Kategori: Karolinska institutet

KI fortsätter att hylla de svenska rasforskarna far och son Retzius

Björn af Kleen skriver idag om att Karolinska institutet fortfarande skamlöst och hämningslöst hyllar de världsberömda svenska celebrity-rasforskarna Anders och Gustaf Retzius med byster och med en permanent utställning.
 
 
Jag var själv där för bara några månader sedan och kan vittna om att inget har hänt sedan af Kleen skrev om detta 2015 efter att en antirasistisk fransk doktorand hade tipsat DN om att skriva om det. Jag besökte också nyligen universitetet i Tübingen som föredömligt och kritiskt lyfter fram att rasforskning också bedrevs där en gång i tiden men utan att på något sätt hylla universitetets rasforskare – det är nog bara i Sverige sådant kan förekomma så oförblommerat (Anders Retzius är för övrigt även förärad med en byst på Kungl. Vetenskapsakademien på Frescati i Stockholm).

Karolinska institutet fortsätter att hylla sina världsberömda rasforskare

Karolinska institutet fortsätter att stolt och trotsigt hylla sina mytomspunna och legendariska rasforskare far och son Anders och Gustaf Retzius med pampiga byster och genom att permanent ställa ut Gustaf Retzius samlade skrifter vilka sammantaget en gång för alla fastslog att majoritetssvenskarna var vitast av alla folk på jorden utifrån de mest perfekta kroppsmåtten och de mest ideala utseendeaspekterna samt att de finsktalande finländarna var ”mongoloida” (d v s ursprungligen asiater) och lade grunden till den ”objektiva” empiriskt grundade rasforskning (läs: enorma statistiska kroppsmätningsstudier omfattandes 10 000-tals s k specimen inklusive både levande och döda mänskliga kroppar och mänskliga kroppsdelar) som kom att skänka så mycket glans, heder och ära åt den svenska forskarvärlden under första hälften av 1900-talet och inte minst då Sverige som suverän stat och den svenska forskarvärlden bidrog till att på ett avgörande sätt göra det allmänna västerländska rastänkandet till statlig politik och till positivistisk forskning, och därmed till både social ingenjörskonst och nationsbyggandeideologi och till oantastlig sanning och ”sunt förnuft”.

12178169_10153269892700847_557611612_n12179785_10153269892730847_876471968_n12182384_10153269892705847_1188041303_n

Karolinska institutets rasforskningssamling

Björn af Kleen skriver idag återigen om Karolinska institutets omfattande rasforskningssamling av mänskliga kvarlevor och kroppsdelar i dagens DN, och berättar om en av dem vars kvarlevor hamnade i samlingen – Stockholmsoriginalet ”Trasfröken” (som bl a Selma Lagerlöf skrev om): http://www.dn.se/nyheter/sverige/trasfroken-forsta-offret-i-kraniesamlingen

af Kleen påminner även om att mellan 1933-73 gällde en lag som innebar att alla avlidna som begravdes på offentlig bekostnad tillföll läkarvetenskapen för att bl a tillfredsställa rasforskarna och fr a läkarlinjens behov av kroppar att studera och dissekera, och vilket i praktiken innebar fattiga och marginaliserade människor som var institutionaliserade på olika hem, slutna anstalter, s k sinnessjukhus, barnhem och olika uppfostrings-, arbets- och försörjningsanstalter.

Mellan ca 1940-70 hade Sverige f ö demografiskt rekord i den demokratiska västvärlden vad gäller att institutionalisera stora procentandelar av sin egen befolkning på en mängd olika mer eller mindre slutna anstalter, och en stor del av dessa (tvångs)placeringar (och inlåsningar) drevs av en kombination av ett specifikt svenskt rastänkande och den framväxande välfärdsstatens sociala och moraliska ideal. Det är m a o inte en slump att Foucault troligen fick viss inspiration till sina senare teorier om den disciplinerande och normerande makten och om slutna institutioner och vetenskapliga kategoriseringar genom sina egna erfarenheter av högmodernitetens Sverige när han bodde och verkade i Uppsala på 1950-talet.

De svenska rasforskningssamlingarna

Ett urval av de mänskliga kvarlevor som ingår i KI:s omfattande rasforskningssamling ska nu äntligen börja återlämnas efter år av tystnad från KI:s sida trots upprepade påstötningar från bl a Nya Zeeland: http://www.dn.se/nyheter/sverige/beslut-i-dag-kvarlevorna-pa-ki-ska-lamnas-tillbaka-1

Samtidigt fortsätter den svenska högskole- och forskarvärlden att ohämmat och skamlöst visa upp sin okunskap, ignorans och självömkan vad gäller både kunskapen om och konsekvenserna av den svenska rasforskning som pågick mellan ca 1850-1950 och som just bl a involverade systematiska gravplundringar runtom i landet och ute i världen av i många fall nyligen begravda kroppar: Forskningsministern säger till DN att det inte är ”så trevligt” för ”vårt land” med den svenska rasforskningen och dess arv i form av alla dessa samlingar av mänskliga kvarlevor som institutioner runtom i landet sitter på (även på sådana ”otippade” institutioner som Nordiska museet), och missnöjet är stort bland särskilt seniora forskare över att DN har ”hängt ut” några av den svenska vetenskapshistoriens legendariska forskargiganter som just varande rasforskare.

Samtidigt klingar Sveriges hållning i frågor som rör ras (som vanligt) falskt – medan regeringen nu trots allt (tack vare DNs kritik av KI) tillåter att kvarlevor återlämnas till andra länder så har frågan om de svenska samernas kvarlevor ännu inte lösts på ett tillfredsställande sätt – vad gäller samiska kvarlevor hänvisas det kryptiskt till framtida forskningsbehov:

http://www.svd.se/kultur/hog-tid-att-sverige-rotar-bland-de-egna-liken_4360417.svd

http://www.vk.se/plus/1385683/samiska-kvarlevor-annu-inte-aterlamnade?pak=oyTKgbKLSV79P8cClEGLEDCOgsbrA%2F2dS%2Fy3pkgu2VflI%2BPR3w%2F8kyBe6emexg%3D%3D&mobil