada, frimodiga soldater emot faran. Det är inte bara ”vi” som komma här – nej, förgångna släkten och ofödda släkten ha också del i denna kamp och skall ha del i framtidens Sverige. Intet av deras strävanden skall ha varit förgäves – vad som i tusende år har offrats för detta folks styrka och fortlevnad skall genom vår frihetskamp nå sin fullbordan. Vi kan med ett leende betrakta de motståndare, som tro, att de i längden skall kunna hindra naturmakterna att taga ut sin rätt! Kampen går vidare – mot seger eller död!.”
 
Mattias Karlsson 2018:
”Sverige är riktigt illa ute. Det har vi varit vid flera tillfällen i vår historia. Många gånger har det sett helt hopplöst ut. Vårt land har varit ockuperat av främmande stater, utländska fogdar har förtryckt befolkningen, vi har attackerats och stått ensamma mot en samlad styrka av Europas stormakter och befunnit oss i ett förkrossande numerärt underläge. Ändå har vi alltid gjort motstånd, ändå har vi alltid rest oss, ändå har vi alltid segrat mot alla odds och överlevt. Tack vare den orubbliga envisheten, övertygelsen, offerviljan och ledarskapet hos en liten skara patrioter. Vi måste vara den skaran nu. Ödet har utsett oss denna gången. Det finns ingen tid att vila eller att sörja brustna illusioner och förhoppningar. Vi har inte valt det här, men våra motståndare har på riktigt tvingat in oss i en existentiell kamp om vår kulturs och vår nations överlevnad. Det finns bara två val, seger eller död.”
 
På 1990- och 2000-talen var det vanligt att svenska vikingarock- och vit makt-musikband (åter)använde sig av uttrycket ”seger eller död” eller ”segra eller dö” i sina sånger och gissningsvis var det sånger som Pluton Sveas mycket trallvänliga ”Stöveltramp” (”vi går i strid för våran ras mot dessa landsförrädar-as, det gäller seger eller död, för våran ras är vår framtid”) eller samma bands sång ”Svensk seger” (”mot svensk grynings himmel, så blixtrande röd, för fäder och framtid, mot seger eller död!”), Divisions S’ gamla skinhead-slagdänga ”Segra eller dö” (”vi är nazister och det är bra, vi kommer att segra en vacker dag, segra eller dö det är ditt val när stormen kommer en vacker dag”) eller Storms sång ”För Sveriges väl” (”bringa ljus, bringa kraft, bringa nordisk kämparglöd, väck nu åter krigarens själ, bringa styrka, bringa mod, bringa seger eller död”) som medvetet eller omedvetet ekade i Karlssons huvud när han skrev sitt ”seger eller död”-inlägg för precis så fungerar just musik och inte minst den s k nationella musiken för ”våldet börjar med musiken” som sångaren i det kanadensiska vit makt-musikbandet Rahowa sade på 1990-talet när Karlsson och 100 000-tals andra (majoritets)svenska barn och ungdomar lyssnade på vikingarock och vit makt-musik.
 
Fotnot 1: Möjligen ”härmade” Lindholm dock den ibland något överspände poeten K. G. Ossiannilsson som i sin tur naturligtvis ”härmade” Finlands store nationalskald Runeberg (”längs linjen hördes snart ett jubel skälla, framåt, framåt till seger eller död!”): Ossiannilsson började då som s k ungsocialist men anslöt sig sedermera till Mattias Karlssons ”favvoparti” och ideologiska förebild bland Sveriges otaliga högerradikala partier som har föregått SD, d v s Sveriges nationella förbund, och han skrev just gärna överspända dikter i Runebergs efterföljd som talade om ”seger eller död” och ”segra eller dö”.
 
Fotnot 2: I Pluton Sveas hemstad Eskilstuna erhöll SD 21,1% i söndags, i Division S’ hemstad Ekerö erhöll SD 16,2% och i Storms hemstad Ale erhöll SD 22,4%.
 
Fotnot 3: Texten till Pluton Sveas sång ”Stöveltramp” från 1995:
 
Jag ser en syn så underbar
Svastikafanan på standar
Jag ser ett ariskt folk så fritt
Ett rike byggt på sund moral
Med rasmedvetna ideal
Där svart är svart och vitt är vitt
 
Är du vår fiende? Är du vår vän?
När stöveltrampen ekar igen
Är du vår fiende? Är du vår vän?
När stormarna blåser upp till kamp igen
 
Vi går i strid för våran ras
Mot dessa landsförrädar-as
Det gäller seger eller död
För våran ras är vår framtid
Kommunismen kommer aldrig att få frid
Jag är hellre död än röd
 
Är du vår fiende? Är du vår vän?
När stöveltrampen ekar igen
Är du vår fiende? Är du vår vän?
När stormarna blåser upp till kamp igen
 
Skinheadsarméer på sin vakt
I täta led, vi går i takt
Nu ska regimen slås ut
Vi krossar Sions ockupation
En väpnad kamp för vår nation
Vi hälsar segern med salut – HELL!
 
Är du vår fiende? Är du vår vän?
När stöveltrampen ekar igen
Är du vår fiende? Är du vår vän?
När stormarna blåser upp till kamp igen
 
Fotnot 4: Den som vill vara ”djävulens advokat” gentemot ovanstående antifascistiska tolkning kan så klart hävda att Mattias Karlsson i själva verket hyllade de gamla habsburgarnas Landesschützen-Regiment Nr. I som just hade ”Sieg oder Tod” som sitt valspråk och som sin regementsmarsch (”Sieg oder Tod im Alpenrot”).
 
Fotnot 5: Gustaf Cederströms målning från 1900 som Mattias Karlsson använde sig av som illustration till sitt rätt så hotfulla inlägg föreställer den svenska segern vid Fraustadt 1706 som innebar en katastrof för den förenade rysk-sachsiska hären och som avslutades med en massaker på de ryska krigsfångarna och frågan är väl nu vilka som ska offras och massakreras denna gång.
 
Slaget vid Fraustadt har slutligen också besjungits av vikingarock-bandet Odins änglar i dess vid det här laget legendariska tonsättning av den svenske fascistideologen Per Engdahls dikt ”Karl XII” från 1944 (”ändå gav han inte upp sin sista stora strid, ändå trodde han som vi på än en storhetstid, och från Bender gick appellen buren av hans viljas makt till en västerlandets samling i en väldig vapenvakt” samt ”men blodrött skall aftonen färga ett stormpiskat hav i sitt svall; kung Karl, du var vilja och värja, du var storhet och öde och fall, en gång stiger soldrucken våren över Bohusläns havsband och skär, en gång ska de bortglömda spåren letas fram av en nyrustad här”) som Mattias Karlsson säkerligen har sjungit eller åtminstone nynnat med i mot bakgrund av hur populär denna sång var i s k nationella kretsar på 1990- och 2000-talen samt av Sabaton i sången ”Ett slag färgat rött” (”en köldhärjad här föds som demoner ur krutrök” samt ”syndaflod, genom fiendens led, gjuter blod, ingen nåd kommer givas där, står på led, öga mot öga, visar mod, stridsformation, domedag, fruktar ej döden”).